Titta

Brev från första världskriget

Brev från första världskriget

Om Brev från första världskriget

Personliga berättelser och livsöden får sällan ta plats i vår historieskrivning och än mer sällan ur ett barns perspektiv. När det gäller skildringar av krig är det snarare regel än undantag att den vanliga människan får lämna plats åt makthavare, årtal och slag. Den här serien bygger på åtta barns livsöden, hur första världskriget påverkade dem och deras familjer. Drama blandas med unikt arkivmaterial som förklarar hur ett världskrig kunde bryta ut i Europa för hundra år sedan. Berättare är Anna Maria Forssberg, historiker på Armémuseum som tillsammans med en barnpanel även fångar upp funderingar och frågor i slutet av programmen.

Till första programmet

Brev från första världskriget: Jessica från USAMaterialDela
  1. För 100 år sen
    bröt första världskriget ut.

  2. Ett krig som kom att förändra livet
    för miljontals människor.

  3. Av dem var många barn,
    och flera skrev ner sina upplevelser-

  4. -i brev och dagböcker.

  5. För att minnas vad som hänt
    och inte glömma barnens upplevelser-

  6. -har jag, Anna Maria,
    som är krigshistoriker, bjudit in-

  7. -Ayan, Simon och Selma.

  8. Vi ska få ta del av vad barnen
    som upplevde kriget på nära håll-

  9. -har att berätta.

  10. Här ska ni få titta på nånting.

  11. Då ska vi se. Så.

  12. -Vad är det, tror ni?
    -Kanske såna här kuponger.

  13. -Det står "kupong" där uppe.
    -Ja, vad står det mer på den?

  14. -"Sockerkort."
    -"Syltsocker, 1 kg."

  15. Massa sockersaker.
    Sen ska man fylla i sitt namn.

  16. Det är ett ransoneringskort
    från första världskriget.

  17. Under kriget
    så blev det brist på mat i Sverige.

  18. Människor stod och köade
    utanför bagerier eller mjölkbutiker.

  19. Det fanns inte tillräckligt för alla.

  20. Det blev otroligt mycket missnöje,
    så klart.

  21. Människor var arga
    för att de inte hade mat.

  22. Fanns det också
    kuponger för bröd och mjölk?

  23. Det fanns kuponger för allt möjligt.

  24. Var och en hade rätt till si och så
    mycket mjöl och socker och bröd.

  25. Så att det skulle bli rättvist
    för alla.

  26. Varför blev det matbrist i Sverige?

  27. Kriget pågick
    både till lands och till sjöss.

  28. Bland krigsfartyg
    var det inte säkert att komma fram.

  29. Så många båtar
    kom aldrig fram till svenska hamnar.

  30. Sverige var
    beroende av mat från andra länder.

  31. Så när det inte kom några utländska
    fartyg med mat blev det brist.

  32. Det blev matbrist
    på många håll i Europa.

  33. Nu ska vi möta
    nån som var med om det.

  34. I Nederländerna kliver tolvåriga
    amerikanska Jessica Davenport på-

  35. -ett skepp som ska ta henne
    från Europa till USA.

  36. Hon är en av dem som skrev ner
    sina upplevelser från kriget.

  37. "Vi reste genom Europa
    när alla länder stängde sina gränser."

  38. "Det här fraktskeppet var vår sista
    möjlighet att komma hem...till USA."

  39. Snälla, ta oss hem tryggt och säkert.

  40. Jessica! Vill du hellre stanna i Europa?

  41. Nej, vänta på mig.

  42. -Skynda dig, mamma.
    -Kan vi inte ta ett passagerarfartyg?

  43. Det går inga längre, älskling. Var glad
    över att kaptenen tar med oss.

  44. -Det känns bara inte rätt.
    -Vi är snart hemma igen. Kom nu.

  45. Under århundraden var fartyg,
    som det holländska Passat-

  46. -det enda sättet
    att frakta varor över haven.

  47. Livsnödvändigt gods som mat
    skeppades mellan länder.

  48. Om inte fartyg kom fram till hamnarna
    blev det snabbt brist på livsmedel-

  49. -och människor fick svälta.

  50. Både Storbritannien och Tyskland är
    beroende av varor från andra länder.

  51. Därför försöker de stoppa
    varandras leveranser.

  52. Tyskarna vill inte
    att britterna får mat, och tvärtom.

  53. De gör allt
    för att försvaga varandra.

  54. Tyskland och Storbritannien
    vill skaffa sig makt över haven.

  55. Och det blir allt farligare
    att befinna sig till havs.

  56. "Vi hade rest till Europa
    med ett stort fartyg"-

  57. -"med restauranger, bibliotek
    och simbassäng."

  58. "Passat hade inget sånt."

  59. "Det gjorde mig inget,
    bara vi kom hem i trygghet."

  60. -van Rossum, de vattentäta skotten.
    -De är stängda.

  61. -Stäng alla hyttventiler.
    -Ajaj.

  62. Ha alltid de här med er.

  63. Tyvärr finns det inga färgglada.

  64. Allt blir bra, älskling.

  65. Vad som än sker,
    hoppa inte överbord.

  66. Ni överlever inte
    längre än fem minuter.

  67. Det är bara en försiktighetsåtgärd.
    - Inte sant, kapten?

  68. Vad är det för ljud? Hör ni det?

  69. Det kanske är kriget i Frankrike.

  70. Det är söderut.
    Det här är från andra hållet.

  71. Det är ute till havs.

  72. Blodiga strider utkämpas mellan
    de tyska och brittiska flottorna.

  73. För att sänka fartyg
    på väg till Tyskland-

  74. -börjar britterna
    använda sig av minor.

  75. Det är sjöminor som driver omkring-

  76. -och som exploderar
    när de träffar en båt.

  77. Över 250 000 minor kastas i havet
    och bildar ett jättelikt minfält.

  78. De är dödsfällor som
    det gäller för fartygen att undvika.

  79. Snälla...

  80. Vem är du?
    Och varför gömmer du dig?

  81. Jag är hungrig. Hungrig.

  82. "Varför gömde sig den här mannen
    i lastrummet?"

  83. "Han verkade vara rädd för mig.
    Fast han var mycket äldre än mig."

  84. Tyskarna i sin tur
    använder osynliga farkoster-

  85. -som går under vatten. U-båtar.

  86. De bygger hundratals av dem.
    50 meter långa stålkonstruktioner-

  87. -utan ett enda fönster.

  88. Det är inte tillåtet att anfalla
    alla fartyg.

  89. Kriget till sjöss har särskilda lagar
    som länderna har kommit överens om.

  90. Man får bara anfalla
    skepp som tillhör fienden.

  91. Fartyg från länder
    som inte är med i kriget-

  92. -får inte attackeras
    innan de har sökts igenom.

  93. Men om de smugglar material
    som kan användas i strid-

  94. -som vapen, bränsle
    eller människor från fiendeländer-

  95. -får båten sänkas.

  96. När båtar genomsöks
    kallar tyskarna det för:

  97. Fartygsinspektion!

  98. Passat är holländskt.
    Vi har inget med kriget att göra.

  99. -Och de?
    -Amerikanska passagerare.

  100. Amerikanska passagerare?
    På ett holländskt fraktfartyg?

  101. Just det.
    Vi har inget med kriget att göra.

  102. Jaså...amerikaner. Verkligen?

  103. Ni låter ju som engelsmän.

  104. Nej, vi talar väldigt olika.
    Vi säger "potejto", de säger "potaato".

  105. -Vi vill bara åka hem.
    -Så, potatisen vill åka hem...

  106. Och du?

  107. Kom hit.

  108. Nej...snälla.

  109. Och vad säger du?
    Vill du också åka hem?

  110. Tillbaka till dina vänner?

  111. Tillbaka till dina vänner?

  112. Vad ska jag säga, pappa?

  113. -Var bor du nånstans? I London?
    -Nej.

  114. Edinburgh? Se på mig.

  115. Jag pratar med dig.

  116. Ljuger du för mig?

  117. Jag ljuger inte. Jag lovar.

  118. Tänker du också säga
    att du aldrig har varit i England?

  119. Nej, det är inte det jag sa.

  120. Jaha... Så du har varit i England?

  121. Ja, jag hälsade på
    mormor och morfar.

  122. -Ser man på...
    -Mina föräldrar är brittiska, inte vi.

  123. -Stridsberedskap.
    -Sa jag nåt fel?

  124. Flytvästar.
    Och förbered räddningsbåtarna.

  125. Jag visste inte det.
    De sa bara att de var amerikaner.

  126. Och nu, då? Tänker de sänka oss?

  127. Innan ett lastfartyg sänks måste alla
    människor ombord sättas i säkerhet-

  128. -i livbåtar. Så lyder krigslagarna.

  129. Oftast anfaller de tyska u-båtarna
    med en kanon på däck.

  130. Men om u-båten är hotad
    är den kvar under ytan-

  131. -och försöker i stället sänka
    fartyget med en torped under vattnet.

  132. Över 5 000 fartyg sänks av u-båtar.

  133. "Det var som ett mirakel. De sänkte
    oss inte. Ubåten försvann bara."

  134. "Kanske övertalade kaptenen den
    tyske officeren om att skona skeppet."

  135. Jag fattar inte att de inte sänkte oss.

  136. De kanske tyckte synd om oss.

  137. Eller att det var slöseri på torpeder.

  138. -Men nu är vi trygga.
    -Inte tack vare dig, pappa.

  139. -Vad menar du?
    -Du svek mig.

  140. Du borde ha hjälpt mig
    när den hemska mannen plågade mig.

  141. -Är du galen?
    -Han gjorde vad han kunde.

  142. -Det hade kunnat gå mycket värre.
    -Vi är amerikaner.

  143. Det spelar ingen roll. Tyskarna
    har mist all anständighet med kriget.

  144. Och det har inte vi? Eller har vi det?

  145. Amerikaner hjälper de svaga.
    Det sa du.

  146. Ja. Ja, det sa jag.

  147. Och vi försvarar friheten.

  148. Eller gäller det bara
    när vi inte är rädda?

  149. Medan kriget
    håller på att lägga Europa i ruiner-

  150. -roar sig amerikanerna med
    ny musik som ragtime och jazz.

  151. USA:s president Wilson
    vill hålla sitt land utanför kriget.

  152. Men både Storbritannien och Tyskland
    pressar USA att välja sida.

  153. Men USA fortsätter att vara neutralt
    precis som vissa europeiska länder-

  154. -som Sverige, Norge, Danmark
    och Nederländerna.

  155. Banker och företag i neutrala länder
    kan göra affärer-

  156. -med alla krigförande länder.

  157. För vissa är kriget en bra affär.

  158. Det kanske vore enklare att bara gå
    med i kriget och inte vara neutrala.

  159. Lätt, ja. Men vinstgivande? Nej.

  160. Ju fler skepp som sänks,
    desto mer tjänar jag.

  161. För en skeppslast potatis får jag
    dubbelt så mycket som före kriget.

  162. Jag borde nog inte säga det, men...
    jag ser gärna att kriget fortsätter.

  163. Så länge striderna fortsätter,
    stiger priserna.

  164. -Mycket intressant.
    -Vi har en fripassagerare ombord.

  165. -Är ni säker?
    -Vi hörde nån gå runt i lastrummet.

  166. Vi måste hitta honom
    före nästa inspektion.

  167. Åh, nej. Det är riktigt farligt.

  168. "Var han verkligen så farlig?
    Han var hungrig och rädd."

  169. Hur ska ni fånga honom?
    Det är lätt att gömma sig.

  170. Det är en fråga om tid.
    Han kommer ut när han är hungrig.

  171. Svälten breder ut sig i Europa.

  172. Tyska u-båtar sänker så många fartyg
    att britternas matförråd sinar.

  173. Och den brittiska blockaden gör-

  174. -att det råder brist på det mesta
    också i Tyskland.

  175. När det blir alltmer ont om mat
    är det särskilt barnen som får lida.

  176. Och det lilla som finns kvar
    används åt soldaterna i kriget.

  177. Hundratusentals dör
    av svält och undernäring.

  178. Många av dem är barn.

  179. Hallå?

  180. Hungrig?

  181. Snälla?

  182. Jessica.

  183. Jessica.

  184. Joachim.

  185. -Joachim.
    -Joachim?

  186. de Rooij, han får inte komma undan.
    - van Rossum, du följer mig.

  187. Vi slutar inte leta
    förrän vi hittar honom.

  188. Gör han motstånd
    kastar vi honom överbord.

  189. Kapten.

  190. Fartyg är utsatta på öppet hav.

  191. Därför färdas inte
    brittiska lastfartyg ensamma-

  192. -utan
    låter sig eskorteras av krigsfartyg.

  193. Så fort de upptäcker en u-båt
    går de till anfall.

  194. Till sin hjälp mot u-båtarna
    har de ett nytt vapen.

  195. Sjunkbomber.

  196. Besättningarna på u-båtarna
    är livrädda för dessa bomber.

  197. Om u-båten blir träffad
    har de ingen chans.

  198. Och det ska bli svårare för last-
    fartyg från länder utanför kriget.

  199. Samtidigt förvärras läget för
    fartygen från de neutrala länderna.

  200. -Håll i mig.
    -Vågorna går ganska högt nu.

  201. -Vem är det?
    -Joachim.

  202. Joachim, min mamma och min pappa.

  203. Är det... Är det fripassageraren?

  204. Han har flytt. Han är hungrig
    och vill inte gå med i tyska armén.

  205. -Men vad gör han här?
    -Han följer med till USA, och blir fri.

  206. -Är du galen, älskling?
    -Vad har du gjort, Jessica?

  207. -Mr Davenport?
    -Ja? Vad gäller det?

  208. Det vet ni mycket väl.
    Var god och öppna.

  209. -Mr Davenport?
    -Släpp inte in honom.

  210. -Vi har inget val.
    -Jag vet att han är där. Öppna.

  211. -De kastar honom i havet.
    -Gör det lätt för er.

  212. Ge mig fripassageraren...
    annars slutar er resa här.

  213. Medan USA:s president ännu tvekar
    att skicka trupper till Europa-

  214. -bryter Tyskland med krigslagarna-

  215. -och låter sina u-båtar anfalla
    alla fartyg utan förvarning.

  216. Inga fartyg
    går längre säkra för u-båtarna.

  217. Inte heller fartyg från neutrala
    länder som Nederländerna och USA.

  218. Ingen följer nu de internationella
    reglerna för att kriga till sjöss.

  219. Nu går amerikanerna in i konflikten.

  220. -Sluta! Snälla, sluta!
    -Jag varnade er.

  221. -Du där! Kom hit.
    -Nej! Rör honom inte.

  222. Du har ingen rätt.
    Han följer med oss till USA.

  223. Han riskerar fartygets säkerhet.
    Jag har inget val.

  224. -Inte vi heller.
    -Åh, Ted... Snälla.

  225. Nu har de gått för långt. Vi är
    amerikaner och vi skyddar de svaga.

  226. Inte sant, Jessica?

  227. van Rossum, ta honom.

  228. Nu är amerikanerna
    inte längre neutrala.

  229. Efter att ha stått utanför kriget
    i tre år skickar USA över sin armé.

  230. Den 16 april 1917
    förklarar USA krig mot Tyskland.

  231. President Wilson säger:
    "Vi måste kämpa för våra ideal."

  232. "För de små nationernas rättigheter
    och frihet, för världens trygghet"-

  233. -"och för att få stopp på kriget."

  234. "Rättvisa är viktigare än fred.
    Vår civilisation står på spel."

  235. Ni hade tur som inte blev avkastade.

  236. "Kampen varade inte länge.
    Pappa kastades runt i hytten"-

  237. -"och sen ut i korridoren,
    men han gav sig inte."

  238. "Jag var så stolt över honom."

  239. "Kaptenen hade förbarmande med oss
    och lät oss gå av i Storbritannien."

  240. "Ingen kastades överbord."

  241. Välkomna till Edinburgh.
    Får jag se era papper?

  242. Vi har förlorat allt på grund av kriget.
    Men vi är amerikaner allihop.

  243. -Och vi vill tillbaka till USA.
    -Med nästa fartyg.

  244. Dra in landgången och gör klart för
    avsegling. Vi har förlorat nog med tid.

  245. "Med nästa fartyg.
    Från Edinburgh, hem till USA."

  246. Men i Europa fortsätter kriget.

  247. Var det nåt särskilt som ni tyckte
    var intressant eller konstigt?

  248. Hon var jättemodig
    som hjälpte den här tysken.

  249. Jag vet inte om jag skulle våga ge
    fripassageraren mat och allting.

  250. Det var hon väldigt modig som gjorde.

  251. Sen riskerade hon också livet.

  252. Förstår man varför kaptenen blir så
    upprörd över att ha fripassagerare?

  253. Han tror så klart
    att de kanske är från fiendeländerna.

  254. Det är också regeln,
    som man kan tycka är konstig-

  255. -att om tyskarna upptäcker
    att det finns vapen på fartyget-

  256. -eller nån från fiendeland,
    får de rätt att sänka skeppet.

  257. Det är konstigt att man ens
    har regler i krig. Hur funkar det?

  258. Det är konstigt, men i flera hundra
    år har man försökt reglera krig-

  259. -för att det ska bli mindre hemskt,
    lite mindre orättvist.

  260. Man ska inte få anfalla vem som helst
    och behandla civila hur som helst.

  261. Men i praktiken är det oftast
    att man bryter mot reglerna.

  262. Både under första världskriget och
    andra krig. Och då drabbas de svaga.

  263. Det är hemskt att barnen svälter
    på grund av matbrist.

  264. Och att de ska ge maten till
    soldaterna, så barnen får inte mat.

  265. Det känns konstigt att man ger maten
    till soldaterna och inte till barnen.

  266. Vad skulle hända om man gick till ICA
    och så var det tomt på hyllorna?

  267. Maten
    skulle väl inte räcka till alla.

  268. Ett tag kan man leva på all mat
    som finns i Sverige, alla djuren.

  269. Men man kan inte leva länge på det.

  270. Folk skulle reagera väldigt vilt.
    Hur var det då?

  271. Hur reagerade folk
    när det inte fanns mat?

  272. I Sverige var det inte svält,
    men stor brist på mat.

  273. Det blev stora protester och bråk på
    gatorna. Det blev "hungerkravaller".

  274. Människor
    var så desperata efter mer mat.

  275. Jag har aldrig riktigt förstått
    hur viktig maten är för samhället.

  276. Och hur mycket
    vi är beroende av att få mat-

  277. -från andra länder och så vidare.

  278. Filmen visar nånting annat också. Att
    man kan använda mat som ett vapen.

  279. De försöker svälta varandras
    befolkningar. Ganska fruktansvärt.

  280. Maten som vapen
    ser vi i krig även i dag.

  281. Översättning: Dan Brundin
    www.btistudios.com

  282. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Jessica från USA

Avsnitt 6 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

12-åriga Jessica Davenport och hennes familj försöker ta sig hem till USA från ett krigshärjat Europa. Men att ta sig över Atlanten år 1916 är inte lätt när Storbritannien och Tyskland för krig till havs. Samtidigt försöker länderna stoppa varandras fraktfartyg för att svälta ut varandras befolkning, en taktik som leder till matbrist i hela Europa. Jessicas familj reser på ett nederländskt fraktfartyg eftersom neutrala länder enligt krigslagar har möjlighet att ta sig fram. Men om det skulle visa sig att de har vapen i sin last eller smugglar människor från krigförande länder får skeppet sänkas. Under resan över havet blir Jessica vän med en pojke. Dramat ramas in i studio där krigshistorikern Anna Maria Forssberg tillsammans med en barnpanel fångar upp frågor om matbristen i Sverige under kriget, varför det finns lagar i krig och vad om vad som skulle hända idag om importen av mat ströps.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Första världskriget
Ämnesord:
Första världskriget 1914-1918, Historia
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6, Grundskola 7-9

Alla program i Brev från första världskriget

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev från första världskriget

Thierry i Frankrike

Avsnitt 1 av 8

När första världskriget bryter ut dras 14-årige Thierry Gilbert med av entusiasmen och vill ta värvning. Men franska armén har en åldersgräns på 17 år så för att få bli soldat ljuger Thierry om sin ålder. Redan under sin första strid inser han att krig är allt annat än en lek.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev från första världskriget

Justine i Belgien

Avsnitt 2 av 8

13-åriga Justine bor i Belgien som efter krigsutbrottet invaderas av den tyska armén. Soldaterna beslagtar ägodelar och fängslar oskyldiga samtidigt som det blir allt större brist på mat. Justine lever mitt i detta kaos. När hon försöker stjäla mat på en åker blir hon påkommen av en tysk soldat.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev från första världskriget

Frieda i Tyskland

Avsnitt 3 av 8

Tolvåriga Frieda anmäler sig vid första världskrigets utbrott frivilligt för att hjälpa till vid ett krigssjukhus. I smyg hjälper hon en patient som har andats in en giftig gas. Sjuksystrarna menar att han inte kommer att överleva, men Frieda tror på motsatsen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev från första världskriget

Alison i Skottland

Avsnitt 4 av 8

Liksom de flesta vuxna i Storbritannien anser 11-åriga Alison Brook att de som inte frivilligt går med i kriget är fega. Hon och hennes vänner leker krig varje dag och ser upp till sina fäder vid fronten. Men när Alison kastar en vit fjäder, en symbol för feghet, efter en man från byn förändras hennes liv för alltid.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev från första världskriget

Tobias i Österrike

Avsnitt 5 av 8

Tioårige Tobias Klein är på väg uppför berget med mat till sin bror och morfar när han stoppas av italienska soldater. De österrikiska alperna är svåra att hitta i och soldaterna tvingar Tobias att bli deras vägvisare. Han för dem på villovägar och lyckas på vägen hjälpa en soldat som lämnats för att dö.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev från första världskriget

Jessica från USA

Avsnitt 6 av 8

12-åriga Jessica Davenport och hennes familj försöker ta sig hem till USA från ett krigshärjat Europa. Men att ta sig över Atlanten år 1916 är inte lätt när Storbritannien och Tyskland för krig till havs. Under resan över havet blir Jessica vän med en pojke.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev från första världskriget

Misha i Ryssland

Avsnitt 7 av 8

10-åriga Misha är soldat och beordras att spionera på sina kamrater. Man misstänker nämligen att det finns soldater som inte vill kriga mer. Och misstankarna stämmer. Under de år som kriget har rasat har det blivit allt svårare för både soldater och den ryska befolkningen. I februari 1917 gör de uppror.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev från första världskriget

Emelie i Frankrike

Avsnitt 8 av 8

Freden har kommit men för elvaåriga Emelie blandas glädjen med sorg. Hennes pappa är en av alla dem som dödades under kriget. När en tysk krigsfånge ska bo hos Emelies familj blir det svårt för Emelie. Går det att förlåta en fiende?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänniskor för ändring

Little Rock - lika värde

Little Rock Nine kallades nio elever som var några av de första afroamerikanska eleverna att börja i Central High School i Arkansas i USA. Skolan hade tusentals vita elever och ansågs vara stadens bästa. De afroamerikanska elevernas första år fylldes av rasism, men de kämpade för att få samma rättigheter som andra tonåringar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaHistoriedepartementet

Karl IX och Gustav II Adolf

Anna och Johan hamnar i Linköping där den segrande Hertig Karl utropar sig till kung. De bevittnar en blodig avrättning och tvingas fly då de anklagas för att vara spioner. Lyckas de upptäcka någon historisk felaktighet i äventyret?

Fråga oss