Titta

UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Om UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Föreläsningar från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Forskare och experter redogör för hur den digitala mobbningen sker och vilka konsekvenser det får för både mobboffret och mobbaren. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Till första programmet

UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar : Vem drabbas av nätmobbning?Dela
  1. I grunden fokuserar jag på nåt enkelt.

  2. Studien berör främst riskfaktorer
    och prediktorer för nätmobbning-

  3. -och konsekvenserna av nätmobbning-

  4. -med en liten twist:

  5. Är riskfaktorerna och konsekvenserna
    beroende av huruvida offret-

  6. -också mobbas utanför nätet
    eller på traditionellt sätt?

  7. Jag kanske måste använda den här.

  8. Föredraget behandlar
    två publicerade studier.

  9. En publicerades i Journal of Clinical
    Child and Adolescent Psychology.

  10. Sen berör jag effekterna av KiVas anti-
    mobbningsprogram på nätmobbning.

  11. Det bygger på den andra studien
    som publicerades 2011.

  12. I dag har vi redan pratat mycket
    om nätmobbning.

  13. Definitionen har dragits flera gånger,
    så jag ska inte gå in djupt på den.

  14. Jag ska bara nämna
    att vi har använt Smiths definition.

  15. Den bygger på den traditionella
    definitionen av Dan Olweus-

  16. -på vad mobbning är.

  17. "Aggressiva, avsiktliga handlingar"-

  18. -"upprepade under en period, ofta mot
    offer som har svårt att försvara sig."

  19. Men nu talar vi om nätet
    och nätmobbning, e-mobbning-

  20. -eller cybermobbning.

  21. Huruvida nätmobbning är ett prevalent
    fenomen som har ökat enormt-

  22. -eller om det är ett lågprevalent
    fenomen har redan dryftats i dag.

  23. Vi kan fråga oss det, för som vi ser på
    medierapporteringen om nätmobbning-

  24. -är det ett hett ämne
    i Finland och överallt.

  25. Rapporteringen och debatten antyder
    att mobbning nu bara sker på nätet-

  26. -och har flyttat från lekplatserna
    och skolgårdarna till chattrum-

  27. -och till elektroniska apparater.

  28. En avhämningseffekt på nätet
    skulle kunna vara en förklaring.

  29. Att vi har lättare
    att koppla bort moralen på nätet-

  30. -och göra sånt som vi annars
    inte skulle ha gjort öga mot öga.

  31. Men om vi tittar på empiriska studier
    av nätmobbning-

  32. -tycks de inte styrka den teorin.

  33. Det finns inga starka bevis
    för att det skulle vara så.

  34. Den mesta mobbningen i dag
    sker fortfarande öga mot öga.

  35. På skolgårdar, lekplatser och så vidare.

  36. Prevalensen för traditionella offer
    enligt ett flertal studier-

  37. -är mycket högre än för nätoffer.
    Tre till fem gånger högre.

  38. Traditionell mobbning utanför nätet
    finns kvar.

  39. Den har inte försvunnit
    och inte flyttat till nätet.

  40. Vissa studier finner en hög prevalens
    för nätmobbning.

  41. Dan nämnde några studier
    som fann att 70 % av alla elever-

  42. -rapporterade att de hade nätmobbats.

  43. Men studier som finner
    en så hög prevalens-

  44. -använder oftast mycket lösa kriterier
    för att identifiera nätoffer.

  45. De frågar om enstaka händelser:
    om man fått elaka kommentarer-

  46. -om nån har lagt upp nåt negativt,
    om man har fått ett elakt sms.

  47. Eller så har studierna
    ingen tydlig tidsavgränsning.

  48. De kan fråga:
    "Har du nånsin upplevt nåt sånt?"

  49. För att dra en analogi till verbal
    mobbning är det som att fråga er:

  50. "Har nån nånsin sagt nåt elakt till er?"

  51. Antagligen skulle alla komma ihåg
    minst en händelse i livet.

  52. Men vi borde inte klassas
    som offer för verbal mobbning för det.

  53. Det finns en inkonsekvens. När vi
    klassar offer för traditionell mobbning-

  54. -kräver de flesta forskare upprepning,
    maktojämlikhet och så vidare.

  55. Men när vi ska hitta offer för
    nätmobbning har vi andra kriterier.

  56. Då kan vi få en mycket hög prevalens.

  57. Överlappningen i många studier
    av traditionell och nätmobbning-

  58. -tar man ofta också ingen hänsyn till.

  59. Det har redan tagits upp i dag.
    Det är nackdelen med att tala sist.

  60. Men om jag nuförtiden
    ser en studie om nätmobbning-

  61. -kollar jag direkt om man också
    har tittat på traditionell mobbning.

  62. Om man inte har det blir jag besviken.
    Då kan jag inte dra säkra slutsatser-

  63. -om faktorer kopplade till nätmobbning.

  64. Sambanden som rapporteras i studien
    kan helt bero-

  65. -på en tredje faktor,
    traditionell mobbning.

  66. Och det råder brist på longitudinella
    studier av nätmobbning.

  67. Så är det ofta relativt nya fenomen-

  68. -som börjar undersökas.
    Först kom många tvärsnittsstudier-

  69. -som rapporterade korrelationer och
    prevalenser. Nu borde vi gå vidare-

  70. -och använda longitudinell design
    för att skilja på orsak och verkan.

  71. I den första studien ville vi titta
    på prevalensen för nätmobbning-

  72. -korrelationer, antecedenter
    och följder.

  73. Mest var vi intresserade av frågan-

  74. -huruvida nätmobbning är en
    förlängning av traditionell mobbning-

  75. -och riktas mot samma offer
    och ökar missanpassningen.

  76. Man kan tänka sig att barn som
    mobbas traditionellt och på flera sätt-

  77. -med nätmobbningen
    dessutom kan utsättas-

  78. -för ytterligare en form.

  79. Eller om nätmobbning är nåt annat
    som riktas mot andra personer.

  80. Finns det andra motivationsbaser
    för kränkningarna och andra följder?

  81. Innan jag går in mer på studien vill jag
    prata om den finländska kontexten.

  82. De här siffrorna
    är redan fyra år gamla-

  83. -så i dag bör prevalensen vara högre.

  84. Men det viktiga är att vid tiden för
    den här internationella undersökning-

  85. -använde finländska ungdomar
    elektroniska medier mycket frekvent.

  86. Så när jag visar prevalenser för er
    som är rätt låga för nätmobbning-

  87. -kan det inte förklaras av att unga
    finländare inte använder nätet-

  88. -och tekniska prylar i hög grad,
    för det gör de.

  89. De använder ofta elektroniska medier,
    och jämfört med många andra länder-

  90. -är föräldrarnas kontroll över barns
    internetanvändning ganska fri.

  91. I den här studien
    använde vi två urval-

  92. -som kom från KiVa-utvärderingen.

  93. Nu talar jag inte
    om en interventionsstudie.

  94. Vi gjorde en tvärsnittsanalys
    med förmätningar från hela urvalet-

  95. -på interventions- och kontrollskolor,
    men före interventionerna.

  96. Det var för att använda förmätningarna.

  97. För den longitudinella analysen
    använde vi för- och eftermätningar-

  98. -från kontrollskolorna.

  99. För att titta på normal utveckling
    snarare än interventionseffekt.

  100. Jag ska tala
    om interventionseffekt senare.

  101. Men i den här studien gällde det
    riskfaktorer och konsekvenser.

  102. Vi använde Olweus mobbningsenkät
    med Dans tillåtelse.

  103. Vi har använt den i flera studier.
    Vi använder också kamratrapportering-

  104. -men här utvärderade vi
    många former av mobbning-

  105. -och det gjorde vi med Olweus enkät
    med frågor om traditionell mobbning.

  106. Vi valde frågor som berörde former-

  107. -som även kan förekomma på nätet.

  108. Verbalt och socialt uteslutande,
    ryktesspridning.

  109. Det är de typerna av mobbning-

  110. -som kan ske på och utanför nätet.

  111. Vi använde en fråga som Dan visade
    om kränkningar på nätet och mobilen.

  112. Sen utvärderade vi
    social acceptans för eleven.

  113. Varje elev angav vilka tre i klassen
    som de tyckte mest om.

  114. Det gav poängen för social acceptans,
    hur många nomineringar man fick.

  115. Vi utvärderade även förövarrykte,
    i vilken grad barnet ses som mobbare-

  116. -mätt som andelen klasskamrater
    som nominerade barnet som mobbare.

  117. Om många i klassen nominerade Peter
    som mobbare fick han en hög poäng.

  118. Andra fick inga nomineringar,
    och de fick lågt förövarrykte.

  119. Vi tittade också på depression.

  120. Först några korrelationer,
    Spearmans rangkorrelationer.

  121. Traditionell och nätmobbning
    korrelerade med cirka 0,30.

  122. Det verkar inte högt.
    Ofta säger vi att de överlappar.

  123. Jag ska visa varför korrelationen
    inte är så hög.

  124. Traditionell mobbning var stabilare
    longitudinellt under de 12 månaderna-

  125. -än nätmobbning, men det fanns en
    viss stabilitet även för nätmobbning.

  126. Medelvärdet för nätmobbning var
    signifikant lägre än för traditionell.

  127. I våra data, där vi utvärderade
    nio sorters mobbning-

  128. -såg vi precis det som Dan visade i
    dag. Nätmobbning var minst prevalent.

  129. Verbal mobbning var mest prevalent
    av alla former.

  130. När vi tittar på korrelationer
    för nätmobbning-

  131. -bör vi se till att sambanden vi hittar-

  132. -inte blir missvisande för att nätoffer
    även ofta mobbas traditionellt.

  133. Vi kan ta hänsyn till överlappningen
    med partiella korrelationer.

  134. Tabellen visar partiella korrelationer
    mellan traditionell och nätmobbning-

  135. -och variablerna social acceptans,
    förövarrykte och depression.

  136. De partiella korrelationerna
    ser ut så här.

  137. Korrelationerna mellan traditionell
    mobbning och de tre faktorerna-

  138. -får vi av att kontrollera för kovarians
    mellan traditionell och nätmobbning.

  139. Vi korrelerar liksom det som är kvar
    av traditionell minus nätmobbning.

  140. Vi ser i grundskolan-

  141. -att traditionell mobbning är negativt
    korrelaterat till social acceptans.

  142. Offer för traditionell mobbning
    anges sällan som mest omtyckta.

  143. De är inte så omtyckta i gruppen.

  144. För förövarrykte finns en positiv
    korrelation i lägre årskurser, sen noll.

  145. Depression korrelerar med 0,3
    med traditionell mobbning.

  146. När vi tittar på nätmobbning och
    korrelationer med de tre variablerna-

  147. -som vi får efter att ha tagit hänsyn
    till överlappningen-

  148. -ser vi en nollkorrelation mellan
    social acceptans och nätmobbning.

  149. Nätmobbning är alltså inte relaterat
    till en särskilt låg-

  150. -acceptans bland kamrater.

  151. Förövarrykte har låga
    men positiva korrelationer.

  152. För depression har vi en positiv
    korrelation med nätmobbning-

  153. -men mycket svagare än för traditionell
    mobbning och depression.

  154. Men detta är tvärsnittskorrelationer.
    Kön har förresten kontrollerats för.

  155. Vi skapades offerstatusgrupper,
    olika grupper med barn.

  156. En grupp som inte utsattes alls.

  157. Vi använde Olweus kriterium med
    2-3 gånger per månad som gräns-

  158. -för att klassa nån som offer.

  159. Icke-offer nådde inte gränsen för
    varken traditionell eller nätmobbning.

  160. Sen hade vi traditionella offer
    som utsatts för traditionell mobbning.

  161. Verbalt, med ryktesspridning,
    socialt uteslutande.

  162. Sen hade vi en grupp med barn
    som endast utsattes på nätet.

  163. Sen hade vi en grupp med offer för
    både traditionell och nätmobbning.

  164. Den totala urvalsgruppen
    för tvärsnittsstudien-

  165. -bestod av mer än 17 000 elever.

  166. Vi ser att gruppen icke-offer är stor,
    85 % av urvalet.

  167. Näst största gruppen är traditionella
    offer, cirka 10 % av urvalet.

  168. De som utsattes för både
    traditionell och nätmobbning -

  169. -utgjorde kanske 2 % av urvalet.

  170. Men i det här enorma urvalet
    med över 17 000 barn-

  171. -hittade vi bara 94 barn
    som endast hade mobbats på nätet-

  172. -men inte traditionellt.

  173. Det är 0,5 % av hela urvalet.

  174. Sen tittade vi, fortfarande i tvärsnitt-

  175. -på hur grupperna skilde sig
    i social acceptans, förövarrykte-

  176. -och depression.
    Vad ska jag peka på här?

  177. Man kan se att icke-offer-

  178. -och de som bara har utsatts
    för nätmobbning-

  179. -ligger över medel i social acceptans.

  180. De är omtyckta av sina kamrater.

  181. Särskilt de som bara mobbats på nätet.

  182. Men traditionella offer
    och offer för båda sorterna-

  183. -ligger under medel
    i social acceptans.

  184. När det gäller förövarrykte ser vi
    att traditionella, elektroniska-

  185. -och särskilt traditionella och
    elektroniska offer ligger högre.

  186. När det gäller depression kan vi se-

  187. -att jämfört med icke-offer ligger
    traditionella offer högre i depression-

  188. Endast nätoffer ligger inte så högt, men
    de som utsatts för båda sorterna-

  189. -ligger högst i depression.

  190. Det ser liknande ut i högre årskurser-

  191. -men där ligger nätoffer
    under medel i social acceptans-

  192. -men inte lika mycket som traditionella
    och traditionella plus nätoffer.

  193. Men det var tvärsnittskorrelationer.

  194. Sen ville vi se vilka faktorer som
    predicerar i vilken grupp barn hamnar-

  195. -vid tidpunkt 2,
    ett år efter tidpunkt 1.

  196. Oberoende variabler från T1 var
    traditionell mobbning, nätmobbning-

  197. -social acceptans, förövarrykte och
    depression. Vi kontrollerade för kön.

  198. Vi testade även interaktioner på
    skolnivå, om årskursen spelade in.

  199. Det här är en sammanfattning
    av resultaten för antecedenterna-

  200. -och tillhörighet
    i de tre offergrupperna.

  201. Icke-offren används
    som jämförelsegrupp.

  202. Vilka barn tillhörde de traditionella
    offren vid tidpunkt 2?

  203. De som hade låg social acceptans-

  204. -de som var deprimerade, och de som
    mobbades traditionellt vid tidpunkt 1.

  205. Det var sårbara barn, som vi sen
    tidigare vet löper risk för att mobbas.

  206. De har en inter- och intrapersonell
    problematik redan från början.

  207. Vilka barn hamnade i gruppen
    för endast nätoffer vid tidpunkt 2?

  208. De som hade förövarrykte
    och som tidigare utsatts på nätet.

  209. Så de var inte särskilt socialt sårbara
    på så sätt att de inte var omtyckta-

  210. -och de var inte särskilt sårbara
    i fråga om depression vid tidpunkt 1.

  211. Ungdomarna som tillhörde gruppen för
    traditionell och nätmobbning vid T2-

  212. -hade förövarrykte, var deprimerade
    och var utsatta traditionellt vid T1-

  213. -men effekten av tidigare traditionell
    offerstatus var marginell.

  214. Det var en blandning av de två tidigare
    grupperna i det att de var deprimerade-

  215. -men också hade förövarrykte.

  216. Så det verkar som att den
    extremt lilla gruppen ungdomar-

  217. -som bara mobbas på nätet kan utgöra
    en annan grupp än traditionella offer.

  218. Det är en mycket liten grupp. De flesta
    nätoffer mobbas också traditionellt.

  219. Men de få som bara mobbas på nätet
    kanske inte är så sårbara från början.

  220. De kanske är accepterade, men det
    verkar medföra en stor social risk-

  221. -att angripa dem öga mot öga.

  222. Det kanske är skälet till att de bara
    angrips i elektroniska medier.

  223. Vi var intresserade av konsekvenserna
    av nät- och traditionell mobbning.

  224. Och om tillhörigheten i offergrupperna-

  225. -predicerar ökad depression.

  226. Vi kontrollerade
    för tidigare depression-

  227. -och såg för barnen
    i de tre grupperna vid tidpunkt 1-

  228. -hur depressionsnivåerna
    skilde sig åt vid tidpunkt 2.

  229. Traditionell mobbning
    ökade depressionen vid tidpunkt 2.

  230. Traditionell plus nätmobbning var
    associerat med hög depression vid T2.

  231. Men gruppen med endast nätoffer-

  232. -fick inte hög depressionspoäng vid T2-

  233. -efter att vi kontrollerat
    för tidigare depression.

  234. Här är samma sak i siffror.

  235. De höga siffrorna betyder
    att barnet var deprimerat vid T2-

  236. -efter att vi kontrollerat
    för tidigare depression och kön.

  237. Den mest deprimerade gruppen
    var de som mobbades på båda sätten.

  238. Den näst mest deprimerade gruppen
    var traditionella offer vid T1.

  239. Därefter kom gruppen icke-offer.

  240. De som bara mobbades på nätet
    uppvisade ingen ökad depression.

  241. Här ser man vilka grupper som
    skilde sig signifikant från varandra.

  242. Nätoffer skilde sig inte från icke-offer
    i fråga om depression vid T2.

  243. De skilde sig från traditionell plus nät
    i att depression var signifikant lägre.

  244. Det är de här slutsatserna vi kan dra.

  245. Traditionell mobbning
    är kopplat till ökad depression.

  246. Om man mobbas både traditionellt och
    på nätet är sambandet ännu starkare.

  247. Men om man bara mobbas på nätet
    får man inte ökad depression vid T2.

  248. Bara nåt kort om intervention.

  249. Vi försökte inte reducera
    nätmobbning specifikt-

  250. -men i utvärderingen av KiVas
    antimobbningsprogram-

  251. -utvärderade vi nio former
    av mobbning.

  252. Vi ville se om KiVa
    kunde reducera flera former-

  253. -eller om det är så
    att när öppen mobbning reduceras-

  254. -flyttar mobbningen till nätet.

  255. Vi hade en stor randomiserad
    kontrollerad prövning i Finland.

  256. Vi har publicerat studier om effekterna-

  257. -men nu tar jag upp
    olika former av mobbning-

  258. -och hur de påverkades
    av nio månaders intervention.

  259. Jag ska inte gå in mer
    på själva programmet.

  260. Urvalet i den här studien
    var elever i årskurserna tre till fem.

  261. Eller fyra till sex i slutet av studien.

  262. Det är både KiVa-skolor och kontroll-
    skolor, för vi jämför förändringarna-

  263. -på interventions- och kontrollskolor.

  264. Lite mer än 5 600 elever och nio
    sorters mobbning utvärderades.

  265. Här ser vi förändringarna för olika
    sorters mobbning under ett skolår.

  266. Orange staplar är kontrollskolor
    och gröna är KiVa-skolor.

  267. Vi ser att flera sorters mobbning
    ökade i kontrollskolorna efter ett år.

  268. Några minskade.
    Men på KiVa-skolorna-

  269. -minskade prevalensen
    för alla former av mobbning-

  270. -efter ett år.

  271. Här ser man förändringen i procent.

  272. Om vi slår ihop informationen ser vi
    förändringarna här för KiVa-skolor-

  273. -relativt till kontrollskolor.

  274. Hur mycket mobbningen minskade på
    KiVa-skolor jämfört med kontrollskolor.

  275. Vi ser att det finns skillnader.

  276. Vissa typer minskade mer än andra.

  277. Men till exempel nätmobbning
    som här kallas "cyber" halverades-

  278. -under det första året med åtgärder.

  279. För att sammanfatta resultaten:

  280. Offren för nätmobbning mobbades i de
    flesta fall även på traditionellt sätt.

  281. Inte nödvändigtvis tvärtom.

  282. Offren för traditionell mobbning
    utsattes ofta inte på nätet.

  283. Många traditionella offer
    utsattes inte på nätet.

  284. Men åt andra hållet utsattes nästan
    samtliga nätoffer på traditionella sätt.

  285. Offer för traditionell plus nätmobbning
    var starkt missanpassade-

  286. -medan nätoffer inte var sårbara
    intrapersonellt eller interpersonellt.

  287. Fler studier behövs men det kan finnas
    en grupp som bara utsätts på nätet-

  288. -och kanske är de angreppen
    motiverade på annat sätt än mobbning.

  289. Att ge sig på sårbara kamrater för att
    visa dominans och makt och så vidare.

  290. När det sker
    isolerat från traditionell mobbning-

  291. -predicerade nätmobbning
    inte ökad depression.

  292. Jag vill lägga till några viktiga saker.

  293. Jag menar förstås inte
    att nätmobbning inte är skadligt.

  294. De data som jag
    just har presenterat visar-

  295. -att nätmobbning utöver traditionell
    mobbning kan få ännu värre följder.

  296. Så klart finns det fall
    där en enda incident av nätmobbning-

  297. -får långvariga och tragiska följder.

  298. Det gäller förstås även
    traditionell mobbning.

  299. Enstaka incidenter kan leda
    till fruktansvärda konsekvenser.

  300. Jag påstår inte heller att användning
    av medier på nätet är riskfritt.

  301. Det finns många risker
    med den nya tekniken.

  302. Oönskade sexuella inviter
    och oönskad exponering för porr-

  303. -är faktiskt vanligare
    än nätmobbning av kamrater.

  304. Men vi såg att nätmobbning
    är ovanligt-

  305. -och nästan alltid
    parat med traditionell mobbning.

  306. De longitudinella effekterna tycks
    drivas av den traditionella mobbningen.

  307. Och ungefär som Dan påpekade-

  308. -ska vi inte ta fokus från traditionell
    till nätmobbning.

  309. Det kan få pedagoger att tro att
    mobbning inte längre sker på skolan-

  310. -och att det inte finns nåt att göra.

  311. Pedagoger borde i stället ägna sig
    åt att minska traditionell mobbning.

  312. Den mesta mobbningen
    sker fortfarande i skolmiljön.

  313. Om vi fortsätter att motarbeta
    traditionell mobbning-

  314. -kan även nätmobbning minskas.

  315. Det kom in ett utropstecken av nån
    anledning. Tack för att ni lyssnade.

  316. Översättning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Vem drabbas av nätmobbning?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Professor Christina Salmivalli från Åbo universitet forskar inom området kamratrelationer. Hon går igenom hur aggressivt beteende och social utveckling tar sig uttryck på nätet, och hon har särskilt intresserat sig för mobbning. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Ämnen:
Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Nätmobbning, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Konsekvenserna av nätmobbning

Peter K Smith, professor på Goldsmithuniversitetet i England, går igenom hur nätmobbning ser ut och vilka konsekvenserna blir för den som blir mobbad. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Förebyggande strategier mot nätmobbning

Sofia Berne, doktorand på Göteborgs universitet, har tittat på hur man kan förebygga mobbning. Förutom de ungas ansvar ska vuxna runtomkring föregå med gott exempel när det gäller uppförande på sociala medier. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Medvetenhet och ansvar på sociala medier

Lars Arrhenius är generalsekreterare för organisationen Friends som jobbar mot mobbning. Han berättar om deras arbete och om juridiken kring olika händelser på nätet, bland annat det så kallade Instagramupploppet i Göteborg 2012, och vilka konsekvenser de kan få. Från konferensen Cyberbullying som hölls i Göteborg den 11-12 maj 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Vem drabbas av nätmobbning?

Professor Christina Salmivalli från Åbo universitet forskar inom området kamratrelationer. Hon går igenom hur aggressivt beteende och social utveckling tar sig uttryck på nätet. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Nätmobbning i en digital tid

Patricia Agatston är kurator i USA och hon menar att det idag finns för lite tid för ungdomar att träffas och spendera tid tillsammans, därför har den digitala världen blivit en plats där de umgås. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Utseenderelaterad mobbning på nätet

Ann Frisén, professor i psykologi, berättar om utseenderelaterad nätmobbning bland ungdomar. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Nätmobbning och sanningar

Dan Olweus, professor i personlighetspsykologi, säger att den digitala mobbningen är väldigt vanlig. Han har studerat över 1 miljon elever i amerikanska skolor. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends m.fl.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Nolltolerans mot nätmobbning

Caroline Dyrefors Grufman berättar om sitt uppdrag som barn- och elevombud. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Att administrera fram jämställdhet

Malin Rönnblom, forskare i statsvetenskap och lärare i genusvetenskap, pratar om jämställdhetsbegreppet och jämställdhetspolitik. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Instagram-upploppet

Några dagar före jullovet hängdes Elin ut på ett anonymt Instagramkonto. Sidan byggde på att ungdomar spred sexskvaller om varandra och på kort tid hängdes hundratals personer ut med namn och bild. När över 500 ungdomar samlades utanför Plusgymnasiet i Göteborg för att sätta dit den man trodde stod bakom sidan blev det kaos.

Fråga oss