Titta

UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Om UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Föreläsningar från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Forskare och experter redogör för hur den digitala mobbningen sker och vilka konsekvenser det får för både mobboffret och mobbaren. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Till första programmet

UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar : Nätmobbning i en digital tidDela
  1. Jag jobbar i USA, men jag
    hoppas att ni kan få nytta av-

  2. -vad vi har kommit fram till
    i fråga om prevention.

  3. Jag nämner forskningen
    när det är relevant-

  4. -eller tillför nåt i vårt område.

  5. Min egen forskning är mer kvalitativ,
    med fokusgrupper på skolor-

  6. -men det var bra samarbeta
    med dr Kowalski och dr Limber-

  7. -med boken
    och vår plan mot nätmobbning.

  8. Jag vill börja med
    ett lite humoristiskt klipp.

  9. Ni har suttit här hela eftermiddagen.

  10. Jag blev försäkrad om att det är okej
    att visa nåt lättsmält.

  11. Man ska minnas
    när man ser kommunikation på nätet-

  12. -att det är lätt att döma fort.

  13. Det handlar det här klippet om.

  14. Döm inte för fort.

  15. Döm inte för fort.
    Det gör inte vi.

  16. Det var eftermiddagens roliga.

  17. Men det är viktigt när vi ser på
    ungdomars kommunikation på nätet-

  18. -att inte döma för fort.
    Vi känner inte till sammanhanget.

  19. Det kan röra sig om interna skämt.
    Sånt orsakar ofta problem.

  20. Det man ser är också inte alltid
    det som händer.

  21. Peter Smith pratade om att utge sig för
    att vara nån annan och hacka konton.

  22. Ibland kan föräldrar reagera starkt
    när de ser vad som postas-

  23. -och dra förhastade slutsatser.

  24. I skolorna är vi noga med
    att vänta tills vi har all information.

  25. Det kan vara vad det ser ut som eller
    inte. Det är kanske revansch för nåt.

  26. Det kan också vara en form av humor
    som vi vuxna helt enkelt inte fattar.

  27. I dag ska jag prata om tonåringar
    och teknik i USA.

  28. Vi ska prata kort om nätmobbning.

  29. Vi har redan fått höra vad det är.

  30. Lite om forskningen som
    vårt preventionsarbete bygger på.

  31. Sen ska vi prata om vad
    som visar sig var mest effektivt-

  32. -för att förhindra nätmobbning.

  33. Färsk data från
    Pew Internet & American Life.

  34. Det här är USA. Det finns antagligen
    både likheter och skillnader-

  35. -jämfört med Europa.

  36. Internet når nu ut till 95 procent.

  37. I princip alla tonåringar i USA
    är på nätet.

  38. Nästan 80 procent har mobiltelefon.

  39. 58 procent av alla tolvåringar
    har mobil, så det går ner i åldrarna.

  40. Av tonåringar med mobil
    har 37 procent en smartphone.

  41. De har alltså en dator med sig.

  42. Som vi hörde är det svårt att skilja
    mellan det mobila och det fasta nätet.

  43. De har med sig det överallt.

  44. Och 80 procent
    använder sociala medier.

  45. Det är mycket vanligt och populärt.

  46. Sms är deras huvudsakliga
    kommunikationsform.

  47. Det börjar dock ändras.
    Sms är fortfarande det primära-

  48. -men användandet
    av Messenger-appar ökar.

  49. Där kan vi också prata
    om för- och nackdelar.

  50. Som sagt brukar jag samla ungdomar
    i fokusgrupper-

  51. -ställa frågor och få fram de ord
    som är meningsfulla för gruppen.

  52. Jag frågade: "Hur mår du om
    du förlorar tillgång till tekniken?"

  53. Känsloorden som de gav mig var:

  54. "Arg", "deprimerad", "frånkopplad"-

  55. -"isolerad", "ensam" och "vilse".

  56. Då tyckte jag att det lät hemskt-

  57. -och att de var alldeles
    för uppkopplade.

  58. Det var ju så intensiva ord.

  59. Det var alltså 2010.

  60. Men jag vill ställa en fråga till er:

  61. Hur många har varit med om
    att ni har lämnat mobilen hemma?

  62. Hur många tänker inte
    så mycket på att ni inte har den?

  63. En del brukar säga
    att de inte bryr sig så mycket.

  64. Hur många börjar känna sig oroliga,
    frånkopplade och isolerade?

  65. Ensamma?

  66. För hur många är känslan intensiv nog
    för att ni ska hämta mobilen?

  67. Okej, en del.
    Jag har också upplevt det.

  68. Ibland inser man
    att barnen inte är så annorlunda-

  69. -men ibland är de före och går upp
    mer fullständigt i upplevelsen.

  70. Det är viktigt att ha i åtanke.

  71. I sitt arbete har Danah Boyd pratat om-

  72. -att ungdomarna
    inte alls är beroende av teknik-

  73. -utan av att socialisera
    med sina vänner.

  74. Det är normalt
    i den här åldersgruppen.

  75. Tänk på att vi, åtminstone i vår kultur-

  76. -inte har så mycket ostrukturerad tid
    då barn kan umgås.

  77. Det finns fler planlagda aktiviteter
    och de kan inte bara hänga i parken.

  78. Det var härligt
    att se barn göra det här.

  79. Så det är stället där de umgås.

  80. Där vi brukade umgås ansikte
    mot ansikte träffas de nu på nätet.

  81. Det är en förändring-

  82. -men det behöver inte vara
    ett teknikberoende.

  83. De är beroende av sina vänner,
    som ungdomar är.

  84. Jag vill också säga en sak
    om att inte döma för fort.

  85. Peter tog upp frågan om självskade-
    beteende genom nätmobbning.

  86. Även om det är sällsynt,
    och jag vill se mer forskning-

  87. -är det nåt som vi ser.

  88. Danah Boyd är en sociolog i USA
    som har forskat mycket om ungdomar-

  89. -och hon var bland de första
    som rapporterade-

  90. -om självskadebeteende via teknik.

  91. Vi ser ungdomar som postar hotfulla
    kommentarer till sig själva-

  92. -på sajter som Ask.fm.

  93. Det har varit så i flera fall i USA,
    när de har undersökt ip-adressen.

  94. I ett fall var det ett självmord-

  95. -och det visade sig att barnet själv
    hade postat kommentarerna.

  96. Det kom också fram i en grupp
    som jag hade med mellanstadieelever.

  97. Vi pratade om Ask.fm och jag sa...

  98. Vet ni alla vad Ask.fm är?

  99. Det är ett socialt medium
    där man har en profil-

  100. -men andra användare
    kan ställa frågor anonymt.

  101. De visar inte vilka de är,
    och de kan fråga vad som helst.

  102. Det utvecklades som ett
    marknadsföringsverktyg för företag-

  103. -där folk kunde fråga om produkter.

  104. Men ungdomar
    använder teknik på nya sätt.

  105. De använder det nästan
    som det vi kallade "slam book" i USA.

  106. Man skickade runt en skrivbok
    med folks namn högst upp.

  107. Undertill skrev folk anonymt
    saker om personen i fråga.

  108. Ibland komplimanger
    och ibland negativt.

  109. Så anonym mobbning
    har funnits länge-

  110. -på toalettväggar
    eller i såna är skrivböcker.

  111. Däremot
    hade den inte samma räckvidd.

  112. På Ask.fm är det en offentlig profil,
    och ungdomar, tyvärr...

  113. Ibland ser man positiva kommentarer.

  114. Jag kanske ser
    en tjej som jag beundrar-

  115. -men vågar inte fråga exempelvis
    var hon handlar sina snygga kläder.

  116. Då kan jag fråga på Ask.fm.
    "Du klär dig snyggt, var handlar du?"

  117. Jag slipper skämmas, hon får en
    komplimang och jag får information.

  118. Det kan vara positivt.

  119. Tyvärr ser vi ofta
    mycket fler negativa kommentarer.

  120. Man frågar i stället
    "Varför klär du dig så fult?"-

  121. -eller "Varför klär du dig som en..."

  122. Det är mycket mer negativt.

  123. I grövre fall, som vi har sett i media,
    har man frågat:

  124. "Varför tar du inte livet av dig?"
    "Varför dricker du inte blekmedel?"

  125. Det kan vara en mycket negativ
    upplevelse, men jag frågade eleverna-

  126. -varför de fortsatte att använda det.

  127. De sa att det var kul
    att få veta vad folk tycker om en.

  128. Det är viktigt med identitetsutveckling
    i den åldern.

  129. En del är stolta över att kunna hantera
    negativa kommentarer.

  130. Ibland skriver folk snälla saker.

  131. En flicka påpekade: "Vi hade
    ett stort problem på vår skola"-

  132. -"men killen som blev nätmobbad
    lät bli att blocka och ta bort det."

  133. Hon trodde att han tyckte om
    den negativa uppmärksamheten.

  134. Min poäng är att det är komplicerat.

  135. Återigen, vi ska inte döma så fort.

  136. Varför ligger nåt uppe?
    Kan det vara självmobbning?

  137. Som sagt verkar det vara sällsynt,
    men det behövs mer forskning-

  138. -och jag vill bara att man
    inte ska dra förhastade slutsatser.

  139. Internet är som en spegel.

  140. Det kommer upp saker
    som pågår i våra liv.

  141. Det är lätt att skylla på tekniken-

  142. -och visst leder det till
    en del problem i våra liv-

  143. -men att man ser mer negativt
    beteende måste inte innebära-

  144. -att det förekommer mer.

  145. I USA just nu finns det mycket
    uppmärksamhet och hysteri-

  146. -kring nätmobbning.

  147. Ibland handlar det bara om att de
    osunda mönster som finns blir synliga.

  148. Och allt som existerar
    i den verkliga världen-

  149. -har en motsvarighet på nätet.

  150. Självskadebeteende, när folk skär sig,
    är ett problem på våra skolor.

  151. Har ni sånt här också?
    Det ökar hos oss.

  152. Därför är det inte förvånande
    att vi ser liknande saker på nätet.

  153. En annan sak bör man komma ihåg,
    och här fick vi problem i USA:

  154. I början fokuserade vi på tekniken
    och det var panik kring pedofiler.

  155. Vi var rädda för främlingarna
    som skulle ta våra barn.

  156. Det är förstås oroande, men det
    innebär inte att det är farligare-

  157. -att träffa nån
    som man har lärt känna på nätet.

  158. Vi har forskning
    från Burkman Centre på Harvard-

  159. -där man fokuserade på risker
    för ungdomar på nätet.

  160. De publicerade en rapport-

  161. -och fann förstås att bekanta
    utgör en större risk än främlingar.

  162. Det knyter förstås an
    till frågan om nätmobbning.

  163. Det har också att göra med sexting,
    vilket vi inte har pratat så mycket om.

  164. Vi hörde i dag om siffrorna
    för förekomsten av nätmobbning.

  165. Vi har samma problem med sexting.
    Det finns en massa olika siffror.

  166. Allt från fyra till tjugo procent har
    skickat foton med sexuellt innehåll.

  167. Det beror på om det
    är "naket" eller "nästan naket".

  168. Är det foton eller även text?

  169. Projektet Pew Internet & American Life
    fick det till omkring fyra procent.

  170. Kampanjen mot ungdomsgraviditet
    fick mycket högre siffror-

  171. -men de räknade även sms.
    Det är en stor spännvidd-

  172. -men i Pews fall sa 61 procent
    att de kände press att skicka foton.

  173. Där ser vi mer problematiskt beteende:

  174. När det förekommer tvång
    eller press att skicka bilder-

  175. -i stället för i relationer
    där det verkar finnas stor tillit.

  176. Elizabeth Englander
    har forskat om det i USA.

  177. Hon pratar om "glada sextare"
    kontra "problematiska sextare".

  178. Det är väldigt svårt i USA.

  179. I vår kultur är det redan svårt för
    föräldrar att prata sex med barn.

  180. Sen lägger man till sexting.

  181. Föräldrar vill inte prata om det
    men får panik när det sker.

  182. Vi vill ringa polisen
    och anmäla den som skickar bilderna.

  183. Det kan eskalera fort. Jag försöker
    lugna ner föräldrar en aning-

  184. -och påminna dem om-

  185. -att en del av det har beteendet
    har funnits länge.

  186. Minns ni när det var inne att streaka,
    ni som är lite äldre?

  187. Det är bara nåt med att ta risker,
    nakenhet och ungdomar-

  188. -som hör ihop.

  189. Det kan röra sig om att streaka
    - eller moona, som vi gör i USA.

  190. Den normala spänningen
    och nyfikenheten kring sex-

  191. -bör vi förvänta oss
    att hitta på nätet också.

  192. Men framtvingad sexting är
    annorlunda.

  193. Att be om en bild, hota för
    att få fler, utöva utpressning-

  194. -och att sprida den för att förstöra
    nåns rykte, det är nåt annat.

  195. Men det finns olika beteenden,
    och en del är normala för tonåringar.

  196. De frågorna dyker upp tillsammans,
    sexting och nätmobbning.

  197. Vi har redan pratat om att det är
    aggressivt, liksom vanlig mobbning-

  198. -att det upprepas under en längre tid
    och att maktobalansen är viktigt.

  199. Vår definition är "mobbning via mejl,
    snabbmeddelanden, i chattrum"-

  200. -"eller meddelanden
    och bilder till en mobiltelefon."

  201. Vi får ständigt utöka definitionen.
    Jag gillar Peters definition.

  202. I mina medförfattares forskning
    2007 fann man-

  203. -att snabbmeddelanden vad den
    vanligaste formen i mellanstadiet.

  204. Men nyligen, i en nationell
    brottsoffersundersökning-

  205. -fann man att i åldrarna tolv-arton
    var sms den vanligaste formen-

  206. -men vi börjar också se det öka
    i sociala medier.

  207. Det publicerades alltså 2013,
    men datan var från 2009.

  208. Nu ser jag mer sociala medier-

  209. -som integrerar snabbmeddelanden.

  210. Och det är mycket mer via mobilappar.

  211. Vi har pratat om likheterna mellan
    vanlig mobbning och nätmobbning.

  212. Aggressivt, upprepat och
    maktbalansen.

  213. Vilka unika inslag finns då?

  214. Mina medförfattares forskning visade-

  215. -att nätmobbade elever var mindre
    benägna att berätta för vuxna.

  216. Det har flera studier visat.

  217. I vår fokusgrupp frågade vi
    varför det var så-

  218. -och de sa det var rädda
    att bli av med tekniken.

  219. Det är unikt för nätmobbning.

  220. Om de säger att de blir nätmobbade-

  221. -lär föräldern säga att de inte ska
    vara på Instagram eller ha mobil.

  222. Varför skulle de då berätta?

  223. Och vuxna har inte samma erfarenhet
    av sociala medier-

  224. -och därför
    pratar de inte med vuxna om det.

  225. Andra svar på frågan var:

  226. Utöver rädslan för att förlora tekniken-

  227. -vet de inte vem det är, det är anonymt.

  228. Vad ska då en vuxen göra?

  229. Det insåg inte att det finns möjligheter
    att avslöja vem det är.

  230. De är rädda att de får skulden
    om de svarar aggressivt.

  231. Enligt Kowaliski och Limber var det
    den tredje vanligaste reaktionen-

  232. -att nätmobba tillbaka
    när man bli nätmobbad.

  233. Hur säger man: "Jag är ett offer,
    men jag sa också det här hemska."

  234. Det blir komplicerat.

  235. För vuxna är mobbning svartvitt-

  236. -men för ungdomarna är det gråzoner,
    och det måste vi förstå.

  237. Våra enkla lösningar
    funkar kanske inte alltid.

  238. De sa också
    att det ofta gör saken värre.

  239. Vuxna reagerar för lite
    eller för mycket-

  240. -så vi måste jobba på det,
    så att de litar på oss.

  241. Det var annorlunda om den vuxne
    hade en stöttande roll.

  242. "Gå till studievägledaren
    men inte till rektorn", sa en del.

  243. Det pratar om vem de tror
    att de kan få stöd av-

  244. -om de verkligen har problem
    med nätmobbning.

  245. Det är några av kännetecknen
    som vi ser.

  246. Alla har pratat om anonymitet och
    avhämning, så jag hoppar över det.

  247. Jag vill bara nämna "näteffekten"
    som Danah Boyd skrev om.

  248. Hennes arbete är användbart.

  249. Hon skriver om möjligheten
    att kopiera och posta det som finns-

  250. -och om hur stor omfattningen
    kan bli vid nätmobbning-

  251. -och att saker ligger kvar
    och är sökbara.

  252. Det är näteffekten i allmänhet, men det
    gäller förstås även vid nätmobbning.

  253. Nåt som man har delat
    kan finnas där ute, vara sökbart-

  254. -och ställa till med problem
    för en under en lång tid.

  255. Är det nåt helt annat
    än traditionell mobbning?

  256. Som ni har hört i dag överlappar det
    en hel del. Barnen säger:

  257. "Det är mobbning, ibland på nätet,
    ibland ansikte mot ansikte."

  258. Vi vuxna vill se det som antingen eller.

  259. Samtidigt finns det barn som
    blir mobbade men inte på nätet-

  260. -men oftast blir de som nätmobbas
    även utsatta för traditionell mobbning.

  261. De berättar hur det spiller över till
    skoldagen och går fram och tillbaka.

  262. De båda påverkar varandra mycket.

  263. Nu tänker jag att ni har fattat att det
    finns problem med definitionen-

  264. -vilka verktyg som används, tidsram,
    och deltagarnas ålder och egenskaper.

  265. Alla dessa påverkar förekomsten.
    Det här är studier från USA.

  266. Ni ser att det går från 4,5 procent
    till 18 procent-

  267. -beroende på hur frågan ställdes
    och vilken tidsram som användes.

  268. Det är också viktigt att se om det
    kanske har hänt några gånger-

  269. -eller om det händer varje dag
    och är en mer intensiv upplevelse.

  270. Många studier visar ofta
    att flickor är mer inblandade-

  271. -men inte alla.
    Kön verkar spela en viss roll.

  272. Mina medförfattare fann att flickor
    oftare nätmobbades och nätmobbade.

  273. Sourander fann
    att flickor oftare blev nätmobbade-

  274. -och pojkar oftare nätmobbade andra.

  275. Här var det blandat. EU Kids Online
    fann att flickor oftare var inblandade.

  276. Nyligen fann National Crime
    Victimization Survey-

  277. -att flickor oftare blev utsatta
    och utsatte andra.

  278. Däremot var det vanligare
    att pojkar nätmobbades ofta.

  279. Det innebär att det händer
    ett par gånger i månaden eller mer.

  280. En del variationer mellan könen,
    men många studier tycks visa-

  281. -att flickor är inblandade
    i lite högre grad.

  282. Här är data från 2014,
    som Kowalski nyligen kom ut med.

  283. De har nog redan visats i dag.

  284. Barn och ungdomar som nätmobbas
    lider mer av ångest och depression.

  285. Självmordstankar, lågt självförtroende,
    och mer riskabelt beteende på nätet.

  286. De som nätmobbar andra har
    lägre empati, är mer narcissistiska-

  287. -har sämre skolresultat,
    använder droger och alkohol mer-

  288. -är mer deprimerade
    och har självmordstankar.

  289. De som är mest utsatta offline
    är det oftast online också.

  290. Vi har länge veta att mobbning
    har skadliga effekter.

  291. Det är inte konstigt
    att det gäller även nätmobbning.

  292. Men jag vill också dela med mig av
    vad CDC kom ut med förra månaden.

  293. De hade en expertpanel
    av forskare och yrkesmänniskor.

  294. Jag fick vara med.

  295. Det publicerade en bilaga till Journal
    of Adolescent Health för ett år sen.

  296. I den fanns många forskningsartiklar
    kring mobbning och självmord.

  297. Nyligen jobbade de på
    en praktisk guide för skolor.

  298. Titeln är "Förhållandet mellan
    mobbning och självmord:"-

  299. -"Vad vi vet
    och vad det innebär för skolor."

  300. Det var viktigt för oss i USA.

  301. Den uppmärksamhet som ägnas
    mobbning och självmord-

  302. -får det att framstå som
    ett väldigt kausalt förhållande.

  303. Nån mobbas eller nätmobbas
    och tar sen livet av sig.

  304. Men det som forskningen visade-

  305. -var att beteende kring självmord sällan
    beror på enstaka stressfaktorer.

  306. Däremot kan mobbning bidra
    till att man känner hopplöshet-

  307. -och hjälplöshet, vilka är
    de två viktigaste inslagen-

  308. -som ökar risken för självmord.

  309. Ungdomar som löper större risk-

  310. -handskas ofta
    med komplexa förhållanden.

  311. Stressfaktorer kan vara diverse
    relationer, mental hälsa och skolan.

  312. När medierna skriver om det låter
    det oftast först som om allt var bra-

  313. -och sen blev barnet mobbat
    och försökte ta livet av sig.

  314. När de sen gräver djupare
    dyker andra faktorer upp.

  315. Självfallet är det nåt
    som vi måste prata om-

  316. -men vi behöver vägledning
    och bör påminna ungdomar om-

  317. -att de flesta som utsätts för mobbning
    inte försöker begå självmord.

  318. Vi måste tänka på vad vi säger till dem.

  319. I USA har man velat ha möten
    och ta in föreläsare-

  320. -som pratar om hur barn
    tar livet av sig för att de mobbas.

  321. De hotar publiken och barnen.

  322. De visar bilder av barnen som
    har begått självmord på skärmen.

  323. Det strider mot
    vad vi vet om prevention-

  324. -och även risken för självmordssmitta.

  325. Så det är viktigt att dokumentet finns.

  326. International Bullying
    Prevention Association-

  327. -publicerade nyss våra riktlinjer
    om möten mot mobbning-

  328. -där vi försökte få skolor att sluta
    använda den sortens metoder.

  329. Andra saker som är viktiga för oss-

  330. -och andra praktiska saker
    som forskningen har lärt oss:

  331. Ett annat resultat-

  332. -från rapporten "Enhancing Child
    Safety and Online Technologies"-

  333. -var att ungdomar som ägnar sig
    åt aggressivt beteende på nätet-

  334. -genom elaka kommenterar
    eller att skämma ut andra-

  335. -dubbelt så ofta uppger
    att de har blivit utsatta på nätet.

  336. Till barnen säger vi att det är
    preventivt att behandla andra väl-

  337. -och vara goda medborgare på nätet.

  338. Man ökar risken att bli utsatt om man
    ägnar sig åt negativt beteende.

  339. För föräldrar blir det viktigt att prata
    med barn om beteendet på nätet.

  340. Att behandla folk väl
    och vara en god digital medborgare-

  341. -är en skyddande faktor.

  342. Jag ska prata mer
    om vad som är effektivt.

  343. Jag berättade om problemen
    med självmordsmötena i USA.

  344. Eller antimobbningsmöten-

  345. -som fokuserar på självmord.

  346. Det finns andra felaktiga taktiker:

  347. Enstaka möten i allmänhet
    är inte effektivt.

  348. Bara ett ingripande
    förändrar inte ett beteende.

  349. Det kan öka medvetenhet och göra
    nytta som en del av en större strategi.

  350. Om man vill få ungdomarna
    att engagera sig mot mobbning-

  351. -så kan man ha ett möte,
    men man får inte sluta där och säga:

  352. "Nu har vi gjort mobbningsprevention
    för i år. Vi ses nästa år!"

  353. Det är vanligt.
    Likadant är det med Internetsäkerhet.

  354. Man pratar om det en dag
    och bockar av det.

  355. Vi vet att man behöver flera doser
    för att preventionen ska vara effektiv.

  356. Och vi bör undvika skrämseltaktik.

  357. Forskning visar
    att det vanligtvis inte är effektivt.

  358. Det är ett problem
    även med Internetsäkerhet.

  359. Det är populärt att låta poliser
    hålla föreläsningar-

  360. -där de vill skrämma barnen så att de
    inte ägnar sig åt negativt beteende.

  361. Då glömmer man att lyfta fram
    de positiva sociala normerna.

  362. Majoriteten av barnen ägnar sig inte åt
    negativt beteende och mobbar inte.

  363. Vi vill fokusera på det positiva
    och göra det till norm för barnen-

  364. -hellre än att fokusera på det negativa.

  365. Det är vår lilla effekt.
    Den vill jag tacka min man för.

  366. Han är här i dag!

  367. Vad vill vi då göra i stället?

  368. Vi vill fokusera på program
    involverar hela skolan.

  369. Inga enstaka möten.

  370. Alla ska engagera sig,
    för alla har en roll att spela.

  371. De vuxna ska vara förebilder
    för hur positiva relationer ser ut.

  372. Vuxna ska förstås ta sin roll på allvar
    i fråga om att hålla uppsikt.

  373. Men det handlar också om att försöka
    skapa en positiv atmosfär-

  374. -genom diskussioner och klassmöten.

  375. Och i stället för att behandla
    nätmobbning som en separat fråga-

  376. -bör man göra det till en del av det
    reguljära arbetet mot mobbning.

  377. Det är dumt att diskutera mobbning
    och inte prata om att det sker på nätet.

  378. Om ungdomarna ska relatera till det
    måste man ta upp sånt som de ser.

  379. Vi har hört att traditionell mobbning
    är vanligare än nätmobbning.

  380. Det stämmer, men på skolorna
    säger man att det inte känns så.

  381. Det känns som
    om det finns mer nätmobbning.

  382. Jag tror att det beror på att när det
    sker på nätet är det så synligt-

  383. -och alla ser det.

  384. Det kan förekomma mobbning
    som vi inte känner till-

  385. -men när det sker där alla kan se det,
    då känner alla till det-

  386. -och lärarna får veta det.

  387. Färre fall
    men de uppmärksammas mer.

  388. Det måste vi ta upp-

  389. -annars verkar det som om vi
    ignorerar en viktig pusselbit.

  390. Man börjar med en utvärdering
    av hur det ser ut på sin lokala skola.

  391. Hur ser kulturen ut?

  392. Hur mycket mobbning sker?
    Vad säger barnen?

  393. Kombinera data från undersökningar
    och fokusgrupper.

  394. Man lär sig av barnen, som när jag
    frågade om Ask.fm och de berättade.

  395. Utbilda personalen i frågor kring
    mobbning och nätmobbning.

  396. Ha effektiva riktlinjer på plats.

  397. Det är lag i många delstater.
    En har det fortfarande inte-

  398. -men 49 av 50 delstater har lagar
    om att det måste finnas riktlinjer.

  399. Att ta med det på lektionerna.
    Socialt och känslomässigt lärande.

  400. Det kan handla om positiva relationer.

  401. Där kan man få in
    digitalt medborgarskap.

  402. Samarbeta med föräldrar.
    Inse att de är en stor pusselbit.

  403. Föräldrar vill vara mer engagerade
    i vad barnen gör på nätet-

  404. -men ofta känner de sig lite utanför
    och vet inte lika mycket som barnen.

  405. Det är normalt att de inte vet allt
    om de olika plattformarna...

  406. ...men de har ändå en roll att spela.

  407. Forskningen från
    Pew Internet & American Life visade-

  408. -att 88 procent sa
    att föräldrarna pratar med dem-

  409. -om vad man ska dela på nätet
    eller via mobilen. Goda nyheter!

  410. Tonåringar som har offentliga profiler
    eller får sex-sms-

  411. -har oftare inte föräldrar
    som tar upp frågorna.

  412. När föräldrar pratar med dem
    påverkar det barnens beslut.

  413. Så vi vill att de ska vara engagerade.

  414. Har jag fem minuter allt som allt
    eller fem minuter till frågor?

  415. Jag ska ta en sak till, och sen
    hinner vi nog med en fråga eller två.

  416. En annan stor bit, som är ännu
    viktigare för ungdomar på nätet:

  417. Barnen utgör 92 procent
    av alla som är på skolan.

  418. Vi har stora skolor - tusen barn
    och kanske hundra i personalen.

  419. Ungdomarnas engagemang är viktigt.

  420. De kan vara till nytta
    i att forma prosociala normer-

  421. -kring prevention
    av mobbning och nätmobbning.

  422. Eftersom vuxna oftast inte är
    närvarande i den digitala världen-

  423. -behövs ungdomar som tar ansvar
    och hjälper sina jämnåriga.

  424. De är kanske de första som får reda
    på problemen som förekommer.

  425. På våra skolor vill vi undanröja hindren
    för barn att söka hjälp hos vuxna.

  426. Vi har ett program
    som heter Sources of Strength-

  427. -som egentligen utgår från vad som är
    effektivt vid prevention av självmord.

  428. Det lär barnen att se sina egna styrkor-

  429. -och inse vikten av
    att kunna be om hjälp.

  430. Alla barnen som går utbildningen-

  431. -får namnge en vuxen som de kan
    kontakta om de behöver hjälp.

  432. Sen skriver de ner namnet på en lapp
    och sätter upp det på väggen.

  433. Sen får deras vänner
    skriva ner namnet på en vuxen.

  434. Vi gör en vägg av styrka, med normen
    att det är okej att gå till en vuxen-

  435. -för att få hjälp. Det är bara
    ett sätt att undanröja hindren.

  436. Vi har lyckats visa-

  437. -i forskning som publicerades 2010
    i American Journal of Public Health-

  438. -att eleverna berättade om självmords-
    benägna kamrater fyra gånger så ofta-

  439. -som elever i kontrollgruppen.

  440. Man upplevde också
    ett större stöd från vuxna-

  441. -och att det var accepterat
    att söka hjälp.

  442. Nu blir de också mer engagerade
    i vårt arbete mot mobbning.

  443. Jag ska sluta... Jag ville prata lite
    om trender med anonyma appar-

  444. -men finns det nån som gärna
    vill fråga nåt innan jag gör det?

  445. Okej.

  446. Anledningen till
    att jag vill prata om det här är...

  447. Ni känner ju till Snapchat...
    eller kanske inte.

  448. Man skickar foton och kan ställa in
    ett antal sekunder, sen försvinner de.

  449. Ett skäl till att vi ser såna appar
    bli populär bland ungdomar-

  450. -är att vi har predikat om hur allt
    är offentligt och permanent-

  451. -och om deras digitala fotavtryck.

  452. Ett gäng studenter var trötta på att de
    måste ha en perfekt Facebooksida-

  453. -och utvecklade Snapchat, där det inte
    gjorde nåt om man tog fåniga bilder.

  454. Jag förstår poängen med det.

  455. Alla vuxna sa: "Åh nej, de
    kommer att använda det till sexting!"

  456. Och det gjorde en del,
    men de flesta skickar selfies-

  457. -och använder det
    som en visuell statusuppdatering.

  458. "Jag har tråkigt." "Jag är glad!"

  459. Man förstår att Snapchat blev populärt.

  460. Men andra problem som dyker upp
    är anonyma appar-

  461. -som Yik Yak och Whisper,
    där man inte längre har en profil.

  462. Man postar bara kommentarer, och de
    är baserade på geografisk position.

  463. Man ska vara sjutton år,
    men ungdomar lyder inte alltid det.

  464. På sistone har det
    lett till problem på våra skolor.

  465. Man är totalt anonym.

  466. Man ser de femhundra kommentarer
    som har postats närmast mig-

  467. -och de kopplas inte till nån.

  468. På Instagram eller Facebook
    vet man vem som postar.

  469. Här kan ingen hållas ansvarig.

  470. Dan Olweus pratade om att visa
    att vi tar itu med det här.

  471. Men hur ska vi...?
    Man vet inte vem som postade det-

  472. -och jag lär inte kunna begära ut
    informationen om det-

  473. -men det ställer till med problem
    på skolan.

  474. Jag sätter stort värde på arbetet
    som Dan Olweus gör-

  475. -och jag använder hans program
    i många av våra skolor-

  476. -men vi måste tänka på
    vikten av digitalt medborgarskap.

  477. Vi måste skapa normer som vi vill se
    och föra samtal med våra barn.

  478. "Vi har rättigheter och skyldigheter,
    hur ska det här se ut?"

  479. I slutändan... Jag hoppar över det här.

  480. Vi kan använda sociala medier
    som en del av lösningen.

  481. "Medborgarskap går ut på
    att behandla varandra väl."

  482. Det måste vi fokusera på,
    men vi måste vara kreativa.

  483. Jeremiah Anthony-

  484. -en elev som inte gillade negativa
    kommentarer om skolan på Twitter-

  485. -och startade en trend
    med positiva kommentarer.

  486. De tog ansvar. "Vi vill inte
    att det ser ut så på vår skola."

  487. De här samtalen
    måste vi ha med barnen.

  488. På en high school i närheten
    skapade Yik Yak stora problem.

  489. De skrev kommentarer
    om personal och elever.

  490. Ingen visste vem det var,
    men det var hemska saker.

  491. Där hade man ett möte där eleverna
    uttalade sig mot det.

  492. "Det är inte såna vi vill vara.
    Vi måste samlas och hitta nåt bättre."

  493. Jag avslutar med det,
    eftersom det är en ny trend-

  494. -som har ställt till det så mycket att
    utvecklarna blockerar vissa skolor.

  495. De är också trötta på problemen,
    så vi får se om det kommer hit-

  496. -men vi får vara påhittiga.

  497. Digitalt medborgarskap
    blir oerhört viktigt.

  498. Tack.

  499. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Nätmobbning i en digital tid

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur rör sig ungdomar i de sociala medierna, och hur pratar de med varandra digitalt? Patricia Agatston är kurator i USA och hon menar att det idag finns för lite tid för ungdomar att träffas och spendera tid tillsammans, därför har den digitala världen blivit en plats där de umgås. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Ämnen:
Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Nätmobbning, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Ungdomar och Internet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Konsekvenserna av nätmobbning

Peter K Smith, professor på Goldsmithuniversitetet i England, går igenom hur nätmobbning ser ut och vilka konsekvenserna blir för den som blir mobbad. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Förebyggande strategier mot nätmobbning

Sofia Berne, doktorand på Göteborgs universitet, har tittat på hur man kan förebygga mobbning. Förutom de ungas ansvar ska vuxna runtomkring föregå med gott exempel när det gäller uppförande på sociala medier. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Medvetenhet och ansvar på sociala medier

Lars Arrhenius är generalsekreterare för organisationen Friends som jobbar mot mobbning. Han berättar om deras arbete och om juridiken kring olika händelser på nätet, bland annat det så kallade Instagramupploppet i Göteborg 2012, och vilka konsekvenser de kan få. Från konferensen Cyberbullying som hölls i Göteborg den 11-12 maj 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Vem drabbas av nätmobbning?

Professor Christina Salmivalli från Åbo universitet forskar inom området kamratrelationer. Hon går igenom hur aggressivt beteende och social utveckling tar sig uttryck på nätet. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Nätmobbning i en digital tid

Patricia Agatston är kurator i USA och hon menar att det idag finns för lite tid för ungdomar att träffas och spendera tid tillsammans, därför har den digitala världen blivit en plats där de umgås. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Utseenderelaterad mobbning på nätet

Ann Frisén, professor i psykologi, berättar om utseenderelaterad nätmobbning bland ungdomar. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Nätmobbning och sanningar

Dan Olweus, professor i personlighetspsykologi, säger att den digitala mobbningen är väldigt vanlig. Han har studerat över 1 miljon elever i amerikanska skolor. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends m.fl.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Nolltolerans mot nätmobbning

Caroline Dyrefors Grufman berättar om sitt uppdrag som barn- och elevombud. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Jämställdhet 2.0

Jämställdhetens nya budord

Mikael Almén är projektsamordnare vid Nationella sekretariatet för genusforskning. Han har tagit fram riktlinjer för organisationer och företag för att de ska kunna arbeta progressivt med jämställdhet och att bryta normer. Inspelat den 6 november 2014 vid Konferenscentrum Wallenberg i Göteborg. Arrangör: Nationella sekretariatet för genusforskning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet - ärren finns alltid kvar

Mobbningen och fåglarna

Per har alltid älskat fåglar. När han blev ordförande i det lokala fågelskådningssällskapet blev ingen förvånad. Men en dag förändrades allt, och plötsligt blev föreningen en plåga.

Fråga oss