Titta

UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Om UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Föreläsningar från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Forskare och experter redogör för hur den digitala mobbningen sker och vilka konsekvenser det får för både mobboffret och mobbaren. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Till första programmet

UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar : Nätmobbning och sanningarDela
  1. Det jag ska göra i dag...

  2. Titeln är lite annorlunda, faktiskt.
    Skolverket hade fallit bort-

  3. -och det var ju en viktig poäng,
    för jag gör en kraftig kritik-

  4. -av Skolverkets utvärderingsprojekt
    som flera av er säkert känner till.

  5. Jag ska ta det relativt kort
    om själva "cyberbullying".

  6. Mycket av det budskapet som jag ger-

  7. -har också Christina Salmivalli,
    hörde jag...

  8. Vi har helt oberoende
    jobbat med de här sakerna.

  9. Hon har delvis andra data,
    men budskapet är detsamma.

  10. Jag ska ägna 20-25 minuter åt
    att ta en del kritik mot Skolverket-

  11. -och så måste ju publiken
    få en möjlighet att svara på detta.

  12. Jag hoppas att det blir
    lite provocerande för någon här.

  13. Okej. Då ska vi se.

  14. Det här med...

  15. Media har presenterat
    en bild av digital mobbning-

  16. -bland annat att det är ett väldigt
    frekvent och väldigt vanligt fenomen-

  17. -att det har ökat dramatiskt,
    med ökad användning av ny teknologi-

  18. -att det skapar
    många nya offer och nya mobbare-

  19. -och också att speciellt flickor
    mobbar väldigt mycket mer än pojkar.

  20. Det är fyra påståenden som har
    figurerat i olika former i media-

  21. -utan att ha vetenskaplig grund.

  22. Jag kommer att presentera
    två stora undersökningar-

  23. -som går emot alla de uppfattningarna
    som jag nämnde.

  24. Jag vill inte trivialisera
    eller bagatellisera på något sätt-

  25. -digital mobbning, men att man måste
    sätta det i rimliga proportioner-

  26. -och att det är stor skillnad på
    olika former av digital mobbning.

  27. Några kan vara väldigt smärtsamma,
    medan andra spelar liten roll-

  28. -och har liten negativ effekt.
    Det kommer jag tillbaka till.

  29. Jag visste inte om jag skulle ta det
    på norska eller på engelska.

  30. Många har en motvilja mot att läsa
    norska, så jag har det på engelska.

  31. Jag vet inte
    om det stämmer fortfarande.

  32. Norge har ju blivit oljenation
    och fått en annan ekonomisk status.

  33. Hur som helst, bara för att sätta det
    lite i sitt sammanhang.

  34. Vi har ett frågeformulär-

  35. -i samband med åtgärdsprogrammet
    och för utvärdering och så vidare.

  36. Där har vi först en definition som
    många av er känner till, förstår jag-

  37. -men som också specificerar
    de tre kriterierna som är vanliga-

  38. -och som jag formulerade
    redan på 1980-talet.

  39. -alltså att det ska vara en
    underliggande intention att påföra-

  40. -skada och obehag
    på den som blir utsatt-

  41. -att det vanligtvis förekommer,
    men inte alltid-

  42. -men vanligtvis med en viss
    upprepning och ett mönster över tid-

  43. -och att det är en maktobalans
    på ett eller annat sätt-

  44. -mellan utövare
    och de som blir utsatta.

  45. Det kan vara fysisk styrka,
    det kan vara status-

  46. -det kan vara antal individer,
    och så vidare.

  47. Maktobalansen kan uppkomma
    på flera olika sätt-

  48. -men det är en viktig poäng
    att den som blir utsatt-

  49. -ofta har svårt att försvara sig mot
    de angrepp som de blir utsatta för.

  50. Sen har vi efter definitionen
    en global fråga-

  51. -som säger "Hur ofta har du blivit
    mobbad under de sista månaderna?"

  52. Referensperioden, som vi kallar det.
    Det finns fem svarsalternativ-

  53. -som är så specifika som möjligt,
    där vi försöker undvika vaga termer-

  54. -men det går inte
    att göra helt och hållet.

  55. Och så har vi det vi ska jämföra med,
    bland annat verbal mobbning-

  56. -som är den definitivt vanligaste
    formen för mobbning, och på svenska-

  57. -heter det väl att jag har fått höra
    stygga, otäcka öknamn-

  58. -och man har, vad säger man,
    löjliggjort mig-

  59. -och retat mig på ett smärtsamt sätt.

  60. Det var dålig svenska. Det är
    bättre formulerat i formuläret.

  61. Och så har vi en som handlar om
    att man har varit utsatt för-

  62. -antingen meddelanden,
    telefon, bilder-

  63. -eller på annat sätt,
    över mobiltelefon eller på Internet.

  64. Sen en fråga om det har varit bara
    på mobil, på Internet eller bägge.

  65. Det är själva utgångspunkten då.

  66. Och så har vi då två set av data-

  67. -där det ena är norskt
    och det andra är amerikanskt.

  68. Vårt åtgärdsprogram
    är infört på 9 000 skolor i USA-

  69. -så vi har väldigt mycket data, bort
    emot en miljon amerikanska elever.

  70. Det speciella här är att vi har data
    från 2006 eller 2007-

  71. -och fram till 2010-2011-

  72. -så vi kan se utvecklingen över tid-

  73. -med två helt olika design,
    dels 40 Osloskolor som vi följer-

  74. -över tid, över fem-sex år, men i USA
    är det nya skolor som kommer in-

  75. -så två olika designer kompletterar
    varandra och ger likartade resultat.

  76. Den första uppfattningen är
    att digital mobbning är vanligt-

  77. -att det är en högfrekvent form
    för mobbning.

  78. Realiteten är att det är en
    lågfrekvent form för mobbning.

  79. Det är bara en tredjedel
    eller en fjärdedel av nivån-

  80. -på det vi kallar traditionell
    mobbning, t ex verbal mobbning.

  81. Som vi ser på figuren här...
    Detta är norska data.

  82. Där ligger verbal mobbning på...

  83. Nu ska vi se... Är det rätt där?

  84. Där, kanske. Där var det.
    Nu ska vi se... Jo, det var rätt.

  85. Detta är cyberbullying... Jag har
    kommit för långt. Här ska det vara.

  86. Här ser ni att verbal mobbning
    ligger på ungefär 11 %-

  87. -från 2006 till 2010.

  88. Detta är digital mobbning, som ligger
    en tredjedel, en fjärdedel-

  89. -under nivån på verbal mobbning.
    Det gäller för alla år.

  90. Det finns ingen indikation på att...

  91. Det är stor skillnad.
    Här ser vi också att mobba andra-

  92. -och skillnaden mellan de två
    formerna är ungefär densamma.

  93. Det är de norska data.
    Vi kan visa amerikanska data också.

  94. De ligger vanligtvis 50 % högre
    än de norska data.

  95. Här ser vi 18 % ungefär, och 4-5 %.

  96. Så det är alltså om man mobbar andra,
    så är det så. Nu ska vi se.

  97. Det är alltså i absolut...
    Det har ju varit en del som har-

  98. -som inte har velat acceptera dessa
    data, men det har kommit fram nu-

  99. -som ni såg, Christinas data
    är väldigt lika, de i Finland-

  100. -och det är också Peter Smiths
    översikt. Han landade på ungefär 5 %.

  101. Det har mycket med hur man mäter
    att göra. När man har höga siffror...

  102. I en artikel som jag var
    recensent på, reviewer på-

  103. -så hade man data som gick på
    förekomsten från 2 % till 70 %.

  104. När folk rapporterar att 70 % av
    eleverna har utsatts för mobbning-

  105. -så är det ju nånting fel nånstans.

  106. Ofta har man...
    Skillnaderna beror på att man jämför-

  107. -"Har du någon gång blivit utsatt?"-

  108. -och idiotiska frågor som "Känner du
    nån som har blivit utsatt?"-

  109. -och så rapporterar man det
    som förekomst.

  110. Men det börjar bli ganska stor
    konsensus om att detta är-

  111. -ett lågfrekvent fenomen.

  112. För det andra, att digital mobbning
    har ökat dramatiskt över tid-

  113. -i takt med utvecklingen
    på det teknologiska.

  114. Här såg vi redan i den här figuren,
    att det inte är nån skillnad-

  115. -från 2006 till 2010-

  116. -vare sig på verbal mobbning,
    eller på digital mobbning.

  117. Detsamma gäller våra USA-data.
    Det är ingen skillnad över tid.

  118. Så att det är också en uppfattning
    att detta har lite för sig.

  119. Man kan ju säga... Vi har nya data
    fram till 2011 och 2012 också-

  120. -som ger samma bild. Det har troligen
    inte skett nån ökning där heller.

  121. Sen har vi en tredje, att det blev
    många nya offer och nya mobbare-

  122. -genom att det kom
    en ny form för mobbning

  123. Där är realiteten
    att det finns en stor överlappning-

  124. -mellan digital mobbning
    och den traditionella mobbningen.

  125. Vi finner att 85-90 % av de
    som utsätts för digital mobbning-

  126. -också blir mobbade
    på något traditionellt sätt.

  127. Det är likadant för dem som mobbar.
    Det var intressant att elevombudet-

  128. -den statistiken hon rapporterade,
    var i linje med forskningsresultaten.

  129. Hon sa att digital mobbning
    nästan aldrig förekommer ensamt-

  130. -utan det är nästan alltid
    med traditionell mobbning.

  131. Det visar att... Jag ska också säga
    nåt om att flickor är mer utsatta.

  132. Hon hade ju då i sin framställning-

  133. -att flickor
    har en egen form för mobbning-

  134. -och att digital mobbning
    kanske är speciellt attraktivt-

  135. -för kvinnor och flickor.

  136. Det har gjorts en stor metaanalys,
    en forskningssammanställning-

  137. -där man tittar på många olika
    studier, publicerad för två år sen-

  138. -där de konkluderar väldigt klart att
    det är ingen skillnad i användning-

  139. -av indirekta former, eller
    relationell mobbning som det kallas-

  140. -mellan pojkar och flickor. Men
    flickor använder ju inte fysisk...

  141. Där ligger flickorna mycket lägre,
    liksom de gör i vuxen ålder.

  142. När man tittar på våldskriminalitet
    är det en kvinna eller flicka-

  143. -på tio män, ungefär.

  144. Det är en väldig obalans
    när det gäller fysisk aggression.

  145. Så flickor har alltså
    en ökad sannolikhet-

  146. -för att använda
    såna här indirekta former-

  147. -men pojkarna använder detta
    ungefär lika mycket-

  148. -men där tillkommer andra former,
    framför allt fysisk mobbning.

  149. Men en huvudkonklusion är
    att de här vanliga uppfattningarna-

  150. -som både en del forskare och media
    har bidragit till att skapa-

  151. -är väldigt vilseledande
    och stämmer alltså inte.

  152. Det finns nu en god del konvergens
    på det området här då.

  153. Då ska vi se...

  154. Är det några speciella problem
    med våra data?

  155. Jag ska inte gå in mycket på det,
    men vi har gjort olika...

  156. Kan de här kriterierna på mobbning
    användas också på digital mobbning?

  157. Med detta med avsikt,
    upprepning och så vidare?

  158. Och det är klart,
    man får nog definiera...

  159. ...detta med upprepning
    på ett lite annat sätt.

  160. En enstaka händelse som man lägger
    på nätet, till exempel en video-

  161. -är ju en enstaka händelse,
    men den kan nå väldigt många-

  162. -så man måste antagligen gå på
    att det här med repetition-

  163. -tar sig olika uttryck
    i traditionell och digital mobbning.

  164. Men det finns paralleller i vissa
    former för traditionell mobbning.

  165. Att sprida rykten
    kan vara en enstaka händelse-

  166. -att skriva på en toalett
    eller nåt sånt, men som nås av många.

  167. Jag har också gjort en del analyser
    och tittat på om det är skillnad-

  168. -i hur man mäter digital mobbning
    mot mer traditionell mobbning.

  169. De ser ut att bete sig på samma sätt.
    Vi ska inte gå in i detalj-

  170. -men vi har gjort
    ganska sofistikerade analyser-

  171. -med så kallad item response-teori,
    där man klassificerar...

  172. Det är Kyrre Breivik,
    som är en av mina nära medarbetare-

  173. -som i samband med mig har gjort
    en artikel där man får tröskelvärden-

  174. -för olika former för mobbning.
    Där ser ni då att...

  175. Här är ett tröskelvärde
    på en latent dimension som det heter.

  176. Verbal mobbning
    kräver den minsta tröskeln.

  177. Det är alltså
    den vanligaste formen för mobbning.

  178. Sen kommer fysisk mobbning,
    utestängning, sexuell mobbning-

  179. -och ryktesspridning till exempel
    och digital mobbning ligger högst.

  180. Det krävs alltså
    ganska mycket för att man ska-

  181. -använda sig av digital mobbning.

  182. Det är klart att det är en medveten
    handling, man måste sätta sig ner-

  183. -och tänka igenom hur man gör, och
    man har en risk för att bli upptäckt.

  184. Det är klart att den risken finns.

  185. Man lämnar spår efter sig
    i digitala sammanhang.

  186. Så...

  187. Vad kan det vara
    för negativa konsekvenser-

  188. -med den här upphaussade
    beskrivningen av digital mobbning?

  189. Jo, man skapar
    mycket oro och ängslan.

  190. Det var nyligen en intervju
    med vår nye kunskapsminister i Norge-

  191. -och det verkar som att han trodde
    att det pågår hela dygnet runt-

  192. -och att elever
    håller på hela tiden och mobbar.

  193. Han var väl inte helt uppdaterad.

  194. Det skapar osäkerhet och ängslan
    hos många föräldrar-

  195. -och ger många vuxna
    en känsla av maktlöshet.

  196. Det kanske viktigaste är,
    som vi har märkt-

  197. -att vissa skolor säger att det är
    digital mobbning som är problemet-

  198. -och att vi måste anställa nån
    som tar hand om digital mobbning.

  199. Det är dålig användning
    av resurserna.

  200. Vi vet att det bara är en liten del
    av eleverna, kanske 10-15 %-

  201. -som blir utsatta
    bara för digital mobbning-

  202. -och huvuddelen
    är alltså den traditionella.

  203. Så man måste dra slutsatsen
    att det viktiga är-

  204. -att fokus på antimobbningsarbetet
    måste ligga på traditionell mobbning.

  205. Dessutom visar ju Christina,
    till exempel-

  206. -jag antar att hon hade samma
    föredrag i dag som i går-

  207. -att ett program mot traditionell
    mobbning minskar digital mobbning.

  208. Det har vi också funnit, även om inte
    vi har publicerat nånting om det än.

  209. Det finns grund att se detta
    som en del av en ny arena-

  210. -för mobbning,
    som inte skiljer sig väsentligt åt.

  211. Göran här har gjort en del i Göteborg
    med så kallad faktoranalys-

  212. -som visar att de olika formerna
    för mobbning hör till samma faktor.

  213. Så man ska inte se på detta
    som nåt helt separat och annorlunda.

  214. Samtidigt, som sagt, är det klart att
    vissa former för digital mobbning-

  215. -måste anses vara väldigt smärtsamma
    och obehagliga. En pinsam video-

  216. -eller spridning av rykten
    om sexuell orientering och så vidare-

  217. -som utan tvivel
    måste kunna ha negativa effekter.

  218. Men ett problem med... Många har ju
    rapporterat negativa effekter-

  219. -av digital mobbning, som depression,
    psykosomatiska symtom-

  220. -ont i huvudet och magen
    och så vidare-

  221. -självmordstankar,
    självmordsförsök och så vidare-

  222. -men ofta har man då
    inte mätt traditionell mobbning-

  223. -och med all sannolikhet är det
    en följd av traditionell mobbning-

  224. -och inte direkt en följd
    av den här digitala mobbningen.

  225. Det är lite komplicerat
    att utreda detta-

  226. -men en huvudkonklusion är att
    ska man forska om digital mobbning-

  227. -så måste man sätta det i korrekt
    sammanhang, i en kontext av mobbning.

  228. Annars kan man inte kalla det
    digital mobbning, rätt och slätt.

  229. En del har bara mätt digital mobbning
    och sett på samband med depression-

  230. -eller nånting sånt. Man måste
    använda mer sofistikerade metoder-

  231. -för att försöka separera det här.
    Det kan finnas indikationer på-

  232. -att kombinationen av digital
    mobbning och traditionell mobbning-

  233. -är värre än om du har bara
    traditionell mobbning, till exempel.

  234. I vårt material, ett amerikanskt
    material som vi har haft-

  235. -ser vi en liten grupp som bara
    har utsatts för digital mobbning-

  236. -och där ser vi lite problem med
    självbild, egenbild och så vidare.

  237. Vi behöver mer forskning
    för att se vad som sker.

  238. I Christina Salmivallis data
    var det en väldigt liten grupp

  239. -som bara hade utsatts för digital
    mobbning, mindre än en procent.

  240. Det är väl huvudkonklusionen där.

  241. För min del, när det gäller åtgärder-

  242. -så vill jag dra slutsatsen
    att först och främst-

  243. -så bör man inrikta arbetet
    på den traditionella mobbningen.

  244. De kompletterar varandra, och man kan
    dra nytta av ökat fokus på mobbning-

  245. -och dessutom att det är klart
    att de överlappande data-

  246. -att det är så stor överlappning
    tyder på att de flesta episoder-

  247. -av nätmobbning har sin grund
    och utgångspunkt i skolmiljön-

  248. -och därmed blir det ju klarare
    att skolan har ett ansvar-

  249. -för de flesta tillfällena
    av digital mobbning.

  250. Det har varit en diskussion om
    att sker det utanför skoltid-

  251. -så har inte skolan ansvar längre-

  252. -och en massa skickliga advokater
    har jobbat för det ena och det andra.

  253. Jag vill också säga att jag har
    föreslagit en teknisk lösning-

  254. -att en kommun
    till exempel skulle satsa på-

  255. -att utreda ett par tillfällen
    av digital mobbning-

  256. -och göra det klart... Experter säger
    att nästan alltid kan man finna fram-

  257. -vem som är avsändare,
    men det kan ta tid och extra arbete.

  258. Men nästan alltid kan man göra det.

  259. Skulle man sätta i gång
    och göra det i två-tre fall-

  260. -och kommunicera väldigt klart att
    man har identifierat avsändaren-

  261. -eller avsändarna,
    utan att nämna namn-

  262. -för att visa att
    risken för att bli upptäckt är stor.

  263. Det skulle utan tvivel
    minska nivån kraftigt.

  264. Vi har inte testat det,
    så det bör man göra, naturligtvis.

  265. Jag är ganska säker på
    att det borde reducera det.

  266. Då tror jag att jag hoppar över
    till mitt andra huvudtema-

  267. -som ligger mig varmt om hjärtat-

  268. -detta med kritiken mot Skolverket.

  269. Då ska vi se...
    Jag ska visa er en sak bara.

  270. Vi håller på att titta på
    långtidseffekter av vårt program-

  271. -och här har vi ett exempel
    som vi tidigare har publicerat-

  272. -där vi ser den vanliga nedgången
    efter ett år och efter två år-

  273. -och sen ligger det ofta
    på en mycket lägre nivå.

  274. Detta är för fem år och fjorton
    skolor, så det är ganska begränsat.

  275. Nu tittar vi på längre episoder,
    nio års skillnad-

  276. -och på ett större antal skolor.

  277. De analyserna pekar i väldigt klar
    riktning på positiva effekter-

  278. -till och med nio år efter, om man
    fortsätter med Olweus-programmet-

  279. -på en viss nivå i varje fall.
    Detta är preliminära data-

  280. -men jag ville bara visa det.
    Om ett par månader i alla fall-

  281. -ska vi säkert ha nånting
    att rapportera om det.

  282. Här kommer vi till detta då.
    Bara en liten bakgrund för er då.

  283. 2007 gav utbildningsministern Jan
    Björklund, som fortfarande är det-

  284. -han gav Skolverket i uppdrag
    att genomföra en utvärdering-

  285. -av befintliga program
    mot mobbning i svensk skola.

  286. De fick en hel del, de fick 30
    miljoner för att göra det på tre år-

  287. -och de har då kommit med
    en första rapport-

  288. -som hette "På tal om mobbning
    - och vad som görs" 2011-

  289. -och nu, för inte så länge sen,
    kom antologin "Kränkningar i skolan".

  290. Konklusionen
    från den första rapporten var-

  291. -att inga skolprogram,
    inga program mot mobbning, fungerar-

  292. -och kan rekommenderas utan vidare-

  293. -och att en del
    kan vara skadliga, till och med-

  294. -och att skolorna klarar det här
    väldigt bra själva.

  295. Då får vi se lite närmare på detta.

  296. De valde åtta program
    som skulle utvärderas.

  297. Ett av dem var Olweusprogrammet,
    som har införts-

  298. -på ett par hundra skolor i Sverige,
    -men det var andra program också.

  299. Det var åtta totalt,
    som var vanliga i svensk skola.

  300. Så valde de fyra-fem skolor som
    skulle representera varje program.

  301. Totalt hade de 39 skolor.

  302. Och det utgångspunkten för dem
    när de skulle utvärdera programmen.

  303. Men här finns massvis med problem.

  304. Det första är designproblem,
    alltså forskningsplanen.

  305. Jag skrev en artikel i "Pedagogiska
    magasinet" ett och ett halvt år-

  306. -innan de hade kommit med sin rapport
    och sa att med vår situation-

  307. -så har de inga förutsättningar
    för att utvärdera programmen-

  308. -nämligen på det här sättet,
    att de skolorna som var våra-

  309. -och flera andra som vi kände till
    hade använt programmet i flera år-

  310. -och så skulle man utvärdera effekten
    när man kommer in tre år senare.

  311. Då har ju effekterna
    typiskt kommit till godo redan.

  312. Man har fått dem. Som ni såg i bilden
    är den typiska korttidseffekten-

  313. -över ett eller två år.
    Det är där huvudeffekten kommer-

  314. -när programmet är mest intensivt
    och sen ligger det på en lägre nivå-

  315. -men stabilt då. Man har ingen
    nollpunkt att starta med-

  316. -en baslinje som man kan
    utvärdera förändringar mot.

  317. Jag skrev då att med stor sannolikhet
    kommer Skolverket att dra slutsatsen-

  318. -att inga program fungerar
    och att det inte är någon skillnad.

  319. Det var precis vad de skrev sen.
    Det kunde man se redan av designen.

  320. Det insåg forskarna till slut, efter
    något tag, men jag fick inget svar.

  321. De gick över till att studera
    komponenter, åtgärdsdelar-

  322. -delar av programmet,
    som jag ska säga lite mer om strax.

  323. Först är det
    några statistiska problem.

  324. Jag ska inte vara teknisk.

  325. För det första är fyra skolor lite
    för att representera ett program-

  326. -och så har vi det
    som vi kallar massignifikans.

  327. Man använder ju statistiska test-

  328. -för att säga
    att nåt är statistiskt säkerställt-

  329. -att det är en viss sannolikhet
    för att det inte sker av en slump-

  330. -men när man gör många såna test
    måste man justera och öka kraven-

  331. -så att man inte får för många såna
    helt slumpmässiga resultat-

  332. -som man säger är statistiskt
    säkerställda. Det har man inte gjort.

  333. Det skulle betyda att många av deras
    resultat om negativa komponenter-

  334. -skulle inte bli betraktade
    som statistiskt säkerställda-

  335. -därför att de inte uppfyller
    rimliga krav på signifikans.

  336. En annan sak, som får samma effekt-

  337. -är att man inte har använt
    så kallade flernivåmodeller.

  338. Effekten blir densamma,
    att du får för många signifikanser-

  339. -om man inte använder
    korrekt statistisk modell.

  340. Det tyder på att forskarna som har
    varit involverade är ganska oerfarna.

  341. Ingen av dem har skrivit tidigare
    om mobbning, vad jag har kunnat se-

  342. -och ingen har jobbat med
    utvärderingsproblematik-

  343. -som är speciell, särskilt
    med komplicerade organisationer-

  344. -som skolor som enheter i det här.

  345. Ingen av dem har arbetat
    med utvärderingsforskning-

  346. -vilket kan förklara
    en del av resultaten.

  347. För det andra hade man,
    när man gick över till komponenter-

  348. -så är ju situationen densamma där.

  349. Då man inte har nån baslinje
    kan man inte konstatera-

  350. -vilka åtgärdskomponenter
    som är effektiva.

  351. Man har startat på en nivå där man
    redan har tagit ut effekterna.

  352. Man har andra problem,
    dessutom, som har med...

  353. Man plockar ju komponenter som är
    något så när lika i olika program-

  354. -så en av de här komponenterna
    som man rekommenderar väldigt emot-

  355. -heter då
    "Schemalagda värdegrundslektioner".

  356. Det är sånt
    som kallas för livskunskap-

  357. -och tillsammanslektioner
    och liknande.

  358. Jag antar att man diskuterar
    demokratiska värden, likställning-

  359. -diskriminering och sånt.
    Lärarna tycker att det är jobbigt-

  360. -framkommer i den sista rapporten-

  361. -och eleverna tycker att de är
    tråkiga och saboterar detta.

  362. De har lagt in Olweusprogrammet
    som ett sånt. Vi har Olweusmöten-

  363. -som då inte alls har med
    värdegrundssamtal att göra-

  364. -utan det är en slags "circle time",
    där läraren är med eleverna-

  365. -och inte nån undervisningssituation,
    utan en slags klassens timme-

  366. -och där man till exempel
    pratar om "Vad är mobbning?"-

  367. -hur man märker när det förekommer
    mobbning, rollspel och liknande.

  368. En lärare kan få mycket information
    om klassens inre liv-

  369. -genom att observera vad som sker,
    vem som är chef i klassen och så.

  370. Det har man klassificerat samman.
    Vi fick det som kritik.

  371. Vi fick tio positiva komponenter
    i vårt program, av tolv möjliga-

  372. -men en av de som var negativa
    var det här.

  373. De kallar det
    för schemalagda värdegrunds...

  374. Det enda som är gemensamt är att de
    är schemalagda. Skolorna vill ha-

  375. -det praktiskt, kanske i slutet
    av veckan eller nåt sånt-

  376. -men innehållet
    är nånting helt annat.

  377. Och så tar man också, när man talar
    om de här komponenterna-

  378. -så tar man dem utan sin kontext.

  379. Åtgärder kan ha olika effekt beroende
    på vilka program de ingår i.

  380. Det har man inte tagit hänsyn till.
    Där blir säkert en del felaktigheter.

  381. Och så har man
    rekommendationer på slutet.

  382. Flera av dem har ganska lite med den
    forskning de har gjort att göra-

  383. -utan man har tagit det vi har
    forskat fram över lång tid-

  384. -att man måste arbeta systematiskt,
    långsiktigt och forskningsbaserat.

  385. Det säger de kanske inte,
    men åt det hållet.

  386. Frågan är ju här hur man ska få
    skolorna att ta till sig programmen.

  387. De här rekommendationerna, menar jag.

  388. Realisera dem,
    så att de får inflytande i skolan.

  389. Det är nämligen väldigt viktigt att
    inte bara ha ett genomtänkt program-

  390. -utan man måste också ha
    en god implementeringsmodell.

  391. Det är ett fint ord för hur man ska
    genomföra det här åtgärdsprogrammet.

  392. Har man ett system
    som ger lärarna kompetens för detta-

  393. -så att detta präglar skolans vardag-

  394. -och inte bara blir
    nånting som kommer utifrån-

  395. -och som inte
    kommer in i skolans vardag?

  396. Det är enormt viktigt
    att ha en bra implementeringsmodell.

  397. Jag vill ta ett exempel från Norge-

  398. -som visar problemet
    om man inte gör det-

  399. -men som påminner om
    situationen hos Skolverket här.

  400. Motsvarigheten heter
    Utdanningsdirektoratet i Norge.

  401. De har haft en satsning
    som heter "Bedre læringsmiljø"-

  402. -som man startade för två-tre år sen-

  403. -och där man har lagt ut
    en massa information på nätet-

  404. -som talar om hur man kan
    förbättra inlärningsmiljön-

  405. -och så har man förväntat sig att
    skolor ska ta till sig informationen-

  406. -som finns och genomföra det, men
    man har ingen implementeringsmodell-

  407. -alltså ingen modell för hur det
    ska införas praktiskt i skolan.

  408. En fristående forskningsinstitution
    har utvärderat den här satsningen-

  409. -som har kostat miljoner-

  410. -och de kan inte konstatera
    någon förändring av lärandemiljön-

  411. -över den här tvåårsperioden.
    Dessutom är det få skolor-

  412. -som har använt sig
    av det fina materialet.

  413. Man måste ha en god implementerings-
    modell för att få resultat.

  414. Då kan jag börja summera.

  415. För det första vill jag säga att här
    är många forskningsmässiga problem.

  416. Det gör att de slutsatser
    man kommer fram till-

  417. -flera av dem är helt ohållbara,
    andra är väldigt osäkra-

  418. -man vet inte
    om det ligger nåt i det eller inte.

  419. Inte bara vi
    har kritiserat Skolverket.

  420. En ganska stor annan
    svensk forskargrupp har kritiserat-

  421. -och jag tror inte
    att de fick nåt svar heller.

  422. Detta har ju skapat
    en osäkerhet i svensk skola-

  423. -när rekommendationen är
    att man inte behöver nåt program-

  424. -och lärarens professionella
    integritet är det viktiga.

  425. Har lärarna hög professionell
    integritet så klarar man det fint.

  426. Men lärarna får ingen utbildning
    i mobbning och kan lite-

  427. -och detta måste vara frågan om
    en kollektiv insats.

  428. Men det har flera
    varit ute och pratat om-

  429. -från en pedagogisk utgångspunkt.

  430. När man kommer med den här...
    Det skapar osäkerhet på skolorna.

  431. "Varför ska vi använda ett program
    om det kräver insatser"-

  432. -"och kanske kostar pengar"-

  433. -"när det inte fungerar
    och vi kan göra det på egen hand?"

  434. När man drar sina slutsatser
    bortser man från sju stora studier-

  435. -som till stora delar är publicerade-

  436. -med mer än 40 000 elever i Norge-

  437. -som då visar väldigt klara effekter,
    korttidseffekter, i alla studierna.

  438. Vi har data i USA, i Litauen och så
    vidare, men det hade vi inte då.

  439. Våra egna stora studier där
    har man bortsett från helt-

  440. -när man drar sina slutsatser.
    De låtsas inte om dem alls.

  441. Och framför allt har det gjorts
    en oavhängig utvärdering-

  442. -från Cambridgeuniversitetet,
    av en mycket respekterad kriminolog-

  443. -David Farrington, som har sett på
    alla antimobbningsprogram i världen.

  444. Den publicerades 2009 och beställdes
    från början av BRÅ i Sverige-

  445. -men har sen publicerats
    på andra ställen.

  446. De konkluderar ju med
    att det finns...

  447. Det blev 24 program,
    tror jag det var...

  448. Ja, och...

  449. Det visade sig då att genomsnittligt
    får man en positiv effekt-

  450. -av programmet, men framför allt
    framhölls vårt program som det bästa.

  451. Detta bryr man sig inte om
    i den här utvärderingen i Sverige-

  452. -utan man värderar
    på grundval av fyra skolor-

  453. -och med alla de problem
    som jag har nämnt.

  454. Jag ser detta som ett svek
    mot mobbade elever-

  455. -och ett verkligt bakslag i det
    systematiska arbetet mot mobbning.

  456. Det betyder ju rent konkret, när vi
    ser att vi även har långtidseffekter-

  457. -att många nya generationer
    av elever skulle dra nytta av-

  458. -ett program med dokumenterad effekt.
    Alla program har inte det.

  459. Det måste man hålla med om.
    Men som de i Farringtonrapporten...

  460. Där var väl inte med
    något svenskt program i övrigt...

  461. Ett program med dokumenterad effekt
    kan ha positiva effekter-

  462. -över lång tid, och skolor som i nio
    år kan visa positiva effekter-

  463. -har ju lärt sig nånting och har
    ändrat sin skolkultur och annat.

  464. Jag vill sluta med att kalla detta
    en björntjänst mot svensk skola-

  465. -vars effekter jag hoppas att vi kan
    reversera så fort som möjligt-

  466. -bland annat med hjälp av
    våra långtidsdata. Då är jag färdig.

  467. Det är fritt fram för positiva
    och negativa kommentarer.

  468. Textning: Peeter Sällström Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Nätmobbning och sanningar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Dan Olweus, professor i personlighetspsykologi, har tillsammans med andra forskat på en stor grupp ungdomar i USA och Oslo. Den digitala mobbningen är väldigt vanlig, och här berättar han om vad de kom fram till när de studerade över 1 miljon elever i amerikanska skolor. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Ämnen:
Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Nätmobbning, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Konsekvenserna av nätmobbning

Peter K Smith, professor på Goldsmithuniversitetet i England, går igenom hur nätmobbning ser ut och vilka konsekvenserna blir för den som blir mobbad. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Förebyggande strategier mot nätmobbning

Sofia Berne, doktorand på Göteborgs universitet, har tittat på hur man kan förebygga mobbning. Förutom de ungas ansvar ska vuxna runtomkring föregå med gott exempel när det gäller uppförande på sociala medier. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Medvetenhet och ansvar på sociala medier

Lars Arrhenius är generalsekreterare för organisationen Friends som jobbar mot mobbning. Han berättar om deras arbete och om juridiken kring olika händelser på nätet, bland annat det så kallade Instagramupploppet i Göteborg 2012, och vilka konsekvenser de kan få. Från konferensen Cyberbullying som hölls i Göteborg den 11-12 maj 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Vem drabbas av nätmobbning?

Professor Christina Salmivalli från Åbo universitet forskar inom området kamratrelationer. Hon går igenom hur aggressivt beteende och social utveckling tar sig uttryck på nätet. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Nätmobbning i en digital tid

Patricia Agatston är kurator i USA och hon menar att det idag finns för lite tid för ungdomar att träffas och spendera tid tillsammans, därför har den digitala världen blivit en plats där de umgås. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Utseenderelaterad mobbning på nätet

Ann Frisén, professor i psykologi, berättar om utseenderelaterad nätmobbning bland ungdomar. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Nätmobbning och sanningar

Dan Olweus, professor i personlighetspsykologi, säger att den digitala mobbningen är väldigt vanlig. Han har studerat över 1 miljon elever i amerikanska skolor. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends m.fl.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Nolltolerans mot nätmobbning

Caroline Dyrefors Grufman berättar om sitt uppdrag som barn- och elevombud. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Workshop om jämställdhet

Sofia Falk, vd för Wiminvest, leder en workshop om karriärmöjligheter inom akademin. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet - ärren finns alltid kvar

Först nu kan jag börja leva

Utåt är Sofia glad och framåt, men inom sig bär hon på erfarenheterna av tio års svår mobbning. Kränkningarna i skolan gjorde henne blyg och hatisk och under två år gick hon knappt ut. Det är först nu, efter psykologhjälp, flytt och nytt jobb, som hon börjar bli den hon vill vara.

Fråga oss