Titta

UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Om UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Föreläsningar från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Forskare och experter redogör för hur den digitala mobbningen sker och vilka konsekvenser det får för både mobboffret och mobbaren. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Till första programmet

UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar : Nolltolerans mot nätmobbningDela
  1. Det här är en stor möjlighet
    att få berätta om hur jag ser på-

  2. -vår svenska skollag och vilka regler
    som gäller för nätkränkningar.

  3. Jag kommer naturligtvis också
    att berätta om vår verksamhet-

  4. -vad vi kan göra på Barn- och
    elevombudet och om vår funktion.

  5. Barn- och elevombudet
    har funnits sedan den 1 april 2006.

  6. Jag är det andra
    barn- och elevombudet-

  7. -och har snart varit det i två år.

  8. Som barn- och elevombud
    utnämns man av regeringen på sex år.

  9. BEO, som vi kallar oss, är en själv-
    ständig enhet vid Skolinspektionen.

  10. Den här självständigheten
    som vi ofta pratar om-

  11. -betyder att jag
    är självständig i mina beslut-

  12. -men personalen vid BEO
    är anställda av Skolinspektionen.

  13. Det vill säga att kansliet
    är anställt av Skolinspektionen.

  14. Vi är ungefär 20 som arbetar på BEO.

  15. Det är en kanslichef,
    administratörer, en skolexpert-

  16. -en alldeles fantastisk person
    som går i pension om en månad-

  17. -så vi söker med ljus och lykta
    efter en lika duktig person.

  18. I övrigt är det jurister
    som är anställda hos BEO.

  19. Jag får ofta frågan "Varför har du
    jurister? Det handlar ju om skolan."

  20. Men det är så
    att det vi framför allt gör hos BEO-

  21. -är att vi handlägger och prövar
    de anmälningar som kommer in.

  22. Dem prövar vi
    utifrån skollagens sjätte kapitel.

  23. Då måste man vara jurist,
    och dessutom ganska duktig-

  24. -för att göra det här på bästa sätt.
    Därför har vi så många jurister.

  25. Jag är själv jurist. Innan jag blev
    barn- och elevombud var jag domare-

  26. -och jag har även varit åklagare en
    kortare period. Det är min bakgrund.

  27. Nåt som vi har hos BEO,
    som vi är väldigt stolta över-

  28. -är att vi har en jourtelefon, som är
    öppen alla förmiddagar i veckan.

  29. Från början startade vi telefonen
    för att elever skulle kunna ringa.

  30. Det är korkat att tro att elever
    kan ringa på förmiddagarna...

  31. Så inte så många elever ringer.
    Framför allt är det föräldrar-

  32. -ofta förtvivlade föräldrar,
    som vänder sig till oss-

  33. -och berättar vad som har hänt och
    frågar desperat "Vad ska vi göra?"

  34. Det är också mycket skolpersonal
    som har möjlighet att ringa.

  35. Vi hjälper till med det vi kan.
    Ibland hänvisar vi till Skolverket-

  36. -om frågan bör handläggas av dem,
    men vi gör vad vi kan.

  37. Bland annat via telefonen
    får vi höra en hel del-

  38. -om hur barnen har det. Det är
    framför allt föräldrar som berättar.

  39. Det händer också att elever berättar
    vad de har varit utsatta för.

  40. Det här är bara ett axplock.

  41. Det finns elever som berättar
    att de har ont i magen varje dag.

  42. Mammor ringer och berättar att deras
    dotter kräks varje morgon.

  43. Men ändå går hon till skolan
    varje morgon.

  44. Det är nånting som jag nästan har
    blivit mest förundrad över-

  45. -hur djupt rotad
    vår svenska skolplikt är.

  46. Det är väldigt bra att vi har
    skolplikt. Det är alldeles utmärkt.

  47. Men ibland undrar jag över
    hur man orkar skicka i väg en dotter-

  48. -som kräks innan hon går i väg.
    Det finns många barn, alltför många-

  49. -som berättar att de funderar på
    att ta livet av sig.

  50. Det finns siffror som visar
    att 45 barn om året i vårt land-

  51. -drivs till att ta sitt eget liv.

  52. När man tittar bakom siffrorna
    kan man se...

  53. Det är olika faktorer som gör att man
    drivs till ett så drastiskt beslut-

  54. -men nästan alla de 45 barnen varje
    år har varit utsatta för mobbning.

  55. De kommer efter i skolarbetet. Jag
    brukar prata om "duktiga flickor".

  56. Ofta är det här man märker först
    att nåt inte står rätt till.

  57. Tjejerna på högstadiet, som har varit
    så duktiga, orkar inte med skolan.

  58. Då kan det handla om
    att det har uppstått nåt i en grupp-

  59. -en tidigare kompisgrupp
    där nån plötsligt inte får vara med.

  60. Jag skriver här att den otrygga
    miljön ger sämre resultat.

  61. Jag brukar driva det ännu längre.
    Vi vill ju ha en likvärdig skola.

  62. Jag tycker att det är oerhört viktigt
    med en likvärdig skola-

  63. -men så länge vi har
    kränkningar på vissa skolor-

  64. -kan vi aldrig få en likvärdig skola.
    Det är omöjligt att göra sitt bästa-

  65. -om man inte känner sig trygg.

  66. Nätkränkningar är det vi pratar om
    på den här konferensen.

  67. Det här är nåt jag har fått
    lära mig mycket om-

  68. -och under mina år har jag sett
    en eskalering av antalet anmälningar-

  69. -som rör bland annat nätkränkningar.

  70. Eleverna säger att det är så hemskt
    för att spridningen är så stor.

  71. En pojke jag pratade med sa:
    "Förut slog de mig och retade mig"-

  72. -"men nu kan till och med farmor
    se det."

  73. Det är en sån historia
    som bara gör ont i en.

  74. Elever berättar att de inte blir
    tagna på allvar. Det hör jag ofta.

  75. Jag frågar alltid när jag får en
    förälder eller elev att prata med:

  76. "Varför har ni väntat så länge
    innan ni vänder er till oss?"

  77. "Varför har ni inte
    ringt eller skrivit tidigare?"

  78. Då svarar de: "Vi har ju pratat
    med skolan, läraren och rektorn"-

  79. -"men vi har inte blivit
    tagna på allvar."

  80. Säger nån att man är utsatt
    för kränkande behandling-

  81. -eller antyder nån att man
    är utsatt för mobbning i skolan-

  82. -då är det ofta oändligt mycket värre
    än vad man har förstått.

  83. Man måste agera redan från början.

  84. Skulden läggs på offret.
    Det är också väldigt vanligt.

  85. Kommentarer i stil med
    "Om du bara färgade ditt hår"-

  86. -"Om du bara försökte klä dig lite
    mer som de andra så går det bättre."

  87. Slutligen - utsatta blir utpekade.

  88. Där hade vi ett ärende härom veckan.

  89. En kille på högstadiet
    blev misshandlad på rasterna.

  90. Då löste man det genom att
    man satte killen i lärarrummet-

  91. -för att han
    inte skulle bli misshandlad.

  92. Det är ett sätt
    att lösa en akut situation-

  93. -men det är inte ett sätt
    att lösa ett problem.

  94. Som sagt, det här är bara ett axplock
    att ha med oss när vi går vidare.

  95. Vad kan då jag
    som barn- och elevombud göra?

  96. Jo, mina arbetsuppgifter regleras
    i en instruktion från regeringen.

  97. Där står det vad jag ska göra
    och vad jag får göra.

  98. Huvuduppgiften är alltså att ta emot
    och utreda anmälningar till BEO-

  99. -enligt sjätte kapitlet i Skollagen.

  100. Det är också inom ramen
    för sjätte kapitlet i Skollagen-

  101. -som jag kan driva skadestånds-
    processer för elevers räkning-

  102. -mot enskilda huvudmän, alltså
    kommunen om det är en kommunal skola-

  103. -och den som driver
    en fristående skola.

  104. Det här är inget som vi ägnar oss åt
    i stor utsträckning.

  105. Varje år fattar vi mellan 40 och 50
    beslut om skadestånd.

  106. Här är det viktigt att tänka på
    att när vi fattar ett beslut-

  107. -så är det inte verkställbart,
    utan det är en begäran-

  108. -om att huvudmannen
    ska betala det här till eleven.

  109. Om huvudmannen
    inte vill betala det här beloppet-

  110. -måste jag stämma huvudmannen
    i tingsrätten-

  111. -för att eleven
    ska kunna få sin rätt.

  112. Jag har också möjlighet att ingå
    så kallade förlikningsförhandlingar.

  113. Just nu har vi
    sex pågående rättsprocesser.

  114. Lustigt nog - eller inte alls lustigt
    - rör alla sex personalkränkningar.

  115. Vi har sen 1 april 2006
    tolv lagakraftvunna domar.

  116. Det säger en del om att det inte är
    det vi gör i första hand-

  117. -men ibland tvingas vi till det.

  118. Av de här tolv domarna
    har vi haft framgång i alla utom en.

  119. En viktig arbetsuppgift är enligt
    instruktionen att informera-

  120. -alltså det jag håller på med nu.
    Jag träffar mycket skolledare-

  121. -men ibland tvingas vi tyvärr säga
    nej, men aldrig till barn och elever.

  122. Vi samarbetar också, enligt
    instruktionen, med andra myndigheter-

  123. -som Diskrimineringsombudsmannen,
    Barnombudsmannen och så vidare.

  124. Rädda barnen har vi haft kontakt med.
    Vi vill sprida kunskapen om oss-

  125. -med hjälp av Rädda barnens
    fantastiskt uppbyggda organisation.

  126. Det här är det vi kan pyssla med-

  127. -men inom de här punkterna
    ryms väldigt mycket annat också.

  128. Bakgrunden till lagstiftningen
    är viktig att vi har med oss.

  129. Dels var det så att regeringen
    blev uppmärksammad på-

  130. -att omfattningen av kränkande
    behandling var större än man förstod.

  131. Det egentliga huvudskälet
    var enskilda elever-

  132. -som själva hade provat att driva
    skadeståndsprocesser mot skolor.

  133. Ni kanske har hört talas om Johanna,
    som bodde i Grums kommun.

  134. Johanna var utsatt för mobbning
    under hela sin högstadietid.

  135. Det gick så illa
    att hon hoppade av i nian.

  136. Trots att hon var
    väldigt illa åtgången-

  137. -var hon så tuff att hon valde
    att stämma sin kommun.

  138. Det här målet gick hela vägen
    upp i Högsta domstolen.

  139. Högsta domstolen sa i sin dom
    att det var uppenbart-

  140. -att Johanna hade varit utsatt för
    mobbning i skolan och blivit kränkt.

  141. Man sa också att det var uppenbart
    att hon mådde dåligt på grund av det.

  142. Sen konstaterade man
    att det fanns ingen lagstiftning-

  143. -som gjorde att man kunde ålägga
    skadeståndsansvaret på kommunen.

  144. Hon fick inget skadestånd,
    men för att ändra på detta-

  145. -inrättade man alltså BEO
    den 1 april 2006.

  146. Det var också vissa internationella
    åtagande som man ville uppfylla.

  147. Lagstiftningen som jag pratar om
    är ett kapitel i vår skollag-

  148. -närmare bestämt sjätte kapitlet,
    som förträffligt nog heter:

  149. "Åtgärder mot kränkande behandling".

  150. Om det är nån som inte har läst det
    är det bara sexton paragrafer.

  151. Jag rekommenderar er att googla fram
    de paragraferna och läsa dem.

  152. Man får väldigt bra hjälp
    och vägledning om vad som gäller.

  153. Vilket ansvar har man
    som huvudman, som rektor, som lärare?

  154. Lagstiftarens budskap
    får man aldrig glömma.

  155. Både förskola och skola ska vara
    en frizon från kränkande behandling.

  156. Det vill säga att det är nolltolerans
    mot kränkande behandling som gäller.

  157. Vi har en ganska lång väg dit.

  158. Det är det här som gäller
    och det får man aldrig ge efter på.

  159. Ibland hör jag resonemang i stil med
    att lite mobbning inte är så farligt-

  160. -men det är faktiskt inte så.
    Det är förbjudet.

  161. Kränkande behandling är det begrepp
    jag använder, men också mobbning.

  162. Kränkande behandling
    är den lagtekniska termen:

  163. "Ett uppträdande
    som utan att vara diskriminering"-

  164. -"kränker ett barns
    eller en elevs värdighet."

  165. Ni har hört mig använda ordet
    mobbning. Det går alldeles utmärkt.

  166. Skillnaden mellan mobbning
    och kränkande behandling är att-

  167. -mobbning sker vid ett upprepat antal
    tillfällen med ett uppsåt att skada.

  168. Kränkande behandling,
    däremot, räcker vid ett tillfälle-

  169. -och man behöver inte ha
    uppsåt att skada den personen.

  170. Det är en lagteknisk skillnad,
    som man inte behöver bry sig om.

  171. Gränsdragningen mot Diskriminerings-
    ombudsmannen är bra att känna till.

  172. Om det inte är diskriminering
    är det kränkande behandling.

  173. Vi får dagligen in anmälningar
    som egentligen ska till DO-

  174. -och då skickar vi dem dit
    och DO skickar anmälningar till oss.

  175. Vi pratar med varandra dagligen, men
    det är bra att känna till skillnaden.

  176. De här exemplen som jag visar
    kommer från våra anmälningar.

  177. Här ser ni fysiska angrepp, slag.

  178. Det här med att man blir tvångsklippt
    ser vi tyvärr ganska ofta.

  179. Angrepp med ord
    och naturligtvis psykiska angrepp-

  180. -utfrysning och så vidare.

  181. Utan vetenskaplig grund
    vågar jag säga-

  182. -att utfrysning är vanligast
    bland tjejer på högstadiet.

  183. Så kommer vi då
    till den högst centrala frågan-

  184. -om vad lagen säger
    om skolans ansvar för nätkränkningar.

  185. Jag vill först kommentera...
    Ni känner till att Skolinspektionen-

  186. -beslutade om ett tillfälligt
    verksamhetsförbud mot Lundsberg.

  187. -med anledning av händelser
    som hade inträffat på elevhemmet.

  188. Det var visserligen inte
    nätkränkningar, utan misshandel-

  189. -men det är samma regler som gäller.

  190. Jag förstår om man tänker att Skol-
    inspektionen inte har tillsyn här.

  191. Just nu ligger frågan
    hos Högsta förvaltningsdomstolen-

  192. -men alldeles oavsett
    hur det går i den processen-

  193. -har jag den unika möjligheten
    att driva skadeståndsprocesser-

  194. -mot skolhuvudmän. Det gör man inte
    i Förvaltningsrätten-

  195. -utan i Tingsrätten,
    Hovrätten och Högsta domstolen.

  196. De domstolarna har sagt att det kan
    utgå skadestånd för nätkränkningar.

  197. Det här är väsentligt att ha koll på-

  198. -oavsett hur det går
    i Högsta förvaltningsdomstolen.

  199. Det jag säger nu har bäring på alla
    kränkningar som sker utanför skoltid.

  200. Man gör i lagstiftningen
    ingen skillnad på nätkränkningar-

  201. -och andra former av kränkningar
    utanför skoltid.

  202. Det centrala är ju hur omfattningen
    av skolans ansvar ser ut.

  203. Här brukar jag säga att det
    inte är så att skolan har ansvar-

  204. -för allt ont
    som händer i vårt samhälle.

  205. Ibland verkar lärare tro att de har
    hela världen på sina axlar.

  206. De får det tillsagt sig.

  207. Ni kommer alla ihåg
    den tragiska händelsen med en flicka-

  208. -som drevs att ta livet av sig
    i Kumla kommun.

  209. I samband med den tragiska händelsen
    blev jag nerringd av journalister-

  210. -som ville att jag skulle berätta
    vad skolan hade gjort för fel.

  211. Jag upprepade att vi skulle vänta-

  212. -och se om det över huvud taget finns
    nåt samband med skolans verksamhet-

  213. -innan vi lägger skulden på skolan.

  214. Det visade sig att sambandet med
    skolan inte var särskilt stort.

  215. Det är så lagstiftningen ser ut,
    att finns det ett samband-

  216. -med skolans verksamhet,
    då har skolan enligt vår svenska lag-

  217. -en skyldighet att få stopp på det.

  218. Det här sambandet... Det handlar om
    kopplingen till verksamheten.

  219. Jag rekommenderar Skolverkets
    allmänna råd. De är väldigt bra.

  220. Kopplingen till verksamheten.
    I de anmälningar som kommer till oss-

  221. -är det inte särskilt svårt
    att se den här kopplingen

  222. Det är i princip alltid så
    att kränkningarna börjar i skolan-

  223. -antingen i klassrummet
    eller på rasten eller i matsalen-

  224. -och fortsätter låt oss säga på vägen
    hem, ett sms på väg till bussen-

  225. -inlägg på chattar på kvällen
    och så vidare.

  226. Det fortsätter på morgonen med sms
    om "Kom inte till skolan. Gå och dö"-

  227. -och sen fortsätter det i skolan. Då
    finns den här kopplingen till skolan.

  228. Hur kan jag säga så här? Jo, det
    finns bland annat en hovrättsdom.

  229. Där var det en flicka
    som under lång tid hade utsatts för-

  230. -olika former
    av kränkande behandling.

  231. En av de saker som hade hänt
    var att hon hade klasskamrater-

  232. -som, på skoltid, hade skrivit en
    nidsång om flickan och hennes familj.

  233. Sen gick de hem och skrev klart
    nidsången efter skoltid-

  234. -och lade ut den på nätet,
    på fritiden.

  235. Den händelsen har Hovrätten tagit med
    när man fastställde skadeståndet.

  236. Där får vi det alltså klarlagt.

  237. Jag får alltid frågan: "Men inte
    kan vi väl ha koll på hela nätet?"

  238. Jag svarar likadant varje gång: "Nej,
    man kan inte ha koll på hela nätet."

  239. Det handlar om att ha
    en bra, tydlig kontakt med eleverna-

  240. -för att få veta vilka sidor och
    vilka chattar som är intressanta nu.

  241. De kommuner som har lyckats
    med det här-

  242. -har intensivt arbetat
    tillsammans med eleverna.

  243. Det här är omfattningen
    av skolans ansvar.

  244. När vi nu har kommit fram till
    att skolan har ett ansvar-

  245. -att det är skolans ansvar att få
    stopp på kränkningarna, oavsett form-

  246. -vad är det så som gäller?
    Vilka krav ställs på verksamheten?

  247. Jag har använt ordet krav,
    för det är det det handlar om.

  248. Det är skyldigheter
    som skolhuvudmän har enligt lagen.

  249. Jag har skrivit ut paragraferna, för
    att göra det lättare att läsa sen.

  250. För det första står det i lagen
    att skolhuvudmän måste bedriva-

  251. -"målinriktat arbete för att
    motverka kränkande behandling".

  252. Vad är då det?

  253. Jo, här är det fråga om ett
    långsiktigt, systematiskt arbete-

  254. -ett arbete som pågår
    varje dag i verksamheten.

  255. Här handlar det om att se till
    att personalen har rätt utbildning-

  256. -för att arbeta med de här frågorna.

  257. När lärare säger "Vi kan inget
    om nätet, vi måste få lära oss"-

  258. -ja, då är det på den här punkten
    som skolhuvudmannen har brustit.

  259. Utbildning för personalen ligger just
    under det målinriktade arbetet.

  260. Under den här punkten ligger också
    att prata med barnen om attityder-

  261. -det här viktiga om att komma överens
    om hur vi ska behandla varandra-

  262. -i den här gruppen.
    Det är det målinriktade arbetet.

  263. I en paragraf står det att man måste
    förebygga och förhindra kränkningar.

  264. Här kan man ibland undra vad det är
    för skillnad på målinriktat-

  265. -och förebygga och förhindra?
    Det är ganska stor skillnad.

  266. Här är det
    betydligt mycket mer konkret.

  267. Under den här paragrafen
    har man alltså en skyldighet-

  268. -att kartlägga skolan.

  269. Pratar vi nätkränkningar är det här
    man har skyldigheten att ta reda på-

  270. -vilka chattar, vilka sidor
    och så vidare som är intressanta.

  271. När vi pratar skolgårdar
    har jag fått lära mig-

  272. -att det ofta finns vissa hörn på
    skolgårdar som inte är så trevliga.

  273. Jag har också fått lära mig att
    omklädningsrum sällan är trevliga

  274. Jag generaliserar nu, medvetet.

  275. Är man tjej på högstadiet
    ska man hålla sig borta från matkön.

  276. Där händer det otrevliga saker. Det
    är den kartläggningen man ska göra.

  277. Den gör man tillsammans med eleverna.

  278. Det är dem man frågar
    om vad som gäller.

  279. När man har gjort kartläggningen
    bestämmer man med eleverna:

  280. Hur får vi stopp på det här? Hur gör
    vi för att förändra situationen?

  281. Ska vi plantera några träd
    i det där hörnet?

  282. Ska vi ha en vuxen till
    i omklädningsrummet till gymnastiken?

  283. Hur hanterar vi kränkningar på nätet?

  284. Hur kan vi förändra situationen?
    Det ska vara ett konkret arbete.

  285. Naturligtvis ska det, enligt lag,
    ske tillsammans med eleverna.

  286. Plan mot kränkande behandling. Det
    vet ni om, att man måste ha en plan-

  287. -för hur man ska arbeta
    med de här frågorna.

  288. Ni har fått med ett verktyg där:
    www.planforskolan.se.

  289. Sen har vi då tionde paragrafen-

  290. -där det står om
    anmälningsskyldigheten-

  291. -om skyldigheten att utreda och om
    skyldigheten att åtgärda kränkningar.

  292. Det här att anmäla, det jag syftar på
    då är den nya bestämmelsen-

  293. -i den nya skollagen
    från 1 juli 2011-

  294. -det som innebär att all skolpersonal
    är skyldiga att anmäla till rektor-

  295. -så fort man får kännedom om
    att nån anser sig-

  296. -utsatt för kränkande behandling.

  297. Det är den allra viktigaste
    förändringen i vår nya skollag.

  298. Förut när vi fick in anmälningar...

  299. Vi vänder oss alltid
    till skolhuvudmannen och frågar:

  300. "Vad säger ni om det här?"
    Ofta fick vi svaret:

  301. "Jo, det stämmer.
    Kalle har ju varit mobbad"-

  302. -"men vi har inte vetat om det."

  303. Nu är man skyldiga
    att se till att det här fungerar.

  304. Skolpersonalen anmäler till rektor,
    som har en skyldighet-

  305. -att skyndsamt anmäla det vidare
    till skolhuvudmannen.

  306. Den här bestämmelsen införde man
    eftersom huvudmannen har resurserna.

  307. Skolhuvudmannen har möjlighet
    att omfördela och förändra-

  308. -för att få stopp på
    kränkande behandling.

  309. Skyldigheten att utreda. Det måste
    inte vara huvudmannen som utreder-

  310. -men man måste veta
    vem som ska utreda.

  311. Det är ganska vanligt att det är en
    rektor som är den som ska utreda.

  312. Det går alldeles utmärkt-

  313. -men inte om det är rektor
    som är "anklagad" för att vara den-

  314. -som utsätter för kränkande
    behandling. Det har jag varit med om.

  315. Rektor påstods ha gjort vissa saker,
    som hon till och med erkände-

  316. -men det var hon som utredde
    det hela. Det var inte så lyckat.

  317. Sen har man skyldighet att vidta
    åtgärder för att stoppa kränkningar.

  318. Då gör man så att man utreder, man
    bestämmer åtgärder och vidtar dem.

  319. Sen väntar man ett tag. Det är inte
    ett halvår, utan kanske nån vecka.

  320. Sen gör man en ny koll och ser om
    man har fått stopp på kränkningarna.

  321. Har man inte det måste man vidta
    ytterligare åtgärder.

  322. Man kan inte tycka att man gör nog
    utan att få stopp på kränkningarna.

  323. Det här kan tyckas vara mycket,
    men när man läser närmare-

  324. -inser man att alla bestämmelser
    hör ihop och förutsätter varandra.

  325. Det är ett system, och följer man det
    brukar det faktiskt gå ganska bra.

  326. Jag vill ge er viss statistik.

  327. Skolinspektionen handlägger ca 1 200
    anmälningar om kränkande behandling.

  328. Skolinspektionen handlägger
    många fler anmälningar än 1 200-

  329. -men 1 200 handlade om
    kränkande behandling 2013.

  330. Hälften av dem handlades av BEO.

  331. Tyvärr är det så... Jag ska inte säga
    tyvärr, men de första månaderna i år-

  332. -har vi haft en lavinartad ökning
    av antalet anmälningar.

  333. jag tror inte att det beror på en
    större förändring i skolan-

  334. -utan att kunskapen om att
    man kan göra en anmälan har ökat.

  335. Tyvärr tror jag att de anmälningarna
    bara är toppen på ett isberg.

  336. Nånstans märker vi att syns vi
    i media kommer det in många fler.

  337. Det är inga nonsensanmälningar,
    utan även allvarliga anmälningar.

  338. Det verkar tyvärr vara ett ganska
    stort problem i våra skolor.

  339. 80 %, så mycket är det
    som avser grundskolan.

  340. Ett antal ärenden avser förskolan,
    men inga stora mängder.

  341. Inte heller många rör gymnasiet, utan
    de flesta kommer från grundskolan.

  342. Tyvärr är det också så att
    så mycket som 40 % av anmälningarna-

  343. -avser personalkränkningar-

  344. -elever som anser sig utsatta för
    kränkande behandling av skolpersonal.

  345. Det här är allt från...
    Vi har ärenden där elever har blivit-

  346. -så grovt misshandlade av lärare
    att de har blivit medvetslösa.

  347. Ett sånt fall förra året.

  348. Det handlar också om elever
    som hör att de är dumma i huvudet-

  349. -eller att de väger för mycket
    och så vidare. Oftast inför klassen.

  350. Ni ser här att siffran
    på kritikbeslut är alltså arton-

  351. -och då kan man tycka att många
    anmäler sina lärare utan grund.

  352. Det förekommer
    att man anmäler lärare-

  353. -utan att vi kan finna
    nån grund för det-

  354. -men att det inte är mer än 18 %
    handlar om att vi måste bevisa allt.

  355. Det är mycket höga beviskrav,
    det ska man vara medveten om.

  356. Det är bra, för rättssäkerheten
    är viktig, men det gör att-

  357. -om vi är övertygade om att saker
    har hänt, men inte kan visa det-

  358. -så kan vi inte gå vidare med det.

  359. Så mycket som 80 %
    avser verbala kränkningar.

  360. 60 % avser fysiska kränkningar.

  361. Jag är inte dålig på att räkna, utan
    både och är ganska vanligt samtidigt.

  362. Jag nämnde även nätkränkningar.

  363. Jag har inte sett en enda anmälan
    som bara rör nätkränkningar-

  364. -utan det har varit andra kränkningar
    tillsammans med nätkränkningar.

  365. Fler pojkar är utsatta
    för fysiska kränkningar.

  366. Och fler flickor är utsatta
    för nätkränkningar.

  367. Det här är intressant. Jag hade velat
    vara med på det andra seminariet.

  368. Det här är så oerhört intressant,
    hur det kan vara skillnad-

  369. -till och med när det handlar om
    olika former av kränkningar.

  370. Lika många flickor som pojkar
    är utsatta för verbala kränkningar.

  371. Sen kommer jag till min sista bild.

  372. Om det är några frågor sen
    har ni alla chanser att ställa dem.

  373. Jag sa att det är nolltolerans
    mot kränkande behandling-

  374. -i vår svenska skola. Jag sa också
    att vi aldrig får ge efter på det.

  375. Jag tror nämligen att vi kan få stopp
    på kränkningarna i vår svenska skola.

  376. Jag tror dock att det kommer att
    kräva intensivt arbete från oss alla.

  377. När jag säger alla pratar jag
    inte bara om skolpersonal och elever-

  378. -utan lika mycket om föräldrar.
    Vi måste tillsammans arbeta-

  379. -för att komma från
    kränkningarna i skolan.

  380. Det allra viktigaste är att
    inte ge upp begreppet nolltolerans.

  381. Jag kan inte låta bli att berätta
    en historia om när jag föreläste-

  382. -om Barnkonventionen
    för en grupp lärare.

  383. Mot slutet av mitt föredrag är det
    en lärare som räcker upp handen-

  384. -och säger "Men snälla du,
    så farligt är det väl inte?"

  385. "Är det inte bra att man får lära sig
    att ta lite stryk i skolan?"

  386. "Det är ju så samhället ser ut."
    Jag blev faktiskt mållös.

  387. Jag förstod inte vad hon gjorde där.
    Hon behövde väl lära sig.

  388. Så länge det finns personer
    som har den tanken-

  389. -personer som jobbar i skolan,
    så blir det svårt att nå fram.

  390. Som tur är är de bara ett fåtal.

  391. Jag tror på det systematiska
    förebyggande arbetet.

  392. Att man agerar snabbt
    när nånting händer är jättebra-

  393. -men det är det förebyggande arbetet
    som är det viktigaste.

  394. Planen mot kränkande behandling får
    man aldrig glömma. Det är en bra väg.

  395. Först när man skriver ner det tänker
    man efter på hur systemet ser ut.

  396. Sen måste man se till att det här är
    känt både bland elever och föräldrar.

  397. Jag var också inne på hur viktigt
    det är att lyssna på våra elever.

  398. Att man tar på allvar det de säger.

  399. Jag får ofta höra
    från elever och barn när jag frågar:

  400. "Ska du inte berätta
    för mamma eller pappa?"

  401. För ett tag sen hade vi
    en trettonåring som mejlade in-

  402. -och sa "Kan inte ni berätta
    för min mamma och pappa om det här?"

  403. Han ville inte berätta det för dem.
    Han förstod att de skulle bli ledsna.

  404. De blev också glada över att vi kunde
    vara en kanal och prata med dem.

  405. I det fallet tog föräldrarna det
    på allvar på en gång.

  406. Jag har också varit med om
    att man inte vill kännas vid det.

  407. Sen tror jag att det är nödvändigt
    att vi har hög vuxennärvaro i skolan.

  408. Våra barn och ungdomar behöver oss
    vuxna att bolla med, att prata med-

  409. -att berätta för och så vidare.
    Det är en viktig framgångsfaktor-

  410. -för att vi ska kunna lyckas.
    Så här har jag tänkt mig uppnå-

  411. -en skola utan kränkande behandling.

  412. Jag slutar med några kontaktuppgifter
    också. Tack så jättemycket.

  413. Textning: Peeter Sällström Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Nolltolerans mot nätmobbning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Caroline Dyrefors Grufman berättar om sitt uppdrag som barn- och elevombud. Funktionen kom till för att elever ska kunna få hjälp i de fall de blir mobbade på sin skola och skolan inte gör något för att det ska bli bra. En annan viktig uppgift är att informera om lagen om nolltolerans mot kränkningar och mobbning. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Mobbning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolans socialpsykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Konsekvenserna av nätmobbning

Peter K Smith, professor på Goldsmithuniversitetet i England, går igenom hur nätmobbning ser ut och vilka konsekvenserna blir för den som blir mobbad. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Förebyggande strategier mot nätmobbning

Sofia Berne, doktorand på Göteborgs universitet, har tittat på hur man kan förebygga mobbning. Förutom de ungas ansvar ska vuxna runtomkring föregå med gott exempel när det gäller uppförande på sociala medier. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Medvetenhet och ansvar på sociala medier

Lars Arrhenius är generalsekreterare för organisationen Friends som jobbar mot mobbning. Han berättar om deras arbete och om juridiken kring olika händelser på nätet, bland annat det så kallade Instagramupploppet i Göteborg 2012, och vilka konsekvenser de kan få. Från konferensen Cyberbullying som hölls i Göteborg den 11-12 maj 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Vem drabbas av nätmobbning?

Professor Christina Salmivalli från Åbo universitet forskar inom området kamratrelationer. Hon går igenom hur aggressivt beteende och social utveckling tar sig uttryck på nätet. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Nätmobbning i en digital tid

Patricia Agatston är kurator i USA och hon menar att det idag finns för lite tid för ungdomar att träffas och spendera tid tillsammans, därför har den digitala världen blivit en plats där de umgås. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Utseenderelaterad mobbning på nätet

Ann Frisén, professor i psykologi, berättar om utseenderelaterad nätmobbning bland ungdomar. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Nätmobbning och sanningar

Dan Olweus, professor i personlighetspsykologi, säger att den digitala mobbningen är väldigt vanlig. Han har studerat över 1 miljon elever i amerikanska skolor. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends m.fl.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Nolltolerans mot nätmobbning

Caroline Dyrefors Grufman berättar om sitt uppdrag som barn- och elevombud. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

1 till 1 lyfter resultaten

Lågstadieläraren Britt-Marie Hagman berättar hur möjligheterna med "1 till 1", en dator till varje elev, har lett till bättre resultat med läs- och skrivutvecklingen hos hennes elever. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Lära för livet

Skolan har i uppdrag att förmedla en gemensam värdegrund om alla människors lika värde, men hur gör man för att nå dit? Vi träffar tre lärare.

Fråga oss