TV

UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Om UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Föreläsningar från arrangemanget Nutrition for health and maximum performance, en seminariedag med föreläsningar om hälsa, näring och träning. Information om hur man kan påverka sin hälsa på bästa sätt och om seglivade myter om kost som enligt föreläsarna är förkastliga. Föreläsningarna genomsyras av teorier om lågkolhydratkost, sockrets skadliga inverkan på hälsan och hur motionärer och elitidrottare genom kost och träning kan påverka sina prestationer. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Till första programmet

UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation: Konsten att påverka hälsan
  1. Vi ska vända oss till sydafrikansk
    expertis, och inte vilken som helst.

  2. Han är professor
    vid University of Cape Town-

  3. -en mycket framstående forskare inom
    träningsfysiologi, kost och näring.

  4. Under mängder av år har han presenterat
    ny kunskap och nya fakta-

  5. -om kostens påverkan på hälsan
    och på idrottsprestationen.

  6. Han är författare till en av de mest
    genomarbetade böckerna om löpning.

  7. En bok som heter "Lore of running".

  8. Det är en stor ära för mig
    att presentera professor Tim Noakes.

  9. Tack. Det är en ära att vara här.
    Jag uppskattar att jag får tala till er-

  10. -och att ni offrar lördagen
    under en långhelg för att vara här.

  11. Jag ska börja med att prata om
    när jag bytte till lågkolhydratkost-

  12. -och varför jag tror
    att det är hälsofrämjande kost.

  13. Sen ska jag titta på prestation, för
    många idrottare och tränare vill veta-

  14. -om det är bevisat
    att ändrad kost förbättrar prestationen.

  15. Jag fokuserar verkligen på hälsobiten.

  16. Det var därför jag bytte,
    och det puffar vi för.

  17. Prestation är en annan sida
    där det finns mycket mindre bevis.

  18. Det saknas faktiskt nästan helt bevis
    för lågkolhydratkost.

  19. Jag ska förklara varför det är så.

  20. Jag har sprungit länge. Den här bilden
    togs för 32 år sen när jag var 32 år.

  21. Jag har sprungit sjutton maraton eller
    ultramaraton. Det här loppet är 56 km.

  22. Jag var den femtonde som sprang det tio
    gånger, så jag fick det här numret.

  23. Under den perioden ändrade jag kost, för
    American Heart Association sa-

  24. -att en hälsosam kost innehåller mycket
    bröd, spannmål, ris och pasta.

  25. Maten under min uppväxt...
    Mina föräldrar är från norra England.

  26. Den blev plötsligt icke-mat
    och placerades i den tredje raden.

  27. Jag var en foglig ung doktor som trodde
    på de amerikanska forskarna-

  28. -så jag följde rådet och blev en
    av mitt eget lands stora förespråkare-

  29. -för att det här var hälsosam kost.
    Jag hade forskat väldigt lite då.

  30. Jag accepterade det jag fick höra utan
    att förstå den vetenskapliga processen.

  31. Det är lätt att göra det misstaget.

  32. Sen skrev jag boken "Lore of running".

  33. Jag trodde att det var bevisat att
    idrottare måste äta mycket kolhydrater.

  34. Jag ska gå igenom de bevisen.

  35. Därför skrev jag på sida 112 i boken,
    den sista upplagan kom 2002:

  36. "Idrottare måste äta högkolhydratkost
    både när de tränar och när de tävlar."

  37. "Högkolhydratkost anses nu vara idealisk
    för hälsa och idrott."

  38. Jag hade en stor föreläsning i USA-

  39. -där jag visade att det inte visats att
    högkolhydratkost förbättrar träningen.

  40. Det finns än i dag inga bevis för det,
    men ändå skrev jag det där.

  41. Jag tror inte att det här är ett bra
    råd. Det skadar nog många idrottare.

  42. Många människor kommer att bli sjuka om
    de äter på det här sättet.

  43. Jag måste säga att jag hade fel
    och skadade många människors hälsa.

  44. Jag vill ta tillbaka det jag sa, och
    det är delvis därför jag är här i dag.

  45. Jag fortsatte springa
    och det gör jag än.

  46. Här sprang jag Chicago Marathon
    med min dotter 2006.

  47. Jag slutade alltså inte springa,
    men jag hade svårt att springa här.

  48. Jag såg att näringslivet manipulerar
    forskare. Det får de villiga forskarna-

  49. -att föra fram ett budskap som är
    förenligt med näringslivets behov.

  50. Om man säger ifrån
    blir man nedsvärtad, och det blev jag.

  51. Jag upptäckte även att gransknings-
    processen påverkas av näringslivet.

  52. Allt står inte i den här boken, för
    i så fall skulle jag sitta i fängelse.

  53. Jag kan inte berätta allt för er
    utan att hamna i fängelse.

  54. Men jag upptäckte att man måste vara
    försiktig med näringslivets forskning-

  55. -för den vill bara sälja en produkt.

  56. Forskare som inte säljer produkten
    blir av med sina jobb i sinom tid.

  57. Min upptäckt ledde till en konflikt
    mellan mig och min yrkeskår.

  58. Jag åker inte till USA för att tala
    på konferenser på grund av konflikten.

  59. Jag skrev den här boken
    och skickade i väg den till bokförlaget.

  60. Samma natt vaknade jag
    och hjärnan sa:

  61. "I morgon bitti måste du springa,
    och du får aldrig sluta springa."

  62. Jag lyssnar alltid på min hjärna, så
    nästa morgon var jag ute och sprang.

  63. Jag valde den plattaste rundan.

  64. Efter 5 km kom en liten backe, och jag
    brukade ivrigt springa uppför backar-

  65. -men jag fick problem. Jag hade 150
    i puls och trodde att jag skulle dö.

  66. Jag bestämde mig för att förändra nåt,
    så jag gick hem och kollade e-posten.

  67. I inkorgen
    fanns reklam för den här boken.

  68. Det stod: "Gå ner 6 kg på 6 veckor utan
    att känna dig hungrig."

  69. Men alla vet att Atkins är en bluff.
    Hur kunde jag ens fundera på det här?

  70. Sen la jag märke till de tre författarna
    som var framstående forskare.

  71. Jag kunde inte strunta i det.
    De var kanske nåt på spåren.

  72. Dessutom kunde jag inte må sämre.

  73. Så jag rusade i väg
    och köpte sista exet.

  74. Jag läste boken och bestämde mig genast
    för att sluta äta kolhydrater.

  75. Jag kan ta snabba beslut.

  76. Det finns en koppling till Stockholm.
    Åtta veckor senare skulle jag åka hit.

  77. Om jag kunde gå ner 6 kg, skulle löparna
    tro att jag var i bra form.

  78. När jag kom hit hade jag gått ner 11 kg
    utan att känna mig hungrig.

  79. Löpningen hade förbättrats
    otroligt mycket på de åtta veckorna.

  80. Så gick det till.

  81. Sen upptäckte jag att jag hade typ 2-
    diabetes. Jag har många avvikelser.

  82. Även om jag inte ser ut som han gör
    har jag många av de avvikelserna.

  83. Varför fick jag det?
    Min pappa dog av typ 2-diabetes.

  84. I min okunskap, som läkare, fick jag
    inte veta eller lyssnade inte på-

  85. -att om ens pappa har diabetes är risken
    tio gånger högre att man får det.

  86. Det borde jag ha vetat, men det gjorde
    jag inte, för jag trodde att jag åt bra.

  87. Jag åt lågfettkost och sprang en massa
    maratonlopp, men det funkade inte.

  88. Jag tror motsatsen: generna och hög-
    kolhydratkosten orsakade problemet.

  89. Om jag förändrat kosten för tio år sen
    hade jag kanske inte fått diabetes.

  90. Det här har naturligtvis inte
    bara hänt mig.

  91. Jag började läsa.
    Jag läste Gary Taubes bok-

  92. -och "The cholesterol conspiracy".
    Det är uppenbarligen en konspiration.

  93. Det är medicinhistoriens största bluff,
    men det tar tid att avslöja den.

  94. Det är två lysande böcker. Det här är
    den viktigaste medicinboken på 50 år.

  95. Om ni jobbar med medicin eller näring
    måste ni läsa den.

  96. Det kvittar om ni tror på det,
    ni måste känna till fakta.

  97. Jag började inse att läkarvetenskapen
    helt har tappat greppet-

  98. -för vi styrs av läkemedelsbranschen.

  99. Vi är ombud som förser patienterna med
    läkemedel. Vi har blivit det.

  100. Läkarvetenskapen var inte sån
    på 1970-talet, men vi har blivit såna.

  101. Vår modell säger att vi har en sjukdom,
    en orsak och en behandling. Det är allt.

  102. Läkaren ordinerar alltid ett läkemedel.

  103. Man får statiner mot högt kolesterol.

  104. Vi förstår inte
    att läkemedlen inte påverkar resultatet-

  105. -åtminstone inte nämnvärt.

  106. Jag vet att ni har hört det här, så jag
    ska bara kort berätta vad som gick fel.

  107. Det började med att president Eisenhower
    fick en hjärtinfarkt 1955.

  108. Han hade faktiskt normalt kolesterol.

  109. Gary Taubes skriver att han
    genast fick börja med lågfettkost.

  110. Hans kolesterol steg, han blev fetare,
    fick sju hjärtinfarkter och dog.

  111. Som ett test av lågfettkost vid
    hjärtsjukdom var det inte övertygande.

  112. Men plötsligt trodde amerikanerna
    att de hade en hjärtsjukdomsepidemi.

  113. Då kom... Ursäkta, jag tror att det
    saknas en bild. Jag ska bara kolla det.

  114. Ja... Nej, den kommer sen.
    Då är det lugnt.

  115. En av de personer som tog hand
    om Eisenhower var Ancel Keys.

  116. Han var näringsfysiolog,
    och han var känd för den här studien.

  117. Hans data påvisade ett samband mellan
    ökat fettintag och hjärtsjukdom.

  118. Han valde ut sex av tjugotvå länder-

  119. -och sa att det var tydligt att folk
    i USA dog för att de åt för mycket fett.

  120. Men en sån här studie bevisar inte
    orsakssamband. Den bevisar inget.

  121. Den kan ge upphov till en hypotes,
    men den bevisar inte orsakssamband.

  122. Tragiskt nog antog folk att kopplingen
    bevisade orsakssambandet ändå.

  123. Det ledde då till att vi trodde
    att högfettkost orsakar hjärtsjukdomar.

  124. Men hjärtsjukdomarnas orsak är enkel.
    Här är hjärtsjukdomar i USA.

  125. Eisenhower fick sin hjärtinfarkt
    högst uppe på toppen.

  126. Epidemin har alltså minskat
    sen Eisenhowers tid.

  127. Cigarettkonsumtionen har samma form.
    Cigaretter orsakar hjärtsjukdom.

  128. Folk sa inte att det var cigaretterna,
    utan de skyllde på kosten.

  129. Cigarettkonsumtionen ökade
    under första och andra världskriget-

  130. -så man kan säga
    att världskrigen orsakade hjärtsjukdom.

  131. Jag skojar, men cigarettkonsumtionen
    ökar antalet fall av hjärtsjukdom-

  132. -och dessa data får vi aldrig se. Det är
    därför hjärtsjukdom minskar i USA.

  133. Vi behövde inte skylla på kosten,
    det fanns en orsak som vi struntade i.

  134. Eftersom man sa att hjärtsjukdom
    orsakades av kosten, sa USA:s senat-

  135. -att vi måste äta mindre fett, sänka
    kolesterolet och äta mer kolhydrater.

  136. En påminnelse
    om Gary Taubes resultat.

  137. Det här lades fram av Nick Mottern
    som saknade utbildning i näringslära.

  138. Rekommendationerna var vaga.
    De hade skapats av några få forskare.

  139. Vissa personer blev arga. En av
    de första som blev arga var dr Mann.

  140. Han hälsade på massajerna
    i Östafrika.

  141. Det är ett herdefolk som bara äter
    djuren och deras mjölkprodukter.

  142. Han skrev två böcker om att fett och
    kolesterol inte orsakar hjärtsjukdom.

  143. "Den här myten är
    vårt största vetenskapliga bedrägeri."

  144. "När orsaken till hjärtsjukdom upptäcks
    avslöjas Keys och hans kumpaner."

  145. Dr Mann upptäckte att massajerna var
    otroligt friska och väldigt smala.

  146. De hade lågt kolesterol. När de flyttade
    till storstäderna förändrades allt-

  147. -men på landsbygden
    var de helt friska.

  148. Det lär bevisas att han hade rätt.

  149. Men till och med American Heart
    Association drog 1984 slutsatsen:

  150. "Det är inte säkert att kostförändringen
    minskar förekomsten av hjärtsjukdom."

  151. Det var bara spekulationer. "Det är
    oklokt att vänta i oändlighet på bevis"-

  152. -"med tanke på
    sjukdomens utbredning."

  153. Men 1984
    hade sjukdomsfallen minskat.

  154. Nu är det näringslivet
    som är drivkraften.

  155. De har tagit ett beslut,
    så de kan inte erkänna att de hade fel.

  156. Men poängen är att många forskare
    ifrågasatte rekommendationerna.

  157. Nu, 2013, säger till och med
    Harvard School of Public Health-

  158. -att de hade fel. De säger:
    "Det är dags att avliva lågfettmyten."

  159. "Lågfettkosten kan ha hjälpt individer,
    men den har inte gjort landet friskare."

  160. Den har bara gjort oss fetare
    och gett oss diabetes.

  161. Så alla som tror att fett orsakar
    hjärtsjukdom och gör oss sjuka...

  162. Det saknas bevis för det. Jag kan
    tillbringa hela dagen med att visa det-

  163. -men om ni läser böckerna ser ni det.

  164. Sir William Osler sa: "En epoks livssyn
    har blivit nästa epoks orimlighet."

  165. Det stämmer, men det här
    kommer inte att försvinna över en natt-

  166. -för en bransch som omsätter 40
    miljarder dollar är beroende av teorin.

  167. Kost-hjärta-teorin överges inte, för den
    är värdefull för läkemedelsbranschen.

  168. De kämpar
    för att vi inte ska sprida sanningen-

  169. -om hjärtsjukdom och kolesterol.

  170. Det här kallas "grupptänkande" - att
    tänka likadant för att tillhöra gruppen.

  171. Vi är för rädda för att säga emot.

  172. Man måste följa pengarna.
    Så ser det ut.

  173. Statinerna är de mest ineffektiva
    läkemedel som nånsin skapats.

  174. Om jag är läkare måste jag behandla 140
    patienter med "högt kolesterol"-

  175. -för att det ska gynna en av dem.
    Det är ett påvisat faktum.

  176. 140 måste behandlas
    för att det ska gynna en.

  177. Skulle ni nånsin ordinera
    ett sånt läkemedel? Självklart inte.

  178. De övriga 139
    kan ju få komplikationer som diabetes.

  179. Diabetesrisken ökar
    för statinanvändare.

  180. Det är uppenbart
    att vi inte borde använda läkemedlen.

  181. Men jag ska visa problemen
    med kost-hjärta-teorin.

  182. Teorin är att fett höjer kolesterolet,
    punkt ett. Det här är hypotesen.

  183. Man måste bevisa varje del
    i hypotesen för att den ska stämma.

  184. Kolesterolet täpper till blodkärlen
    som sen orsakar problemen.

  185. Vi måste bevisa hypotesens alla steg,
    men det gjorde vi inte.

  186. Det enda vi gjorde var att säga att tack
    vare Keys finns epidemiologiska bevis-

  187. -som kopplar folk som äter mycket fett
    till sjukdomarna.

  188. De epidemiologiska bevisen är falska,
    men vi accepterade dem.

  189. När vi ser tillbaka kan vi säga
    att det här kan vara rätt eller fel-

  190. -men alla delar måste stämma
    för att teorin ska stämma.

  191. Det finns lite bevis för att kost med
    högt fettinnehåll och lite kolhydrater-

  192. -förändrar kolesterolvärdet.
    Det finns väldigt lite bevis för det.

  193. På samma sätt, om man äter högfettkost
    och byter till lågfettkost-

  194. -förändras blodkolesterolet minimalt.

  195. I en stor studie för 700 miljoner dollar
    av Women's Health Initiative-

  196. -sänktes kolesterolet
    med 0,2 mmol/liter. 0,2 mmol/liter.

  197. Det är irrelevant. En förändring
    på 0,2 mmol påverkar ingenting.

  198. Så nummer ett är tveksam.

  199. Nummer två har aldrig bevisats.
    Tro det eller ej.

  200. Det finns inga data som visar att högt
    kolesterol orsakar åderförkalkning.

  201. Inget i litteraturen.

  202. Slutligen, åderförkalkning
    kan inte orsaka det här.

  203. Det är omöjligt. Det är omöjligt.

  204. Blodkärlet måste brista, gränsskiktet
    måste brista och orsaka en blodpropp.

  205. Sen händer de här sakerna,
    men det händer inte utan det.

  206. Jag ska inte gå igenom alla bevis.
    Jag ska titta på det här-

  207. -för det är klart och tydligt.

  208. Albert Einstein sa: "Allt ska göras
    enkelt, men inte för enkelt."

  209. Anledningen till att ni förstår modellen
    är att näringslivet gillar den.

  210. Den är så enkel. Vi behöver inte tänka,
    och då ska man vara försiktig.

  211. Modellens tre huvudprediktioner
    har inte bevisats. Nu ser vi på det här.

  212. "Hypotesen att LDL-kolesterol
    leder till arteriell sjukdom"-

  213. -"kan ha förvrängts genom ickeinvasiva
    bilder av plack i kransartärerna."

  214. Studier av kransartärerna har visat
    det här: "Det var många nollresultat..."

  215. Samband saknades mellan kolesterolet och
    graden av arteriell sjukdom.

  216. "...för sambandet mellan LDL-
    kolesterol och utbredningen av plack"-

  217. -"i kärlbädden." Oftast i kranskärlen.

  218. "Studien innehöll män och kvinnor av
    olika åldrar och från olika bakgrund"-

  219. -"och kan inte lätt avfärdas."
    Det var den första.

  220. Dr Ravnskov: "Orsakas åderförkalkning av
    högt kolesterol?"

  221. Han ser på bevisen
    och drar en slutsats.

  222. "'Ju mer LDL det finns i blodet,
    desto snabbare sker åderförkalkning.'"

  223. "Det här påståendet från nobelpris-
    tagarna Brown och Goldstein 1984..."

  224. Med stöd från den amerikanska staten var
    de för övrigt livsviktiga-

  225. -för att USA skulle vara först med
    att få ut statiner på marknaden.

  226. De var livsviktiga för utvecklingen
    av statiner, och de fick nobelpriset.

  227. "...verkar vederläggas av det faktum
    att graden av åderförkalkning"-

  228. -"var oberoende av LDL-
    koncentrationen i nästan alla studier."

  229. "LDL:s roll i utvecklingen
    av åderförkalkning har överdrivits."

  230. Det är gamla studier. Vi tar en studie
    som gjordes för två månader sen-

  231. -i Journal of American Medical
    Association, 2014:311 och så vidare.

  232. De såg på kalciuminnehållet
    i kranskärlen-

  233. -mängden kalcium i kärlen
    på en stor mängd människor.

  234. De följde dem
    för att se vad som hände.

  235. De delade upp dem i fyra grupper
    beroende på mängden kalcium.

  236. Så de här har mest
    och de här har minst.

  237. Sen förutspådde de risken
    för att utveckla kranskärlssjukdomar-

  238. -som hjärtinfarkt, kärlkramp eller att
    de får genomgå en bypassoperation.

  239. Den normala risken sattes till 1-

  240. -för gruppen som hade lägst
    kalciuminnehåll i kranskärlen.

  241. De påvisar en linjär ökning
    i risken för hjärtsjukdomar-

  242. -med ett ökat kalciuminnehåll.

  243. Med det här innehållet är risken
    för en hjärtinfarkt fem gånger högre-

  244. -och det är en enorm ökning.

  245. Om man har förhöjt kolesterol
    är risken 1,3.

  246. Det är nästan ingen skillnad mot 1.

  247. Kolesterol förutspår inte
    risken för hjärtinfarkt-

  248. -men kranskärlens kalciuminnehåll
    är otroligt värdefullt.

  249. Om teorin att kolesterol
    orsakar hjärtsjukdomar stämmer-

  250. -måste den här gruppen ha väldigt lågt
    kolesterol och den här högt kolesterol.

  251. Vi tittar på våra data,
    och det här visar de.

  252. De här har normalt kolesterol.
    200 är 5 mmol.

  253. Den här gruppen
    måste ha sämre kolesterol.

  254. Hoppsan, det är lägre.
    De här... Det är samma.

  255. Och de här, som har fem gånger
    högre risk att få en hjärtinfarkt-

  256. -har samma eller lägre kolesterol.

  257. Så kolesterolet har inget att göra
    med risken för en hjärtinfarkt-

  258. -och hur sjuka kranskärlen är.

  259. De borde ha ritat upp individuella data
    för kolesterol och kalciuminnehåll-

  260. -men det skulle ha orsakat rabalder,
    så de gömde sina data så där.

  261. Jag skulle vilja fråga er: Vad säger
    ett normalt kolesterol om kranskärlen?

  262. Absolut ingenting. Man kan vara
    allvarligt sjuk och dö i morgon-

  263. -eller vara frisk och leva för alltid.
    Det kan man inte veta.

  264. Om man går till sin läkare...
    Så går det i alla fall till i Sydafrika.

  265. Om kolesterolet är högre än 5 säger de
    att man är döende, och det är löjligt.

  266. Här är data som visar det.

  267. "Mer LDL i blodet
    påskyndar åderförkalkning."

  268. Tyvärr fick de nobelpriset.
    Man borde ta ifrån dem det.

  269. Säg till er nobelkommitté
    att göra nånting åt saken.

  270. Nu ska ni få träffa en av mina hjältar
    som inte kommer att få nobelpriset-

  271. -eftersom han inte kunde lösa
    det sista tankeproblemet.

  272. Jag återkommer till det. Gerald Reaven
    beskriver insulinresistens.

  273. I artikeln står det: "Gerald Reaven
    kan kallas 'insulinresistensens fader'."

  274. "Han framhöll insulinresistensens/
    hyperinsulinismens roll..."

  275. Vi ska prata mycket
    om insulinresistens.

  276. Folk med insulinresistens utsöndrar
    för mycket insulin - det är problemet.

  277. "...i den ökade risken för
    att en individ utvecklar dessa följder."

  278. "Dessutom påpekade han anhopningen av
    dessa avvikelser"-

  279. -"som blev kända
    som metabolt syndrom."

  280. Han samlade en massa information och
    gjorde den lättförståelig.

  281. Det han insåg var att insulinresistens
    ligger bakom metabolt syndrom.

  282. Det enda han behövde göra var att bevisa
    vad som kunde förebygga det-

  283. -alltså lågkolhydratkost,
    men han ville inte göra det.

  284. Han rådde inte folk att minska
    kolhydratintaget tillräckligt mycket.

  285. Om han gjort det, borde han ha fått
    nobelpriset, men han förstod inte...

  286. Han förstod att kolhydrater är ett
    problem, men inte att om de utesluts-

  287. -så kan man motverka det metabola
    syndromets följder. Det är tragedin.

  288. Jag misstänker att det beror på-

  289. -att han kunde ha blivit utfryst
    om han hade sagt det.

  290. Om han sagt att lågkolhydratkost är det
    som krävs, hade han blivit utfryst.

  291. Mannen som utförde det här
    otroliga arbetet. Så verkar det vara.

  292. Nu tittar vi på vad insulinresistens är.

  293. Den här studien visar vad som går fel.

  294. De tog en grupp...
    De letade bland en massa människor-

  295. -och hittade dem som enligt testerna var
    minst och mest insulinresistenta.

  296. Alla var smala, unga män, så man kunde
    inte se på dem om de var sjuka.

  297. Sen gav de dem två kolhydratmåltider, en
    klockan tio och en klockan halv tre.

  298. Blodsockerstegringen
    var i princip lika hög.

  299. Om de bara mätt den, hade de inte sett
    nån skillnad, men de mätte insulin.

  300. Insulinresistenta utsöndrar mycket mer
    insulin för att hålla nere blodsockret.

  301. Fas ett i insulinresistens är
    att man överutsöndrar insulin.

  302. När man överutsöndrar insulin agerar
    insulinet nån annanstans i kroppen-

  303. -på alla insulinkänsliga vävnader.

  304. Det påverkar de vävnaderna
    - inte de insulinresistenta vävnaderna.

  305. Insulinet påverkar fortfarande
    de insulinkänsliga vävnaderna.

  306. En insulinkänslig vävnad kan vara levern
    som producerar triglycerider.

  307. Här överproducerar man triglycerider,
    och vi ska prata om hur viktiga de är.

  308. I levern producerar man fett eller
    triglycerider av de extra kolhydraterna.

  309. Det här enkla experimentet visar-

  310. -att om man tar insulinresistenta
    människor som ser friska ut-

  311. -så överutsöndrar de insulin
    när de får i sig kolhydrater.

  312. Insulinet kommer att påverka insulin-
    känsliga vävnader och förändra dem.

  313. Triglyceriderna ökar - fett produceras
    i levern, vilket får andra följder.

  314. Kom ihåg att det här är smala,
    unga män som ser friska ut-

  315. -men de är uppenbarligen olika.
    Allas ämnesomsättning skiljer sig åt.

  316. Insulinresistenta utvecklar fettlever
    när de äter högkolhydratkost.

  317. Det är nåt av det första som händer.

  318. Så den största hjälpen vi fick
    av dr Reaven var att han visade-

  319. -att när vi ser en patient missar vi det
    som finns under ytan, som bilden visar.

  320. När vi ser patienter med de här
    åkommorna, är det samma sjukdom.

  321. Han visade
    att det inte är olika sjukdomar.

  322. Men i Sydafrika, och säkert i Sverige,
    behandlar vi åkommorna var för sig-

  323. -för vi förstår inte
    vad som orsakar dem.

  324. Det som orsakar dem är insulinresistens,
    och det visade han.

  325. Om man har insulinresistens är man
    kolhydrattolerant eller -intolerant.

  326. Om man är på den här sidan, är man
    normalviktig oavsett vad man äter.

  327. Man är smal oavsett vad man äter.

  328. Men om man som jag är kolhydrat-
    intolerant, är man insulinresistent-

  329. -och det första man märker är
    att folk har svårt att hålla vikten-

  330. -de utvecklar metabolt syndrom, typ 2-
    diabetes och de andra åkommorna.

  331. Jag vill rikta er uppmärksamhet mot
    de dåliga sakerna som händer i blodet.

  332. Jag har inte nämnt "totalkolesterol",
    för som jag visade är det irrelevant.

  333. Det som förutspår nåt är höga halter av
    triglycerider, lågt HDL-kolesterol-

  334. -ökat antal små LDL-partiklar och ökade
    triglyceridrika lipoproteinrester.

  335. Allt det är tecken på insulinresistens.

  336. Om en patient
    kommer med det här i mitt land-

  337. -säger inte läkarna: "Du är
    insulinresistent. Skippa kolhydraterna."

  338. De ignorerar det, för de letar inte
    efter det - de letar efter kolesterol.

  339. Det här visar att en insulinresistent
    person äter för mycket kolhydrater.

  340. Behandlingen är att skippa kolhydrater.

  341. Det är sjukdomen, men hur
    fungerar ämnesomsättningen?

  342. Jag anser att genetiska anlag ligger
    bakom, och det kommer att bevisas.

  343. I Sydafrika lär vi ut
    att man blir lat och omättlig.

  344. Då går man upp i vikt och blir insulin-
    resistent. Struntprat, man föds så.

  345. Och det kan bli värre med tiden-

  346. -på grund av högkolhydrat-, sackaros-
    och fruktoskost och fysisk inaktivitet.

  347. Många tror att sackarosen
    och fruktosen är de stora bovarna.

  348. Det kan vara sant, men kolhydrater och
    gener spelar också in.

  349. Den viktigaste avvikelsen är
    leverns ökade glukosproduktion.

  350. Levern binder inte insulin på rätt sätt-

  351. -så insulinet som borde förhindra
    överproduktionen av glukos funkar inte.

  352. Så alla diabetiker
    överutsöndrar glukos i levern.

  353. Det är det bakomliggande problemet, för
    levern är insulinresistent.

  354. Sen har vi minskad kapacitet att lagra
    och använda kolhydrater som bränsle-

  355. -för muskeln är insulinresistent, så
    glukosen kan inte ta sig in i cellerna.

  356. När vi sen äter kolhydrater-

  357. -överutsöndrar vi insulin,
    för blodsockret skjuter i höjden.

  358. Det som händer sen är, som jag sa,
    att levern överproducerar triglycerider-

  359. -och höga triglyceridhalter
    ger fettlever.

  360. Följden av det är att man minskar
    produktionen av HDL-kolesterol-

  361. -och ökar produktionen av aterogena små,
    täta LDL-kolesterolpartiklar.

  362. Dessutom
    ökar mängden triglyceridrester.

  363. Det här är insulinresistens, och det var
    genialt att Reaven kopplade ihop allt.

  364. Det vi inte har gjort är att se efter
    hur många människor som har det här-

  365. -för det förutspår
    risken för hjärtsjukdomar.

  366. Det här tillståndet gör att man riskerar
    bland annat hjärtsjukdomar.

  367. Det här är väldigt komplicerat, men det
    visar att man kan ha samma LDL...

  368. Vi pratade om att Brown och Goldstein
    hävdar att LDL orsakar hjärtsjukdomar.

  369. Men de sa inte att LDL kan bestå av små
    partiklar. Ursäkta, stora partiklar.

  370. Ursäkta, det här borde vara små
    partiklar. Det har nog blivit fel här.

  371. Men poängen är att man kan ha många
    stora partiklar.

  372. Det stämmer, stora partiklar.
    Det här borde vara små partiklar.

  373. Med samma kolesterolvärde kan man ha
    några stora eller fler små partiklar.

  374. De här är farliga,
    medan de här går bra.

  375. Jag måste ha gjort det här
    sent i går kväll.

  376. Det här är det goda onda kolesterolet.
    Ursäkta, jag gjorde fel i går kväll.

  377. Och det här är
    det onda onda kolesterolet. Ursäkta.

  378. Vi har så dum terminologi
    med "gott ont" och "ont ont" kolesterol.

  379. Jag plockar bort det felaktiga
    och påminner om vad man vill ha.

  380. Man vill ha många stora partiklar.

  381. Om man äter högkolhydratkost
    får insulinresistenta personer det här.

  382. Om man äter högfettkost
    får man det här, och det är bra.

  383. Ingen berättar det och ingen mäter det,
    i alla fall inte i mitt land.

  384. Ledarna bakom det här är
    Jeff Volek och Steve Phinney.

  385. De har gjort ett fantastiskt jobb
    med dåliga resurser.

  386. Amerikanska staten
    finansierar inte sånt här.

  387. Det här är deras bästa studie. De hade
    två grupper med metabolt syndrom-

  388. -som fick äta antingen högkolhydratkost
    eller högfettkost.

  389. Båda var hypokaloriska, så båda
    åt antagligen mindre än de ville.

  390. Den här kosten är ju ketogen.
    Sen mätte de en massa olika variabler.

  391. Det var hela tiden den gula kosten,
    högfettkosten, som gav bäst resultat-

  392. -när det gällde viktnedgång,
    minskat bukfett och bättre blodsocker.

  393. Och titta på insulinet, insulinet ligger
    ju bakom det metabola syndromet.

  394. Insulinet minskade med otroliga 50 %.

  395. Leptinerna minskade
    och här är triglyceriderna.

  396. Det här säger att levern funkar bättre.

  397. Den överutsöndrar inte triglycerider.
    Det där är området under kurvan.

  398. Det goda HDL-kolesterolet ökar. Det
    minskar lite av högkolhydratkosten.

  399. Det här förhållandet, som tros vara den
    bästa indikatorn på insulinresistens-

  400. -förbättras mycket av högfettkost.
    Vi pratade om de små partiklarna.

  401. De små, dåliga partiklarna ökar
    med högkolhydratkosten-

  402. -och de minskar med högfettkosten.

  403. Otroligt nog minskar faktiskt
    mängden mättat fett i blodet-

  404. -trots att man äter mer mättat fett.
    Det känns inte logiskt-

  405. -men Jeff Volek är expert på det.

  406. Att man äter mycket mättat fett gör inte
    att mättat fett ansamlas i kroppen.

  407. ApoB, som är en riskfaktor
    för hjärtsjukdom, minskade också.

  408. Skulle ni helst vilja vara
    röda eller gula? Gula, naturligtvis.

  409. Jag får alltid höra att det inte finns
    bevis som stödjer den här kosten.

  410. Jo, det finns det - både den här studien
    och andra. Den här är en av de bästa.

  411. Så fortsätter det.

  412. När jag läste medicin fick jag lära mig
    att högfettkost ger många avvikelser-

  413. -som leder till åderförkalkning,
    och att det här är olika sjukdomar-

  414. -som vi därför behandlar
    som olika sjukdomar, och det är fel.

  415. Jag har ju visat att de här inte beror
    på fett i kosten utan på kolhydrater.

  416. Modellen är helt fel,
    men det lär man ut i mitt land.

  417. Jag kallar det hellre hypoglykemisk/
    hyperinsulinemisk dyslipidemi.

  418. Dyslipidemi är för högt kolesterol som
    innefattar inflammation och glukos.

  419. Så högkolhydrat-/fruktoskost
    orsakar alla de här avvikelserna.

  420. Om man äter kost som innehåller lite
    fisk och mycket vegetabiliska oljor-

  421. -händer det här, men det är en orsak och
    en behandling för alla sjukdomar.

  422. Alla bevis pekar på den här modellen,
    men vi lär inte ut det-

  423. -för det strider mot kost-hjärta-teorin
    som finansieras av näringslivet.

  424. Behandlingen är inte läkemedel,
    utan man ska sluta äta kolhydrater.

  425. Tyvärr finns det inga pengar
    att tjäna här, och det är problemet.

  426. Inget annat tar itu med alla risker-

  427. -så det viktigaste man kan göra för att
    hindra hjärtsjukdomar och diabetes är-

  428. -att minska mängden kolhydrater i
    kosten. Det har bevisats i litteraturen.

  429. Vi måste börja lära ut det.

  430. Nu ska jag gå vidare till hur jag ser...

  431. Hur förklarar man för patienter att det
    är viktigt att minska kolhydratintaget?

  432. Det här diagrammet har jag stulit från
    Mark Sisson, men jag har ändrat det.

  433. Han lärde mig att det finns
    en kritisk mängd kolhydrater vi kan äta-

  434. -främst om vi är insulinresistenta.

  435. Här visar jag antalet gram kolhydrater
    som äts dagligen på x-axeln-

  436. -och på y-axeln har jag BMI: normal-
    vikt, övervikt, fetma och så vidare.

  437. Det här antyder att det är kolhydraterna
    i kosten som styr BMI, inte kalorierna.

  438. Det är inte sant,
    kalorierna styr ju BMI-

  439. -men jag anser att det är kolhydraterna
    som styr hur många kalorier man äter.

  440. Så om man äter fler gram kolhydrater
    kommer man att äta fler kalorier.

  441. Men det är ett tankehopp härifrån
    och hit som jag inte kan förklara-

  442. -för det har inte bevisats än,
    grafen har inte bevisats vetenskapligt.

  443. Men kliniskt fungerar det
    när vi berättar det här för patienter.

  444. Är man en kenyansk maratonlöpare som
    äter 75 % kolhydrater om dagen-

  445. -förblir man smal,
    för man är kolhydrattolerant.

  446. Det kvittar hur mycket kolhydrater
    man äter varje dag - man förblir smal.

  447. Jag anser att det här händer.

  448. När man blir
    mer och mer insulinresistent-

  449. -flyttar samma mängd kolhydrater en till
    en annan viktkategori.

  450. Om man är lätt insulinresistent
    och äter 500 g kolhydrater om dagen-

  451. -får man ett BMI på 26. Det är okej, men
    man gillar det kanske inte.

  452. Större insulinresistens leder kanske
    till ett BMI på 30 och fetma.

  453. Man kan också hamna i fetma klass 2.

  454. Om det blir ännu värre och man är gravt
    insulinresistent kan det här ske.

  455. Poängen med bilden är
    att hur insulinresistent man är-

  456. -påverkar mängden kolhydrater
    man kan äta.

  457. Om man är lätt insulinresistent, förblir
    man smal om man äter 250 g dagligen-

  458. -men är man påtagligt insulinresistent
    förblir man inte smal då.

  459. Är man gravt insulinresistent måste man
    äta mindre än 50 g dagligen.

  460. Det vi har märkt bland patienterna är
    att vändpunkten kommer väldigt fort.

  461. Om den här gruppen
    ökar sitt kolhydratintag med 50 g-

  462. -gör det en enorm skillnad på BMI
    och hur mycket de kan gå ner i vikt.

  463. Grejen med 50 g kolhydrater är
    att det är ett äpple och en banan.

  464. Så här säger jag till patienter,
    även om jag saknar bevis för det:

  465. En banan och ett äpple gör att påtagligt
    insulinresistenta inte går ner i vikt.

  466. Folk förstår inte
    att det handlar om små siffror.

  467. Det jag försöker visa med grafen är-

  468. -att var och en kan äta en viss mängd
    kolhydrater, och man måste hitta den.

  469. Ett mått är BMI, men man måste beakta en
    massa andra riskfaktorer.

  470. Jag menar också
    att ingen idrottare behöver äta-

  471. -mer än 200 g kolhydrater om dagen,
    oavsett vad de sysslar med.

  472. När man börjar äta mer än så-

  473. -förbränns det mesta av kolhydrat-
    överskottet i vila. Det är nyckeln.

  474. Så om man äter 400 g kolhydrater-

  475. -bränns 100 g under träningen
    och 300 g under resten av dagen.

  476. Så varför äter man 300 g extra?
    Vi undersöker den frågan för tillfället.

  477. Man behöver bara
    en viss mängd kolhydrater.

  478. Man behöver inte 500 g om dagen, som vi
    sa förut.

  479. Man behöver inte ha
    musklerna fulla av glykogen.

  480. Man behöver en viss mängd kolhydrater
    och inget extra.

  481. Många elitidrottare,
    även de som tävlar i Tour de France-

  482. -skär ner på kolhydraterna, för de vill
    inte lägga på sig vikt i onödan.

  483. Förut åt de 800 g om dagen,
    men nu är det snarare 200 eller 300 g.

  484. Jag vill bara avsluta diabetesbiten, för
    om man behandlar folk med diabetes...

  485. Jag fick lära mig
    att problemet med diabetes är-

  486. -att musklerna inte tar upp glukos
    så därför ökar blodsockret.

  487. Men det här är ett homeostatiskt system
    som regleras av hjärnan-

  488. -och om man minskar glukosupptaget-

  489. -minskar bara levern
    sin glukosproduktion.

  490. Så högt blodsocker beror på
    att levern överproducerar glukos.

  491. För alla patienter beror högt blodsocker
    på att levern överproducerar glukos.

  492. Det beror inte på
    att muskeln tar upp för lite glukos.

  493. Om jag ökar kolhydratintaget-

  494. -kan jag öka glukosupptaget i muskeln.
    Struntprat!

  495. Ju mer kolhydrater man äter,
    desto mer glukos producerar levern.

  496. De här visar
    att problemet med diabetes är-

  497. -att leverns glukosproduktion från
    nedbrytning av glykogen, glykogenolys-

  498. -och produktion från glukoneogenes
    påskyndas, och det är problemet.

  499. Det är inte det som händer där ute. Det
    bidrar lite, men det här är problemet.

  500. Man vill inte förvärra det genom att öka
    glykogenförråden med mer kolhydrater.

  501. Det är det viktigaste budskapet här.
    Slutligen...

  502. Varför behöver patienter
    med typ 2-diabetes ännu mer glukos?

  503. De behöver inte glukos. Som tur är
    har American Diabetes Association-

  504. -äntligen erkänt att de hade fel,
    men de måste säga det indirekt.

  505. "Det finns ingen
    idealisk procent kalorier"-

  506. -"från kolhydrater, proteiner och fett."

  507. Struntprat,
    den idealiska kosten är högfettkost.

  508. Men de säger i alla fall att man inte
    måste ge diabetiker högkolhydratkost.

  509. Det är samma sak som att säga:
    "Vi hade fel, det har förändrats."

  510. "Därför bör makronutrientfördelningen
    baseras på individuella ätmönster."

  511. Så de har erkänt att de hade fel, och vi
    får nu göra vad vi vill med diabetiker.

  512. Så här mycket
    har diabetes ökat i USA-

  513. -sen införandet av högkolhydratkost. Det
    är hemskt.

  514. Jag var inte ensam om att få diabetes.
    Jag skrev den här boken nyligen.

  515. "Kolesterolteorin om hjärtsjukdomar är
    'medicinhistoriens största bluff'."

  516. Det gjorde mig inte så populär i
    Sydafrika. Här är jag när jag var tjock.

  517. Det här är min första artikel
    efter min "uppenbarelse". Jag skrev:

  518. "Den här texten lär få fler kommentarer
    än nåt annat jag skrivit." Det var sant.

  519. Dietister och andra gav sig på mig.

  520. Sen skrev jag det här på en blogg,
    och det blev väldigt populärt.

  521. Sydafrikaner började följa dieten på
    ett sätt som de inte hade gjort förut.

  522. Men jag fick mycket kritik. Mr Malema är
    en sydafrikansk politiker-

  523. -som anses vara
    en skurk och en svindlare.

  524. "Är Tim Noakes
    läkarvetenskapens Malema?"

  525. "Han har många anhängare
    och stor mediemakt"-

  526. -"och lägger fram oansvariga lösningar
    på väldigt komplexa problem."

  527. Det skrevs av en kollega, en läkare.

  528. Och svaret är: Mina lösningar är inte
    komplexa, och problemen är enkla.

  529. Det visade dr Reaven. Men vi vill inte
    göra dem enkla, för då kan de lösas.

  530. Det här var hennes lösning
    på fetmaproblemet.

  531. "Undvik raffinerade kolhydrater, ät
    kaloribegränsad kost..." Och så vidare.

  532. Vi vet att det inte funkar. Hur äter man
    kaloribegränsad kost? Det är frågan.

  533. Det är lätt och låter jättebra och alla
    säger likadant, men det är hopplöst.

  534. Sen kom de här killarna till mig i juli
    förra året. De ville skriva en bok.

  535. De hade 100 recept. Hon är dietist, och
    de bad mig att bidra med fakta.

  536. Vi skapade boken på sex veckor,
    och det har varit otroligt.

  537. Den har varit Sydafrikas mest sålda bok
    i tio veckor. Den överträffar allt.

  538. E-boken har sålt mest
    i Sydafrikas historia.

  539. Det går jättebra, och lågkolhydratkost
    är den stora snackisen i Sydafrika.

  540. Den har gått om sport och politik.
    Den är det stora samtalsämnet.

  541. Boken har verkligen förändrat
    sydafrikanernas inställning dramatiskt.

  542. Som en del i det här
    började folk skriva till mig-

  543. -så jag tittade på vad de skrev.

  544. Andreas får säkert
    mycket fler brev än jag varje dag.

  545. Jag läste de första 172 meddelandena där
    folk berättade vad som hänt dem.

  546. Sexton påstod
    att de blivit botade från åkommor.

  547. Fjorton av dem hade botats från
    typ 2-diabetes, som vi vet är obotligt.

  548. Några hade haft högt blodtryck.

  549. De skrev till mig spontant, jag frågade
    inte. Träningsförmågan förbättrades.

  550. 127 berättade
    hur deras vikt hade förändrats.

  551. Den genomsnittliga viktnedgången
    i en klinisk prövning är 2 kg-

  552. -så om de går ner mer än 250 kg
    gör de det bra.

  553. De gick ner 1 900 kg. Genomsnitts-
    viktnedgången var 16 och 15 kg.

  554. Det är intressant,
    för en ny klinisk prövning visar-

  555. -att om folk fortsätter med kosten,
    så är genomsnittsviktnedgången 19 kg.

  556. Men folk som äter lågfettkost
    under ett år går ner 5 kg.

  557. Och varför funkar det?
    Jo, folk är motiverade att fortsätta.

  558. Det är inte lätt, men de är motiverade
    eftersom hälsan förbättrats.

  559. Alla har sett klassiska fall, men mina
    klassiska fall betyder mycket för mig.

  560. Den här killen vägde 163 kg i juli 2012.

  561. En dag sa hans läkare: "Du är död
    i morgon bitti om du inte gör nånting."

  562. Han gick hem och hittade
    min så kallade "diet" på internet-

  563. -och han sa att han skulle följa den.
    Sju månader senare ser han ut så här.

  564. Han skrev att jag gav honom 25 år till.
    Det här är hans viktnedgång.

  565. På 28 veckor
    gick han från 163 till 78 kg.

  566. Det är en anekdot, men vad visar såna?
    De visar vad som är möjligt.

  567. Han är verkligen motiverad att lyckas.
    Nu har han gått ner 2 kg till.

  568. Enda problemet är
    att han har för mycket hud-

  569. -men han har inte råd
    att operera bort den.

  570. Det här är en läkare i Kapstaden.
    Så här såg hon ut.

  571. Hon följde dieten innan jag började med
    den. Det är mirakulöst.

  572. Hon var beroende av Coca-Cola
    och pasta. Det var det enda hon åt.

  573. Den här killen älskade mat,
    och så här ser han ut nu.

  574. Han skrev att när han hade behandlat
    sitt sockerberoende mådde han bra.

  575. Ni måste läsa den här boken om hur
    näringslivet gjort oss sockerberoende.

  576. Michael Moss är en lysande författare.

  577. Han ringde
    och bad om ett ex av "Waterlogged".

  578. Jag hoppas att han ska avslöja sport-
    drycksbranschen, men jag vet inte.

  579. Han beskriver ett möte-

  580. -där alla de här företagen träffas för
    att diskutera orsaken till fetman i USA.

  581. Alla är överens om att det är de själva.
    "Prata inte med mig om näring."

  582. Vi måste ju ta bort det
    som gör maten beroendeframkallande.

  583. Men de sa nej. "Försök inte sälja
    nånting som inte smakar gott."

  584. Det är näringslivets svar. "Vi tänker
    inte lösa problemet, för vi vill sälja."

  585. Michael Mudd,
    som var vd för ett av de där företagen-

  586. -sa om problemet: "Cheferna säger
    att de inte skapar efterfrågan."

  587. "De vill bara möta efterfrågan.
    'Vi ger bara folk det de vill ha.'"

  588. "Det är långt ifrån sant.
    Man har lagt ner mycket kraft på"-

  589. -"att öka antalet 'ättillfällen'
    och mängden mat vid varje tillfälle."

  590. Branschen för processad mat
    har orsakat fetmaepidemin-

  591. -men staten är inte beredd
    att ge sig på dem.

  592. Här är de tio företag som kontrollerar
    branschen för processad mat.

  593. Det är de företagen.

  594. Här är en läkare
    som lider av alla de här åkommorna.

  595. Metabolt syndrom. Han var så sjuk att
    han vid 57 års ålder sa till sin fru:

  596. "Jag dör inom fem år, så se till
    att planera inför resten av livet."

  597. Han läste om Noakesdieten
    och insåg att han var insulinresistent.

  598. Han har provat alla dieter,
    men han var alltid hungrig.

  599. Så här ser han ut i dag. Han åt
    en massa medicin, men inte nu längre.

  600. Hans HbA1c, måttet på hans glukos-
    tolerans, är 4,7. 5 är fantastiskt.

  601. Det var 6,8 förut. Han äter ingen
    medicin, hans diabetes är botad.

  602. Alla åkommor är botade, och nu
    undervisar han om lågkolhydratkost.

  603. "Matbranschen bryr sig inte om hälsa"-

  604. -"och hälsobranschen
    bryr sig inte om mat."

  605. Nu börjar vi komma in
    på hälsa och prestation.

  606. Den här killen var skolans bästa löpare,
    han var bra på medeldistans.

  607. Vid 37 års ålder
    ser han inte alltför illa ut.

  608. På Stockholm Marathon ser många ut som
    han, och vi tror att det är bra.

  609. Här springer han maraton. Han har
    20 km kvar, och han rör sig knappt.

  610. Han har tre eller fyra timmars löpning
    kvar. Han har ätit nyttigt i 37 år.

  611. Han gick i mål på 7 000:e plats,
    två minuter före repet.

  612. Han hann precis,
    och han ser hemsk ut.

  613. När vi pratade sa han att han måste äta
    kolhydrater, för de ger honom kraft.

  614. Jag sa nej, prova högfettkost
    och se vad som händer.

  615. Han sa att han lika gärna kunde
    prova det och se vad som hände.

  616. Han gick ner 2 kg första veckan.

  617. Han hade just sprungit nio maraton för
    att gå ner i vikt, men gick upp 3 kg.

  618. Han var illa ute, hans liv var svårt.

  619. Hans äktenskap var i knipa,
    han hade problem med allt.

  620. Sen bytte han kost och gick ner i vikt,
    och då började han springa fortare.

  621. Ett år senare sprang han samma lopp-

  622. -och han gick i mål tre timmar snabbare.
    Tre timmar snabbare.

  623. Nu säger folk att han är för smal, men
    det är struntprat. Det där är normalt.

  624. Det där är inte normalt.

  625. Så frågan är:
    Är han friskast här eller där?

  626. Med högfettkost eller högkolhydrat-
    kost? Ett klassiskt exempel.

  627. Insulinresistens, högkolhydratkost
    enligt dr Noakes. Det är hans problem.

  628. Vi ska studera de här människorna.

  629. Insulinresistenta personer kan springa
    så här mycket utan att hålla vikten.

  630. Vilken Gear lever längst?
    Här är hans viktnedgång.

  631. Den är bra när han springer lite.

  632. När han kom upp i 120 km i veckan gick
    han inte ner i vikt.

  633. Jag vill återigen påminna er om
    att träning-

  634. -inte har nåt att göra med viktnedgång.

  635. Om man äter fel kost blir man tjock,
    oavsett hur mycket man tränar.

  636. "Jag springer sisådär, men jag är
    en av landets bästa kolhydratladdare."

  637. För första gången
    ska Comrades Marathon-

  638. -Sydafrikas stora 90 km långa lopp, som
    går av stapeln den 16 juni...

  639. För första gången erbjuder de pasta och
    proteinrik uppladdningskost.

  640. Man kan ladda upp inför loppet
    med antingen protein eller pasta.

  641. Det har nog inte hänt nån annanstans.

  642. En kvinna skickade bilder. Jag är man,
    så jag vet inte vad hon menar.

  643. Så här ser hon i alla fall ut i dag.

  644. Det är två olika människor
    med två olika utsikter i livet.

  645. Men hon hade inte behövt hamna där, för
    hon var insulinresistent som barn.

  646. Om hon blivit avrådd från kolhydrater,
    kunde hennes liv sett annorlunda ut.

  647. "Högkolhydratkosten jag ordinerade
    gjorde dig sjuk. Hoppsan."

  648. Det är jag ansvarig för.

  649. Jag har sagt att kostrekommendationer
    baserade på lipofobi - fettskräck-

  650. -är skadliga. Det finns inga bevis för
    att lågfettkost är nyttig för en.

  651. Det finns inga bevis.

  652. Rekommendationerna om lågfettkost
    orsakade fetmaepidemin efter 1980-

  653. -och ingen tar ansvar för det.

  654. Jag visade inte hur stor ökningen
    har varit, men den är slående.

  655. Det kan förklaras av att
    insulinresistenta ätit högkolhydratkost.

  656. Det är inte hela förklaringen,
    för alla feta är inte insulinresistenta.

  657. Insulinresistens underlättar det-

  658. -men man kan vara fet utan insulin-
    resistens, och det måste vi studera.

  659. Men majoriteten av alla som är feta
    är insulinresistenta.

  660. I framtiden är nästa steg
    att plocka bort socker ur kosten-

  661. -men efter det blir det spannmål,
    för spannmål orsakar problem.

  662. Jag har inte hunnit prata om det i dag-

  663. -men jag kan försäkra er
    att ni inte borde äta bröd och vete-

  664. -för gliadin i vete
    orsakar en stor mängd problem.

  665. Det lär visa sig att genmodifierad
    soja och majs orsakar problem.

  666. Det är ett nytt område som kommer att
    utvecklas, men det tar jag inte upp nu.

  667. En anledning till att lågkolhydratkost
    funkar är nog att spannmål tas bort.

  668. Om man tar bort spannmål
    minskar inflammationerna i magen-

  669. -man slutar föra in giftiga proteiner
    och mår genast bättre.

  670. Så jag tror att folk mår bättre
    eftersom de tar bort spannmål.

  671. Inte kolhydrater, utan spannmål.

  672. Jag har dragit över lite
    på första delen av föreläsningen.

  673. Vi måste besluta hur vi ska göra.
    Vi kan ta några frågor-

  674. -och sen får arrangörerna bestämma om
    jag ska prata vidare eller inte.

  675. Vi kan väl ta några frågor-

  676. -medan arrangörerna funderar på hur de
    vill göra. Om ni har några frågor.

  677. Jag behöver ändå ta en liten paus.

  678. Jag har en fråga.
    Om man inte vill gå ner i vikt...

  679. Om man är en hårt jobbande idrottare som
    tränar extremt hårt varje dag-

  680. -kan lågkolhydratkost då bli farlig
    eller inte lika bra som vissa tror?

  681. Jag ska gå in lite på det
    i föredragets nästa del, men...

  682. Vissa idrottare drar enorm nytta av det,
    som jag har visat er.

  683. Vissa drar mindre nytta. De får svårt
    när de skär ner kolhydraterna mycket.

  684. Om de skär ner till 50 g
    och vill vara "ketogena"-

  685. -så presterar de uselt.

  686. Då ökar de till 150 g,
    och då går det mycket bättre.

  687. Så kan man säga att det är i allmänhet.

  688. Om man vill skära ner till en låg nivå
    - prova. Om det inte funkar - öka igen.

  689. Men mer än 200 g om dagen
    gör ingen nytta.

  690. 600 g eller 200 g ger samma resultat.

  691. Begränsad kolhydratladdning och
    begränsat kolhydratintag under träning-

  692. -förbättrar vissas prestation.

  693. Vissa kan bränna fett under träningen
    och behöver inga kolhydrater-

  694. -men andra kan inte anpassa sig helt och
    fortsätter att äta lite kolhydrater-

  695. -men inte som förut. Går man ner
    för mycket, ökar man kolhydratintaget.

  696. Då går man upp i vikt.

  697. Har vi några frågor
    från publiken här? Där uppe.

  698. Jag ska ta den här...mikrofonen.

  699. Så.

  700. Vad skulle du säga till föräldrar
    som kommer till sjukhus med ett barn-

  701. -som nyligen fått diagnosen diabetes?

  702. Typ 1 eller typ 2?

  703. Om de kommer med ett barn
    vet man inte. Det är det första...

  704. Bevisen pekar på att båda typerna av
    diabetes förbättras av lågkolhydratkost.

  705. Naturen kan minska insulinbehovet
    om man har typ 1.

  706. Jag förstår bara inte varför diabetiker
    skulle behöva äta kolhydrater.

  707. Det är...

  708. Du ställde en specifik fråga om ett barn
    och våra bevis kommer från vuxna-

  709. -men bland vuxna är det tydligt-

  710. -att de mår mycket bättre om de bara
    äter 25 g kolhydrater om dagen.

  711. Och kom ihåg att... Ursäkta.

  712. Fler frågor?

  713. Skickar du den dit bort?

  714. Vad händer i kroppen-

  715. -på killen som gick ner 7 kg
    på en vecka-

  716. -när han började med den här kosten? Vad
    händer egentligen?

  717. Det låter konstigt att man kan gå ner
    7 kg när man fortfarande äter.

  718. Om man väger 150 kg antar jag
    att man inte kan springa så mycket-

  719. -att man gör av med de typ 49 000
    kalorier som man måste förbränna.

  720. Vi kan inte förklara det.

  721. Jag vet bara att han mätte sig själv
    varje tisdagskväll.

  722. Jag håller med, det är en anomali.
    Jag tror inte att han räknade fel.

  723. Han gick ner i vikt veckan efter,
    och ett räknefel borde ha synts då.

  724. Det här är ett fenomen som jag inte kan
    förklara. Det är helt ologiskt.

  725. Jag vet inte vad som hände.

  726. Men poängen med bilden är
    att han gick ner 3 kg i veckan.

  727. Man kan få en sån viktnedgång. Han är
    tydligen bra på att gå ner i vikt.

  728. Får jag påpeka en annan sak?
    Det här motsvarar en högfettdiet.

  729. Han oxiderar fett. Det kvittar vad han
    äter, han går på en högfettdiet.

  730. Folk förstår inte det. Han går på en
    högfettdiet, för han ger ifrån sig fett.

  731. Kroppen ser det som en högfettdiet.

  732. Ursäkta, vad ville du fråga mer?

  733. Säg att man vill gå ner i vikt inför ett
    lopp. Det är tre månader till loppet-

  734. -och man vill gå ner sina sista
    3 eller 4 kg för att komma i form.

  735. Om man vill hålla sig smal,
    vad är det som stoppar en?

  736. Man kan ju inte gå på diet
    alltför länge.

  737. Enligt grafen verkar man fortsätta
    att gå ner i vikt, vad man än äter.

  738. Plötsligt finns det ingenting kvar.

  739. Vad är det som hindrar
    att man fortsätter gå ner i vikt?

  740. Tack så mycket. Han har vägt lika mycket
    i ett år nu, så han är stabil.

  741. Han väger så mycket som han borde.

  742. Det kontrolleras av appestaten
    i hjärnan. Det tar vi inte hänsyn till.

  743. Appestaten beslutar hur mycket man äter
    och tränar. Här är den i balans.

  744. Den är i obalans
    när han äter för mycket.

  745. Här har han minskat kaloriintaget,
    så intag och åtgång är i balans.

  746. Jag anser att processad mat
    förändrar appestaten.

  747. Den sabbar appestatens förståelse för
    hur mycket man bör äta.

  748. Vi rättar till det när vi plockar bort
    processad mat och socker ur kosten.

  749. Alla går inte ner i vikt av den här
    kosten. En del kvinnor har problem.

  750. Han har gått ner i vikt eftersom hans
    kaloriintag har åtminstone halverats.

  751. Han äter nog 40 % av kalorierna
    han åt förut, och han är inte hungrig.

  752. Om man inte skär ner på kalorierna går
    man inte ner i vikt av kosten-

  753. -för hjärnan misstolkar fortfarande
    informationen.

  754. Även om kolhydraterna tagits bort finns
    det nåt i kosten eller i vissas biologi-

  755. -som får dem att fortsätta överäta.
    Så för att svara på din fråga...

  756. Man slutar gå ner i vikt
    när appestaten är i balans igen.

  757. Är den i balans vid den här mängden
    kalorier, väger man så här mycket-

  758. -och samma sak gäller alla nivåer.

  759. Vi har ingen aning om vad som avgör var
    man kommer att stanna.

  760. Man kan även åsidosätta det medvetet.

  761. Han vet att han dör
    om han väger så här mycket.

  762. Han äter inte kolhydrater eller socker,
    och det är återhållsamt ätande.

  763. Det är ett medvetet val,
    och han kan programmera sig själv-

  764. -att äta mindre kalorier
    än han kanske vill.

  765. Man hämmar alltså sin aptit
    till viss del.

  766. Av egen erfarenhet tror jag-

  767. -att det är väldigt lätt
    att äta fler kalorier om man vill.

  768. Det är lite återhållsamt ätande också,
    för man vill upprätthålla resultaten.

  769. Om man inte tyglar ätandet lite grann
    får man kanske inte samma fördelar.

  770. Så svaret är att biologin är komplex-

  771. -men det handlar om hjärnan och det
    mesta är nog omedveten återkoppling-

  772. -men en del är
    ett medvetet åsidosättande.

  773. Så ens balansvikt
    beror dels på återkoppling-

  774. -och dels på ens personliga val av
    hur många kalorier man äter dagligen.

  775. Så på nåt sätt inleder kroppen
    nån form av process-

  776. -som gör att man går ner 7 kg
    utan att försöka gå ner i vikt.

  777. Han åt kanske ingenting. Jag vet inte.

  778. Har vi några fler frågor? Fler frågor?
    - Här, varsågod.

  779. Jag undrade bara hur man vet
    hur insulinresistent man är.

  780. Om minskat intag av kolhydrater inte ger
    effekt är man inte insulinresistent.

  781. Det är en enkel förklaring.
    Budskapet till allmänheten borde vara-

  782. -att man behöver veta
    sitt HbA1c-värde, glykerat hemoglobin.

  783. Det visar
    ens genomsnittliga blodsocker.

  784. Man kan vara insulinresistent
    utan att det syns-

  785. -men om HbA1c ligger under 5,5
    är man hyfsat frisk.

  786. Under 5 är fantastiskt,
    men under 5,5 är okej.

  787. Sen mäter man det igen
    några år senare.

  788. Om det stiger, blir man
    mer insulinresistent och är illa ute.

  789. När det har nått 6
    riskerar man att få diabetes.

  790. Jag tror att det är möjligt
    att förhindra diabetes.

  791. Om vi övervakade allas HbA1c
    under ett antal år-

  792. -skulle vi kunna ta bort kolhydraterna
    om det ökade.

  793. Det är inte idealiskt, för om HbA1c ökar
    är man redan rätt insulinresistent-

  794. -och man har ätit kolhydrater länge-

  795. -men det kan avhjälpas, bara man
    upptäcker det innan HbA1c når 5,8.

  796. Hur mycket kolhydrater
    skulle du rekommendera?

  797. Om man är insulinresistent, bör man då
    inte äta mer än 100 g om dagen?

  798. Man kan välja det själv.

  799. Man kan motionera
    hur mycket man vill på 25 g om dagen.

  800. Man kan springa dygnet runt
    om man vill på 25 g kolhydrater.

  801. De enda som inte klarar sig på det
    är de som tävlar i explosiva sporter.

  802. De är de enda vars metaboliska behov
    inte helt kan tillfredsställas av fett.

  803. Vi är även beroende
    av kolhydrater och socker-

  804. -och många idrottare
    saknar beroendet när de tränar.

  805. Beroendet förbättrar deras prestation.

  806. Tar man bort beroendet
    påverkas prestationen.

  807. Kolhydraterna agerar inte som bränsle,
    utan de är verksamma i hjärnan.

  808. En rökare som ska springa
    i fem timmar kan behöva en cigarett.

  809. Det kan förbättra hans prestation, men
    bara för att det påverkar hans hjärna.

  810. En till fråga här. Nej, ingenting.

  811. Du kan ta din presentation till
    nästa nivå. Du har 25 minuter på dig.

  812. Okej, bra.

  813. Jag ska försöka förklara för er-

  814. -varför jag trodde att kolhydrater
    var så viktiga för prestationer.

  815. Ursäkta, jag ska bara stänga ner.

  816. Ni kan få alla bilderna om ni vill.
    Jag lämnar dem till arrangörerna.

  817. Jag kommer att gå igenom allt snabbt,
    men det leder fram till ett visst tema.

  818. Varför ska vi äta högkolhydratkost?
    Svenskarna är orsaken till det.

  819. Era forskare är problemet.
    Ni fick oss att tro på högkolhydratkost.

  820. Här är en studie av blodsocker hos folk
    som sprang Boston Marathon 1924.

  821. Året efter åt de mer kolhydrater, blod-
    sockret höjdes och de sprang fortare.

  822. Det var den första studien
    som visade det.

  823. Sen kom hunden Joe. Joe sprang
    i fyra timmar om han drack vatten.

  824. Kolhydrater ökade det
    till sjutton timmar.

  825. Tänk er vad forskarna sa om det här.

  826. David Dill ägde Joe. Han sa: "Ett rejält
    kolhydratmål före maratonloppet"-

  827. -"och glukos under loppet är logiskt."
    Så ikonerna sa att kolhydrater är bra.

  828. En kvinna sa: "När långdistanslöpare
    tagit ut sig, är blodsockret lågt."

  829. "Om intag av socker uppmuntras, kan
    rekord slås." Så var det på 1930-talet.

  830. Edwards gjorde den första studien
    av folk som tränade under lång tid.

  831. Blodsockret föll lite,
    respiratoriska kvoten förändrades.

  832. Här uppe bränner man kolhydrater, och
    här nere bränner man fett.

  833. Det här är en tidig studie som visar-

  834. -att om man tränar länge, bränner man
    mer och mer fett. Det hade vi glömt.

  835. Kolhydratanvändningen minskar och den
    kumulativa användningen ökar lite.

  836. Det visar att människor tenderar att
    bränna mer fett, ju längre de tränar.

  837. Det vet ni säkert, men det är principen.

  838. Det är här skandinaverna
    orsakar problem:

  839. Christensen och Hansen i Skandi-
    navisches Archiv für Physiologie.

  840. De satte folk på låg- och hög-
    kolhydratkost. Gissa vad som hände.

  841. Med lågkolhydratkost bränner de fett-

  842. -men de slutar träna efter 60 minuter.
    Blodsockret har sjunkit.

  843. När de åt högkolhydratkost, fortsatte de
    hela dagen. Vad drar ni för slutsats?

  844. Man vill inte äta högfettkost,
    man vill äta mycket kolhydrater.

  845. De gick ännu längre i den här studien.

  846. De lät folk bli utmattade så att deras
    blodsocker föll, sen gav de dem glukos.

  847. Blodsockret steg
    och syreupptagningsförmågan ökade-

  848. -så den här personen
    började plötsligt träna hårdare.

  849. Det tyder på att man behöver
    de fantastiska kolhydraterna.

  850. Sen kom kriget. Det här var den första
    stora konferensen jag var på 1977.

  851. Dr Wahren visade att blodsockret sjunker
    vid lång träning, fyra timmar.

  852. Det sjunker eftersom den hastighet
    med vilken musklerna tar upp glukos...

  853. Det är så mycket levern producerar.

  854. I vila producerar levern mer
    än musklerna kan ta upp.

  855. Vid träning ökar levern sin produktion.
    Efter lång träning har den minskat-

  856. -men musklerna hungrar efter glukos,
    vilket får blodsockret att sjunka.

  857. Vid konferensen pratade man inte om att
    ta kolhydrater under träning.

  858. Teorin var... Och jag använde det här
    i åratal för att motivera glukosintag.

  859. Utan det sjunker blodsockret
    och man presterar sämre.

  860. Sen jobbade jag med Bruce Fordyce och
    satte honom på högkolhydratkost.

  861. Han fick kolhydrater under träning.

  862. Han sa: "Jag kan inte springa som bäst
    utan att få i mig mycket kolhydrater."

  863. Han hade världsrekordet på 80 km och
    vann ett lopp i Sydafrika nio gånger.

  864. Men historien tar inte slut där.
    Här är han 1984.

  865. Han följer Noakes högkolhydratdiet
    och slår världsrekord.

  866. Här är han 2009.
    Han följer Noakesdieten.

  867. Nu är han lite knubbig. Benen är hemska,
    han har fett på överkroppen.

  868. Metabolt syndrom,
    kolhydratintolerans, högkolhydratkost.

  869. Han sprang inte bra, precis som jag.

  870. Vi gav honom högfettkost,
    och här springer han med Zola Budd-

  871. -som också var en stor löpare. Han väger
    lika mycket som han gjorde förut.

  872. Vid 56 års ålder springer han
    5 km på 18 minuter på hög höjd.

  873. Han är inte riktigt som förut,
    men han är helt förändrad.

  874. Ett klassiskt exempel
    på insulinresistens.

  875. Han är kostens ivrigaste förkämpe-

  876. -för den räddade hans liv
    och gjorde honom till idrottare igen.

  877. Det var han inte här, och det var inte
    bara vikten det handlade om.

  878. Då ska vi prata om
    när Sverige verkligen sabbade för oss.

  879. Den här Bergström dök upp
    och utvecklade en muskelbiopsinål-

  880. -för att mäta glykogen i muskeln.
    Vi har inte visat muskelglykogen.

  881. I Stockholm på Karolinska började han
    mäta muskelglykogen på idrottare.

  882. Han visade att högkolhydratkost gjorde
    att man kunde hålla på längre.

  883. En blandad kost gav kortare träning-

  884. -och högfettkost gav bara
    en kort tids träning.

  885. Vad drar man då för slutsats?
    Man måste äta mycket kolhydrater.

  886. I ett diagram visade han uthållighet
    och mängden glykogen från början.

  887. Ju mer glykogen man har i början, desto
    längre håller man på.

  888. Så det är uppenbart att man måste äta
    högkolhydratkost om man vill prestera.

  889. Ju mer glykogen, desto bättre. Om värdet
    är här uppe, slutar man aldrig.

  890. Det förändrade allt, så när jag skrev
    "Lore of running" trodde jag på det här.

  891. David Costill
    var en stor nestor för mig.

  892. Han sa: "Tömda endogena kolhydrat-
    förråd hindrar långvarig träning."

  893. Teorin var att man stannade
    när glykogenet tog slut-

  894. -så startvärdet var viktigt, men det är
    inte sant, för det kan inte bevisas.

  895. För att bevisa det måste man ersätta
    allt glykogen, och det kan ingen göra.

  896. Nu är det 1987,
    och det här är en tjugoårig studie.

  897. Muskelbiopsitekniken kom 1967,
    och då kom glykogenteorin.

  898. "När glykogenet tar slut
    sviker muskeln av brist på ATP."

  899. "Teorin är trolig, men inte bevisad"-

  900. -"men i en tömd muskel används ATP upp
    snabbare än det kan tillverkas"-

  901. -"och därför försämras prestationen."
    Det kan inte vara sant.

  902. Om man använder ATP snabbare
    än det produceras, stelnar muskeln.

  903. Det händer när man dör. Likstelheten
    sätter in, för musklerna saknar ATP.

  904. Det har jag aldrig sett i ett maraton.

  905. Det här är skräp, men vi låtsas
    att det är sant. Det här är teorin.

  906. Teorin är att man behöver en mängd ATP
    för att muskeln ska kunna arbeta.

  907. I början använder man energi från ATP
    men när muskelglykogenet tar slut-

  908. -når man till sist en punkt
    där glykogenet inte ger mer energi.

  909. När fettoxidationen når max
    får man ATP-brist.

  910. Men då borde muskeln stelna, och det
    händer inte, så modellen funkar inte.

  911. Det som händer är att man minskar
    träningsintensiteten och blir utmattad.

  912. Vi kallar det
    "the central governor model".

  913. Man tar det lugnare
    för att man inte kan bränna mer fett.

  914. När glykogenet tar slut
    kan man inte bränna mer fett.

  915. Om man kunde bränna mer fett
    skulle man kunna fortsätta i evighet.

  916. ATP-behovet skulle inte minska,
    och den poängen ska jag komma till.

  917. Om man kan bränna nog med fett
    kan man träna länge utan glykogen.

  918. Det var det.
    Nästa sak som händer är...

  919. 1986 visade Ed Coyle, förvånansvärt nog
    finansierad av Gatorade-

  920. -att Gatorade gör
    att man springer längre.

  921. Han lät folk cykla i tre timmar. Med
    placebo stannade de efter tre timmar-

  922. -eftersom glykogenet hade sjunkit
    och blodsockret hade sjunkit.

  923. Men om de fick kolhydrater kunde de
    fortsätta en timme till, så det var det.

  924. Då kan vi inte avråda från kolhydrater.

  925. Det intressanta är att man kan fortsätta
    trots att glykogenet inte ändras.

  926. Det är en enorm placeboeffekt
    som jag ska återkomma till.

  927. Sen lät han folk träna till utmattning
    och gav dem glukos-

  928. -placebo, alltså vatten
    som smakade glukos, eller mat.

  929. Sen tränade de lite till, och de som
    druckit glukos fortsatte i 45 minuter-

  930. -medan placebon bara gav tio minuter.

  931. Det visade att kolhydrater är viktiga
    för prestationen.

  932. Sen sa en annan svensk
    att man skulle testa högfettkost.

  933. Man åt kolhydratkost eller högfettkost
    i sju eller åtta veckor.

  934. Vad hände sen med prestationen?

  935. Kolhydrater i sju veckor - 102 minuter.

  936. Fett i sju veckor - 65 minuter.

  937. Kolhydrater - 104 minuter.
    Fett - 77 minuter.

  938. Högfettkost förstör prestationen,
    så hur kan vi då ordinera högfettkost?

  939. Vi började med vår egen forskning.

  940. Vi jämförde folk som kolhydratladdat med
    folk som inte kolhydratladdat.

  941. Om man kolhydratladdar
    håller man på längre.

  942. De som var utmattade
    hade slut på glykogen.

  943. Om man ser på dessa data, tror man att
    kolhydratladdning är fantastiskt.

  944. Det ger en mycket mer glykogen.

  945. Först här borta slutar man träna.

  946. Bevisen är tydliga
    - man måste kolhydratladda.

  947. Vi visade
    hur mycket glykogen man brände.

  948. De som kolhydratladdade brände mycket
    glykogen efter 120 minuter.

  949. De som inte kolhydratladdade brände
    mindre, och man ska bränna glykogen.

  950. Då klarar man sig uppenbarligen bättre
    om man kolhydratladdar.

  951. Sen gjorde vi fina grafer. När man inte
    har laddat, bränner man mer fett.

  952. I slutet av träningen bränner man 43 %
    jämfört med 27 %.

  953. Så kolhydratladdning
    hämmar fettförbränning-

  954. -och maximerar kolhydratförbränning.

  955. Vi sa att det är bra, för bränner man
    kolhydrater presterar man bättre-

  956. -än om man inte använder kolhydrater.

  957. Det passar in i modellen som visar att
    kolhydrater är bra. Åt man kolhydrater-

  958. -föll blodsockret mindre jämfört med om
    man inte hade kolhydratladdat.

  959. Återigen vinner kolhydratladdning
    överlägset. Och så fortsatte det.

  960. I en annan studie
    lät vi en grupp killar cykla.

  961. De var tvungna att utstå
    högintensitetsträning i korta stötar-

  962. -och sen längre perioder med
    lågintensitetsträning i 120 minuter.

  963. Den vanliga träningen låg på 244 watt,
    men ibland fick de öka till 376 watt.

  964. Sen körde de ett tempolopp, en viss
    distans, så långt de kom på en timme.

  965. De klarade sig mycket bättre
    när de hade kolhydratladdat.

  966. Återigen är det kolhydratladdning
    som gäller. Vi struntar i den där.

  967. Men under samma period gjorde vi
    en studie av ett 100 km långt cykeltest-

  968. -där vi kontrollerade för placeboeffekt.
    Folk visste alltså inte vad de gjorde.

  969. Placebogruppen fick vad de trodde var
    högkolhydratkost, men det var inte det.

  970. Då var det ingen skillnad i prestation.
    Det här är den enda studie-

  971. -som kontrollerat för placeboeffekten
    när det gäller kolhydratladdning.

  972. Folk som inte visste, presterade inte
    bättre. Det är viktigt att förstå det.

  973. Men glukosen, då? Om man dricker vatten,
    bränner man det.

  974. Om vi ger kolhydrater, kan vi mäta
    hur mycket kolhydrater som tas utifrån.

  975. Vi undrade om vi kunde få nån att träna
    bättre genom att ge kolhydrater.

  976. Vi gav kolhydrater
    som åkte ner i magen och tarmarna.

  977. Levern släppte dem
    och de brändes i musklerna.

  978. Med hjälp av olika tekniker kan vi mäta
    hur mycket kolhydrater som används.

  979. Vi upptäckte
    att om folk åt mer än 1 g per minut-

  980. -lagrades överskottet i levern,
    och bara 1 g per minut gick ut i blodet.

  981. Den högsta förbränningshastigheten för
    glukos i dryck är 1 g per minut.

  982. Alla de här lösningarna hade
    en högsta hastighet av 1 g per minut.

  983. Gatorade och dr Jeukendrup har visat att
    om man tar glukos och sackaros-

  984. -kan man öka det till 1,5 g per minut,
    så Gatorade har gått ännu längre-

  985. -och sagt att man kan öka sitt glukos-
    intag ännu mer med vissa lösningar.

  986. Gatorade Sports Science Institute vill
    att man tar 100 g i timmen vid träning.

  987. 100 g i timmen, för de har räknat ut att
    elitidrottare kan bränna 100 g i timmen.

  988. Vi struntar i den där.

  989. Det vi nu visste var att när man
    börjar träna har man en massa fett.

  990. Om man har 5 kg kroppsfett
    är det 185 000 kJ energi-

  991. -men det är bara 500 g kolhydrater.

  992. Det är obetydliga mängder kolhydrater
    i kroppen, och det förstod vi inte helt.

  993. Vad skiljer kolhydratanpassade
    och fettanpassade idrottare åt?

  994. Kolhydratanpassade idrottare
    har 520 g, sen måste de ersätta det-

  995. -medan fettanpassade idrottare
    kan bränna enorma mängder fett.

  996. Fettanpassade kan fortsätta i evighet.

  997. Kolhydratanpassade har bara det här och
    så mycket de kan äta.

  998. Därför säger Gatorade att man ska ta
    100 g i timmen - man har inget annat.

  999. Vi struntar i den där.

  1000. Vi studerade även folk som tränade
    i sex timmar. De oxiderade mer fett.

  1001. Vi insåg att man kan bränna
    mycket fett under träning-

  1002. -om man inte tar några kolhydrater
    och inte har kolhydratladdat.

  1003. Sen dök den här kvinnan upp 1983.

  1004. Hon ville veta
    vad hon skulle göra under träning.

  1005. Hon blev övertygad om att jag hade sagt
    att hon bara skulle äta fett.

  1006. Hon är tidernas mest berömda triatlet.
    Hon kallas "årtusendets triatlet".

  1007. Hon vann Hawaiis Ironman åtta gånger och
    28 andra Ironman. Hon säger:

  1008. "Ironman klarar man inte på pasta
    och sallader." Hon var en högfettätare.

  1009. När hon tävlade åt hon oljor,
    nötter och kött under träning.

  1010. Inte kolhydrater.

  1011. 1992 sa hon att jag sagt det. Jag tror
    inte det, men hon fick det intrycket.

  1012. Mark Allen sa:
    "Högkolhydratkost passar inte mig."

  1013. "Jag behöver lite mer fett."

  1014. "Jag berättade inte hur jag åt,
    för det var inte populärt."

  1015. Jag tror att han döljer hur mycket fett
    han åt. "40:30:30 är bäst för mig."

  1016. Jag tror att han åt mer fett och protein
    än han erkänner.

  1017. Han var rädd för att berätta det.

  1018. Jag åkte till Hawaii
    och träffade honom 1998.

  1019. Gatorade sponsrade inte loppet
    det året.

  1020. När Gatorade sponsrade bjöd de inte in
    mig, men det året blev jag inbjuden.

  1021. Jag höll i föreläsningen
    "Varför en Ironmantriathlon är omöjlig".

  1022. Den är möjlig, men biologiskt är den
    omöjlig. Vi hade gjort några analyser.

  1023. Några killar fick cykla i 180 minuter
    i 40 km/h, vilket man gör i Ironman.

  1024. De brände 700 g kolhydrater-

  1025. -men kroppen innehåller bara 520 g,
    så varifrån kommer resten?

  1026. Vi visade att Ironmans cykelsträcka
    tömde musklernas glykogenförråd helt.

  1027. Man började löpningen utan glykogen, så
    hur klarade man den? Vi räknade.

  1028. Om man ville springa maraton
    på 3.30 i slutet av Ironman-

  1029. -måste man ha en syreupptagning
    på 42 ml/kg/min-

  1030. -och producera 58 kJ energi per minut.

  1031. För att producera 58 kJ energi-

  1032. -måste man bränna
    0,76 g fett per minut.

  1033. Vi hade mätt de värdena hos fett-
    anpassade idrottare, så det var möjligt.

  1034. Man kan biologiskt sett
    springa ett maratonlopp på 3.30.

  1035. Men om man vill springa på 3 timmar får
    man bränna 0,91 g fett per minut.

  1036. Det lät mycket men fortfarande möjligt.

  1037. Men för att Mark Allen
    skulle springa på 2.40, som han gjort-

  1038. -måste han bränna
    1,15 g fett per minut-

  1039. -och vi trodde
    att det nästan var omöjligt.

  1040. Vår slutsats var,
    och det skrev jag under de åren:

  1041. "Skillnaden mellan att springa
    ett maratonlopp på 2.40 och 3.30"-

  1042. -"är bara en 51 % större förmåga
    att bränna fett - 1,2 g per minut."

  1043. Om man kan bränna 1,2 g per minut klarar
    man Ironman på 2.40.

  1044. Jeff Volek har det senaste året visat-

  1045. -att fettanpassade elitultramaraton-
    löpare kan oxidera 1,2 g fett per minut.

  1046. Tio år senare. 1,7 g per minut vid test
    av maximal syreupptagningsförmåga.

  1047. Nu vet vi att människor klarar det, så
    det låg bakom Mark Allens framgång.

  1048. Han kunde bränna 1,2 g fett per minut.

  1049. Man kan göra
    en väldigt enkel beräkning-

  1050. -och åratal senare kan den bevisas.

  1051. På 90-talet började vi studera vad som
    händer vid anpassning till högfettkost.

  1052. Vi visade att inom tio dagar
    kan man öka sin fettoxidation.

  1053. De här motionärerna ökade från 0,6
    till 0,9, vilket var ganska bra.

  1054. I slutet av träningen var den nära 1.

  1055. Det tyder på att idrottare
    kan bränna 1,2 g per minut.

  1056. De brände även mindre kolhydrater.

  1057. Efter femton dagar brände de mycket
    mindre kolhydrater och glykogen.

  1058. I början brände de en massa glykogen,
    men efter femton dagar var det mindre.

  1059. De brände mer fett
    och mindre glykogen.

  1060. Julia Goedecke visade
    att några enzym-

  1061. -som tar in fett i mitokondrien
    där det blir till ATP, aktiveras.

  1062. Så på bara femton dagar anpassar sig
    mitokondrierna till högfettkosten.

  1063. Hon visade redan 1999 att man blir mer
    insulinresistent på högfettkost.

  1064. Glukostoleranstestet försämras
    redan efter fem och tio dagar.

  1065. Folk säger att kosten är dålig
    eftersom man blir mer insulinresistent-

  1066. -men det måste bero på nåt.

  1067. Men det mest intressanta är,
    och jag kan understryka det nu-

  1068. -att i vila kunde folk delas in
    i kolhydratbrännare och fettbrännare.

  1069. Fettbrännare här
    och kolhydratbrännare.

  1070. De som är här nere bränner fett i vila,
    och de här bränner kolhydrater i vila.

  1071. Alla är inte likadana. Det här är en
    grupp slumpmässigt utvalda idrottare.

  1072. Vissa är fettbrännare,
    vissa är kolhydratbrännare.

  1073. Kurvan förändras vid träning. Den åker
    till höger, för man bränner kolhydrater.

  1074. Men kurvan är likadan. Fettbrännarna här
    är mer fettbrännare där också-

  1075. -och kolhydratbrännarna här är
    kolhydratbrännare både här och där.

  1076. Alla är olika.

  1077. Vissa bränner fett och vissa bränner
    kolhydrater, vid träning förskjuts det.

  1078. Vi hade folk som bränner fett
    och folk som bränner kolhydrater.

  1079. De borde reagera olika på olika kost-

  1080. -och vi är de enda
    som har studerat den frågan.

  1081. Sen undersökte hon
    varför man brände mer fett i vila.

  1082. Det här var några variabler. Bara 20 %
    av variansen kunde förklaras.

  1083. Vi vet inte vad 80 % av variansen beror
    på. Vid träning är det ännu svårare.

  1084. Vi vet inte varför vissa är fettbrännare
    och andra kolhydratbrännare-

  1085. -i vila och vid träning.

  1086. Sen märkte vi att om man höjer sin...

  1087. Om man har en förhöjd
    insulinkoncentration-

  1088. -minskar mängden fett man bränner och
    fettet fettcellerna ger ifrån sig.

  1089. Det finns en punkt där man plötsligt kan
    ge ifrån sig fett och oxidera fett.

  1090. Det här är ganska låga värden. Det visar
    att insulin hindrar fettoxidation.

  1091. Om man tränar
    med en insulinkoncentration över 20-

  1092. -bränner man inte fett,
    så man måste minska insulinet.

  1093. I stället för kolhydrater fick folk MCT,
    medellånga triglycerider, före träning.

  1094. Om vi gav dem MCT, brände de
    mycket mer fett under träningen-

  1095. -än om de fick vanlig kost eller vatten.

  1096. Vi upptäckte också att deras prestation
    förbättrades dramatiskt.

  1097. Men effekten är för stor,
    det måste vara en placeboeffekt.

  1098. Det ser ut som om fett gör en bättre-

  1099. -men jag tror
    att det här är en placeboeffekt.

  1100. Sen studerade vi fettanpassning
    och visade att folk som äter fett...

  1101. Här är högkolhydratkosten, och de blev
    utmattade av träningen på 42 minuter.

  1102. Högfettkosten: 79 minuter. Det antyder
    att högfettkost förbättrar prestationen.

  1103. Men återigen undrar jag
    om placeboeffekten bidrar.

  1104. Nästa studie var annorlunda. De fick
    köra ett tempolopp efter utmattning.

  1105. Än en gång segrade högfettkosten.

  1106. Det är en fara när studierna kommer från
    samma labb. Det är vårt labb-

  1107. -men det är farligt, för man vet aldrig
    vilka faktorer som inverkar.

  1108. Tyvärr är den studie man minns en studie
    som visade ett negativt resultat.

  1109. Den kom också från vårt labb.

  1110. Folk körde ett 100 km tempolopp
    på högfett- eller högkolhydratkost.

  1111. På högfettkosten
    gjorde de mycket sämre ifrån sig.

  1112. Näringslivet, som stöttar kolhydrater,
    tog direkt fasta på studien och sa:

  1113. "Titta, den bevisar ju
    att man ska äta högkolhydratkost."

  1114. I studien visade vi även
    att det riktiga problemet var...

  1115. I försöket hade vi ett 100 km långt lopp
    där de spurtade 1 km då och då.

  1116. Vid spurterna försämrades prestationen
    mycket av högfettkosten.

  1117. Men den totala prestationen var
    densamma, så det är en tempostrategi.

  1118. Om de kan prestera på det sättet där,
    kan de göra det överallt.

  1119. Det är nåt fel med tempot, och man måste
    undra över placeboeffekten.

  1120. De trodde kanske att högkolhydratkost
    skulle göra dem bättre.

  1121. 4 km-sträckorna visade inga skillnader-

  1122. -men den här studien sägs bevisa
    att högfettkost försämrar prestationen.

  1123. Samma kvinna gjorde en annan studie som
    aldrig lades fram.

  1124. Den finns i hennes doktorsavhandling,
    och såna här studier måste göras.

  1125. Hon studerade ett 200 km tempolopp. Det
    har ingen vågat göra-

  1126. -låta folk cykla 6-8 timmar i ett labb,
    men det måste man göra.

  1127. Prestationen var likadan
    för båda kosttyperna de första 100 km-

  1128. -men vid klättringen som kom sen-

  1129. -gick det bättre för lågkolhydratkosten
    än för högkolhydratkosten.

  1130. Framför allt för folk som brände mycket
    fett i vila, och det är nyckeln.

  1131. Vad händer om en stor fettbrännare
    tränar på högfettkost?

  1132. Idrottare med låg respiratorisk...
    Ursäkta.

  1133. ...låg respiratorisk kvot,
    alltså fettbrännare-

  1134. -förbättrade sin prestation
    när de åt högfettkost.

  1135. Kolhydratbrännare förbättrade sin
    prestation när de åt högkolhydratkost.

  1136. Slutsatserna begränsades
    av antalet försökspersoner-

  1137. -men man måste låta dem träna länge-

  1138. -och man måste studera
    fettbrännare eller kolhydratbrännare.

  1139. Det saknas,
    och det är det vi måste göra.

  1140. Jeff Volek har skrivit den bästa boken
    om lågkolhydratprestationer.

  1141. Vi skrev nyligen en artikel tillsammans.

  1142. Elva studier har gjorts om lågkolhydrat-
    kostens effekt på intensiv träning.

  1143. Tre har visat en positiv effekt. Två kom
    från oss, och båda stämmer nog inte.

  1144. En kom från ett schweiziskt labb.

  1145. Fyra visade en liten fördel
    för lågkolhydratgruppen-

  1146. -två visade ingen effekt och två visade
    negativa resultat. Så ser bevisen ut.

  1147. Men man måste fundera över placebo-
    effekten, för alla vet ju vad de äter.

  1148. Vi vet inte om allt det här
    beror på placeboeffekten eller inte.

  1149. Man kan säga
    att mycket pekar på att det funkar-

  1150. -eller så kan man säga att inget pekar
    på det. Vi saknar tillräckliga data.

  1151. Alla idrottare blir ett eget experiment.
    Det är allt vi kan göra för tillfället.

  1152. Den här ledaren skrev vi nyligen.

  1153. Studier saknas "av lågkolhydratkostens
    effekt på idrottares viktkontroll..."

  1154. Om viktkontroll är viktigt i sporten
    kan högfettkost vara bättre.

  1155. "...deras tränings- och
    återhämtningsförmåga..."

  1156. Det finns bra bevis för att ketonkroppar
    gör att man återhämtar sig snabbare.

  1157. "...skaderisk, öga-hand-koordination"-

  1158. -"och koncentrationsförmåga i sporter
    som golf och cricket, till exempel".

  1159. Det är de frågor som tas upp.

  1160. Vi kan inte använda
    studier av uthållighetsidrottare-

  1161. -för att bedöma andra idrotter.

  1162. Vi har exempel på idrottare som deltar
    i aktiviteter som pågår en hel dag-

  1163. -vars koncentration förbättras
    dramatiskt när de byter kosthållning.

  1164. Det är viktigt att ta hänsyn till det.

  1165. Vi vet alltså inte vilken kost
    som maximerar en individs prestation.

  1166. Vi kan bara säga
    att om du bränner mycket fett i vila-

  1167. -är nog högfettkost bäst för dig.

  1168. Om du bränner mycket kolhydrater,
    är högkolhydratkost bäst.

  1169. Om du är insulinresistent, är nog
    högfettkost bäst. Det är allt vi vet nu.

  1170. Vi har bara inte tillräckliga data.
    Men många idrottare provar kosten-

  1171. -och jag misstänker att många fler
    äter den, men inte vill erkänna det.

  1172. Idrottare som är aktiva länge drar nytta
    av den, men de vill inte tala om det än-

  1173. -för de ser det som en fördel för dem.

  1174. Det tog tid,
    men budskapet gick nog hem.

  1175. Det behövs fortfarande mycket forskning.
    Tack för er uppmärksamhet.

  1176. Översättning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Konsten att påverka hälsan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tim Noakes, professor i träningsfysiologi och idrottsnutrition samt författare till storsäljaren "Lore of Running", berättar om hur han tog steget över till lågkolhydratkost och hur en ändrad kost kan bidra till bättre prestationer och en förbättrad hälsa. Han har sprungit mer än 70 maraton och ultramaraton. Som ung läkare följde han själv de amerikanska kostråden om en kost med mycket kolhydrater och rekommenderade själv den för andra. Idag anser han den gör oss sjuka i form av bland annat diabetes och välfärdssjukdomar. Han berättar också om bakgrunden till den kost som vi äter idag och vilket inflytande industrin har på forskningen bakom. Från seminariedagen Nutrition for health and maximum performance. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil
Ämnesord:
Bantning, Dietik, Fasta, Fysisk träning, Idrott, Idrottsträning, Lågkolhydratdiet, Medicin, Nutrition, Sport, Terapimetoder
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

I sockrets fotspår

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm har studerat vad läkare och missionärer såg när de reste ut bland världens ursprungsbefolkningar under 1900-talet. Hos flera av dessa grupper fanns inte exempelvis fetma eller diabetes. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Kost, hälsa och prestation

Hälsoinspiratören Jonas Bergqvist menar att för att ta klivet vidare till maximal prestation så krävs en kombination av bland annat en lägre andel kolhydrater och en regelbunden kosthållning. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Konsten att påverka hälsan

Tim Noakes, professor i träningsfysiologi och idrottsnutrition samt författare till storsäljaren "Lore of Running", berättar om hur han tog steget över till lågkolhydratkost och hur en ändrad kost kan bidra till bättre prestationer och en förbättrad hälsa. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Matrevolutionen

På några få decennier har fetma blivit ett stort problem. Vad beror det på, och vad kan vi göra åt det? Läkaren Andreas Eenfeldt, kostdoktorn, är författare till boken Matrevolutionen. Han beskriver dagens kostråd som förkastliga och menar att våra vanor måste ändras. Inspelat i Stockholm den 3 maj 2014. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Hälsa är ett livslångt projekt

Jonas Colting berättar utifrån sin erfarenhet som professionell idrottare om skillnaden mellan fitness och hälsa, seglivade myter inom kostråd och hur viktigt det är med ett helhetsperspektiv gällande hälsa. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Samtal om kost och prestation

Panelsamtal och frågor från publiken. Medverkande: Tim Noakes, Jonas Colting, Andreas Eenfeldt och Jonas Bergqvist. Från seminariedagen Nutrition for health and maximum performance. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Genusmaraton 2013

Genus, mat och risk

Vad väljer vi att äta? Elin Montelius, forskare i sociologi vid Mittuniversitetet, studerar hur begreppen mat, genus och risk hänger ihop. Hon konstaterar att mat är en arena där könsrelationer upprätthålls och där normer om kvinnlighet och manlighet reproduceras.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
RadioBildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.