TV

UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Om UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Föreläsningar från arrangemanget Nutrition for health and maximum performance, en seminariedag med föreläsningar om hälsa, näring och träning. Information om hur man kan påverka sin hälsa på bästa sätt och om seglivade myter om kost som enligt föreläsarna är förkastliga. Föreläsningarna genomsyras av teorier om lågkolhydratkost, sockrets skadliga inverkan på hälsan och hur motionärer och elitidrottare genom kost och träning kan påverka sina prestationer. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Till första programmet

UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation: Matrevolutionen
  1. Kan du äta dig friskare och smalare?

  2. Kan du inspirera vänner och familj
    att vilja göra samma sak?

  3. Det ska jag prata om i dag,
    men historien börjar med David.

  4. Det är
    den berömda statyn av Michelangelo-

  5. -som föreställer hjälten
    i David-Goliat-historien.

  6. Många har sett David som ett ideal-

  7. -för hur en perfekt manskropp
    ska se ut.

  8. Det är David när han bodde i Italien-

  9. -men i mars 1984
    flyttade David till USA-

  10. -och fick lära sig två viktiga saker:

  11. 1. Att akta sig för allt med fett.

  12. 2. Att räkna alla kalorier
    han stoppade i sig.

  13. Det var nyheter för David-

  14. -och så här ser han ut i dag.

  15. David är inte ensam om problemet,
    för på några decennier-

  16. -har fetma blivit ett jätteproblem
    och hälsoproblem som följer av det.

  17. Frågan är varför det händer
    och vad vi kan göra åt det.

  18. Många patienter har det problemet.
    Jag är läkare på en vårdcentral-

  19. -och det vanliga svaret
    och tanken kring det i samhället-

  20. -är att fetma beror på att man bara
    äter mycket och springer för lite.

  21. Man har dålig karaktär,
    och är lat och glupsk.

  22. Förklaringen till fetman skulle vara
    att ett Homer Simpson-virus-

  23. -har gjort att alla
    fått dålig karaktär samtidigt.

  24. Det kan inte vara
    en så enkel förklaring.

  25. Det här är gamla fördomar,
    och det finns bättre kunskap-

  26. -som gör det lättare för folk
    att hålla en bra vikt.

  27. För att sprida den kunskap som finns-

  28. -startade jag en blogg för sju år sen
    som heter Kostdoktorn.

  29. Hur många har varit inne där?
    Det var ganska många. Kul!

  30. Det har varit en spännande resa,
    för jag visste inget om att blogga-

  31. -och många skriver bättre än jag.

  32. Många klär sig också bättre än jag.

  33. Kenza är
    Sveriges mest lästa bloggerska.

  34. Många bloggar går ut på
    att visa upp sin dagliga outfit-

  35. -och jag tänkte
    att om jag gjorde samma sak-

  36. -kunde jag också få många besökare
    till min blogg.

  37. Som ni ser är det inte
    min starka sida-

  38. -utan jag försöker hålla mig
    till det jag kan.

  39. Jag tänkte att 50 besök per dag
    är som en busslast med folk.

  40. Det är ett stort ansvar att föra ut
    kunskap till dem, men sen var de 500.

  41. Det var helt fantastiskt, och i år
    har jag 50 000 besök per dag.

  42. Det är en av Sveriges
    största bloggar. Varför då?

  43. Det är en stor förändring på gång
    i Sverige och i världen-

  44. -och många är nyfikna på nytänkande
    kring mat och hälsa.

  45. Det är en matrevolution på gång.
    Det ska vi prata om i dag.

  46. Här börjar dagens förvirring.

  47. Vad ska du äta
    för att bli frisk och leva länge?

  48. Är det medelhavskost, tallriks-
    modellen, stenålderskost, GI, LCHF-

  49. -eller ska du fasta?
    Ska du vara vegan?

  50. Är fett eller kolhydrater farligt,
    eller bara vissa sorter av dem?

  51. Det är förvirrat, även för experter-

  52. -och så brukar det vara
    när det är en förändring på gång.

  53. Det blir förvirrat under ett antal år
    eller längre.

  54. Det finns ett sätt
    att få en riktning.

  55. Hur kan det vara rimligt
    att hälsosam mat ser ut?

  56. Vad är din kropp
    designad för att äta?

  57. Vad är människan anpassad till
    för form av bränsle?

  58. Inte från ett religiöst perspektiv,
    utan vetenskapligt och evolutionärt.

  59. Våra kroppar och våra gener-

  60. -är designade av evolutionen.

  61. Våra gener är utvalda
    under hundratusentals år-

  62. -därför att de gav friska kroppar-

  63. -under de förhållanden
    våra förfäder levde.

  64. Det här perspektivet är accepterat
    inom all annan biologi-

  65. -och om vi köper det
    när det gäller mat-

  66. -bör den mat som dina förfäder åt
    vara hälsosam för dig än i dag.

  67. Om vi ser tillbaka
    på vår utveckling...

  68. Det är en klichéartad bild, men från
    apor i Östafrika för miljoner år sen-

  69. -tog det miljoner år.

  70. Det tar tid att få en stor förändring
    av våra kroppar och gener-

  71. -och göra oss
    till planetens härskare-

  72. -tills nåt händer och allt fler
    inte ser ut som det var tänkt.

  73. Allt fler fick viktproblem,
    men det tog inte miljoner år.

  74. Enligt statistiken har den epidemin
    skett på 30 år och 2 månader.

  75. Det låter märkligt, men det är sant.
    Vad kan ha hänt, då?

  76. Först bör vi fundera på
    hur förfäderna levde och vad de åt.

  77. Det är en huvudfaktor
    för vår vikt och hälsa.

  78. Det visar sig att nästan hela tiden
    åt vi mat som fanns i naturen.

  79. Det fanns inga McDonalds, matfabriker
    eller ens jordbruk.

  80. Man fick äta det som fanns i naturen:
    Kött, fisk och allt man samlade in-

  81. -som rötter, nötter,
    växtdelar och frukt.

  82. Det blir måttliga mängder svårsmälta
    kolhydrater med mycket fibrer-

  83. -ganska mycket protein och fett-

  84. -men inget rent socker
    och inget finmalt, vitt mjöl.

  85. Den större mängden kolhydrater
    kom för 10 000 år sen med jordbruket-

  86. -och snabbsmälta kolhydrater
    för 150 år sen med industrialismen.

  87. Sen kom den tredje saken,
    för 30 år sen-

  88. -i trestegsraketen mot allt mer
    och allt sämre kolhydrater-

  89. -det som fick bägaren att rinna över.

  90. År 1984 vann Herreys melodifestivalen
    i snälla Sverige-

  91. -men i USA hände nåt
    som passar bättre på Orwell-årtalet.

  92. "1984" är boken om storebror som
    ser dig och övervakningssamhället-

  93. -och 1984 började
    myndigheterna i USA-

  94. -alltmer tvärsäkert
    gå ut och varna folk för farlig mat.

  95. All mat med fett och kolesterol
    var plötsligt farlig.

  96. Ägg och bacon var livsfarligt-

  97. -för det höjer kolesterolet i blodet
    och ger oss hjärtsjukdom, trodde man.

  98. Det fick lära mig på 90-talet
    när jag läste till läkare-

  99. -men teorin ifrågasätts i dag.
    Det har aldrig funnits vettiga bevis-

  100. -och det har varit svårt att bevisa.

  101. Hur många här har käkat ägg i dag?
    Det är en modig publik.

  102. Tänk om det är farligt och äggen
    ger dig hjärtinfarkt om 20 år.

  103. Hur ska vi då veta att det var äggen
    som ställde till det?

  104. Det är ju jättesvårt, dyrt
    och nästan omöjligt.

  105. På 80-talet hade man inga bra bevis.
    Man trodde att det var sant-

  106. -och forskare varnade för att det
    var ett gigantiskt experiment-

  107. -med västvärldens befolkning.
    Det kunde finnas okända risker.

  108. En sån kan vi genomskåda i dag:

  109. Om man äter mindre av allt med fett
    blir man hungrigare.

  110. Då behöver man äta mer av nåt annat.

  111. I praktiken blir det kolhydrater,
    som bröd, pasta, ris och socker.

  112. Det är de stora energiämnena i mat.
    Proteiner är mest byggstenar-

  113. -och energin
    kommer från fett och kolhydrater.

  114. I USA på 80-talet och nu i Sverige
    blir det ofta dåliga kolhydrater-

  115. -som finns lättillgängligt
    så fort man blir hungrig och sugen.

  116. Alla kolhydrater, även fullkornsbröd,
    bryts ner till rena former av socker.

  117. Det blir druvsocker
    som går ut i blodet.

  118. Då bildas hormonet insulin,
    som alla säkert har hört talas om.

  119. Insulinet säger till kroppen
    att bränna sockret-

  120. -men det gör nåt mer
    som inte alla vet.

  121. Det säger till kroppen
    att spara på fett till senare.

  122. "Bränn sockret nu,
    och spara fettet till senare."

  123. Det är okej om det sker då och då,
    men om det sker hela tiden-

  124. -kan det leda till fetma
    hos känsliga personer.

  125. Mycket vetenskap talar för
    att det är så. Det mest spännande-

  126. -är världens största experiment
    nånsin när det gäller näringslära.

  127. När man på 80-talet gav befolkningen
    såna här råd, vad hände då?

  128. Det här är statistik på fetman i USA
    1985, året efter kampanjen startade.

  129. Det är de 50 delstaterna i USA.

  130. För de vita
    har man inga säkra siffror-

  131. -men i de blå är det
    runt 10 % feta amerikaner-

  132. -med BMI över 30
    eller 25 kilo övervikt.

  133. Nu hoppar vi fram två år i taget.

  134. 87, 89, 91, 93 och 95.

  135. Nåt händer snabbt, och de mörkblå
    staterna som täcker halva landet-

  136. -har över 15 % feta amerikaner.

  137. Det blir en jätteökning
    på bara ett kort decennium.

  138. Vi går vidare. 97, 99, 01, 03-

  139. -05, 07, 09 och 2012.
    Det är de sista siffrorna vi har.

  140. Det är inte klokt. De med över 20 %
    är dubbelt så många som på 80-talet.

  141. De orangea har 25 %,
    och de röda 30 %-

  142. -så fetma har blivit vanligt i USA.
    Det är nästan normalt.

  143. De har stora problem med barnfetma
    i USA, mer än i Sverige-

  144. -men vi är på väg åt samma håll,
    15 år efter i utvecklingen.

  145. Man kan diskutera vad det beror på
    och det pratas om gener-

  146. -men det är inte så att befolkningen
    muterar samtidigt, som i "X-men".

  147. Det måste vara nåt i miljön
    som drabbar känsliga personer.

  148. Man kan ha gener
    som ger en känslighet för det nya-

  149. -men nåt i miljön
    har lett till förändringen-

  150. -och det började när vi ersatte fett
    med mer socker, mjölmat-

  151. -och dåliga kolhydrater.

  152. Det hade varit illa nog
    om det bara gällde fetma-

  153. -men fetma är starkt kopplat till
    diabetes, hjärtsjukdom, demens-

  154. -högt blodtryck, cancer-

  155. -svårigheter att få barn
    och mycket annat.

  156. Den vanliga förklaringen är att fetma
    beror på att man är lat och glupsk-

  157. -och sen förgiftar fettet kroppen
    på nåt oklart sätt-

  158. -och ger de här sjukdomarna.

  159. Det kan finnas en bättre förklaring-

  160. -nämligen att samma nya sak i miljön
    som gör känsliga för hungriga-

  161. -kan ge de här sjukdomarna på sikt.

  162. De flesta här
    ser ut att vara i finfin form-

  163. -men även om man är smal kan man få-

  164. -hjärtinfarkt, cancer, demens.

  165. Man är inte immun bara för att man
    har haft tur när det gäller vikten-

  166. -behöver man inte ha haft tur
    på allt annat.

  167. Det kan vara värt att leva hälsosamt
    även för smala personer.

  168. Vi börjar prata mer om vikt,
    för var ska det ta slut?

  169. Det bara ökar och ökar. År 2048-

  170. -kommer alla i Nordamerika
    att ha viktproblem.

  171. Knappt nån kommer
    att vara normalviktig.

  172. I dag är 32 % i USA normalviktiga,
    och ännu färre i Mexiko.

  173. Det börjar redan barka åt skogen-

  174. -och lösningen som förs fram
    från myndigheter och expertgrupper-

  175. -är att vi måste säga till folk
    att äta mindre och springa mer.

  176. Alla har hört det tusen gånger, så
    varför skulle det fungera nästa gång?

  177. VI har sagt så här i 30 år,
    men det har gått åt skogen.

  178. Att fortsätta likadant vore knäppt.

  179. Vi behöver göra nåt annorlunda
    för att få en förändring-

  180. -och vad skulle hända
    om vi började säga tvärt om?

  181. Om vi skulle säga att naturligt fett
    verkar vara ofarligt-

  182. -för det är vad vetenskapen visar-

  183. -och i stället för
    att fixera sig vid kalorier-

  184. -försöka ta bort
    de dåliga kalorierna-

  185. -och minska på kolhydrater
    som bröd, pasta, ris och potatis-

  186. -och kakor och skräpmat...

  187. Alla här måste inte sluta äta
    vartenda litet riskorn-

  188. -men beroende på hur känslig man är
    kan man behöva hålla igen på det.

  189. Är man känslig mår man kanske bäst
    av att ta bort det helt och hållet.

  190. Vad finns det kvar då? En massa mat
    som liknar det våra förfäder åt-

  191. -i miljoner eller tio tusen år.

  192. Det är riktig mat, fast
    med mindre socker och stärkelse i.

  193. Det kallas för LCHF
    eller lågkolhydratkost.

  194. Det är lite kolhydrater
    och en högre andel energi från fett.

  195. Det har blivit populärt i Sverige
    men är fortfarande kontroversiellt.

  196. Utvecklingen i Sverige har följt-

  197. -en liknande utveckling
    som den i USA, om än långt efter.

  198. Det här är smörförsäljningen
    i Sverige från 1985 och framåt.

  199. Smör är ju det mest syndiga av allt,
    trodde man.

  200. Det är rent fett och det skulle
    kladda igen våra kärl, trodde man.

  201. Om man tog bort det kaloririka smöret
    skulle man gå ner i vikt-

  202. -sa man när jag läste till läkare,
    men det hände inte i USA.

  203. Om vi tittar på förekomsten
    av övervikt och fetma i Sverige-

  204. -ska vi se om kurvorna
    följer varandra.

  205. Det gör de inte. Vi blev inte heller
    smalare när vi åt mindre smör.

  206. Det verkar som om mindre smör gjorde
    att man tog två smörgåsar i stället.

  207. Nyckelhålsmärkningen
    skulle hjälpa oss.

  208. 1989 kom den, samtidigt
    som fetmaepidemin tar fart i Sverige.

  209. Det bevisar inte orsak och verkan,
    men det kan finnas skäl att tro-

  210. -att det gjorde mer skada än nytta
    när det gäller vikt.

  211. På senare år går det
    åt ett annat håll.

  212. Smörförsäljningen går uppåt-

  213. -och fetmaepidemin verkar ha bromsat
    även om den inte vänt ännu.

  214. Självklart kan vi vända på den-

  215. -om vi genomskådar misstagen
    bakom epidemin och rättar till dem.

  216. Då kommer luften att gå ur den.

  217. Nåt är på gång runtom i världen, men
    vi i Sverige har legat i framkant.

  218. "Svenskarna sviker nyckelhålsmaten"
    stod det häromåret i DN.

  219. Den trenden har blivit starkare.

  220. Det tog fart extra snabbt i Sverige
    på grund av en liten händelse 2005.

  221. Det startade med Annika Dahlqvist,
    en vanlig distriktsläkare i Norrland.

  222. Hur hamnade hon i den här soppan?

  223. Hon hade kämpat med vikten hela livet
    utan större framgångar-

  224. -och hon hade fått hälsoproblem-

  225. -till 2005.

  226. Tänk er att försöka hjälpa patienter-

  227. -när man inte kan hjälpa sig själv.
    Den situationen är nog många i.

  228. 2005 testade hon
    en strikt lågkolhydratkost, Atkins.

  229. Då hände nåt nytt. Annika kunde
    gå ner i vikt utan att vara hungrig.

  230. Hon åt sig mätt, och ändå åkte
    ett kilo i veckan av henne-

  231. -tills hon var normalviktig
    och mådde bättre.

  232. Hon blev frälst, som man kan bli
    när man hittar nåt som funkar bra.

  233. Hon började läsa på och ge samma råd
    till sina patienter-

  234. -med samma effekt.
    Överviktiga gick ner i vikt-

  235. -och diabetiker blev friskare.

  236. Hon startade en blogg, hamnade i tv,
    och det blev ett himla liv.

  237. Alla tyckte inte att det var bra,
    och ett par dietister anmälde Annika-

  238. -för de var rädda att folk skulle dö.

  239. Vi skulle få en epidemi
    av smörorsakade hjärtinfarkter.

  240. Den har vi inte sett
    några tecken på än.

  241. Socialstyrelsen fick det i knät
    och kunde då varna Annika-

  242. -och ta ifrån henne legitimationen
    om det var motiverat.

  243. De tillsatte en utredning, för de såg
    att det var knivigt och rörigt.

  244. Utredningen tog två år, och
    i januari 2008 kom de med beslutet.

  245. Det slog ner som en bomb
    och hamnade på tv och i tiningar-

  246. -för det var en perfekt historia
    om den lilla doktorn mot systemet-

  247. -och den lilla doktorn fick rätt,
    för Socialstyrelsen friade Annika.

  248. De sa bl.a. "Kolhydratsnål kost
    är i överensstämmelse"-

  249. -"med vetenskap och erfarenhet
    för att gå ner i vikt".

  250. De motiverade det med att studier
    hade visat effekt på kortare sikt-

  251. -samt att man inte hittat
    bevis för att det var farligt.

  252. Det var en revolution i debatten, för
    det har kallats en farlig modediet-

  253. -men nu kom Socialstyrelsen
    och sa motsatsen-

  254. -att det fungerade
    och inte var farligt.

  255. Efter det har det tagit fart,
    och allt fler minskar på kolhydrater.

  256. Häromåret sa 23 % av svenskarna
    att de höll igen på kolhydrater-

  257. -och 5 % att de åt strikt LCHF.

  258. Det är 0,5 miljoner, och många nog
    för att smöret skulle ta slut.

  259. Häromåret var det slut i butikerna.
    Hade nån svårt att få tag på smör då?

  260. Det har rättat till sig,
    för vi importerar mer smör nu.

  261. 2011 blev det problem, och i Norge
    blev det ännu större problem.

  262. Där är lågkolhydratkost populärt
    under namnet "lavkarbo".

  263. I Norge har de konstiga importregler.

  264. De har kvoter och ska göra get smör.

  265. När smöret tog slut lagom till jul
    var det bara slut i hela landet.

  266. Det kom flera historier om
    hur personer hade blivit arresterade-

  267. -för smörsmuggling.

  268. När en rysk medborgare greps skrev de
    att ryska maffian hade gett sig in i-

  269. -den lukrativa gula guld-handeln
    till Norge.

  270. En tidning hade den här annonsen.
    "Köp en Audi R8 i december..."

  271. Det är en lyxbil som kostar
    2,2 miljoner norska kronor.

  272. Då bjuder de på 500 gram smör.

  273. Det låter hysteriskt-

  274. -och som en fluga eller en modediet.
    Många tror att det är det.

  275. Jag tycker inte att det är det,
    av ett enkelt skäl:

  276. Det fungerar.

  277. Socialstyrelsen sa det för sex år
    sen, allt fler studier visar det-

  278. -och det är orsaken till
    att det blivit populärt.

  279. Det har inte gjorts reklamkampanjer.

  280. Det har blivit populärt för att folk
    har sett nån lyckas och provat själv.

  281. Sen har det spridit sig
    som ringar på vattnet.

  282. Är det inte fettsnålt
    som är en modediet?

  283. Det är baserat på
    idén om att fett ger hjärtsjukdom-

  284. -vilket det aldrig funnits bevis för.

  285. Det har kommit flera genomgångar-

  286. -som visar att det inte finns bevis
    för att det stämmer.

  287. Det finns inget samband
    mellan mättat fett och hjärtsjukdom.

  288. Riktiga experter, som Göran Berglund,
    professor i Lund-

  289. -och en av Sveriges främsta forskare
    på kopplingen mellan mat och hälsa-

  290. -sa att två generationer svenskar-

  291. -fått fel kostrekommendationer
    och jagat fett i onödan.

  292. "Det är dags att se över kostråden
    och basera dem på modern vetenskap."

  293. Det är tungt att han säger det-

  294. -och Peter Nilsson,
    professor i hjärtforskning-

  295. -har sagt "Det finns inget samband"-

  296. -"mellan intag av mättat fett
    och hjärtkärlsjukdom".

  297. Allt fler kommer till slutsatsen-

  298. -att tallriksmodeller, fettsnålt-

  299. -och rädsla för naturligt fett
    har varit en modediet-

  300. -och 30 års olyckligt misstag.

  301. Det är ett paradigmskifte på gång.

  302. Det är ett klumpigt ord
    som ofta används om sånt här.

  303. Det är en stor förändring
    i den vetenskapliga världsbilden.

  304. Det är värt att prata om det,
    för de skapar förvirring och tar tid.

  305. Ett bra exempel är den här mannen.

  306. Han hette Ignaz Semmelweiss
    och var ungersk förlossningsläkare-

  307. -på tidigt 1800-tal.

  308. På förlossningskliniker
    hade man problem-

  309. -då unga förlösande kvinnor-

  310. -några dagar efter förlossningen
    fick hög feber och dog.

  311. Var tionde födande kvinna kunde dö,
    och ibland fler.

  312. Man visste inte vad det berodde på
    och inte vad bakterier var.

  313. Semmelweiss kom på
    nåt revolutionerande:

  314. På en klinik nära obduktions-
    avdelningen var det mycket värre.

  315. Där läkare obducerade
    människor som var döda-

  316. -och sen hjälpte kvinnor förlösa barn
    blev de oftare sjuka-

  317. -så han tänkte att man
    fick nåt på händerna.

  318. Det var som att säga
    att det fanns zombier.

  319. Det var märkligt
    för den tidens människor-

  320. -men Semmelweiss var chef och sa
    "Här tvättar man händerna med klor".

  321. Då hände nåt.

  322. Efter att han införde regeln
    om att tvätta händerna med klor-

  323. -dog mycket färre kvinnor.
    Det sjönk till några procent.

  324. Massor av kvinnor räddades-

  325. -och man kan tänka sig att kollegorna
    skulle jubla och säga-

  326. -"Han förtjänar ett pris. Låt oss
    göra det på alla ställen i världen"-

  327. -men de stora auktoriteterna menade
    att det var pseudovetenskap-

  328. -dumheter och kunde inte vara sant.
    Att påstå att läkare är smutsiga-

  329. -är ju rätt fräckt.

  330. Folk fortsatte att inte tvätta sig
    och kvinnor fortsatte att dö.

  331. Tusentals unga kvinnor
    lämnade sina män och barn i onödan-

  332. -och Semmelweiss tog det inte väl,
    utan dog på mentalsjukhus.

  333. Några decennier senare,
    när vi lärde oss vad bakterier var-

  334. -slog det igenom.
    Det tog bara olyckligt lång tid.

  335. Det gör det. Man kunde tänka sig
    att experter kunde komma överens-

  336. -men det blir inte så.
    En äldre generation kan behöva dö av-

  337. -för att förändringen ska slå igenom.
    Tänk om du varit expert på det här-

  338. -och gett råd till folk i 30 år-

  339. -och skulle säga "Glöm allt jag sagt"
    och ta till dig själv-

  340. -att du kunde ha gjort
    mer skada än nytta i decennier.

  341. Det är tufft att ta till sig.
    Jag började tänka om efter några år-

  342. -så då var det enkelt,
    men är man 50-60 år så är det svårt.

  343. Det är mänskligt.

  344. Vi trodde att mättat fett var farligt
    men ser nu att det är ofarligt.

  345. Man måste inte vräka det i sig.

  346. Vi trodde att kolhydrater var nyttiga
    och ris, pasta och juice var perfekt-

  347. -men det kan vara ett problem.
    För mycket dåliga kolhydrater-

  348. -om man är känslig
    och inte motionerar-

  349. -kan leda till fetma och sjukdom.

  350. Det jag ska prata om
    resten av presentationen-

  351. -är vad vi vet om lågkolhydratkost
    när det gäller två saker:

  352. Vikten och diabetes.

  353. Om inte du har diabetes
    kanske du känner nån som har det-

  354. -men vi börjar med vikten. Man säger
    ofta att alla dieter är lika bra-

  355. -och att du kan väga skräpmaten
    och skriva in den i en bok.

  356. Professor Rössner säger: "Det går bra
    att banta med hallonbåtar."

  357. Det finns experter runtom i världen
    som säger samma sak.

  358. I teorin, när man räknar på kalorier,
    går det ju lika bra-

  359. -men hur många här har lyckats banta
    sig till en bra vikt med godis?

  360. Det var ingen. Det går förstås-

  361. -om man ger sig tusan på det, men hur
    skulle man må? Skulle man vara mätt?

  362. Är det ett sunt budskap
    till ungdomar?

  363. Experten som sitter i TV4-soffan-

  364. -den solbrända Mikael Sandström-

  365. -sa att det går lika bra
    att gå ner i vikt med prinsesstårta.

  366. Många experter tror faktiskt det-

  367. -men vem känner nån som har lyckats
    banta med tårta, kakor och bullar?

  368. Ingen. Det går kanske, men det verkar
    vara nästan ingen som klarar av det.

  369. Man blir inte mätt
    på godis eller tårta-

  370. -och visst kan man säga
    att de bara skämtar

  371. -men det är ett olämpligt skämt
    som folk tror på, ett dåligt skämt.

  372. Vår inställning till hur man går ner
    i vikt leder till jojobantning.

  373. Man ska äta mindre,
    men hur länge gör man det?

  374. En vecka...? Kanske.
    En månad...? Inte jag.

  375. Ett år klarar få, och resten av livet
    klarar nästan ingen.

  376. Alla äter sig mätta igen och går upp.
    Det är bra för Viktväktarkonsulenter-

  377. -för då kommer folk tillbaka varje år
    med ytterligare kilon att bli av med.

  378. Det är inte kul om du drabbas av det.

  379. Det finns ett smartare sätt-

  380. -och det handlar om
    att inte tvinga sig ner i aptit-

  381. -utan leva på ett sätt
    som ger lägre aptit-

  382. -så att man vill äta mindre.
    Det kan man göra genom att-

  383. -hålla igen på socker och stärkelse.

  384. Det är visat i flera studier
    att man kan gå ner mer i vikt då-

  385. -utan att räkna kalorier.

  386. Jag går inte in på studierna i detalj
    men de finns på hemsidan och i boken.

  387. Det finns
    åtminstone 18 jämförande studier-

  388. -mellan lågkolhydratkost
    och kalorisnålmat-

  389. -som visar mer viktnedgång
    med lågkolhydratkost.

  390. 18-0. Motsatsen är aldrig visad.

  391. Det kom en statlig utredning
    i höstas, "Mat vid fetma".

  392. De kom fram till att lågkolhydratkost
    är mer effektivt för viktnedgång-

  393. -under den period
    man håller sig till råden-

  394. -och man får bättre hälsa.
    Det skrev tidningarna också.

  395. "Experter säger att LCHF är effektiv
    och lär bli standard i sjukvården."

  396. Det fanns andra liknande rubriker-

  397. -om hur lågkolhydratkost
    fungerar bättre vid fetma.

  398. Det börjar vända lite långsamt,
    men trots det-

  399. -så när folk söker hjälp
    för sin vikt-

  400. -får de ofta gamla, dåliga råd
    om att äta mindre och springa mer.

  401. När de misslyckas, såsom de flesta-

  402. -får de inte bättre råd-

  403. -utan sjukvården ser dem
    som hopplösa fall-

  404. -som har för dålig karaktär-

  405. -och erbjuder att skära bort
    deras magsäck, så de inte kan äta-

  406. -större mängder.

  407. Fetmakirurgi är på väg att bli stort.
    Det är 8 000 om året i Sverige.

  408. Det är dags att fundera på
    om det är rimligt.

  409. Finns det nån sjukdom i magsäckarna
    och tarmarna som man kopplar bort?

  410. Nej. Det är friska organ.

  411. Vi ändrar kirurgiskt våra kroppar-

  412. -så att de ska tåla
    industrimaten bättre-

  413. -i stället för att anpassa maten
    till våra medfödda kroppar.

  414. Folk säger att dem som opereras
    inte har nåt annat alternativ-

  415. -men det är inte sant.
    Det visar många exempel.

  416. Johanna Engström
    hade kämpat med vikten länge-

  417. -och till slut gett upp-

  418. -och anmält sig till fetmaoperation-

  419. -men kvällen innan operationen...

  420. Hon var på sjukhuset och skulle
    nästa morgon rullas in för operation-

  421. -men fick hon panik och kände
    att hon inte kunde göra det-

  422. -så hon sa till sjukhuspersonalen
    "Förlåt, men jag klarar inte av det".

  423. Sen åkte hon hem,
    och nästa dag började hon äta LCHF-

  424. -vilket hon hade funderat på länge
    men aldrig försökt.

  425. Sjukvården hade till och med
    avrått henne från det.

  426. På ett år gick hon ner 51 kilo
    utan hunger-

  427. -och hon såg ut så här,
    när hon blev stylad i Expressen.

  428. Jag önskar att fler fick den chansen
    och inte blev avrådda i onödan.

  429. Varför är det så? I sjukvården
    menar man att omelett till frukost-

  430. -är extremkost, och det
    ska inte sjukvården syssla med.

  431. Att operera bort friska organ
    på löpande band är normalt-

  432. -men att ge råd om mat som liknar
    det våra förfäder alltid har ätit-

  433. -ska vi hålla oss ifrån.
    Det är Semmelweiss igen.

  434. Man experimenterar med
    att operera in elektroder i hjärnan-

  435. -på dem där operationer inte funkar-

  436. -och man experimenterar med
    att stoppa in en slang i magen-

  437. -på folk med viktproblem,
    som hänger ut under tröjan.

  438. Då ska man äta sig mätt,
    och sen hälla ut det i toalettstolen.

  439. Det är sant, och det liknar förstås
    en ätstörning som heter bulimi-

  440. -hetsätning-

  441. -men man brukar inte få den sjukdomen
    ordinerad av sin läkare.

  442. Det här är en kompis till mig,
    Ronnie Mathisen.

  443. Han hade kämpat med vikten länge-

  444. -när han skrev på Facebook "Kan man
    gå ner 10 kilo på 10 veckor?"-

  445. -och nån svarade
    "Det är möjligt med lavkarbo".

  446. Han är norrman, och lavkarbo är LCHF.

  447. Ronnie satte i gång, och tog bild
    på sig själv i boxershorts-

  448. -före och efter. Sen lade han in dem
    i datorn som gjorde en morfning.

  449. Jag ska visa den. Här är Ronnie
    när han äter sig mätt på riktig mat-

  450. -men inte socker och stärkelse.

  451. 35 kilo smälte bort på 9 månader-

  452. -och han klarade 10 kilo på 10 veckor
    så han vän hade rätt.

  453. Så enkelt kan det vara.

  454. Det funkar inte perfekt för alla,
    men det funkar bra för många-

  455. -och det handlar inte bara om vikt
    utan om hälsovärden-

  456. -som blodsocker, kolesterol
    och blodtryck.

  457. Vi hinner prata lite om diabetes.
    Hur många känner nån med diabetes?

  458. Nästan alla. Lyssna extra noga då,
    för nu blir det spännande.

  459. Vid diabetes har man
    mycket socker i blodet.

  460. Det kan man mäta
    med en billig apparat.

  461. Sockret i blodet
    kommer från maten som vi äter.

  462. Kolhydraterna som vi äter
    blir till blodsocker.

  463. 1985 fanns det 30 miljoner
    typ 2-diabetiker i världen.

  464. Nu är siffran...

  465. ...382 miljoner.
    Det är 13 gånger fler.

  466. Det får fetmaepidemin att blekna,
    och snart är det 0,5 miljard-

  467. -personer som förväntas bli
    lite sjukare för varje år-

  468. -får demens, hjärtinfarkt, kraschade
    njurar och sår som inte läker.

  469. Nåt som du
    inte skulle önska din fiende-

  470. -riskerar 0,5 miljard människor.

  471. Ger vi sjuka råd till diabetiker?

  472. Här är en kostpyramid från USA
    för diabetiker-

  473. -med stärkelserik mat längst ner,
    sånt som blir till socker i kroppen-

  474. -medan fett finns i den lilla flaskan
    längst upp i toppen på pyramiden.

  475. Det verkar vara
    upp-och-ned-vända världen.

  476. Det kan vara svårt att förstå, men
    man har trott att fett var farligt-

  477. -och diabetiker har
    extra hög risk att få hjärtsjukdom-

  478. -så de får äta kolhydrater i stället.

  479. När vi ser att fettet inte är farligt
    faller alla skäl för såna råd-

  480. -som liknar tallriksmodellen
    där det mesta höjer blodsockret.

  481. Vi kan se oss om efter nåt-

  482. -som vi visste mer om tidigare-

  483. -när vi inte var rädda för fett
    och saknade medicin för blodsockret.

  484. Då gav man helt andra råd.
    Det här är en kokbok från 1917-

  485. -och det finns många exempel,
    men den här finns på nätet.

  486. Det finns en sammanfattning om vad
    en diabetiker bör och inte bör äta.

  487. Om vi börjar med vad de inte bör äta

  488. -är det socker,
    mjöl och stärkelsemat.

  489. Sen kommer exempel
    som bröd, kakor, ris och pasta.

  490. Rubriken på sidan är
    "Absolut förbjuden mat"-

  491. -men den är basen i kostpyramiden-

  492. -när diabetiker
    blir fler och sjukare.

  493. De skulle äta
    fet mat, ostar, smör, kött och fisk.

  494. Om vi lägger till mycket grönsaker-

  495. -är det de råd jag ger
    till mina diabetespatienter.

  496. De går ner i vikt utan hunger
    och alla får bättre blodsocker.

  497. Jag har aldrig sett motsatsen,
    så det funkar lika bra i dag som då.

  498. Det finns små studier som visar
    att det fungerar på min hemsida.

  499. Men man behöver inte
    läsa en massa studier.

  500. Man kan bevisa det för sig själv
    genom att äta två måltider.

  501. Det här åt jag häromåret:
    En köttbit stekt i smör, grönsaker-

  502. -och bearnaisesås
    med smör och äggula.

  503. Det är en gammeldags dietists mardröm
    för det är nästan inga kolhydrater.

  504. Det är fullt av mättat fett-

  505. -och man känner nästan hur hjärnan
    slutar fungera av kolhydratbrist.

  506. Nej.

  507. Men vad händer med blodsockret?

  508. Blodsockret är mellan 4 och 6
    när man är fastande.

  509. Sen kan det stiga efter en måltid,
    och det här hände.

  510. Det blev en tråkig kväll
    för inget hände.

  511. Äter man inte socker och kolhydrater
    kommer det inte ut i blodet.

  512. Som en kontrast åkte jag till
    världens största fetmakonferens.

  513. Varje år planeras den,
    och 2010 var den i Stockholm.

  514. Dit kom 10 000 fetmaforskare, läkare
    och jag.

  515. Där fick jag den sämsta lunch
    på länge. Här dukar man fram den.

  516. Ni som tror att det inte är sant,
    läs om lunchen på ICO 2010.

  517. Här är hela paketet.
    Det är socker i godiset-

  518. -i frukten, om än med lite fibrer,
    14 gram tillsatt socker i yoghurten-

  519. -och ren stärkelse i smörgåsen.

  520. Ni som förväntat er nåt i smörgåsen
    skulle bli lika besvikna som jag.

  521. Tonfisk skulle det vara,
    men det är en homeopatisk dos.

  522. Det räknas inte.

  523. Om vi lägger in kurvan
    får vi ett annat resultat.

  524. Jag fick en chock över att det
    gick upp till 9,9 på en timme-

  525. -och det är lägre ett tag. Då var jag
    hungrig och ville ha mer mat.

  526. Hade jag varit diabetiker
    hade den kunnat åka upp genom taket.

  527. Såna råd får diabetiker i sjukvården
    "ät en massa frukt".

  528. Mat som höjer blodsockret långsamt
    sägs vara bra-

  529. -som frukt, ris, potatis och bröd.

  530. Det höjer ju blodsockret. Varför
    råder vi diabetiker att äta sånt?

  531. Vem delar ut broschyrerna?

  532. Det är ofta läkemedelsföretag.

  533. De säljer mediciner
    för att sänka blodsockret-

  534. -och delar ut kostråd som höjer det,
    så diabetiker behöver mer medicin-

  535. -och läkemedelsföretaget tjänar mer.
    Det är ju fult-

  536. -och det är ingen konspirationsteori
    utan bara marknadsekonomi.

  537. Läkemedelsföretag
    bör inte ha med hälsoråd att göra-

  538. -för friska patienter
    är den sämsta affär de kan göra.

  539. Lagom sjuka patienter
    tjänar de pengar på.

  540. Det kan man få
    med kolhydrater och mediciner.

  541. Som tur är har nu Socialstyrelsen
    gett ut riktlinjer om kost-

  542. -där de säger att lågkolhydratkost
    är ett utmärkt val för diabetiker.

  543. Det rör på sig i den riktningen.
    Det är härligt.

  544. Utredningen "Mat vid fetma"-

  545. -visar att lågkolhydratkost
    är ett utmärkt val.

  546. Fredrik Nyström,
    professor i internmedicin-

  547. -sa: "När vetenskapliga rapporter
    radas upp"-

  548. -"är resultatet odiskutabelt:
    Vår fettskräck har inget fog!"

  549. "Man blir inte fet av fet mat, lika
    lite som man blir grön av grönsaker."

  550. Lågkolhydratkost är bra vid fetma,
    diabetes och kanske andra sjukdomar.

  551. Det vet vi inte riktigt ännu.

  552. Ni som inte har varit inne på
    min sida på nätet och vill läsa mer-

  553. -kan gå in på kostdoktorn.se, och
    "Matrevolutionen" handlar om det här.

  554. Ni kan få en broschyr-

  555. -om hur man kan äta lågkolhydratkost.

  556. Den finns på att beställa
    på min hemsida.

  557. Kan vi vända utvecklingen?
    Kan David bli smal igen?

  558. Ja. Det finns massor av exempel.

  559. Här är My Westerdahl före och efter.

  560. Hon började äta lågkolhydratkost
    och gick ner 79 kilo i vikt.

  561. Irene Sörman gick ner i vikt
    och blev av med sin diabetes.

  562. Den är spårlöst borta,
    liksom hennes magbesvär.

  563. Slutligen har vi Josefin Larsson, en
    av tiotusentals unga med viktproblem-

  564. -som aldrig behövde vara hungrig
    för att bli smal igen.

  565. Man skulle önska
    att fler fick chansen.

  566. Även om förändringen är på gång-

  567. -går det långsamt.

  568. Vad kan vi göra?
    En miljon människor i Sverige-

  569. -skulle kunna revolutionera sin hälsa
    genom att äta riktig mat.

  570. Flera skulle kunna inspireras av dig,
    för det hände Josefin och de andra.

  571. De har inspirerat och förändrat liv-

  572. -och du kan göra samma sak,
    inte genom att tjata på folk-

  573. -men genom att vara en inspiration
    och testa att förbättra din hälsa-

  574. -och lära dig mer. Att vara här i dag
    är en utmärkt start.

  575. När du möter nån som är nyfiken
    kan du förändra ett liv.

  576. Bara genom att äta riktig mat-

  577. -är vi på väg
    mot en friskare framtid.

  578. Tack!

  579. Textning: Sofie B Granqvist
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Matrevolutionen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

På några få decennier har fetma blivit ett stort problem. Vad beror det på, och vad kan vi göra åt det? Läkaren Andreas Eenfeldt är författare till boken Matrevolutionen. Han beskriver dagens kostråd som förkastliga och menar att våra vanor måste ändras. I början av 1980-talet började myndigheter i USA varna befolkningen för farlig mat. Då var det fett och kolesterol som var farligt, men detta enorma experiment menar Andreas Eenfeldt ledde till att fetman ökade och idag är nästan normalt i USA, och Sverige är på väg åt samma håll. Från seminariedagen Nutrition for health and maximum performance. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Dietik, Kostråd, Medicin, Nutrition, Näringslära, Övervikt
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

I sockrets fotspår

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm har studerat vad läkare och missionärer såg när de reste ut bland världens ursprungsbefolkningar under 1900-talet. Hos flera av dessa grupper fanns inte exempelvis fetma eller diabetes. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Kost, hälsa och prestation

Hälsoinspiratören Jonas Bergqvist menar att för att ta klivet vidare till maximal prestation så krävs en kombination av bland annat en lägre andel kolhydrater och en regelbunden kosthållning. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Konsten att påverka hälsan

Tim Noakes, professor i träningsfysiologi och idrottsnutrition samt författare till storsäljaren "Lore of Running", berättar om hur han tog steget över till lågkolhydratkost och hur en ändrad kost kan bidra till bättre prestationer och en förbättrad hälsa. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Matrevolutionen

På några få decennier har fetma blivit ett stort problem. Vad beror det på, och vad kan vi göra åt det? Läkaren Andreas Eenfeldt, kostdoktorn, är författare till boken Matrevolutionen. Han beskriver dagens kostråd som förkastliga och menar att våra vanor måste ändras. Inspelat i Stockholm den 3 maj 2014. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Hälsa är ett livslångt projekt

Jonas Colting berättar utifrån sin erfarenhet som professionell idrottare om skillnaden mellan fitness och hälsa, seglivade myter inom kostråd och hur viktigt det är med ett helhetsperspektiv gällande hälsa. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Samtal om kost och prestation

Panelsamtal och frågor från publiken. Medverkande: Tim Noakes, Jonas Colting, Andreas Eenfeldt och Jonas Bergqvist. Från seminariedagen Nutrition for health and maximum performance. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Ungdomars matval

UR Samtiden - Ungdomars matval

Vad äter ungdomar om de får välja själva? Ann Perinder, forskare i kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet, har under tre år studerat ungdomars matval. Undersökningen visar bland annat att goda matvanor hemifrån följer med i flytten och att ekologiska alternativ har betydelse vid inköpen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
RadioBildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.