Titta

UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Om UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Föreläsningar från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Forskare och experter redogör för hur den digitala mobbningen sker och vilka konsekvenser det får för både mobboffret och mobbaren. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Till första programmet

UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar : Konsekvenserna av nätmobbningDela
  1. Jag ska redovisa en översikt över
    nätmobbning. Få se om det funkar...

  2. Ska jag ta den här...? Ja.

  3. Jag ska tala lite om definitioner.

  4. Vissa saker känns nog självklara,
    men jag går igenom dem ändå.

  5. Nätmobbningens historia
    och tre utmaningar.

  6. Förekomst sett till ålder, kön och land-

  7. -inblandning, effekter och korrelat,
    "Blir det värre?"-

  8. -och om vi hinner lite om strategier,
    resurser och interventioner.

  9. Några av dessa ämnen tas senare upp
    på mer detaljerad nivå.

  10. Det här är nog bekant,
    men jag vill nämna det.

  11. "Aggression" definieras vanligtvis
    som "att avsiktligt åsamka skada".

  12. Nätaggression är avsikten
    att göra detta via mobil eller nätet.

  13. Mobbning definieras
    som en sorts upprepad aggression-

  14. -mot en person
    som har svårt att försvara sig.

  15. Det två kriterierna är upprepning
    och obalans i maktförhållandet.

  16. Mobbning blir alltså en undergrupp
    till aggression.

  17. Nätmobbning
    kan definieras som följande:

  18. "En aggressiv handling av en grupp
    eller enskild person på nätet-"

  19. -"som riktas mot någon
    som inte kan försvara sig.

  20. Citatet är från en av mina artiklar-

  21. -och är en bearbetning av den
    klassiska definitionen av mobbning.

  22. Det råder oenighet om definitionen,
    och det ska jag återvända till senare.

  23. Nu för tiden talar man ofta
    om traditionell mobbning-

  24. -kontra nätmobbning.

  25. De traditionella tillvägagångssätten
    är fysisk mobbning-

  26. -verbal mobbning,
    utfrysning och ryktesspridning.

  27. Nätmobbning sker via
    mobiltelefoner och internet.

  28. Det finns annan terminologi.

  29. Vissa använder i stället
    nätdiskriminering och näthat-

  30. -och Vandebosch och van Cleemput
    "potentiellt kränkande nätanvändning".

  31. Det finns många termer, men inom
    forskning används ofta "nätmobbning".

  32. Det här är brittiska data
    som illustrerar mobbning per telefon.

  33. Den består till stor del av sms,
    men även av samtal.

  34. När man tittar på nätmobbningen
    till höger ligger sociala medier högt.

  35. Där finns även e-post,
    chattrum och bloggar.

  36. Det här var på sociala medier 2011.

  37. Det började med e-post och sms,
    men nu har sociala medier tagit över-

  38. -som den största arenan
    för nätmobbning.

  39. Jag har en lista på
    de vanligaste sorternas nätmobbning.

  40. Attacker och hot, nedsättande
    kommentarer, stalking, utfrysning-

  41. -förställning, falska profiler
    och att sprida personligt material.

  42. Allt detta kan ske.

  43. Det här känner ni nog redan till-

  44. -men det skiljer sig
    från traditionell mobbning i fråga om...

  45. ...vad vi kan förvänta oss vad gäller
    vilja att delta och konsekvenser.

  46. Det beror lite på tekniskt kunnande.
    Att lägga upp falska profiler-

  47. -kräver viss kunskap.

  48. Även bland unga, som är datorvana-

  49. -avgör den tekniska kunskapen
    vad de kan tänkas göra.

  50. Det är inte ansikte mot ansikte.
    Förövarna är till viss del dolda.

  51. Man är oftast inte helt osynlig
    men i alla fall i någon mån.

  52. Det är verkligen inte öga mot öga.

  53. Förövaren ser inte offrets reaktion,
    åtminstone inte på kort sikt-

  54. -vilket spelar in i fråga om empati
    och moralisk frånkoppling-

  55. -och vilken roll det spelar
    i nätmobbning.

  56. Åskådarrollerna är mer komplexa.

  57. Vid traditionell mobbning
    har vi åskådare-

  58. -som möjligen ingriper
    eller hejar på mobbaren.

  59. Vid nätmobbning är man kanske med
    mobbaren när denne gör ett inlägg-

  60. -eller så är man kanske med offret
    när denne ser eller mottar något.

  61. Eller så ser man det utan kontakt
    med vare sig mobbare eller offer.

  62. Följaktligen har vi mer komplexa roller.

  63. Publiken har växt. Vid traditionell
    mobbning är de kanske en handfull.

  64. Det kan vara 7-8 andra personer
    som ser själva mobbningen.

  65. Det kan förstås vara tusentals
    när det gäller en webbsida.

  66. Det är svårt att komma undan.

  67. Förut kunde man fly mobbningen
    efter skolan, på helger och på lov-

  68. -men det gäller inte vid nätmobbning.

  69. Mobil och internet är viktigt för unga
    och de inte är beredda att offra dem.

  70. Vi ska ta en titt på ämnets historia.

  71. Det här hittar ni i min bok,
    som Philip så vänligt nämnde tidigare.

  72. Det här är min syn på utvecklingen-

  73. -sen nätmobbningen tog fart
    för ett tiotal år sedan.

  74. Det började på 1970-talet med Dan,
    som är här i dag-

  75. -vars bild jag tog när jag hälsade på.

  76. 1978 skrev han boken "Aggression in
    Schools - Bullies and Whipping boys".

  77. Han utformade det frågeformulär
    som ofta används-

  78. -och jobbade med den nationella
    kampanjen i norska skolor på 80-talet.

  79. Vid den tiden såg vi på mobbning
    som fysisk och verbal kränkning.

  80. Fysisk här, verbal där.

  81. Dessutom forskade man i Japan
    om "ijime".

  82. Det är den term
    som närmast motsvarar mobbning.

  83. Det här var inget vi visste om,
    och Yoji Morita, som inte är här...

  84. Är det några japaner här? Nej...

  85. Han var och är fortfarande
    ledande inom det området i Japan.

  86. Mellan 1989 och mitten av 90-talet
    flyttade forskningen från Skandinavien.

  87. Dessförinnan hade bara Dan
    och några andra forskat på det.

  88. Japanska och västerländska forskare
    fann gemensamma paralleller.

  89. Japan var ledande bland
    de asiatiska länderna i det här arbetet.

  90. Kamratformulär utformades för att
    komplettera självskattningsformulären.

  91. Efter Norge påbörjades interventioner
    i andra länder.

  92. I England fanns Sheffieldprojektet och
    liknande fanns i Kanada och Belgien.

  93. Definitionen av mobbning,
    eller aggression, vidgades-

  94. -med hjälp av forskare i Finland
    och senare med Nicki Crick i USA-

  95. -som talade om indirekt aggression
    vilket förstås gäller även mobbning.

  96. Det är den sociala utfrysning som vi
    ser på de tecknade bilderna till höger.

  97. Vi fick ett etablerat internationellt
    forskningsprogram i mitten av 90-talet.

  98. En annan utveckling var Participant
    Roles Scale av Christina Salmivalli.

  99. Där är ditt foto, Christina.

  100. Många länder gör studier.
    Det är ett internationellt intresse.

  101. I den första boken här sammanställs
    21 länders rapporter om mobbning.

  102. En handlar om amerikanska
    och australiensiska skolor.

  103. Från 2004 ser vi en förändring
    som går mot nätmobbning.

  104. Det uppkom redan år 2000
    eller tidigare-

  105. -men bestod då av enstaka fall.

  106. Det är från 2004 vi får
    en världsomspännande medvetenhet-

  107. -inom forskarvärlden och skolväsendet.
    Man inser att det är viktigt.

  108. Det började med sms-mobbning.
    Man minns det knappt, men så var det.

  109. Här ser vi en tecknad bild
    som illustrerar sms-mobbning.

  110. Det har utvecklats de senaste tio åren
    och publikationerna här visar på det.

  111. Det här är bara ett urval av
    de viktigaste artiklarna och böckerna-

  112. -och det är en
    jag särskilt vill kommentera...

  113. Den i fetstil, av Kowalski med flera,
    i "Psychological Bulletin".

  114. Den är den främsta publikationen
    inom psykologi-

  115. -och det är en ära att bli publicerad.
    Jag har inte lyckats.

  116. De har aldrig tagit upp traditionell
    mobbning, bara nätmobbning-

  117. -och i den här artikeln redovisar man
    tio års forskning på området.

  118. Antalet artiklar har blivit så många
    att det är svårt att hänga med-

  119. -även om det är mitt huvudområde.

  120. Det är svårt att hinna med alla de
    artiklar som kommit ut på senare år.

  121. Jag vill nämna tre utmaningar
    för oss som arbetar med detta.

  122. Det finns säkerligen fler.
    Den första är definitionen.

  123. Min tidigare definition
    är hämtad från traditionell mobbning-

  124. -alltså "upprepad aggression
    och obalans i maktförhållandet":

  125. Vad är "obalans i maktförhållandet"?
    Traditionellt är det ofta fysisk styrka-

  126. -kanske självförtroende och antal,
    som när en grupp går samman.

  127. Det här gäller inte på samma sätt
    vid sms- och nätmobbning.

  128. Vari består maktbalansen?

  129. Det kan vara större it-kunskaper
    och anonymitet.

  130. Om man inte vet vem som mobbar
    är det svårt att vidta rätt åtgärder.

  131. Är det inte anonymt kan traditionella
    kriterier fortfarande vara relevanta.

  132. Om man vet att man attackeras av X-

  133. -och X är populär och stark
    blir maktobalansen genast relevant.

  134. Nät- och traditionell mobbning
    hänger ofta samman.

  135. De går sida vid sida,
    som vi ska se senare.

  136. När det gäller upprepning så kan
    ett enda elakt inlägg på en webbsida-

  137. -ses och delas flera gånger av andra.

  138. Det må vara
    ett övertramp av förövaren-

  139. -men denne vet
    att många kommer att se det.

  140. "Upprepning" får en annan innebörd,
    men är ändå relevant som begrepp.

  141. Det pågår diskussioner om detta.

  142. Den här granskningen av sex
    olika länder har en del empiriska data-

  143. -gällande vilka kriterier som används
    för att definiera nätmobbning.

  144. Den omfattar sex länder,
    varav Sverige är ett.

  145. 11- till 17-åringar
    fick ett antal olika scenarier-

  146. -som innehöll olika grad upprepning
    och uppsåt-

  147. -om nätmobbningen var öppen för alla
    att se eller av privat karaktär-

  148. -och vilken roll dessa kriterier spelade
    för definitionen av nätmobbning.

  149. Maktobalans
    var intressant nog viktigast-

  150. -vilket stödjer det faktum att vi
    kan använda termen nätmobbning.

  151. Uppsåt var också viktigt,
    liksom anonymiteten.

  152. Upprepning bedömdes som mindre
    viktigt, liksom mobbningens natur.

  153. Vill man läsa mer om den studien
    så kan jag ordna det.

  154. Ännu en utmaning
    är hur man mäter nätmobbning.

  155. Jag nämner det helt kort, för du
    tar väl upp det här senare, Ann?

  156. Hur det mäts?

  157. Hon och Sofia har publicerat
    en artikel och ett bokkapitel om detta-

  158. -där de systematiskt undersökte
    43-44 mätinstrument.

  159. Det var 43 i en och 44 i den andra,
    så därför står det olika i texten.

  160. Många gav inte adekvata definitioner.

  161. Bara 13 av de 44 i den andra studien
    nämnde maktobalans.

  162. Det handlade snarare om aggression.

  163. Få nämnde uppsåt.

  164. Referenspunkterna varierade.

  165. Med andra ord: Hur ofta har detta
    inträffat under året, eller liknande.

  166. Hur ofta det inträffade varierade också.
    En gång, flera gånger i veckan?

  167. Allt detta varierade, så det var svårt
    att arbeta fram ett bra instrument.

  168. Jag har förstått att ni funderar på
    att göra en uppföljning.

  169. Den tredje utmaningen är intressant.
    Det är historiska faktorer.

  170. Vi psykologer har inte varit vana
    att tänka i historiska termer.

  171. Vi ser till den mänskliga naturen, men
    tar inte hänsyn till historisk kontext.

  172. Det är inte oviktigt inom mobbning.

  173. Jag nämnde ändringar av definitionen.
    På 80-talet vidgades definitionerna-

  174. -och vi blev medvetna om sambandet
    mellan aggression och utfrysning.

  175. Numera ingår dessa i definitionen.
    Så var det inte på 70- och 80-talen.

  176. Vi som är äldre har upplevt det.

  177. Men dessa förändringar har tagit
    tiotals år och de är inte många.

  178. De går snabbare inom nätmobbning
    som förändras år från år-

  179. -vad gäller det som sker.

  180. Det beror på ny teknik
    och dess popularitet.

  181. För tio år sedan skedde det via sms
    medan det nu går via sociala nätverk-

  182. -som Twitter och Instagram, vilket kan
    förändras från månad till månad.

  183. Det är viktigt att visa vilket datum
    man samlat in sina data-

  184. -för att se dem
    i rätt historisk kontext.

  185. Ni ska få några exempel på
    hur detta påverkar forskningen.

  186. Noret och Rivers i England
    har de bästa resultaten över tid.

  187. De arbetade i York i norra England,
    och varje år mellan 2002 och 2005-

  188. -gjorde de en studie av nätmobbning.

  189. "Ökar det eller minskar det?"
    och så vidare.

  190. Det ökade för flickor, inte för pojkar.

  191. De frågade: "Hur ofta har du fått elaka
    eller hotfulla sms eller e-post?"

  192. På den tiden var frågan relevant-

  193. -men 2006-2007 utgjorde dessa inte
    majoriteten av nätmobbningsfallen.

  194. Som ni såg tidigare var sociala nätverk
    vid det laget det dominerande.

  195. Problemet med att anpassa frågan är
    att man då inte får konsekventa data.

  196. Man måste anpassa sin metod
    för att passa den aktuella perioden-

  197. -vilket medför problem för studier
    som löper över tid.

  198. Jag arbetade med ett DAPHNE-projekt
    mellan 2007 och 2009-

  199. -där vi i våra frågeformulär skiljde
    mellan mobil- och internetmobbning.

  200. Nu har de flesta smarta telefoner
    vilket gör distinktionen problematisk.

  201. När vi gjorde den uppföljande studien
    var vi tvungna att anpassa formuläret.

  202. Det var några av de utmaningar
    man kan forska kring.

  203. Nu lite data vad gäller förekomst
    sett till ålder, kön och land.

  204. Hur vanligt är nätmobbning?
    Rapporterna visar på stora skillnader.

  205. Vissa studier
    visar på förhållandevis låg förekomst.

  206. Jag syftar på en artikel
    i en framstående europeisk tidskrift.

  207. Under perioden 2007-2010
    gällde följande siffror för offer.

  208. Omkring 4-5% hade utsatts i USA
    i åldersgruppen 8-19 år.

  209. I Norge var det 3-4%
    i gruppen 9-17 år.

  210. I en annan studie som publicerades
    förra året men med data från 2008...

  211. Publikationsdatum indikerar inte alltid
    när data samlades in.

  212. Här är ett glapp på fem år,
    vilket inte är ovanligt.

  213. Ibland publiceras man först flera år
    senare, eftersom man blir refuserad.

  214. Det är inte ovanligt, men det är viktigt
    att uppge när data samlades in.

  215. Siffran 2008 var 2-5% i Sverige
    i åldersgruppen 15-16 år.

  216. Det är ganska låga siffror.

  217. I "European Journal of Developement
    of Psychology"-

  218. -konstaterade amerikanerna
    Hinduja och Patchin följande:

  219. "Olweus påstående
    att 4,1-5% har nätmobbats"-

  220. -"och 2,5-3%
    har utsatt andra för nätmobbning"-

  221. -"har inte belägg forskningen."

  222. Deras egen studie visade att 20 % i
    gruppen 11-18 år utsatts för mobbning-

  223. -och de hänvisade till 35 artiklar
    där ett snitt på 24% hade varit utsatta-

  224. -och 17% hade nätmobbat andra.

  225. De har senare
    reviderat sin ståndpunkt.

  226. De publicerade en artikel
    med resultat jag snart ska visa.

  227. Men andra rapporterar om högre
    förekomst, bland annat från Kina.

  228. All data kommer från sommaren 2012.
    35-57% av alla unga...

  229. Det verkar väldigt mycket.

  230. Varför får vi då
    sådana variationer i rapporterna?

  231. En orsak kan vara frekvensen.

  232. De högre siffrorna indikerar ofta
    något som hänt någon enstaka gång.

  233. "Har du någonsin utsatts för
    något elakt i ett sms eller på nätet?"

  234. I stället för
    "Det har inträffat ett flertal gånger"-

  235. -"den senaste tiden" eller liknande.

  236. Upprepningen kan ha förbisetts.

  237. Tidsperspektivet:
    "Har detta någonsin hänt"-

  238. -"eller har det hänt den senaste tiden?"

  239. De flesta av oss har någon gång
    blivit utsatta för något otrevligt.

  240. Då får man höga siffror.

  241. Definitionen. Inkluderar man
    upprepning och maktobalans?

  242. De tillfrågades ålder och personlighet
    spelar in-

  243. -liksom mobbningens art
    och när datan samlades in-

  244. -vilket, som jag sa, ofta inte framgår.

  245. Dan återkommer till detta
    i sin föreläsning.

  246. Man kan dra slutsatsen
    att enstaka händelser-

  247. -kan drabba över 20 % av alla unga-

  248. -men allvarligare eller upprepade
    incidenter rapporteras av cirka 5%.

  249. Det är färre
    än vid traditionell mobbning.

  250. Dessa data från Australien visar på
    vikten av upprepningskriteriet.

  251. Här finns olika sorters nätmobbning,
    som hotfull e-post och meddelanden.

  252. Här har vi "upprepat" och "någonsin".

  253. Har det någonsin hänt eller
    har det hänt vid upprepade tillfällen?

  254. Här framgår det uppenbara.

  255. Tittar man på "någonsin" och klumpar
    ihop alla sorters nätmobbning-

  256. -säger 20 % att det hänt någon gång.

  257. Lägger man ihop de återkommande
    siffrorna blir summan runt 4-5%.

  258. Här är data från "EU Kids online"
    som många känner till.

  259. Det drivs av Sonya Livingstone och
    genomförde undersökningar 2010-

  260. -i 25 olika europeiska länder inklusive
    Sverige och England med flera.

  261. Den omfattar 1000 barn
    i åldern 9-16 år...

  262. ...och man tittade både på
    nätmobbning och vanlig mobbning.

  263. Det här är andelen som mobbats
    de senaste 12 månaderna.

  264. Man tog upprepningsskriteriet
    i beaktande och även maktbalansen.

  265. Vi tittar på det fetstilta,
    som är medeltalet i de 25 länderna.

  266. Omkring 6%
    hade utsatts för nätmobbning.

  267. 19% är siffran för all mobbning-

  268. -inklusive traditionell mobbning,
    som är vanligare än nätmobbning.

  269. Storbritannien ligger aningen högre och
    Sverige ligger förhållandevis högt.

  270. Detta förvånar mig.

  271. Storbritannien är sällan bättre
    än Sverige. Det brukar vara tvärtom.

  272. Jag tror inte helhjärtat
    på dessa nationella skillnader.

  273. Siffrorna stämmer inte överens
    med HBSC:s.

  274. HBSC gör även de återkommande
    undersökningar i ett flertal länder-

  275. -huvudsakligen i Europa men även
    i Kanada, Ryssland och Ukraina.

  276. Sverige ligger lågt i HBSC, och jag
    och en kollega, som råkar vara svensk-

  277. -har precis påbörjat en analys av detta.

  278. Vi fick en korrelation på 0,28-

  279. -mellan HBSC:s och EU Kids Onlines
    data för de gemensamma 20 länderna.

  280. Det är ganska lågt. Mindre än 0,3.

  281. Jag hade förväntat mig en korrelation
    på runt 0,7 om siffrorna är pålitliga.

  282. Det återstår många frågor.

  283. Ligger problemet hos en av de två
    eller hos båda?

  284. Det här måste vi ta reda på.

  285. Lite kort om ålders- och könsskillnader.

  286. Det här grundar sig på Tokunagas
    studie och på vad jag har läst.

  287. De flesta inblandade är omkring 15 år-

  288. -vilket är senare än för traditionell
    mobbning där snittåldern är 13-14 år.

  289. Könsfrågan är intressant, för
    forskningsresultaten är inte entydiga.

  290. I traditionell mobbning är de entydiga.

  291. Där är pojkar i högre grad mobbare-

  292. -medan det är liten skillnad på offer.

  293. Nätmobbningen ter sig mer varierad.

  294. Flickor tycks vara aningen mer
    intresserade av nätmobbning.

  295. Kanske för att rykte
    är centralt för nätmobbning-

  296. -snarare än fysisk styrka,
    som är viktigare för pojkarna.

  297. Sociala nätverk spelar en viktig roll,
    och det är flickor mer intresserade av.

  298. De är mer intresserade än pojkarna.

  299. Här ser vi data från England 2011.

  300. Vi kan ta en titt på könsskillnaderna.

  301. Det här är offer för mobilmobbning.

  302. Procenttalet anger
    om det var en flicka eller en pojke.

  303. Nätmobbning av en flicka
    är särskilt högt.

  304. Det ger en fingervisning om att flickor
    är mer involverade i nätmobbning.

  305. Nu lite om indikatorer på inblandning.

  306. Vem blir inblandad? Jag har
    sammanställt data från olika studier.

  307. Inblandning i traditionell mobbning
    är ett starkt korrelat för nätmobbning.

  308. Det visar sig i alla undersökningar
    och är ett mycket konsekvent resultat.

  309. Det är även annat antisocialt beteende.

  310. Det överlappar med 70-80 procent.

  311. Stor internetvana
    och avancerade it-kunskaper.

  312. Det finns även familjefaktorer.

  313. Konflikter med vårdnadshavare, sämre
    vuxenstöd och brist på kommunikation-

  314. -märks även vid traditionell mobbning.

  315. Nya studier visar på att överdriven
    övervakning kan trigga inblandning.

  316. En restriktiv uppfostran
    kan alltså slå tillbaka.

  317. Det kan även vara så
    att dessa föräldrar inte kommunicerar-

  318. -och har ett olyckligt beteende.

  319. Man tittade även på injunktiva normer.

  320. Vad ses som accepterat och förväntat
    beteende inom kamratgruppen?

  321. Brits på empati
    är något man har tittat på.

  322. Traditionella förövare saknar empati.

  323. Inte offren, men mobbarna.

  324. Många har tittat på avhämningsteorin
    som jag nämnde tidigare.

  325. Då man vid nätmobbning
    inte ser sitt offer-

  326. -spelar empati en mindre roll.

  327. Det är irrelevant
    om man inte ser reaktionen.

  328. Men flera studier har funnit
    att mobbare har mindre empati.

  329. Det gäller både för nätmobbning
    och traditionell mobbning.

  330. Moraliskt frikopplande liknar detta.
    Robert Thornberg ska tala om det.

  331. Det innebär att man kringgår
    det normala förnuft-

  332. -som hindrar oss från att skada en
    annan människa. Några exempel är:

  333. "Han förtjänade det. Det var inte jag
    som började. Det var bara på kul."

  334. Det blir annorlunda
    när förövaren inte ser sitt offer.

  335. Gini, Pozzoli och Hymel har gjort
    en metaanalys av 15 olika studier-

  336. -och fick relevanta resultat
    för båda sorters mobbning.

  337. För vanlig mobbning var korrelationen
    0.25 och för nätmobbning 0,31.

  338. Det är i stort sett samma.

  339. Moralisk frikopplande
    tycks vara signifikant för båda.

  340. Det är liknande för pojkar och flickor
    och vanligare hos tonåringar än yngre.

  341. Man har även tittat på mediepåverkan, i
    synnerhet när det gäller aggression.

  342. Det finns kopplingar mellan exponering
    för våldsmedia och nätmobbning.

  343. Två studier från Spanien och Cypern-

  344. -fann kopplingar av det här slaget
    till nätmobbning och nätkränkningar.

  345. Nej, det hoppar jag över.
    Jag ska tala om effekter och korrelat...

  346. ...för att falla offer för nätmobbning.

  347. Spelar det någon roll om man
    faller offer för nätmobbning?

  348. Jag ska ge fyra exempel
    från ett stort antal studier.

  349. Det första är från Österrike.

  350. Det vi ser här är siffror på depression-

  351. -och somatiska symptom
    som magont eller huvudvärk.

  352. Vi har fyra kategorier av elever:

  353. Icke inblandade, traditionella offer-

  354. -offer för nätmobbning, för traditionell
    mobbning och nätmobbning-

  355. -de som är både traditionella offer
    och förövare-

  356. -samt de som är både offer
    och förövare i båda slags mobbning.

  357. Här framträder ett mönster.

  358. Som förväntat har de icke inblandade
    barnen de lägsta resultaten.

  359. Resultaten för offer för båda sorters
    mobbning är förhållandevis lika.

  360. Är man inblandad i både delar
    är resultaten sämre.

  361. Det är dessa offer
    som får de sämsta resultaten.

  362. Här är en australiensisk studie
    på 9-19-åringar.

  363. Man grundar detta på SDQ-formuläret.

  364. Ett högt resultat är sämre och det är
    ett vanligt mått på social anpassning.

  365. Icke inblandade, traditionella offer,
    offer/förövare-

  366. -offer för nätmobbning, offer/förövare
    inom både sorters mobbning.

  367. Korrelationen med SDQ blir allt sämre
    ju längre bort i raden man kommer.

  368. Här ser vi data från Sverige.

  369. 13-16-åringar, psykosomatiska
    symptom, ett högt resultat är dåligt.

  370. Icke inblandade, mobboffer,
    offer för nätmobbning, offer för båda.

  371. Offer för nätmobbning får ett sämre
    resultat och offer för båda det sämsta.

  372. Här är en lite nyare studie från USA.

  373. Jag har tagit med några av resultaten:

  374. Depression, suicidalitet och låga betyg.

  375. Det är indelat i nätmobbning
    och traditionell mobbning.

  376. Vi har icke inblandade, förövare,
    offer samt förövare/offer.

  377. Jag ska ge er en av mina sista
    fem minuter att titta på det här.

  378. Nätmobbningen tycks få lite sämre
    resultat än traditionell mobbning.

  379. Nätmobbningen får sämre resultat.

  380. Återigen är det offer/förövare
    som får de avgjort sämsta resultaten.

  381. Vi summerar.

  382. Effekten av nätmobbning är möjligen
    värre än av traditionell mobbning.

  383. Att utsättas för båda sorters mobbning
    ger särskilt dåliga resultat-

  384. -liksom att vara
    både offer och förövare.

  385. Tvärsnittsstudier har begränsningar.
    Det här är korrelationsstudier.

  386. Jag nämnde två nya longitudstudier.

  387. En studie från Spanien tittar
    på effekten på offren över ett års tid.

  388. Nätmobbning ökar
    symptomen på depression-

  389. -och depression ökar risken
    att utsättas för nätmobbning.

  390. Det tyder på att det är en ond cirkel.

  391. Om man är deprimerad ökar risken
    för mobbning och tvärtom.

  392. Depression är genomgående
    ett viktigt resultat av nätmobbning.

  393. Den andra studien
    handlar om förövare.

  394. Man tittar på popularitet över tid.

  395. Popularitet ökar risken för aggression
    över tid.

  396. Det handlar mer om aggression.

  397. Nätaggression ökade populariteten
    för flickor, inte pojkar.

  398. Studien indikerade att det var viktigare
    för flickor än för pojkar.

  399. Självmord och suicidalitet är viktigt.

  400. Här ser vi japanska föräldrar med en
    bild på sin son som begått självmord.

  401. Ett flertal studier har tittat på detta
    i relation till nätmobbning.

  402. Det är många faktorer
    inblandade i självmord.

  403. Erfarenheter av nätmobbning
    tycks bidra till suicidalitet-

  404. -vilket vi såg
    i Kowaliskis statistik tidigare.

  405. Det är dock vanligt att faktorer
    som depression och familj spelar in-

  406. -så det är svårt att säga
    att mobbning orsakar självmord-

  407. -trots att det i vissa fall
    tycks vara den främsta orsaken.

  408. Jag ska försöka avsluta.
    Vi har bara en bild kvar.

  409. Blir nätmobbningen värre?

  410. HBSC:s undersökningar, som jag
    nämnt, tyder på en liten nedgång-

  411. -vad gäller det generella antalet fall
    i många länder.

  412. Vi publicerade en artikel om det.

  413. Vi tittade även på andra studier
    och data över tid-

  414. -och det är tydligt
    att mobbningssiffrorna sjunker lite.

  415. Det är inga stora skillnader,
    men kanske från 12% till 10%.

  416. Det är så det ska vara.

  417. Vi har arbetat med det här ämnet
    i flera decennier, som ni har sett-

  418. -och det vore förödande
    om det inte hade haft någon inverkan.

  419. En liten nedgång i traditionell mobbning
    är rimlig att förutspå.

  420. Men gäller detsamma nätmobbning?

  421. Här ser vi data samlade över tid.

  422. Enligt Youth Internet Safety Survey
    ökade nätmobbningen-

  423. -mellan 2000, 2005 och därefter 2010.

  424. Flickor är överrepresenterade.
    Här ser man en ökning.

  425. Vi har Growing Up with Media Survey.

  426. Mellan 2006 och 2008
    låg siffrorna för nätaggression stilla.

  427. Ingen förändring.

  428. I England minskade den traditionella
    mobbningen mellan 2008 och 2011.

  429. Nätmobbningen förändrades inte.

  430. Mycket nyligen gjorde EU Kids Online
    en uppföljning i fem länder-

  431. -mellan 2010 och 2013 som
    tyder på en ökning av nätmobbningen-

  432. -särskilt bland flickor,
    men vanlig mobbning är mer utbredd.

  433. Vissa menar att ingen förändring skett
    och andra att nätmobbningen ökat.

  434. Vissa studier tyder på att det ökar,
    vilket är föga förvånande-

  435. -sett till det ökade internetanvändandet
    och nätmobbningens olika uttryck.

  436. Ska jag sluta här? Ja?

  437. Tack.

  438. Översättning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Konsekvenserna av nätmobbning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Peter K Smith, professor på Goldsmithuniversitetet i England, går igenom hur nätmobbning ser ut och vilka konsekvenserna blir för den som blir mobbad. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Ämnen:
Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Nätmobbning, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Konsekvenserna av nätmobbning

Peter K Smith, professor på Goldsmithuniversitetet i England, går igenom hur nätmobbning ser ut och vilka konsekvenserna blir för den som blir mobbad. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Förebyggande strategier mot nätmobbning

Sofia Berne, doktorand på Göteborgs universitet, har tittat på hur man kan förebygga mobbning. Förutom de ungas ansvar ska vuxna runtomkring föregå med gott exempel när det gäller uppförande på sociala medier. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Medvetenhet och ansvar på sociala medier

Lars Arrhenius är generalsekreterare för organisationen Friends som jobbar mot mobbning. Han berättar om deras arbete och om juridiken kring olika händelser på nätet, bland annat det så kallade Instagramupploppet i Göteborg 2012, och vilka konsekvenser de kan få. Från konferensen Cyberbullying som hölls i Göteborg den 11-12 maj 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Vem drabbas av nätmobbning?

Professor Christina Salmivalli från Åbo universitet forskar inom området kamratrelationer. Hon går igenom hur aggressivt beteende och social utveckling tar sig uttryck på nätet. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Nätmobbning i en digital tid

Patricia Agatston är kurator i USA och hon menar att det idag finns för lite tid för ungdomar att träffas och spendera tid tillsammans, därför har den digitala världen blivit en plats där de umgås. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Utseenderelaterad mobbning på nätet

Ann Frisén, professor i psykologi, berättar om utseenderelaterad nätmobbning bland ungdomar. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Nätmobbning och sanningar

Dan Olweus, professor i personlighetspsykologi, säger att den digitala mobbningen är väldigt vanlig. Han har studerat över 1 miljon elever i amerikanska skolor. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends m.fl.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Nolltolerans mot nätmobbning

Caroline Dyrefors Grufman berättar om sitt uppdrag som barn- och elevombud. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Jämställdhet 2.0

Inte bara kvinnor och män

Paulina de los Reyes är professor vid Stockholms universitet. Hon föreläser om intersektionalitet och menar att vi inte bara kan se till kön när det gäller att nå jämställdhet och jämlikhet. Inspelat den 6 november 2014 vid Konferenscentrum Wallenberg i Göteborg. Arrangör: Nationella sekretariatet för genusforskning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Konkubiner

I Kina är konkubiner fortfarande vanliga. Vid en skilsmässa brukar kvinnan förlora allt och älskarinnan får skulden. Li har levt som bihustru i 13 år. ”I det här samhället blir jag värdelös och billig”, säger Li. Zhan Yufen kallas ”älskarinnemörderskan." Hon pryglar upp konkubiner och ser till att de får sparken. Guo Jianmei vid ”Women´s watch" menar dock att Kinas kvinnor börjar protestera.

Fråga oss