Titta

UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Om UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Föreläsningar från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Forskare och experter redogör för hur den digitala mobbningen sker och vilka konsekvenser det får för både mobboffret och mobbaren. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Till första programmet

UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar: Förebyggande strategier mot nätmobbningDela
  1. Jag representerar en arbetsgrupp
    i EU-nätverket COST.

  2. Vi är flera personer som har tittat
    på vilka riktlinjer det finns-

  3. -för att arbeta förebyggande
    mot cybermobbning.

  4. Det är en internationell genomgång
    av vad man har gjort i Europa.

  5. Först ska jag säga vad COST är.

  6. COST är ett europeiskt nätverk,
    en organisation-

  7. -där forskare från olika länder
    i Europa kan samarbeta-

  8. -och nå ut med den kunskap
    som de kommer fram till.

  9. Jag hade turen att få delta
    i det här nätverket.

  10. Det pågick från 2008 till 2012,
    alltså fyra år.

  11. Nätverket hade flera syften.

  12. Ett syfte var att titta på vilka
    riktlinjer det fanns i olika länder-

  13. -kring hur man arbetar
    mot nätmobbning.

  14. Nätverket som jag var med i hette:

  15. "Cyber-bullying:
    coping with negative"-

  16. -"and enhancing positive uses
    of new technologies"-

  17. -"in relationships
    in educational settings."

  18. Jag har också tagit med webbadressen
    till hemsidan.

  19. Där finns en del material, för andra
    grupper tittade på andra frågor-

  20. -kopplat till nätmobbning.

  21. Här är en bild på rapporten som jag
    baserar dagens presentation på.

  22. Där har vi, i vår grupp, skrivit om
    de olika ländernas riktlinjer.

  23. Ni kan se namnen på alla som har
    varit involverade i det här arbetet.

  24. När jag avrundar ska ni få en länk
    där ni kan hitta den här rapporten.

  25. Ni ska få en länk
    där ni kan läsa den.

  26. Det här är en bok där den här gruppen
    har publicerat ett kapitel-

  27. -om det jag presenterar i dag.
    Där finns också mer information.

  28. Vi skulle analysera och sammanställa
    riktlinjer för nätmobbning.

  29. Vi tittade på 25 länder i Europa,
    samt Australien och Israel.

  30. Vi hittade riktlinjer
    för olika grupper.

  31. För föräldrar, ungdomar, skolor
    och lärare.

  32. Vanligast var att man riktade sig
    till föräldrar.

  33. Ovanligast var att man riktade sig
    till skolor.

  34. Först kommer jag att kort presentera
    det som står i rapporten-

  35. -om vad tidigare forskning säger,
    om all sorts mobbning.

  36. Sedan berättar jag
    vad rekommendationerna rekommenderar.

  37. I slutet säger jag något kort om vad
    vår grupp rekommenderar.

  38. Vi börjar med tidigare forskning.
    Först om föräldrar och nätmobbning.

  39. Ungdomar berättar sällan
    för föräldrar om nätmobbning.

  40. De kan vara rädda att bli förbjudna
    att använda nätet.

  41. Nu frångår jag riktlinjerna lite och
    hoppar in i min och Annes forskning.

  42. Vi har frågat barn och ungdomar
    i Göteborgsområdet-

  43. -vad de skulle göra för att få stopp
    på nätmobbning.

  44. Det var vanligt att de uppgav
    att de skulle vända sig till vuxna.

  45. De föreslår det, och det skiljer sig
    från internationell forskning.

  46. Det verkar vara lite vanligare här
    att man berättar för vuxna.

  47. Tillbaka till riktlinjerna.

  48. Eller, vi är på tidigare forskning.

  49. Forskning visar att föräldrar
    som har barn som nätmobbar andra-

  50. -sällan engagerar sig i barnens
    internetanvändning.

  51. Och föräldrar vars barn nätmobbar
    är mer benägna att använda förbud-

  52. -än att vägleda barnen
    kring nätanvändning.

  53. Barn kan förbjudas att vara på nätet
    om föräldern hör att något sker där.

  54. Det är önskvärt att skolan
    medverkar till att öka-

  55. -föräldrars kunskap om nätmobbning
    och hur man förhindrar den.

  56. Man kan ha föräldramöte och berätta
    om vad skolan gör mot mobbning.

  57. Nu går jag över till att prata om vad
    ländernas riktlinjer rekommenderade.

  58. Det stod att föräldrar bör utveckla
    sina sociala färdigheter-

  59. -för att kunna förhindra och hantera
    nätmobbning.

  60. Föräldrar bör lyssna aktivt
    när barn berättar om svårigheter-

  61. -och inte avbryta dem.

  62. Föräldrar rekommenderas att utveckla
    sina tekniska kunskaper om nätet.

  63. Föräldrar kan behöva lära sig
    hur man tar en skärmdump-

  64. -om barnet utsätts för något,
    så att man har bevis.

  65. Det är ett av många exempel.

  66. Riktlinjerna gav inte tips om
    hur man stödjer barn-

  67. -genom att söka hjälp från experter
    på it-relationer.

  68. Ett exempel är Institutet för Juridik
    och Internet, som vi har i Sverige-

  69. -där ungdomar kan gå in
    och anmäla näthat-

  70. -och eventuellt få hjälp av jurister.

  71. Men också få information om
    vad näthat är.

  72. Här kommer mer om vad som stod
    i riktlinjerna för föräldrar.

  73. Föräldrar bör uppmuntra sina barn att
    be om hjälp om de blir nätmobbade.

  74. Ursäkta, jag ska bara...

  75. Lite tekniska aspekter. Så.

  76. Föräldrar bör uppmuntra barnen
    att be om hjälp.

  77. De bör föregå med gott exempel
    ute på sociala medier.

  78. De ska exempelvis inte tala illa om
    andra på Facebook, om barnet lyssnar.

  79. Eller själva skriva kränkande
    kommentarer till andra-

  80. -utan tänka sig lite för.

  81. Riktlinjerna saknade att barn bör
    uppmuntras att stödja den nätmobbade.

  82. Få riktlinjer tog upp hur föräldrar
    kan hindra sina barn från att mobba.

  83. Föräldrar uppmuntrades ofta att söka
    kunskaper om nätmobbning på nätet.

  84. Men många riktlinjer
    betonade inte vikten av-

  85. -samarbete mellan föräldrar, lärare
    och skola.

  86. Föräldrar uppmuntrades inte att syna
    hur skolan arbetar mot mobbning.

  87. Nu ska vi titta på vad riktlinjerna
    sa till ungdomarna.

  88. Jag börjar med tidigare forskning.

  89. En del ungdomar
    försöker inte stoppa nätmobbning-

  90. -och kan ibland stödja nätmobbning,
    direkt och indirekt.

  91. Det kan vara ovanligt
    att de visar stöd för kamrater...

  92. Nu sa jag fel. Det kan vara
    ett stort stöd för den utsatta-

  93. -om kamraterna,
    eller andra runt omkring, stöttar.

  94. Flera andra föreläsningar går in på
    dessa teman under konferensen.

  95. Thornberg och Salmivalli förklarar-

  96. -hur man kan stödja ungdomar.

  97. Hur de kan stödja andra
    som blir nätmobbade-

  98. -på ett konstruktivt sätt,
    med vuxnas vägledning.

  99. Forskning visar att en del ungdomar
    tycker att vuxnas reaktioner-

  100. -är ineffektiva
    eller förvärrar situationen.

  101. Det kan handla om att förbjuda dem
    att vara på nätet.

  102. Vad rekommenderar riktlinjerna
    kring ungdomar och nätmobbning?

  103. Det stod hur ungdomar kunde lära sig
    vett och etikett på nätet.

  104. Ofta användes det begreppet.

  105. Man tog inte upp att ungdomar behöver
    hjälp att utveckla vett och etikett-

  106. -på bloggar och spelsajter.

  107. Svensk forskning tyder på
    att många killar är på spelsajter.

  108. Man kanske kan titta på hur man
    kan hjälpa barn och ungdomar där.

  109. Även på bloggar,
    för många tjejer har bloggar.

  110. Man kanske kan ta sig an det
    på olika sätt.

  111. När det gäller ungdomar
    uppmuntrade riktlinjerna dem-

  112. -att berätta om mobbningen.

  113. Många riktlinjer uppmuntrade dem
    att vända sig till en vuxen.

  114. Men få riktlinjer uppmuntrade unga
    att vända sig till polisen.

  115. Myndigheten för ungdoms- och
    civilsamhällesfrågor har en bok-

  116. -som heter "Hat på nätet", som tar
    upp vad som är tillåtet på nätet.

  117. De ställer upp en poster här i dag,
    så ni kan prata med dem-

  118. -och höra efter
    vad det här innehåller mer.

  119. Angående riktlinjerna ska jag ta upp-

  120. -vad som saknades för ungdomarna.

  121. Betydelsen av grupptryck
    för att avstyra nätmobbning-

  122. -och hur man kan stötta de utsatta.

  123. Som jag sa tar andra presentationer
    upp det temat.

  124. Thornberg, Salmivalli
    och poster-sessionerna.

  125. Där får ni höra mer om
    hur det skulle kunna gå till.

  126. Vi går över till tidigare forskning
    om skolan och nätmobbning

  127. När det gäller forskning
    om skolan och nätmobbning-

  128. -säger man sällan något direkt
    om nätmobbning.

  129. Ofta tar man upp vanlig mobbning,
    så det här gäller givetvis även det.

  130. Den här forskningen har vi tagit
    från vanlig mobbning.

  131. Skolans ledning och personal bör
    skapa en stödjande kultur i skolan.

  132. Ett positivt klimat.

  133. Ledningen och personalen bör
    vidmakthålla värderingar och rutiner-

  134. -för att effektivt motverka mobbning.

  135. Man bör utveckla samarbete
    mellan lärare, elever, familjer-

  136. -och andra aktörer i samhället.

  137. Det görs redan mycket sådant arbete
    i många skolor.

  138. Det har ni ju hört talas om innan.

  139. Vad rekommenderade riktlinjerna
    för skolan?

  140. De betonade att ledningen bör ge
    personal, elever och föräldrar-

  141. -kunskap och färdigheter
    för att motverka nätmobbning.

  142. Vad som saknades i riktlinjerna
    var bland annat-

  143. -att skolan måste kontakta
    nätmobbarnas föräldrar-

  144. -om de upptäcker att det sker något
    på nätet.

  145. Nu går vi över till lärare
    och nätmobbning.

  146. Tidigare forskning har visat att-

  147. -tvång och bestraffning
    fungerar kortsiktigt-

  148. -men att förövare kan gå över till
    mer svårupptäckt mobbning.

  149. Skillnad i tekniska kunskaper mellan
    generationerna kan vara ett hinder-

  150. -för kommunikationen
    mellan lärare och ungdomar.

  151. Vi ska prata lite om vad riktlinjerna
    rekommenderar lärarna att göra.

  152. Lärare bör uppmärksamma och vägleda
    ungdomars nätanvändning.

  153. Men riktlinjerna saknar betydelsen av
    att lärarna får träning-

  154. -för att förebygga och ingripa
    vid nätmobbning.

  155. Här är ett exempel från ett team
    som ställer ut en poster här i dag.

  156. Ni kan gå ut och se hur de arbetar.

  157. Här står det om när fritidsledare tar
    sig an frågan och lär ettor nätvett.

  158. Det är ett exempel
    från lärarnas tidning.

  159. De hjälper barnen att bli bra chatt-
    kompisar och hantera kränkningar.

  160. Man ägnar sig åt det
    under fritidstid.

  161. Det kallas IKT-pedagogik.

  162. Ni kan prata med dem
    och titta på deras poster.

  163. Vi ska se vad riktlinjerna
    rekommenderar.

  164. Vid kännedom om nätmobbning måste
    lärare ta detta på stort allvar-

  165. -och vidta kraftfulla åtgärder.

  166. Det vet vi från vanlig mobbning,
    att om man inte gör något-

  167. -tenderar mobbningen att förvärras.

  168. Sedan har vi ju lagstiftningen
    i vårt land.

  169. Att man vid en kränkande situation
    skyndsamt behöver ta tag i det.

  170. Men i alla riktlinjer saknades det-

  171. -verktyg kring hur lärare
    skulle göra-

  172. -och hur de ska engagera
    kamratgruppen.

  173. Det temat har vi haft uppe förut
    i relation till-

  174. -ungdomar, skola och föräldrar.

  175. Men också det här att arbeta med dem
    som utsätter andra för nätmobbning.

  176. Det här är exempel på en sajt:
    Kränkt.se.

  177. Där finns direktiv för hur man själv
    ska tänka.

  178. Förslag och idéer hur man kan tänka
    för att inte kränka andra.

  179. Det finns många andra sådana förslag.
    Friends har också sådana sidor.

  180. Det finns en hel del arbete
    kring det här.

  181. I hela gruppen som har arbetet med
    detta och tagit del av riktlinjerna-

  182. -har jag plockat ut några
    av våra rekommendationer.

  183. I rapporten som jag nämnde i början
    finns många fler förslag-

  184. -men jag har tagit ut några av dem.

  185. Våra rekommendationer till lärare-

  186. -är att de behöver få träning i-

  187. -att förebygga och ingripa
    vid nätmobbning.

  188. Lärare behöver uppmuntra
    och hjälpa ungdomar-

  189. -och stödja ungdomar som nätmobbas.

  190. Lärare behöver engagera ungdomar
    i skolans antimobbningsarbete.

  191. Det här är ett exempel,
    men en sak kan vara-

  192. -att hjälpa ungdomarna att förstå vad
    nätmobbning är och hur det ser ut.

  193. Men det får inte bli en tipslåda
    för de utsatta.

  194. Visa vilka skadliga effekter det har
    på dem som blir nätmobbade.

  195. Och de skadliga effekterna
    för dem som nätmobbar.

  196. Att det kan finnas allvarliga
    juridiska konsekvenser.

  197. Man kan ju bli åtalad.

  198. Att jobba kring hur man kan stödja
    offren, givetvis med vuxnas närvaro.

  199. Våra rekommendationer
    till skolor är-

  200. -att skolledningen ger tydliga
    riktlinjer för hur man agerar-

  201. -vid nätmobbning.

  202. Den gemensamma ansvarsfrågan
    är viktig.

  203. Att betona att det är ett gemensamt
    ansvar mellan föräldrar och lärare-

  204. -men att ungdomarna behöver delta.

  205. Men primärt är det vuxnas ansvar
    att hjälpa ungdomarna.

  206. Våra rekommendationer till ungdomar
    kan vara-

  207. -att de behöver bli stärkta i
    att inte hämnas.

  208. Att spara bevis. Be en vän
    eller vuxen att vara vittne.

  209. Att berätta för någon,
    gärna en vuxen.

  210. Annars en vän
    som de känner sig trygg med.

  211. Att hitta tekniska lösningar.
    Det kan variera i olika åldrar.

  212. Yngre barn kan behöva mer hjälp att
    hitta tekniska lösningar än äldre.

  213. Och eventuellt anmäla till polisen.

  214. Här ser vi igen Kränkt.se, fast nu
    är det för den som har blivit kränkt.

  215. Där finns förslag på
    vad man kan göra.

  216. Förra gången såg vi hur man
    skulle undvika att kränka någon.

  217. Våra rekommendationer
    till föräldrar är-

  218. -att i förväg prata om nätmobbning.

  219. Sedan om det inträffar är det
    jätteviktigt att försöka hjälpa till.

  220. Att inte förbjuda barnen
    att vara på nätet.

  221. De kan prata om vad som sker där,
    på ett positivt sätt.

  222. De ska inte vara fördömande. Samtalen
    kan skilja sig genom åldrarna.

  223. Med yngre barn kan man be dem visa
    något roligt de gör på nätet.

  224. Eller något obehagligt.

  225. Senare kanske man ska ställa allmänna
    frågor om sociala relationer.

  226. Se om ens äldre barn vänder sig
    till en och vill prata, eller inte.

  227. Det kan se lite olika ut.

  228. Men vi i vår grupp
    rekommenderar varmt föräldrarna-

  229. -att ta ansvar och söka kunskap om
    hur de kan hjälpa skolan.

  230. Att de aktivt gör det, och frågar vad
    de gör, även vid vanlig mobbning.

  231. Föräldrar bör kontakta skolan och
    fråga hur de jobbar kring detta-

  232. -och hur man kan vara behjälplig.

  233. Här är igen framsidan på rapporten.

  234. Där ser ni länken till rapporten.

  235. Där finns mycket mer om metoden,
    hur vi gjorde detta.

  236. Exakt hur många riktlinjer
    vi hade med.

  237. Det finns massor av information där.
    Tack.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Förebyggande strategier mot nätmobbning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sofia Berne är doktorand på Göteborgs universitet. I sin forskning har hon tittat på hur man kan förebygga mobbning. Det är inte bara ungdomarnas ansvar, utan de vuxna runtomkring ska föregå med gott exempel när det gäller uppförande på sociala medier. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Ämnen:
Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Nätmobbning, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Förebyggande strategier mot nätmobbning

Sofia Berne, doktorand på Göteborgs universitet, har tittat på hur man kan förebygga mobbning. Förutom de ungas ansvar ska vuxna runtomkring föregå med gott exempel när det gäller uppförande på sociala medier. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Medvetenhet och ansvar på sociala medier

Lars Arrhenius är generalsekreterare för organisationen Friends som jobbar mot mobbning. Han berättar om deras arbete och om juridiken kring olika händelser på nätet, bland annat det så kallade Instagramupploppet i Göteborg 2012, och vilka konsekvenser de kan få. Från konferensen Cyberbullying som hölls i Göteborg den 11-12 maj 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Nätmobbning i en digital tid

Patricia Agatston är kurator i USA och hon menar att det idag finns för lite tid för ungdomar att träffas och spendera tid tillsammans, därför har den digitala världen blivit en plats där de umgås. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Konsekvenserna av nätmobbning

Peter K Smith, professor på Goldsmithuniversitetet i England, går igenom hur nätmobbning ser ut och vilka konsekvenserna blir för den som blir mobbad. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Vem drabbas av nätmobbning?

Professor Christina Salmivalli från Åbo universitet forskar inom området kamratrelationer. Hon går igenom hur aggressivt beteende och social utveckling tar sig uttryck på nätet. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Utseenderelaterad mobbning på nätet

Ann Frisén, professor i psykologi, berättar om utseenderelaterad nätmobbning bland ungdomar. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Nätmobbning och sanningar

Dan Olweus, professor i personlighetspsykologi, säger att den digitala mobbningen är väldigt vanlig. Han har studerat över 1 miljon elever i amerikanska skolor. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends m.fl.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Nolltolerans mot nätmobbning

Caroline Dyrefors Grufman berättar om sitt uppdrag som barn- och elevombud. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Rättvisa och meritokrati i akademin

Birgitta Jordansson, forskare i sociologi och arbetsvetenskap, menar att kvinnor fortfarande ofta ses som andra rangens professorer med olika villkor. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Människan och könet

Under 1800-talet var mannen norm, kvinnan avvikande och den manliga blicken förhärskande. Om kvinnligt, manligt och Sveriges första kvinnliga gynekolog.

Fråga oss