Titta

UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Om UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Föreläsningar från arrangemanget Nutrition for health and maximum performance, en seminariedag med föreläsningar om hälsa, näring och träning. Information om hur man kan påverka sin hälsa på bästa sätt och om seglivade myter om kost som enligt föreläsarna är förkastliga. Föreläsningarna genomsyras av teorier om lågkolhydratkost, sockrets skadliga inverkan på hälsan och hur motionärer och elitidrottare genom kost och träning kan påverka sina prestationer. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Till första programmet

UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation: I sockrets fotspårDela
  1. Tack så mycket. Jag disputerade
    i molekylär bioteknik 2001-

  2. -och tiden i forskarvärlden
    fick mig att inse-

  3. -att forskare behöver granskas
    på samma vis som politiker granskas-

  4. -och att vetenskapsjournalistiken-

  5. -tenderade att hylla forskare
    mer än de förtjänade.

  6. En av mina första granskningar var
    av solkrämer.

  7. Sommaren närmar sig, men det finns
    inga vetenskapliga bevis-

  8. -för att solkrämer
    skyddar mot malignt melanom.

  9. De ger oss en falsk trygghet,
    så vi tillbringar mer tid i solen.

  10. Med det sagt
    går jag in på den här granskningen-

  11. -som jag började med våren 2009.

  12. Då pratade jag med en kvinna
    som har typ 2-diabetes-

  13. -och har gjort resan
    som Andreas berättade om-

  14. -och det ledde till
    att jag granskade de kostråd vi fått.

  15. Varför blev vi rädda
    för kolesterolet?

  16. Hur kopplade vi det
    till det mättade fettet?

  17. Forskarvärlden vandrade vilse
    på 1950-talet-

  18. -men den berättelsen
    finns i den boken-

  19. -så i dag ska jag berätta om vad jag
    satt mig in i den senaste månaden.

  20. Det är också 1900-talsforskning.

  21. På 60- och 70-talet
    hade vi ett vetenskapligt slag-

  22. -mellan fett och socker.

  23. Då vann fettet...
    Nej. Sockret vann. Det var oskyldigt.

  24. Då föll en massa spännande forskning
    i glömska.

  25. Den vill jag berätta om för er i dag.

  26. Det handlar om
    vad läkare och missionärer såg-

  27. -när de reste ut i världen
    och träffade ursprungsbefolkningar.

  28. Först gör vi en utblick i världen.
    Det här visade Andreas förut.

  29. Min titel på boken är
    "Ett sötare blod"-

  30. -för människor har fått så sött blod
    att vampyrerna snart får diabetes.

  31. Det kom en vetenskaplig rapport
    om det nyligen.

  32. Värst är det i Mexiko
    och arabvärlden-

  33. -där 1/10 av befolkningen
    får diabetes.

  34. Vi pratar om "Nutrition for Health"-

  35. -och vill man göra nåt för sin hälsa
    ska man undvika att utveckla-

  36. -det som läkare och forskare kallar
    "det metabola syndromet".

  37. Typ 2-diabetes är
    ytterligheten av det.

  38. Det pratas mycket om farlig bukfetma,
    förstadiet till diabetes-

  39. -men jag pratar inte om vikt-

  40. -för metabolt syndrom
    behöver inte synas på vågen-

  41. -och 20 % av alla typ 2-diabetiker
    har normal vikt.

  42. Det metabola syndromet är kopplat
    till demens, cancer, depression-

  43. -alla våra stora folksjukdomar.

  44. Nu börjar vi resan ut i 1900-talet,
    för så här har det inte sett ut.

  45. Diabetes
    har inte varit en global sjukdom.

  46. I början av 1900-talet
    tycktes diabetes vara specifik-

  47. -för den europeiska
    och amerikanska befolkningen.

  48. När det brittiska imperiets läkare
    reste ut till ursprungsbefolkningar-

  49. -hittade de inte fetma och diabetes.

  50. De hittade inte åderförkalkning,
    och de hade fantastiska tänder-

  51. -utan att borsta dem.
    Karies fanns inte-

  52. -och man såg få fall av cancer.

  53. Dessutom verkade de
    ha färre magproblem än i Europa.

  54. Man hade inte
    blindtarmen, förstoppning, magsår-

  55. -tarmfickor, tarminflammationer
    eller hemorrojder.

  56. Man såg inte åderbråck och gallsten.

  57. I början av 1900-talet
    kallas de här sjukdomarna-

  58. -för "civilisationens sjukdomar".

  59. Vi tar ett exempel. En läkare
    som hette Robert McCarrison-

  60. -och adlades för insatser
    inom nutritionsvetenskapen-

  61. -verkade i Indien i över 20 år-

  62. -och bl.a. tog han sig
    till en otillgänglig dalgång-

  63. -som heter Hunzadalen i Himalaya.

  64. Där jobbade han i sju år som läkare.

  65. År 1922 berättar han i ett föredrag
    om sina erfarenheter därifrån-

  66. -och säger att han
    under sina sju år där-

  67. -aldrig stött på ett enda fall av
    dålig matsmältning, inga magsår-

  68. -ingen blindtarm eller så kallad IBS,
    och inte ett enda fall av cancer.

  69. Befolkningen blir gammal.

  70. När han är där lägger han mest om
    skador som uppkommit vid olyckor-

  71. -opererar gråstarr,
    och de får bölder på ögonlocken.

  72. Det är det han behandlar där.

  73. Människorna där äter-

  74. -mycket grönsaker och frukt-

  75. -dricker mycket mjölk
    och har mjölkprodukter.

  76. När de äter vete, mal de alltid ner
    hela kornen och bakar bröd på det.

  77. De äter också inte mycket kött,
    men lite-

  78. -och McCarrison menar
    att kosten håller dem friska.

  79. När han tittar på Europa, där man har
    mycket tarmproblem, skriver han-

  80. -att tarmproblemen beror på
    näringsfattig och kolhydratrik kost.

  81. Han säger att den mängd socker
    som man importerar-

  82. -till kungadömet i Himalaya
    under ett år-

  83. -gör man av med på ett medelstort
    hotell i USA på ett dygn.

  84. De äter i princip inget socker.

  85. Hans berättelse sprider sig-

  86. -för talet publiceras
    i en medicinsk tidskrift-

  87. -och en läkare i Sydafrika läser det-

  88. -och kommenterar det,
    för han har under sex år-

  89. -behandlat 14 000 personer
    av ursprungsbefolkning i Sydafrika-

  90. -framförallt sotofolket-

  91. -och han har väl inte träffat alla,
    men det bor 14 000 personer där-

  92. -och han har inte stött på
    magsår, tarminflammation, blindtarm-

  93. -eller cancer.

  94. Här äter man mycket vegetabilier,
    grönsaker och en liten dos kött.

  95. Av det kan man dra slutsatsen
    att man bör äta mycket grönsaker-

  96. -för att undvika cancer-

  97. -men då skulle en läkare vända sig
    i sin grav. Han heter Urquart.

  98. Han verkade i Aklavik i Kanada
    på 1920- och 30-talet.

  99. I sju år hade han sin bas där-

  100. -vid ett modernt sjukhus
    med elektricitet och röntgen.

  101. Han reser med hundspann på vintern
    ut till indianer och inuiter.

  102. Det bor 4 000 individer i området.
    På sommaren använder han en skonare-

  103. -och han berättar om det 1935
    i en medicinsk tidskrift.

  104. Det första han berättar är att han
    inte sett ett enda fall av cancer.

  105. Argumentet mot honom är
    att man inte blir så gammal-

  106. -för när man jagar säl är det klart
    att det går åt en och annan människa-

  107. -men han säger att det inte stämmer
    för han har träffat alla åldrar.

  108. Han har bott i deras läger
    och han skriver:

  109. "It is up to someone else to explain
    the abscence of cancer amongst them."

  110. Nån annan får förklara det, men han
    skriver att det kan bero på kosten.

  111. Här uppe är det tundra,
    så det går inte att odla grönsaker.

  112. De äter i princip
    bara fett och protein.

  113. De lever på
    björn, valross, säl, fisk, ren-

  114. -och jagar buffel.

  115. En annan läkare får i uppdrag...

  116. Just det, han skriver också
    att det inte finns nån karies.

  117. Tänderna är nötta,
    men de har ingen karies-

  118. -och i de 1 000 urinprov han tagit,
    finns det inget socker i urinen.

  119. Det finns inget fall av diabetes.

  120. En annan läkare åker upp dit
    och undersöker inuiterna där.

  121. Han ser att bland de inuiter

  122. -som börjat jobba för nybyggarna,
    eller vad man ska säga...

  123. Det är svår, för i tidskriften pratar
    man om vita, svarta och indianer-

  124. -och alla är ju kanadensare-

  125. -men när den vita befolkningen
    som har flyttat hit-

  126. -har börjat anställa inuiter
    ser de att det finns vitt mjöl-

  127. -och de börjar utveckla hjärt- och
    kärlsjukdomar, diabetes och karies.

  128. Att påstå att man inte ser cancer
    är lite rättshaveristiskt-

  129. -men 1903 skickade
    det brittiska imperiet ut en propos-

  130. -till alla sina kolonier-

  131. -för att man skulle inventera
    ursprungsbefolkningen för cancer.

  132. I Queensland
    har en läkare jobbat i tio år-

  133. -utan att hitta nån cancer.

  134. På Papua Nya Guinea har man hittat-

  135. -ett fall av cancer under många år.

  136. Även i Brittiska Centralafrika
    såg man ett fall av cancer.

  137. En läkare har varit i Gambia i nio år
    utan att se ett fall av cancer-

  138. -och där har man också gått igenom
    gamla journaler.

  139. I Ceylon finns det cancer,
    och i Gibraltar.

  140. Det är kopplat till rökning, för det
    är cancer i munhålan hos män.

  141. I Gibraltar har man cancer i bröst
    och livmoder, och det är nära Europa.

  142. Här, i Brittiska Honduras,
    hittar man cancer-

  143. -och vad odlar man här, i Västindien?

  144. Där odlar man sockerrör.

  145. På Sankt Helena, där man också odlar
    sockerrör, hittar man cancer.

  146. Det finns modernare rapporter också.

  147. När de tittar på det här säger de-

  148. -att man måste ta det
    med en nypa salt-

  149. -för det är inte alltid
    2 km till närmaste läkare-

  150. -så många dör i cancer
    som man inte har upptäckt

  151. Om cancer drabbar inre organ, kan man
    kanske inte diagnosticera det-

  152. -så man ska ta det med en nypa salt,
    men moderna rapporter tyder på-

  153. -att förekomsten av cancer är olika
    på olika delar av jordklotet.

  154. 1991 studerade man antalet
    fall av cancer i Kina-

  155. -och jämförde det
    med antalet fall i USA-

  156. -och i USA hade man 26 gånger
    högre risk för prostatacancer-

  157. -10 gånger högre risk för bröstcancer
    och 4 gånger högre för tarmcancer.

  158. De kineser som flyttade till USA
    låg i riskzonen däremellan.

  159. En annan studie visar på
    att inuiter som bor på Grönland-

  160. -har lägre risk för
    våra vanliga cancerformer-

  161. -jämfört med de inuiter som nån gång
    i sitt liv varit skrivna i Danmark.

  162. Om cancer var svårt att diagnosticera
    i början av 1900-talet-

  163. -var det enklare
    att diagnosticera diabetes.

  164. Det var bara att mäta sockerhalten
    i urinen eller blodet.

  165. Då är det så
    att i Durban, i Sydafrika-

  166. -får man en diabetesepidemi
    bland de indier som bor i området-

  167. -på 1950-talet.

  168. Läkaren George Campbell
    börjar kartlägga diabetesepidemin-

  169. -och britterna började odla sockerrör
    i området kring Durban-

  170. -under mitten av 1800-talet-

  171. -men zulufolket som bodde i området
    ville inte jobba på plantagen-

  172. -så man rekryterade arbetskraft
    i Indien.

  173. Det blev en stor invandring av indier
    till Durban.

  174. Det blev en stor indisk befolkning
    som jobbade på plantagen-

  175. -och när Campbell kartlade epidemin
    såg han-

  176. -att de indier
    som hade börjat leva i Durban-

  177. -tiofaldigade sin risk för diabetes.

  178. Det sammanföll med att man i Durban
    åt 35 kilo socker per person och år-

  179. -medan de i Indien
    åt 5 kilo socker per person och år.

  180. Man såg också en epidemi
    bland zulufolket.

  181. De som bodde i staden drabbades-

  182. -men ute på landsbygden
    var det ovanligt med diabetes-

  183. -och när man kartlade kosten såg man-

  184. -att bara 1 % av alla kalorier
    kom från socker på landsbygden-

  185. -men i Durban var det
    många gånger mer.

  186. Man ökade sockerintaget
    ungefär 16 gånger-

  187. -och han såg att det tog
    ungefär 20 år i staden.

  188. De som utvecklade diabetes
    hade bott i Durban i 18-22 år.

  189. Han ser en korrelation till sockret.

  190. En forskare studerar
    judar från Yemen.

  191. När de migrerar till Israel-

  192. -tar det, visar forskningen
    på 1960- och 70-talet-

  193. -ungefär 25 år för dem att utveckla-

  194. -diabetes, högt blodtryck
    och hjärt- och kärlsjukdom.

  195. När man kartlade kosten såg man-

  196. -att de åt mer mättat fett i Yemen
    än de gjorde i Israel.

  197. Det kom från får och nötkreatur.

  198. I Israel började de äta
    mer vegetabiliska oljor-

  199. -vilket enligt dåtidens synsätt
    var en bra förändring.

  200. Ändå utvecklade de diabetes
    och hjärt- och kärlsjukdom.

  201. När man tittade på sockermängden
    ökade den radikalt.

  202. Från att nästan inte äta socker alls-

  203. -äter man 1/5 av sina kalorier från
    socker när man flyttat till Israel.

  204. Forskarna skriver i sin rapport,
    som är publicerad på 1960-talet-

  205. -att ska man skylla diabetes för nåt
    är det sannolikt mängden sukros.

  206. Det är ett annat namn
    för det vita sockret, sackaros.

  207. Samma sak ser man på människor
    som flyttar från Polynesien-

  208. -från Tokelauöarna-

  209. -till Nya Zeeland.

  210. I Polynesien växer det
    mycket kokospalmer.

  211. De får 60 % av sina kalorier
    från kokosfett, och det är mättat.

  212. På Nya Zeeland sänker de
    konsumtionen av mättat fett-

  213. -men ökar risken för att få diabetes,
    hjärt- och kärlsjukdomar och gikt.

  214. Ja... Massajer som lever
    på gränsen mellan Tanzania och Kenya-

  215. -lever på mjölk och kött
    och har en fantastisk kärlhälsa.

  216. Man har haft svårt att förklara det.

  217. I dag har vi lite olika förklaringar
    till varför vi lever länge.

  218. Många säger
    att hunzafolket lever länge-

  219. -för att de äter
    mycket aprikoser och aprikoskärnor.

  220. Det finns folk i norra Kaukasus.
    Jag vet inte om jag pekar rätt.

  221. Det är dem man ser
    på yoghurtförpackningen-

  222. -och enligt Arla är det yoghurten
    som gör dem långlivade.

  223. På Okinawa, Japans sydligaste ö,
    lever man också otroligt länge-

  224. -och enligt det senaste ska det
    bero på att de äter sötpotatis.

  225. Inuiterna äter mycket omega-3, och
    därför lever de länge, har vi sagt.

  226. Fransmännen har bäst kärlhälsa
    i Europa, trots alla goda ostar.

  227. Vi har sagt att det beror på att de
    dricker rödvin och inte stressar.

  228. Grekerna, såg man på 50-talet,
    hade också fin kärlhälsa-

  229. -och det är olivoljan.

  230. Vi har olika saker
    på olika delar av jorden.

  231. På 50-talet var det en forskare
    från den brittiska flottan...

  232. ...som tyckte
    att det kunde förklaras annorlunda:

  233. Med frånvaron av socker och vitt mjöl
    i alla ursprungsbefolkningar.

  234. När socker och vitt mjöl är borta
    är diabetes och kärlsjukdomar borta-

  235. -och cancerfrekvensen...
    Nej, nu sa jag fel.

  236. Han heter Thomas Cleave,
    men kallas för Peter Cleave-

  237. -och han korresponderar
    med George Campbell-

  238. -och med läkare över hela världen-

  239. -bl.a. läkare
    som kartlägger indianer i USA.

  240. Han skriver bl.a. boken
    "The Saccharine Disease".

  241. Där säger han att när en befolkning
    börjar äta socker och vitt mjöl-

  242. -kommer de här sjukdomarna: Karies,
    fetma, diabetes och åderförkalkning.

  243. De hör ihop och kommer samtidigt.

  244. Han visar statistik-

  245. -från England under kriget.
    Då ransonerades ju sockret.

  246. Den prickiga kurvan
    är sockerkonsumtionen-

  247. -och den går ner, och strax därefter
    går kurvan för diabetes ner.

  248. Här går sockerkonsumtionen upp,
    och när den går ner gör diabetes det-

  249. -och karies blir också bättre
    under den här tiden.

  250. Han säger att när vi koncentrerar
    kolhydraterna med maskiner-

  251. -blir vi sjuka. När vi tar bort
    fibrerna från t.ex. sockerbetor-

  252. -sätter vi mättnadssystemet ur spel.

  253. Då finns det risk att vi börjar
    överkonsumera mat och utveckla fetma.

  254. Han säger att ett problem är-

  255. -sockret och det vita mjölet-

  256. -för att man tar bort fibrerna.

  257. Om vi käkar hela sockerbetor
    är de inget problem, enligt Cleave.

  258. Potatis med skal på är inget problem.

  259. Grovt mjöl, malet med alla delar
    av kornen kvar, är inte nåt problem.

  260. När vi tar bort fibrerna
    uppstår problemet.

  261. I en chokladkaka finns lika mycket
    socker som i ett dussin äpplen-

  262. -och man äter sällan
    ett dussin äpplen på raken.

  263. Bristen på fibrer orsakar,
    enligt Cleave-

  264. -alla magproblem
    i den europeiska befolkningen:

  265. Förstoppning, tarmfickor, blindtarm,
    hemorrojder och åderbråck.

  266. Cleave kallades,
    under andra världskriget-

  267. -när han jobbade
    i den brittiska flottan-

  268. -för "the Bran Man"-

  269. -för han tog alltid med sig
    stora säckar med kli-

  270. -som soldater och sjömän fick äta
    för att hålla i gång magen.

  271. Men Cleave var bara
    en pensionerad läkare från flottan.

  272. Han hade ingen professorstitel-

  273. -och ingen tyckte
    att han var värd att lyssna på-

  274. -men Richard Doll-

  275. -forskaren som hittade kopplingen
    mellan rökning och cancer-

  276. -och adlades-

  277. -intresserar sig för Cleaves teorier
    och skriver ett förord till en bok-

  278. -och skriver-

  279. -att om bara en liten del
    av teorierna är sanna-

  280. -har han åstadkommit mer
    för den medicinska vetenskapen-

  281. -än man gör på många institutioner
    inom loppet av en hel generation.

  282. Han tycker
    att teorierna bör utvärderas-

  283. -och presenterar Cleave
    för forskaren Denis Burkitt-

  284. -som har verkat i Afrika i 20 år.

  285. Doll ringer upp Burkitt
    när Cleave är på kontoret-

  286. -och säger: "Jag har en kille här.
    Hans teorier är intressanta."

  287. "Jag skulle som statistiker
    kunna smula sönder dem"-

  288. -"men jag har en känsla av att det
    finns nåt i det. Kan ni träffas?"

  289. De träffas, och Burkitt beskriver det
    som att han ser över en ny horisont.

  290. Han får ett nytt panoramafönster-

  291. -för han har i 20 år i Uganda
    sett samma saker som Cleave.

  292. Det är ovanligt
    med tarminflammationer i Afrika.

  293. Det är ovanligt med alla de sjukdomar
    som han beskriver.

  294. Burkitt har kartlagt cancer i Afrika-

  295. -och sett att virus
    kan sprida cancer-

  296. -men genom kartläggningarna har han
    kontakt med sjukhus i hela Afrika.

  297. Han börjar kartlägga
    tarminflammationer-

  298. -och ser att det är extremt ovanligt
    i Afrika, jämfört med Storbritannien.

  299. Men i en intervju säger Burktitt
    att han inte får ihop teorierna-

  300. -för Cleave
    skyller framförallt på sockret-

  301. -som orsak till tarminflammationer
    och problem-

  302. -men socker sugs upp i tunntarmen.

  303. Det ska aldrig nå tjocktarmen,
    där vi får tarmfickor-

  304. -förstoppning och hemorrojder-

  305. -så han tycker inte
    att man kan skylla på sockret.

  306. Sockret går aldrig ner i tjocktarmen.

  307. Han går på en strand i Mombasa
    och funderar på det här och inser-

  308. -att det inte är sockrets fel,
    utan frånvaron av fibrer.

  309. Det är mer fibrer vi behöver äta.

  310. Då börjar han förklara
    alla sjukdomarna med fibrer.

  311. Burkitt är orsaken till
    att vi äter mycket fibrer.

  312. Fibertesen föds ur en tes-

  313. -om att det är socker och vitt mjöl
    som är farligt.

  314. Beslutet på en strand i Mombasa
    har blivit stort för mänskligheten.

  315. På en liten promenad kapar han bort
    halva Cleaves teorier-

  316. -och det har gått till eftervärlden.
    Det är orsaken till-

  317. -att man i dag
    kan sälja såna här flingor-

  318. -där den första ingrediensen
    är fibrer-

  319. -men där den andra ingrediensen
    är socker.

  320. Det har vi sett som nyttigt.

  321. Cleave sa aldrig det här. Han sa
    att det var viktigt att äta fibrer-

  322. -men i sin naturliga form.
    Om fibrer ska skydda mot socker-

  323. -måste de kapsla in sockret.
    Vi måste få det inkapslat i fibrerna.

  324. Man kan inte separera
    socker och fibrer och sen blanda dem-

  325. -och tro att fibrerna skyddar oss.

  326. Efter 1950-talet-

  327. -har problemen med alla de sjukdomar
    som Cleave har definierat-

  328. -bara ökat i världen.

  329. Det har inte haft nån effekt
    att äta fibrer eller undvika fett.

  330. En orsak till att Burkitt
    kapade bort sockret var-

  331. -att det var en debatt om huruvida
    fett eller socker var värst.

  332. Burkitt lierar sig med dem som menar
    att mättat fett är det värsta-

  333. -och kunde inte säga
    att socker var farligt-

  334. -men fiberdelen funkade med hypotesen
    om att mättat fett är farligt.

  335. Här är sockerkonsumtionen i Sverige.

  336. På mitten av 1800-talet åt vi
    5 kilo socker per person och år.

  337. Sen tiodubblade vi konsumtionen
    fram till 1940-talet.

  338. Här fick vi så dålig tandhälsa-

  339. -och socialdemokraterna
    hade infört folktandvård-

  340. -men man riskerade att spränga
    statens budget-

  341. -för så många hade problem.
    Treåringar hade knappt några tänder-

  342. -och bland de män
    som mönstrade på 30-talet-

  343. -hade 999 av 1 000 karies, och många
    fick dra ut alla sina tänder.

  344. Man visste inte vad det berodde på.

  345. Många menade att det var sockret,
    men andra att det var vitaminbrist.

  346. Det var en otrolig debatt, och då
    genomförde man några experiment-

  347. -som heter Vipeholmsexperimenten.
    På ett mentalsjukhus i Lund-

  348. -låter man människor
    med autism och epilepsi-

  349. -först äta mer vitaminer,
    men det hjälper inte mot karies.

  350. Då ger man dem socker och bevisar
    att socker skadar tänderna.

  351. Det är ett etiskt vidrigt experiment,
    men orsaken till våra fina tänder.

  352. Det gav politiker en vetenskaplig
    grund att agera utifrån-

  353. -så de kunde säga att vi skulle
    undvika socker och ha lördagsgodis.

  354. Det har lett till
    att vi har bäst tandhälsa i världen.

  355. På 1960-talet kom råden
    om att vi skulle äta mindre fett.

  356. Det är två lika kaloririka yoghurtar.

  357. Den ena har tillsatt socker,
    och den andra fett-

  358. -och den får nyckelhålsmärkas.
    Socker anses vara nyttigare än fett.

  359. Man har också uppfunnit
    nya sockerformer.

  360. På 1970-talet började man tillverka
    socker från majsstärkelse i USA-

  361. -och här kallas det
    glukos-fruktossirap på godispaket.

  362. Det är en vanlig ingrediens i godis.

  363. Här finns det socker, glukos-fruktos-
    sirap, majsstärkelse, invertsocker-

  364. -sirap, vetemjöl och melass.

  365. Om man lägger till
    de nya sockerarterna-

  366. -toppade vår sockerkonsumtion 2000.

  367. Då åt vi 60 kilo socker
    per person och år.

  368. Sen har sockerkonsumtionen gått ner,
    men det är viktigt-

  369. -att ni tar med er det-

  370. -för ett argument som industrin
    använder ofta i debatten-

  371. -är att de tar Jordbruksverkets
    sockerstatistik, som ser ut så här-

  372. -och säger "Vi har inte börjat äta
    mer socker under fetmaepidemin"-

  373. -men i den statistiken
    har man inte med glukos-fruktossirap-

  374. -invertsocker, melass.

  375. För att kunna skriva att man inte har
    tillsatt socker i produkter-

  376. -använder man koncentrerad juice.

  377. Det finns i nyttig musli.

  378. Det är 10 energiprocent socker i dem,
    men från koncentrerad juice.

  379. Sånt finns inte med i statistiken-

  380. -utan man får ringa Jordbruksverket
    för att få den-

  381. -och då har vi sannerligen ökat
    vår sockerkonsumtion.

  382. Varför är socker så skadligt? Vi har
    ju sett det som onyttiga kalorier-

  383. -men inte direkt skadliga.
    Den hypotes som börjar växa fram-

  384. -i forskarsamhället-

  385. -är att vitt socker består av
    en del glukos och en del fruktos.

  386. Det finns fruktos i frukt-

  387. -men vår främsta källa till fruktos
    är det vita sockret i godis-

  388. -och i kakor, läsk och saft.

  389. Fruktos är en dålig energikälla
    för cellerna.

  390. När fruktosen går ut i blodomloppet
    är det levern som suger upp den.

  391. Om vi inte tränar mycket-

  392. -kommer levern att börja tillverka
    fett från fruktos.

  393. Den omvandlar fruktos till en molekyl
    som kroppen kan använda.

  394. Det kan vara glukos, men när vi
    inte tränar bildar det fett-

  395. -och man ser att när vi äter socker
    går fettbildningen i levern i gång.

  396. Det rubbar blodfetterna, och det
    kan ni läsa om i "Ett sötare blod".

  397. När levern gör fett från fruktos
    år ut och år in, nöter det på levern.

  398. Samtidigt skapar fruktos också
    en hel del giftiga ämnen-

  399. -bl.a. methylglyoxal-

  400. -som nöter på
    kroppens antioxidantsystem.

  401. Det skadar levern så att den inte kan
    ta hand om allt fett som bildas.

  402. Får det pågå år ut och år in
    så blir levern förfettad.

  403. Då slutar levern reagera på
    blodsockersänkande insulin.

  404. Blodsockret och insulinnivåerna
    går upp, och Andreas berättade-

  405. -att insulin
    stänger ner fettförbränningen.

  406. Vi börjar lagra på oss fett
    och får problem att hålla vikten.

  407. Höga blodsockerhalter leder till-

  408. -att man får
    en inflammation i blodådrorna-

  409. -och det eldar på åderförkalkning.

  410. En dag slutar det så här.

  411. Det är en hypotes om åderförkalkning
    som börjar få belägg bland forskare.

  412. Den här studien kom nyligen-

  413. -och här undersöker forskarna-

  414. -mängden tillsatt socker i kosten och
    risken för hjärt- och kärlsjukdom.

  415. De som åt minst fick 7,4 %
    av sin energi från tillsatt socker-

  416. -men de som åt mest fick över 25 %
    av sin energi från tillsatt socker-

  417. -och risken för hjärtinfarkt
    ökar radikalt.

  418. Metabolt syndrom är inte bara kopplat
    till ökad risk för hjärtinfarkt-

  419. -utan även till
    en himla massa problem och sjukdomar.

  420. Några är dem som kallades
    "civilisationens sjukdomar".

  421. De döptes senare om till
    "västvärldens sjukdomar"-

  422. -och nu säger vi
    "livsstilssjukdomar".

  423. Det här berättar jag om
    i "Ett sötare blod".

  424. Det är tre mekanismer i kroppen
    som kan förklara det här.

  425. Allt utgår ifrån att vi får för höga
    blodsocker- och insulinnivåer.

  426. I dag säger man att högt blodtryck
    beror på för mycket salt-

  427. -gikt på för mycket protein
    och åderförkalkning på mättat fett.

  428. Tidig pubertet beror på
    hormonstörande ämnen-

  429. -och cancer sägs bero på rött kött.
    Man har helt olika förklaringar-

  430. -men man kan förklara allt med
    höga blodsocker och mycket insulin.

  431. Fettlever, högt blodtryck och gikt-

  432. -kan förklaras av att levern
    måste ta hand om mycket fruktos.

  433. Då skapas urinsyra i kroppen.

  434. Det kan bidra till högre blodtryck,
    och när urinsyran kristalliserar-

  435. -får man ett giktanfall.

  436. Högt blodsocker ger en inflammation
    som förklarar åderförkalkning.

  437. Alzheimers vill en del i dag
    kalla för typ 3-diabetes.

  438. 7 av 10 som får Alzheimers
    har problem med blodsockret.

  439. Sannolikt skadas blodkärlen i hjärnan
    när de har högt blodsocker.

  440. Inflammationen kan få nervcells-
    bildningen i hippocampus att stanna.

  441. Hippocampus är viktig för minnet
    och för vårt välmående.

  442. Det kan förklara att metabolt syndrom
    är kopplat till depression.

  443. Det sista är att insulin också är-

  444. -ett hormon som triggar tillväxten.

  445. Det förklarar varför barn
    blir allt större.

  446. Kvinnor som är överviktiga
    föder större barn.

  447. Det förklarar att barn växer tidigare
    och når puberteten tidigare-

  448. -och varför man
    får problem med ägglossning.

  449. Insulin och kroppens tillväxtsystem
    stimulerar produktion av testosteron-

  450. -som ger problem med ägglossningen.

  451. Sen kan det förklara att cancer ökar.

  452. Då har man tittat på insulinnivåerna
    i Sverige och på Kitavaöarna.

  453. Då ser ni att insulinnivåerna...

  454. Prickarna är svenskar,
    och det är genomsnittet.

  455. Det här är insulinnivåer...

  456. Nej! Det är svenskar,
    och det människor på Kitavaöarna.

  457. De ligger mycket lägre
    i sina insulinnivåer.

  458. Det är friska svenskar,
    utan metabolt syndrom.

  459. Det här är från ett försök
    med Kerstin Brismar, diabetesläkare.

  460. Hon och jag åt en stor tallrik godis
    och drack en stor Coca Cola-

  461. -för "Vetenskapens värld".

  462. På samma dos godis fick jag
    ett blodsocker som inte gick över 6.

  463. Jag tränade mycket den tiden.

  464. Träning påverkar blodsockret mycket
    och är en bra skyddsfaktor.

  465. Kerstin gick upp till 12-

  466. -vilket innebär
    att hon har metabolt syndrom.

  467. Samtidigt fick hon
    10 gånger mer insulin i sitt blod.

  468. Det är skillnaden mellan att ha
    en frisk ämnesomsättning-

  469. -och metabolt syndrom.
    Man får mycket högre insulinnivåer-

  470. -och det blir svårt att hålla vikten.

  471. Vill man göra nåt bra för sin hälsa
    ska man motionera.

  472. Det tar ner blodsockret
    och insulinnivåerna.

  473. Lågkolhydratkost och periodisk fasta
    har bra effekt.

  474. Att stressa mindre
    drar också ner blodsockret.

  475. I boken berättar jag inte
    om de tarmsjukdomar som drabbar oss.

  476. Det gör jag i nästa bok-

  477. -"Det sötaste vi har -
    om socker och växande kroppar".

  478. Då är det så att 10-25 % av alla barn
    i Stockholm har magproblem.

  479. Många har svårt
    att hänga med i skolan-

  480. -och vi vet
    att socker påverkar munfloran-

  481. -men man verkar börja inse att socker
    och vitt mjöl påverkar tarmfloran.

  482. I västvärlden
    har vi en rubbad tarmflora-

  483. -och den ska hjälpa våra magar
    att hålla tätt mot allt som passerar.

  484. Man börjar se att våra magar läcker.

  485. Det kan förklara
    ökningen av glutenintolerans-

  486. -men också sjukdomar
    som typ 1-diabetes.

  487. Berättelsen om alla tarmrubbningar
    kommer i den boken.

  488. Nu har jag snackat nog för i dag.

  489. Tack för er uppmärksamhet.

  490. Ann kan inte närvara senare.

  491. Jag är kvar lite,
    men tar gärna frågor nu.

  492. Om ni har några frågor nu
    får ni gärna ställa dem.

  493. Jag går med en mikrofon till dig.

  494. -Är den på?
    -Det går in i tv.

  495. Oligofruktos hittar jag ofta i musli
    när jag kikar efter osötat-

  496. -och det står det "osötad musli".

  497. När jag googlar det ser jag
    att det har fiberfunktion-

  498. -och är så fint för tarmen-

  499. -men det finns ju socker under många
    olika namn, så kan du kommentera det?

  500. Oligofruktos
    är fruktos kopplat i långa kedjor.

  501. Stärkelse är glukos i kedjor,
    och oligofruktos är en fiber.

  502. Den kan inte brytas ner i tunntarmen,
    så den går till tjocktarmen-

  503. -och blir till energi för bakterier.

  504. Hur många här har problem med magen?
    Det är ganska många-

  505. -och många som tränar har problem,
    för de äter socker och fibrer.

  506. Om man äter stora doser oligofruktos
    kommer bakterierna i tjocktarmen-

  507. -att omvandla det till fett
    och i processen bildas en massa gas.

  508. Då kan man få magproblem, men det kan
    vara bra för tarmbakterierna.

  509. Vi verkar stoppa i
    för mycket oligofruktos.

  510. Det finns en diet som hjälper mot IBS
    och tarmproblem, FODMAP-dieten-

  511. -och i den ska man
    undvika oligofruktos.

  512. Har nån provat att äta
    mycket jordärtskockor?

  513. Då blir man bubblig i magen,
    och det beror på oligofruktosfibrer.

  514. Om den går ner till tjocktarmen
    och inte stannar till...?

  515. -Det höjer inte blodsockret.
    -Tack.

  516. Vi tar det här.

  517. Du pratade om barn och gravida.

  518. Hade man en överkonsumtion kunde det
    göra att man fick större barn.

  519. Det är självfallet bättre för kvinnor
    att äta lågkolhydratkost-

  520. -när de är gravida-

  521. -men har det gjorts nån forskning
    på det?

  522. I ursprungsbefolkningar finns det.

  523. Inuiterna fick friska barn
    och åt en extrem lågkolhydratkost.

  524. Jag har inte sett modern forskning på
    vad som sker vid lågkolhydratkost-

  525. -men det finns barn med epilepsi-

  526. -som äter strikt lågkolhydratkost
    för att det hjälper.

  527. Vissa har haft 100 anfall per dag,
    men blir av med dem-

  528. -om de äter en ketogen diet.
    Då stannar de av i tillväxt-

  529. -så det går långsammare,
    och de går in senare i puberteten.

  530. Det påverkar hur man växer, och det
    ser man på barn med typ 1-diabetes.

  531. När insulin bildas i bukspottkörteln
    går det rakt in i leven-

  532. -och påverkar tillväxtsystemet-

  533. -men när man sprutar in insulin
    blir det lägre doser i levern-

  534. -och då kan barn stanna i tillväxten
    när de har fått sin diabetesdiagnos-

  535. -och de går in senare i puberteten.

  536. Barn som tränar mycket
    går också senare in i puberteten.

  537. Det finns mycket kopplingar
    mellan insulin och tillväxt.

  538. Jag hör ibland "Nu ska jag ha barn,
    så jag får inte gå på LCHF"-

  539. -eftersom det inte forskats om det,
    men det låter bakvänt.

  540. Om man äter näringsriktig kost
    är det inte farligt.

  541. Det är värre att käka socker
    och få graviditetsdiabetes.

  542. Mamma borde väl själv känna att nåt
    är fel innan det skadar fostret?

  543. Det vet jag inte om man känner.

  544. Hade vi nån fråga till där uppe? Där!

  545. Var det nån mer?
    Vi tar där uppe först.

  546. Jag har en fråga om
    hjärt- och kärlsjukdom.

  547. Är det just inflammation i kroppen
    som skapar det?

  548. 7 av 10 som kommer till vården
    med hjärt- och kärlsjukdom-

  549. -har problem med blodsockret,
    prediabetes eller diabetes-

  550. -och 2 av 10 har rökt mycket.
    Det är också en viktig riskfaktor.

  551. Inflammationer i kroppen är viktigt.

  552. Vi har en bild av att åderförkalkning
    är lager av kolesterol-

  553. -men immunförsvaret är inblandat-

  554. -och det börjar reagera
    på våra egna blodådror.

  555. Det är en inflammation.

  556. Min uppfattning är att forskare
    pratar mycket om LDL-kolesterolet.

  557. Varför pratar man mycket om LDL?

  558. I min förra bok står det mer om
    LDL, det onda kolesterolet.

  559. Det finns ingen koppling mellan LDL
    och det metabola syndromet-

  560. -men när man har
    en hög fettbildning i levern-

  561. -som när man äter mycket socker-

  562. -blir de onda kolesterolpartiklarna
    mindre och lite tätare.

  563. De partiklarna verkar lättare
    sätta sig i blodkärlens väggar-

  564. -och det
    verkar reta upp immunförsvaret.

  565. De små, onda kolesterolpartiklarna-

  566. -är kopplade till ökad risk
    för hjärt- och kärlsjukdom.

  567. Större partiklar är bättre,
    och det får man om man äter fett.

  568. -Borde man bry sig mindre om LDL?
    -Partiklarnas storlek är viktig...

  569. ...och kopplat till sockerkonsumtion.

  570. Vi tar en sista fråga här nere.

  571. Jag har funderat på sötningsmedel
    som stevia och erytritol.

  572. Finns det nån påverkan på insulin
    om man äter sånt?

  573. Frågan var alltså
    hur sötningsmedel påverkar insulin.

  574. Av sötningsmedel
    får man inte högre blodsocker-

  575. -så det påverkar inte insulin.

  576. Däremot, om vi ersätter socker
    med alla nya sötningsmedel-

  577. -vet vi inte vad det får för effekter
    i kroppen på 20-40 år sikt.

  578. Lite sötningsmedel
    klarar säkert kroppen.

  579. Det är en dosfråga.
    Kroppen klarar fantastiskt mycket-

  580. -men när vi får för stora doser
    av vissa grejer klarar vi inte det.

  581. En applåd för Ann Fernholm.

  582. Jag har med mig böcker
    som jag säljer där ute.

  583. Då kan du svara på fler frågor.

  584. Vi tar ett break.

  585. Om tio minuter ses vi här.

  586. Textning: Sofie B Granqvist
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

I sockrets fotspår

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm har studerat vad läkare och missionärer såg när de reste ut i världen under 1900-talet och träffade olika ursprungsbefolkningar. Hos flera av dessa grupper fanns inte fetma, diabetes eller de vanligaste folksjukdomarna. Från seminariedagen Nutrition for health and maximum performance. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil
Ämnesord:
Dietik, Hälsa, Medicin, Metabolt angiopatisk syndrom, Nutrition, Näringslära, Socker
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

I sockrets fotspår

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm har studerat vad läkare och missionärer såg när de reste ut bland världens ursprungsbefolkningar under 1900-talet. Hos flera av dessa grupper fanns inte exempelvis fetma eller diabetes. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Kost, hälsa och prestation

Hälsoinspiratören Jonas Bergqvist menar att för att ta klivet vidare till maximal prestation så krävs en kombination av bland annat en lägre andel kolhydrater och en regelbunden kosthållning. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Konsten att påverka hälsan

Tim Noakes, professor i träningsfysiologi och idrottsnutrition samt författare till storsäljaren "Lore of Running", berättar om hur han tog steget över till lågkolhydratkost och hur en ändrad kost kan bidra till bättre prestationer och en förbättrad hälsa. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Matrevolutionen

På några få decennier har fetma blivit ett stort problem. Vad beror det på, och vad kan vi göra åt det? Läkaren Andreas Eenfeldt, kostdoktorn, är författare till boken Matrevolutionen. Han beskriver dagens kostråd som förkastliga och menar att våra vanor måste ändras. Inspelat i Stockholm den 3 maj 2014. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Hälsa är ett livslångt projekt

Jonas Colting berättar utifrån sin erfarenhet som professionell idrottare om skillnaden mellan fitness och hälsa, seglivade myter inom kostråd och hur viktigt det är med ett helhetsperspektiv gällande hälsa. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Samtal om kost och prestation

Panelsamtal och frågor från publiken. Medverkande: Tim Noakes, Jonas Colting, Andreas Eenfeldt och Jonas Bergqvist. Från seminariedagen Nutrition for health and maximum performance. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Samtal om kost och prestation

Panelsamtal och frågor från publiken. Medverkande: Tim Noakes, Jonas Colting, Andreas Eenfeldt och Jonas Bergqvist. Från seminariedagen Nutrition for health and maximum performance. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss