Titta

UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2014

UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2014

Om UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2014

Fullspäckad seminariedag under Vetenskapsfestivalen 2014 i Göteborg, från skattebrott till strokeforskning. Inspelat den 10 maj 2014 på Pedagogen i Göteborg.

Till första programmet

UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2014 : Religionens roll i politikenDela
  1. Varmt välkomna till detta samtal
    som ska handlar om religion-

  2. -som problem och möjlighet
    i politiken.

  3. I panelen som ni ser framför er
    har vi längst bort Andreas Heinö.

  4. Forskare vid Göteborgs universitet.

  5. Har disputerat med en avhandling
    rörande mångfald och demokrati-

  6. -och deltagit i författandet av en
    bok kring religion och demokrati.

  7. Vi har Kerstin Alnebratt bredvid.

  8. Du är doktor i genusvetenskap,
    också här i Göteborg.

  9. Du har rört dig som medborgare-

  10. -inom det politiska, religiösa
    och akademiska livet.

  11. Du får berätta mer om det sen.

  12. Göran Larsson, professor vid
    religionsvetenskapliga institutionen-

  13. -här vid Göteborgs universitet.

  14. Du har ett uppdrag
    för arbetsmarknadsdepartementet-

  15. -kring frågor om hot
    kring troende människor.

  16. Och Stina Oscarsson är regissör
    och kulturdebattör.

  17. Jag heter Ylva Leitzinger
    och är präst Svenska kyrkan.

  18. I år är det EU-val och riksdagsval.

  19. Dessa frågor om tro,
    religion och politik-

  20. -är nu särskilt brännbara.

  21. Debatterna avlöser varandra på tv
    och i andra medier.

  22. Hur är samtalsklimatet i dag?

  23. Får tron och religionen rum?

  24. Hur bemöts troende människor
    i vårt svenska samhälle?

  25. Ska vi börja där?

  26. Är det nån som vill hugga
    på den mer öppna frågan:

  27. Vad har vi för samtalsklimat
    i dag i Sverige?

  28. -Jag kan hugga.
    -Bra, Stina.

  29. Vi har ett språk
    i den offentliga debatten-

  30. -där siffrorna
    har totalt tolkningsföreträde.

  31. Det skapar ett problem för alla
    rörelser som driver andra värden.

  32. Som tron och konsten,
    de humanistiska värdena.

  33. De får inte plats
    i debattklimatet vi har i dag.

  34. Det är ett problem.

  35. Påverkar det tron och religionen
    att få tillträde, tänker du?

  36. Ja, åtminstone att diskutera tron-

  37. -utifrån den möjlighet den
    skulle kunna vara i politiken.

  38. I mediarapporteringen handlar
    frågorna om tro i politiken-

  39. -om politiska krig,
    skolavslutningar i kyrkan-

  40. -eller om en politiker
    får ha en trosuppfattning.

  41. Det handlar aldrig om
    den värdegrund som en tro kan ge-

  42. -som vägvisare in i politiken.
    De diskussionerna förs aldrig.

  43. De är ju mycket mer komplexa.

  44. Så när tro får tillträde
    är det ofta en negativ aspekt-

  45. -och inte värdefrågor
    och det etiska och moraliska?

  46. Håller ni andra med?

  47. Ja, det håller jag med om
    som en beskrivning av hur det är.

  48. Det finns två problem med det.

  49. Det ena är en diskussion
    kring om man ska exkludera-

  50. -vissa argument eller personer
    från den offentliga debatten-

  51. -och hålla politiken "ren"
    från religionen.

  52. Sen har vi ett neurotiskt
    förhållningssätt-

  53. -till religionen i offentligheten.

  54. Det blir en nervositet
    kring hur man ska hantera det-

  55. -som tar sig uttryck i den här
    fokuseringen på ytterligheterna.

  56. I det makabra syns det religiösa.

  57. Men den normala religiositeten
    som drivkraft för politiskt arbete-

  58. -den osynliggörs.

  59. Det hänger ihop med
    det andra problemet:

  60. Som du sa är svensk politisk debatt
    materialistisk-

  61. -och fokuserad på den klassiska
    vänster-höger-dimensionen.

  62. Så bör det vara i grunden.

  63. De senaste åren har religionen
    i samhälls- och kulturdebatten-

  64. -fått en ökad plats, men politikens
    aktörer har inte redskapen för det.

  65. Det är frågor där partierna klyvs itu
    i synen på hur de ska förhålla sig.

  66. Det avståndet växer.

  67. När vi pratar mer och mer om frågor
    som rör religiositet och mångkultur-

  68. -men institutionerna
    inte har svar på frågorna-

  69. -då har vi ett potentiellt farligt
    demokratiskt läge.

  70. Är det ett medvetet förhållningssätt
    eller en kunskapsfråga?

  71. Det är medvetet förhållningssätt som
    har skapat ett kunskapsunderskott.

  72. Om frågorna negligeras länge har man
    inte längre ord för att hantera det.

  73. Göran?

  74. Samtidigt pratar vi om tron som om
    det vore nåt självförklarande.

  75. Människor kan lägga många
    olika innebörder i det.

  76. Det som är mest problematiskt är-

  77. -att vissa grupper upplever att deras
    uppfattningar inte får plats-

  78. -i det offentliga samtalet.

  79. Frågan är om vi behandlar
    alla religioner på samma sätt.

  80. Det är en av de viktigaste frågorna.

  81. Politik
    är inte heller självförklarande.

  82. Vad är politisk aktivitet? Är
    källsortering en politisk handling-

  83. -eller nåt annat?
    Eller om jag handlar ekologisk mjölk.

  84. Man måste definiera vad man menar-

  85. -och religioner kan tolkas
    på sätt som ryms mycket väl-

  86. -inom det demokratiska systemet-

  87. -men vi har också uppfattningar
    som kan vara mindre önskvärda.

  88. Den stora problematiken är
    att det tycks vara så-

  89. -att vissa uppfattar att deras
    religion är mer ifrågasatt.

  90. Det är uppenbart att diskussionen om
    kristendomen och islam, framför allt-

  91. -står i fokus
    när det gäller de frågorna.

  92. Oavsett vad vi tycker
    är det ett demokratiskt problem-

  93. -om vissa upplever att de inte har
    en plats i det offentliga samtalet.

  94. -Stina.
    -Jag vill haka på det som du sa.

  95. Att tron klyver de politiska
    partierna mitt i.

  96. Här finns det stora likheter
    med kulturpolitiken-

  97. -som också klyver partierna.

  98. Likheten är
    att både tron och kulturen-

  99. -innehåller samma typer
    av icke-mätbara värden-

  100. -och humanistiska,
    etiska frågeställningar.

  101. Frågan är om vi inte kanske står
    vid en punkt-

  102. -när de traditionella blocken
    har spelat ut sin roll.

  103. De globala frågorna
    som vi står inför-

  104. -kräver kanske en helt ny politisk
    karta för att kunna lösa-

  105. -där andra värden samspelar.

  106. Att en del känner sig exkluderade-

  107. -är bara toppen av ett isberg
    som är mycket större:

  108. Vår svårighet att hantera frågorna
    i grunden.

  109. Finns det vissa partier som det är
    lättare att vara troende i än andra?

  110. -Menar du så?
    -Nej, tvärtom.

  111. Troende och icke-troende
    finns inom alla partier.

  112. På samma sätt som de
    som "tror" på konsten-

  113. -finns både till höger och vänster,
    liksom de som inte tror.

  114. Det går tvärsigenom.

  115. Även de stora globala frågorna,
    som ekonomisk tillväxt-

  116. -börjar i dag klyva partierna.

  117. Vi är kanske vid en återvändsgränd
    som kan skapa nåt nytt.

  118. Kerstin Alnebratt,
    du har varit där med egen person-

  119. -och känt av detta i din egen kropp,
    kött och blod.

  120. -Hur var det för dig?
    -Det beror på vad man menar.

  121. Jag befann mig länge
    i det politiska systemet-

  122. -och jag håller med om beskrivningen.

  123. Huruvida det är mitt itu det klyver
    partierna, det är en fråga-

  124. -men att spänningen
    mellan mer värdeburen politik-

  125. -och mer praktiskt, materiellt
    inriktad politik, den finns förstås-

  126. -och den klyver verkligen
    partisystemet.

  127. Det gör andra frågor också,
    där det går att hitta allianser.

  128. Religionen har historiskt lett till
    allianser över blockgränsen-

  129. -liksom kulturen och
    jämställdhetsfrågor i vissa lägen.

  130. Men jag skulle aldrig,
    även om nån skulle fråga mig-

  131. -svara ja på frågan
    om jag har en tro.

  132. På min tid som politiker skulle jag
    inte ha definierat mig-

  133. -som en kristen politiker.

  134. Det skulle jag inte göra utifrån...

  135. Det är kanske den här oron
    som man kan finna inom politiken-

  136. -som jag skulle låta bli eftersom jag
    som troende känner väldigt starkt-

  137. -att man inte kan partipolitiskt
    monopolisera en religion.

  138. Det är problematiskt att bygga
    partier på en religiös grund.

  139. Vi är ju så många som är kristna,
    muslimer eller vad det nu är.

  140. När några säger
    "Nu startar vi ett parti"-

  141. -"och det här än
    hur vi tolkar religionen"-

  142. -då blir det problematiskt.

  143. Det gör det svårt för mig att använda
    religion som politiskt argument.

  144. Däremot bär det mig
    i mitt politiska engagemang.

  145. -Det är en del av mig.
    -Göran?

  146. Bara för att krångla till det:

  147. Kristendomen är ju inte
    en självförklarande term heller.

  148. Du måste säga vilken typ
    av kristen du är.

  149. Det är stor skillnad mellan frikyrkor
    och de andra rörelserna.

  150. Vi måste vara medvetna om att
    det kan finnas olika uppfattningar.

  151. Då kan det skära tvärsigenom
    mellan partierna.

  152. Man ska vara försiktig med hur vi
    pratar om de här sakerna-

  153. -och säger att tron delar.

  154. Det är kanske olika uppfattningar om
    tro som delar partier eller rörelser.

  155. Religion är inte en självförklarande
    term. Det är viktigt att framhålla.

  156. Just därför blir det viktigt
    att använda den politiskt.

  157. Vi pratar om värden
    och det som är icke-mätbart-

  158. -men den typen av frågor har ju
    diskuterats länge i politiken.

  159. Vi måste se alla de här frågorna
    i ett större globalt sammanhang-

  160. -där det handlar
    om det offentliga rummet.

  161. Vilka ska och ska inte få plats?

  162. Var går gränsen för religionsfrihet?

  163. Den typen av frågor är viktiga.

  164. Jag skulle vilja börja med det:
    Vad är politik och vad är religion?

  165. Där vill jag börja grotta ner mig
    i den typen av frågor.

  166. -Utan att ta död på diskussionen.
    -Nej då. Ska vi börja där?

  167. Vad är politik och religion?

  168. Sverige har under lång tid
    definierats som ett av världens-

  169. -mest sekulära samhällen.
    Religionen har vi där-

  170. -och staten och politiken har vi här.

  171. Marie Demker som är aktiv
    här i Göteborg som statsvetare-

  172. -har skrivit så här:

  173. "Bilden av Sverige som
    ett individualiserat samhälle"-

  174. -"är en bättre definition
    än 'sekulär'."

  175. "Modernt och icke-auktoritetsbundet
    är vi snarare"-

  176. -"men med religionen
    som en viktig komponent."

  177. Hör ni den fantastiskt
    spännande förskjutningen?

  178. Att inte tala om Sverige
    som ett sekulärt land primärt-

  179. -utan ett individualiserat land.

  180. Icke-auktoritetsbundet.

  181. Vad tänker ni kring det,
    utifrån vad ni just sa?

  182. Ja?

  183. För att krångla till det
    ännu mer så finns det två nivåer.

  184. Man kan påstå att ett samhälle
    ÄR på ett visst sätt.

  185. Uppfyller Sverige indikatorer på
    vad ett sekulariserat samhälle är-

  186. -i högre grad än Tyskland, Estland
    eller Norge?

  187. Då uttalar vi om hur Sverige ÄR-

  188. -och då ser vi stora diskrepanser
    inom Sverige, mellan olika grupper.

  189. Den andra nivån
    är hur vi föreställer oss det.

  190. Tveklöst föreställs Sverige
    som sekulariserat, modernt-

  191. -och individualiserat.

  192. Föreställningarna har en förklarande
    roll för hur vi fungerar i samhället.

  193. Där har vi ett bekymmer. Många av
    föreställningarna står i vägen-

  194. -för till exempel integration
    i ett mångreligiöst samhälle.

  195. Föreställningen om ett sekulariserat,
    individualiserat och modernt Sverige-

  196. -står i kontrast till de samhällen
    där invandrarna kommer ifrån.

  197. Där har vi en krock, som dels finns
    och dels är en föreställning.

  198. Därför blir det bekymmersamt
    när en debatt om viktiga frågor-

  199. -i stället handlar om icke-frågor
    som skolavslutningar.

  200. Det är lättare att börja vid
    en symbol än att grunden behandla-

  201. -om förändringen från ett homogent
    Sverige till ett pluralistiskt-

  202. -ska förändra föreställningen
    om Sverige som sekulariserat.

  203. 70 procent av Sveriges befolkning
    menar sig tro på sin egen gud-

  204. -läste jag i en undersökning.
    "Gud inom mig."

  205. Men färre och färre
    tillhör ett samfund.

  206. Vad tänker ni om de siffrorna?

  207. Färre och färre tillhör ju
    organisationer överhuvudtaget.

  208. Där har Marie Demker en poäng,
    om ett individualiserat samhälle.

  209. Vi jobbar inte i folkrörelser.
    Man skulle kunna tänka sig-

  210. -en omfattande fredsrörelse,
    som i början av 80-talet-

  211. -när vi var rädda för kärnvapen.

  212. Likaså en omfattande miljörörelse.

  213. Men vi organiserar oss inte
    på det viset.

  214. Kyrkliga samfund
    och politiska partier-

  215. -har ju samma problem med att
    få folk att ansluta sig på det viset.

  216. Men massor av människor tycker saker,
    sopsorterar eller vad det nu är-

  217. -och gör aktivistiska saker,
    både religiöst och politiskt.

  218. Man ska kanske inte bara se det
    som en effekt inom det kyrkliga-

  219. -utan i ett större sammanhang.

  220. Det kändes som "Filosofiska rummet".
    "Vad betyder politik och religion?"

  221. Där kan vi ha olika uppfattningar.

  222. För mig finns politik
    i varje handling jag gör.

  223. Jag manifesterar en människosyn och
    ett förhållningssätt till världen.

  224. Sen finns det olika nivåer.
    Och tro är...

  225. Sofia Camnerin skrev i boken
    "Tro - en politisk kraft"-

  226. -en text som jag egentligen
    inte förstod nånting av-

  227. -förrän jag kom till en mening.

  228. Hon skrev att tro uppstår
    i mellanrummet mellan faktum-

  229. -och protest

  230. Då förstod jag plötsligt.

  231. Faktum är mina livsomständigheter.

  232. Jag kanske saknar pengar
    till hyran eller mat - faktum.

  233. Protesten är min djuriska instinkt,
    att jag slår ner nån-

  234. -eller handlar impulsivt.

  235. Men i mellanrummet finns en
    värdegrund, en moralisk handledning-

  236. -från nåt som är större och gör att
    jag inte bara tänker på mig själv.

  237. Där är tron en slags...
    Det är min vägledning.

  238. Det skulle jag vilja koppla ihop
    till det individualiserade.

  239. När du säger att 70 procent tror
    på en egen gud och "Gud inom mig".

  240. Då kan man säga
    att den religiösa toleransen växer.

  241. Alla håller på med yoga
    och så vidare.

  242. Men man har glömt
    det som är religionens större grund.

  243. Det är att det finns
    nåt större än jaget.

  244. Alla de här nya,
    de är totalt individualiserade.

  245. Där knyter man ihop det med Marie
    Demker och det som du säger.

  246. Allt ska göras på individuell basis.

  247. Är det det religiösa etablissemanget
    som är en fara-

  248. -i mötet med politiken,
    snarare än individens tro?

  249. Nej, det tror jag inte alls.

  250. Jag tänker att det finns,
    som du var inne på...

  251. På det sätt som tro manifesteras
    i det offentliga samtalet i dag-

  252. -är det ju ytterligheter.

  253. Det är...

  254. Om vi pratar samkönade äktenskap-

  255. -så är det alltid nån högerkristen
    som är emot det.

  256. Då blir det som att det
    är Svenska kyrkans hållning.

  257. Det är samma sak med muslimer.

  258. I media handlar det oftare
    om mer fundamentalistiska muslimer

  259. Likadant är det med kristenheten.
    Det är ofta det som kommer fram.

  260. Det tror jag är ett större problem.

  261. De vardagsreligiösa - judar,
    muslimer, kristna eller annat-

  262. -deras röster är ju sällan med i
    debatten. Det är ett större problem-

  263. -för viljan och intresset.

  264. Det skapar också rädsla att bjuda in
    religionen i ett större samtal.

  265. För dem som inte är
    så manifesta i sin tro-

  266. -oavsett om den är fundamentalistisk
    eller vardagsreligiös-

  267. -blir det svårt att komma ut
    som vanlig troende.

  268. Det får inte plats i samtalet.

  269. Vi lever också i förenklingarnas
    tidevarv och religion är komplicerat.

  270. Som du var inne på, Göran.

  271. Ett allmänt problem,
    som vi kanske kan förena oss kring-

  272. -är att samtalet om religion
    ofta är av väldigt låg kvalitet.

  273. Det är ofta frågan om vem som
    ska representera vilken religion-

  274. -vem som är mest troende-

  275. -föreställningar om att religiösa
    traditioner talar av sig själva-

  276. -och att man vet vad folk tänker
    om man vet vilken tro de tillhör.

  277. Vi har en väldigt dålig nivå
    på diskussionen kring detta.

  278. Samtidigt har antalet debatter
    om religion ökat väldigt mycket-

  279. -de senaste åren. Då är det svårt
    att se Sverige som ett unikt exempel.

  280. Vi måste se Sverige i ett europeiskt
    och ett globalt sammanhang.

  281. Den offentliga diskussionen,
    även när det gäller Svenska kyrkan-

  282. -skiljer sig från hur kristendom
    debatteras i andra delar av världen.

  283. För att nästan tala
    som en sorts statsvetare:

  284. Sen 1951
    har vi religionsfrihet i Sverige.

  285. Svenska staten
    ska vara konfessionsneutral-

  286. -men inte värdeneutral.

  287. Alla människor har friheten
    att tro och tänka vad de vill-

  288. -så länge de inte påtvingar nån annan
    det eller det finns tvång inblandat.

  289. Vi har också rätt
    att slippa religion.

  290. De här frågorna tycker jag är oerhört
    viktiga att prata om.

  291. Vi har ett samtalsklimat där vi
    behandlar religionen på olika sätt.

  292. Samtidigt som staten inte
    ska vara värdeneutral-

  293. -har staten en tilltro
    till religiösa samfund.

  294. Trossamfunden
    är en del av folkrörelsesverige.

  295. Därför måste vi ha fler och djupare
    diskussioner kring detta.

  296. Det tror jag egentligen
    är det viktiga.

  297. Självklart lever vi
    i ett individualiserat samhälle-

  298. -men man ska inte utmåla vissa
    religioner som mer individualistiska.

  299. Nya religioner, som Stina pratade om.

  300. De kommer också i många olika former
    och kan ta sig olika uttryck.

  301. Återigen skulle jag vilja ha en mer
    tillkrånglad diskussion kring det.

  302. -Förstår du, Stina?
    -Absolut.

  303. Religionsfrihetslagen var ett skydd-

  304. -för alla som vill tillhöra andra
    samfund än Svenska kyrkan-

  305. -och såg det bli möjligt.

  306. I dag är det snarare ett skydd för
    dem som vill utöva sin religion-

  307. -att fritt få göra det,
    alltså en dörr som öppnar sig.

  308. Jag läste snabbt barnkonventionen,
    artikel 27-

  309. -som talar om hur samhällen ska
    främja för barn att utvecklas-

  310. -fysiskt, psykiskt och social
    men också andligt.

  311. Det är spännande hur vår statsapparat
    å ena sidan öppnar dörrar-

  312. -tillhandahåller mötesplatser och
    har skyldigheter kring religionen-

  313. -och samtidigt, i min upplevelse,
    blir lite rädd-

  314. -när det väl kommer till krita och
    har svårt att stå för sina egna ord.

  315. Vad tänker ni kring det?

  316. Jag tänker att...

  317. Barnkonventionen får mig att tänka
    på när jag jobbade inom politiken.

  318. Vi skulle implementera den
    i Göteborg.

  319. Det var en arbetsgrupp
    med en från varje parti.

  320. Där blev det uppenbart att vi utifrån
    våra politiska utgångspunkter-

  321. -valde att läsa olika artiklar-

  322. -och välja vad man
    ville få genomslag för.

  323. Det fanns också religiösa
    motsättningar i den här gruppen.

  324. Där lyfte vissa fram en del och
    tolkade det på ett visst sätt.

  325. Där har du en poäng med
    att man måste krångla till saker.

  326. Det går att hänvisa
    till barnkonventionen-

  327. -en allmän idé om religion-

  328. -och att det då är självsagt
    vad det innebär.

  329. Religion, barnkonventionen
    och politiska ideologier-

  330. -är hela tiden i tolkning,
    och det tolkande samtalet saknar vi-

  331. -både när det gäller religion
    och politik-

  332. -men också saker
    som barnkonventionen-

  333. -och andra
    mer allmänmänskliga texter.

  334. Många står nog handfallna
    inför uppdraget-

  335. -att främja barns andliga utveckling.
    Många blir nog rädda.

  336. Vad beror det på? Det var
    längesen man hade en sån...

  337. Jag tänker på Dag Hammarskjöld. När
    man har en av världens högsta ledare-

  338. -som fortsätter att sträva efter att
    göra moraliskt rätt i alla lägen.

  339. Inte gör det ur strategisk synvinkel
    eller för sin karriärs skull.

  340. Han var också troende, även om han
    var en tvivlande troende.

  341. Han hade en moralisk värdegrund
    som han byggde sina beslut på.

  342. Det tror jag att vi behöver.

  343. Men om man knyter tillbaka
    till det första:

  344. När vi har reducerat politiken till
    siffror, strategier och vinna val-

  345. -då måste man
    effektivisera bort moralen.

  346. I ett sånt läge står vi helt
    handfallna i såna basala dokument-

  347. -som barnkonventionen
    eller mänskliga rättigheterna.

  348. Där behöver vi religionen.

  349. Lagstiftningar står ofta
    i kollision med varandra.

  350. Mänskliga rättigheterna och barn-
    konventionen går inte hand i hand.

  351. De är skrivna i olika sammanhang
    och är öppna för tolkning.

  352. Man kan å ena sidan hävda förälderns
    rätt och å andra sidan barnets.

  353. Det kan stå i konflikt med vartannat,
    både när det gäller utbildning-

  354. -och till exempel rätten till
    att bära religiös klädsel.

  355. Det är naturligt att man läser
    dokument på olika sätt.

  356. Vi utgår från vår förförståelse.

  357. Sen är problemet vem som ska avgöra
    vem som är den gode religiöse.

  358. Dag Hammarskjöld lyfter du fram
    som ett exempel.

  359. Man hittar lätt exempel på andra
    personer som menar-

  360. -att de är drivna av religiös
    övertygelse-

  361. -som skulle komma till
    helt andra slutsatser.

  362. Vem ska då välja dem?

  363. I det offentliga samtalet
    måste alla de olika rösterna höras.

  364. Sen får vi - nu talar jag nästan
    som statsvetare -

  365. -själva komma till beslut
    om vad vi tycker.

  366. Att tron ska hjälpa oss, då.
    Vad menar man med det?

  367. Vems tro är det vi pratar om?

  368. Vem ska företräda vem?

  369. Det finns en annan aspekt också.

  370. Dag Hammarskjöld kommer fram till
    vissa moraliska ställningstaganden-

  371. -som grundas på hans tro,
    andra kommer fram till andra.

  372. Det man skulle önska sig i det
    politiska och offentliga samtalet-

  373. -är att fler synliggjorde
    den moraliska grund-

  374. -som man fattar sina beslut på.

  375. Det vore också väldigt välgörande
    i det offentliga om man säger:

  376. "Längre än så här sträcker sig inte
    min moraliska kompass."

  377. Grundat på tro, ideologi eller vad
    det nu kan vara säger man:

  378. "Hit men inte längre."

  379. Det här eviga kompromissandet har
    fått hela det politiska samtalet-

  380. -att implodera.

  381. Det fulaste man kan göra nu,
    det är att vara oense i politiken-

  382. -medan det är politikens
    själva drivkraft.

  383. Partier som inte har motsättningar
    internt är ju döda-

  384. -men det får inte synliggöras i dag,
    för då är man en svag politisk kraft.

  385. Fler borde ta sin religion, ideologi
    eller nån annan grundval och säga:

  386. "Längre än så här är jag inte med.
    Hit sträcker sig mitt"-

  387. -"men nu är det nog."

  388. Det är precis det jag menar.

  389. Jag menar inte att objektivt sett är
    Dag Hammarsköld den absolut rätta.

  390. Självklart menar Bin Ladin att han
    gjorde det moraliskt rätta.

  391. Men om alla säger "Jag gör det här
    utifrån den här moraliska kompassen"-

  392. -då är det självklart
    vem som ska avgöra: Det är folket.

  393. Jag tror på demokratin-

  394. -men för att jag ska kunna använda
    min demokratiska möjlighet-

  395. -måste jag veta
    vad besluten fattas på.

  396. Om Bin Ladin säger att hans tro får
    honom att döda så många människor-

  397. -och om Dag Hammarskjölds tro
    får honom att medla fred-

  398. -då är det upp till mig att avgöra
    vilken tro som är den rätta.

  399. Det kan även vara konsten eller nåt
    annat som är ens moraliska kompass.

  400. Det leder också till en möjlig
    diskussion inom religionen.

  401. Andreas först.

  402. Nu är det fånigt att hålla med om
    att man ska ha konflikt-

  403. -men det gör ju att man kan bråka
    på ett trevligt sätt.

  404. Vi måste kunna ha konflikt
    inte bara om kronor och ören-

  405. -utan även om moral, och för ett
    moget samtal krävs det mer kunskap.

  406. Ett ord som står i vägen för en
    meningsfull debatt är "tolerans".

  407. Det är i grunden en bra idé-

  408. -när 1700-talsfilosoferna föredrog
    det framför att slå ihjäl varandra.

  409. Det är ett mänsklighetens framsteg-

  410. -men i Sverige på 2010-talet står
    idén i vägen för mycket vettigt.

  411. Det finns en dum föreställning
    om att tolerans-

  412. -är en eftersträvansvärd egenskap,
    men tolerans är ingen egenskap.

  413. Man kan bara välja att vara tolerant
    i en enskild situation.

  414. Det beror på sammanhanget
    om det är bra eller dåligt-

  415. -och vad som bör tolereras
    kommer vi att vara oense om.

  416. Ska manlig omskärelse tolereras?

  417. Ska religiös slakt tolereras?

  418. Motiven till en handling
    kan vara med i en diskussion-

  419. -kring det rättfärdiga
    och kring olika toleransgränser-

  420. -men vi lever i en demokrati
    där lagen ska vara lika för alla.

  421. Handlingen måste värderas lika
    oavsett motiv.

  422. Bin Ladin och Hammarskjöld
    bedöms på samma premisser.

  423. Där tror jag att vi också har
    en väldigt simpel idé-

  424. -om att vi kan placeras in
    på en toleransskala.

  425. I en ände står
    stöveltrampande halvnazister-

  426. -och i den andra står
    de mest högljudda antirasisterna.

  427. En sån skala kan inte finnas.

  428. Det vi vet om attityder är
    att det varierar mycket.

  429. Olika kategorier av människor tycker
    att man ska tolerera muslimer-

  430. -och att man ska tolerera slöja.
    Det är två olika ställningstaganden.

  431. Många som tycker att man självklart
    ska tolerera muslimer-

  432. -är mer skeptiska till slöjan.

  433. Och personer som ogillar islam
    är mer toleranta för idén-

  434. -att man ska få praktisera
    sin religion.

  435. Bland kristna är man ofta mer negativ
    till islam-

  436. -men positiv till
    att tolerera muslimska praktiker.

  437. Det är komplext.

  438. Man måste lyfta fram
    de centrala konfliktlinjerna-

  439. -och låta argumenten mötas
    och inte vara rädd för intoleransen.

  440. Så länge debatten är saklig måste vi
    tolerera hård religionskritik.

  441. Men den får inte trampa över och bli
    främlingsfientlig och rasistisk.

  442. Den måste vara grundad i kunskap
    men kunna vara väldigt hård-

  443. -och kunna rymma
    en stor mångfald av uppfattningar.

  444. Göran?

  445. Jag håller också med om
    det som sades tidigare.

  446. Jag tror också...

  447. Kring alla de här frågorna
    är kunskapsnivån-

  448. -och hur vi diskuterar den här typen
    av frågor problematisk.

  449. Vissa religioner behandlas olika
    i det offentliga samtalet-

  450. -och uppfattas också olika.

  451. SOM-institutet har visat att det
    uppfattas positivt att vara buddist-

  452. -men att vara muslim
    är problematiskt.

  453. Att vara kristen är kanske
    att vara i mellanmjölkens land.

  454. Det är också problematiskt.

  455. Inom dessa tre religiösa traditioner
    finns det olika tolkningar-

  456. -och olika individer.
    Deras handlingar-

  457. -och hur det förhåller sig inom det
    politiska systemet måste beaktas.

  458. Om man ska ta några konkreta frågor
    så är det uppenbart-

  459. -att när vissa länder finansierar
    byggandet av vissa religiösa lokaler-

  460. -blir det alltid debatt om det,
    jämfört med om det är andra länder.

  461. Då tänker jag på moskédiskussionen-

  462. -men även på när Thailand och Vietnam
    finansierar buddistiska tempel.

  463. De här länderna
    är inte heller så demokratiska.

  464. Varför blir det då olika debatt
    i det offentliga rummet?

  465. Varför blir en politiker som är
    kristen sällan ifrågasatt-

  466. -om varför han eller hon är det-

  467. -medan det nästan alltid blir
    diskussion kring aktiva muslimer?

  468. Då klistrar man ofta på
    vissa typer av etiketter-

  469. -som om de vore självförklarande.

  470. Jag brukar säga detta,
    eftersom vi diskuterade Timbro.

  471. Liberal är inte heller
    en självförklarande term.

  472. Det är stor skillnad på att vara
    socialliberal och neoliberal.

  473. I den offentliga debatten blir det vi
    läsare, lyssnare eller tittare-

  474. -som själva får fylla i,
    och då handlar det om-

  475. -vad vi har för föreställningar
    och idéer.

  476. Man bör också tänka på den svenska
    uppfattningen om kristendom.

  477. Om man tittar på en internationell,
    global arena-

  478. -ser vi att vissa
    kristendomstolkningar växer kraftigt-

  479. -och ligger långt bort ifrån
    vad Svenska kyrkan står för.

  480. Sverige påverkas
    av de här globala rörelserna-

  481. -både i termer av migration,
    nyhetsförmedling och predikanter.

  482. Därför tycker jag också,
    för att avsluta inlägget-

  483. -att vi måste bedöma
    vad människor gör.

  484. Människors handlingar.

  485. Sen ska vi ha stort utrymme
    för religionskritik-

  486. -men också för att människor
    ska kunna praktisera sin tro.

  487. Vi ska börja avrunda
    för att släppa in auditoriet.

  488. En sista fråga till panelen.

  489. Har tron i politiken att göra,
    och om den har det-

  490. -vad har tron då för uppgift
    i politiken?

  491. Eftersom det är människor
    som finns i politiken-

  492. -av väldigt många olika slag-

  493. -så kommer tron
    alltid att finnas i politiken.

  494. De människor som engagerar sig
    bär med sig en tro, en icke-tro-

  495. -eller en tvivlan
    som kommer att påverka dem.

  496. Frågan är på vilket sätt
    man kan tala om det.

  497. Det är det intressanta.

  498. Det är kanske bara för
    att jag blir äldre-

  499. -men jag tycker mig se
    fler politiker i dag-

  500. -som är öppna med sin tro
    än vad jag såg för tjugo år sen.

  501. Då var det nog mer
    nåt som man inte talade om.

  502. Där ser jag en större öppenhet,
    men jag är ju inte inne i politiken.

  503. På senare år har jag slagits av att
    människor som jag känt ganska länge-

  504. -plötsligt visar sig ha
    ett religiöst engagemang-

  505. -som jag inte sett i politiken
    men kunnat ana.

  506. När jag får veta det
    förklarar det en del saker.

  507. Stina, sen Andreas.

  508. Som människor bär vi alla på de här
    enormt stora frågorna-

  509. -om varför vi är här
    och vad som är meningen med alltihop.

  510. De gör ju oss mottagliga
    för förenklade svar.

  511. Här tror jag att vi behöver
    berättelser som hjälper oss-

  512. -att orka tvivla, att det finns
    frågor som vi inte har svaren på.

  513. Där tror jag att berättelserna
    inom tron kan hjälpa oss-

  514. -liksom berättelserna inom konsten,
    men vi behöver dem.

  515. Demokratin kräver att vi hela tiden
    inte har svaren-

  516. -utan orkar tvivla.

  517. Politiken är full av tro, av både
    religiös och icke-religiös sort.

  518. I kontrast till vetande skulle det
    inte bli mycket kvar utan den.

  519. Den svårare frågan är om
    argumentation på religiös grund-

  520. -har en plats i politiken,
    men det är ganska självreglerande.

  521. I vårt samhälle kommer man inte
    så långt i riksdagens talarstol-

  522. -med att citera religiösa texter.
    Man får inte så många med sig.

  523. Den som vill bilda opinion
    måste söka andra vägar.

  524. I exempelvis en religiös församling
    är religiösa argument av godo-

  525. -om man vill påverka.
    Det går inte att dra en skarp gräns-

  526. -men de flesta förhåller sig
    till det ganska väl.

  527. Därmed öppnar vi upp för er.

  528. Har ni frågor till panelen,
    egna tankar?

  529. Finns det otroende i samhället?

  530. Det finns en religion,
    negativt troende.

  531. Men alla tror nånting-

  532. -men det finns negativt troende
    som tar plats i ert samhälle.

  533. Människor som inte tror?

  534. Negativt troende är också
    en religion, kan man säga.

  535. Ateism är också en religion.

  536. Kan alla religioner tolerera
    ateister?

  537. Ateisterna är nästan
    de största fundamentalisterna.

  538. De har ju svaret.

  539. Kan nån religion tolerera ateister?

  540. Kan kristna tolerera ateister?

  541. Kan islam tolerera ateister?
    Kan buddismen göra det?

  542. De flesta kristna
    och de flesta muslimer-

  543. -har inte särskilt svårt för
    att tolerera ateister.

  544. Sen kan man fråga om olika muslimska
    och kristna samfund-

  545. -och deras förmåga att acceptera
    ateister, i det svenska samhället.

  546. Jag minns när
    jag studerade i vuxen ålder-

  547. -och det var en föreläsning.

  548. Föreläsaren sa "Förr i världen,
    när folk trodde på Gud"-

  549. -och alla nickade.

  550. Så att människor inte tror på Gud-

  551. -det har vi en ganska bred förståelse
    för, också bland religiöst aktiva.

  552. Sen är det en annan sak att de
    som är ateistiskt organiserade-

  553. -kan vara de mest fundamentalistiska,
    i den svenska debatten, i alla fall.

  554. Men det är ju en annan femma.

  555. Hur ser ni på vetenskap
    som en form av tro?

  556. Då börjar jag,
    som inte alls är professor.

  557. -Skönt.
    -För mig, i alla fall.

  558. Det är väl samma sak. Vi måste
    acceptera att vi aldrig kommer på-

  559. -det absolut rätta svaret, att vi
    hela tiden kan komma vidare.

  560. Så fort vetenskapen tror att den har
    kommit på allt har den stannat.

  561. Då blir den inget redskap längre.

  562. På samma sätt är det med tron,
    politiken eller konsten.

  563. När vi tror att vi har kommit på det,
    att vi har samhällssystemet-

  564. -då har vi grävt vår egen grav.

  565. Det är hela tiden nyfikenheten
    framåt som måste vara...

  566. Där kan både tron, politiken
    och konsten bli farlig.

  567. Man tenderar att börja försvara
    det man alltid har trott på-

  568. -under exempelvis partiets flagga
    i stället för att se-

  569. -vad som kan föra oss framåt, även
    om jag får ge upp det jag försvarat.

  570. Det tror jag är så farligt.

  571. Jag kan se vissa likheter i
    bemärkelsen att man har bestämt-

  572. -vissa sanningar
    som man håller för troliga.

  573. Inom kvantfysiken eller darwinismen-

  574. -har man bestämt sig för att ha en
    viss ram som grund för sitt bygge.

  575. På ett vis gör man så
    som troende också, jag åtminstone.

  576. Jag väljer att hålla för troligt
    vissa sanningar.

  577. Så ser jag också på vetenskap,
    så där finns en brygga, tänker jag.

  578. Så blir det ju,
    att man jobbar inom ett paradigm-

  579. -och försöker fylla i kunskapsluckor-

  580. -men också ifrågasätta
    det man har kommit fram till-

  581. -för att öka kunskapsmassan.

  582. Men förr eller senare blir det för
    mycket som inte får rum inom det-

  583. -och då
    tar man paradigmatiska språng.

  584. Det kommer så mycket ny kunskap
    att man måste kasta det över ända.

  585. De vetenskaper som inte förmår att
    ifrågasätta sin egen utgångspunkt-

  586. -kommer inte särskilt långt.

  587. Det är ju det som är
    forskarens drivkraft, nånstans-

  588. -att ifrågasätta, tänker jag.

  589. Så är väl den växande troende
    människan också.

  590. Ja, och tvivlet
    måste ju driva forskaren-

  591. -likväl som den troende.

  592. Tvivlet är alltid en bra drivkraft,
    även i politiken.

  593. Mindre tvärsäkerhet i politiken,
    det hade burit långt.

  594. Jag ställer frågan
    för att jag har mött människor-

  595. -som tror väldigt mycket
    på vetenskapen-

  596. -men förkastar alla religiösa grejer-

  597. -för att de inte kan mätas
    eller ge konkreta svar-

  598. -på samma sätt som vetenskapen.
    Då har jag tagit upp det.

  599. För mig är vetenskapen också
    en form av tro.

  600. Jag har försökt argumentera för
    hur jag har sett det.

  601. Det var ur den grunden
    jag ställde frågan.

  602. Flera kan nog känna igen sig
    i den erfarenheten.

  603. Panelen, hur kommer det sig
    att det är tillåtet-

  604. -med en annan typ av hätskhet
    mot religiös fundamentalism-

  605. -än annan fundamentalism?

  606. Eller om vi vänder på det,
    varför är samhället mer öppet-

  607. -när det är vetenskapligt
    - eller politiskt-

  608. -med tydliga ramar-

  609. -än när en människa ställer sig
    inom de religiösa ramarna?

  610. Jag är inte helt säker på
    att det är så.

  611. Det kan vara så,
    men jag är inte säker.

  612. Jag tror att vi har mycket att vinna-

  613. -på att hålla isär vetenskap
    och religion-

  614. -men det betyder inte
    att det inte finns en överlappning.

  615. En ganska korkad idé i svensk debatt
    de senaste åren-

  616. -är att religiöst språk
    skulle vara irrationellt.

  617. I en debatt mellan Ante Jackelén
    och Lena Andersson-

  618. -anklagade Andersson Jackelén
    för "postmodernistiskt fluff".

  619. Lite som att få kritik av Clark
    Olofsson för att man är kriminell.

  620. Men det fångades upp av många,
    och det faller tillbaka på...

  621. Mycket skuld faller nog
    på kyrkliga företrädare.

  622. Man har inte förmått förklara
    det religiösa språket-

  623. -som i sig inte alls är irrationellt.

  624. Det är fullt av omprövningar
    och strävan efter logik.

  625. Men det måste förstås ha nån form
    av sanningsanspråk i botten.

  626. Det kommer vi inte undan, vare sig
    i religionen eller vetenskapen.

  627. Axiomen kommer vi inte undan.

  628. Begreppet sanning
    tycker jag är så spännande.

  629. Jag kommer från konstens värld-

  630. -och jobbar helt plötsligt
    med teater på Sveriges radio.

  631. Där är sanning det som sägs på Ekot.

  632. Men för mig kan ett par rader
    i en dikt av Tomas Tranströmer-

  633. -vara en mycket mer sann beskrivning
    av mänsklig smärta-

  634. -än att 78 procent av svenskarna
    tar värktabletter.

  635. Vad är sanning och vilket språk
    använder vi för att uttrycka den?

  636. Åter tillbaka till det här med det
    praktiska, siffrornas språk-

  637. -där vi är väldigt fattiga, och det
    är samma sak med det religiösa.

  638. Nu har vi pratat om religionens plats
    i politiken-

  639. -men man kan också prata om
    politikens plats i kyrkan.

  640. Det religiösa språket är en sak-

  641. -men när kyrkor agerar politiskt
    är också väldigt intressant.

  642. I Almedalen sitter alla politiker
    i domkyrkan på natten-

  643. -och prata med biskopen.

  644. Jag är aktiv i Stadsmissionen.

  645. Där görs på individnivå
    ett stort diakonalt arbete-

  646. -men Stadsmissionen kan ju vara
    en politisk kraft i samhället-

  647. -i kraft av att man samlar på sig
    så mycket kunskap-

  648. -om det som inte fungerar i världen.

  649. Så länge vi inte "bara"
    gör det individuella-

  650. -utan samlar på sig kunskaperna
    från de individuella mötena-

  651. -systematiserar det och förmedlar
    hur det faktiskt ser ut-

  652. -då kompletterar det politikens
    siffror och Tranströmers poesi-

  653. -och blir ett möte med verkligheten-

  654. -som det offentliga
    aldrig får till stånd.

  655. Kyrkan och kyrkliga organisationer
    har en stor möjlighet-

  656. -att formulera andra bilder
    av den värld vi lever i i dag.

  657. Det skulle man kunna ta
    mycket längre än i dag.

  658. De orden får avsluta ert samtal.
    Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Religionens roll i politiken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samtal om religionens roll i dagens samhälle. Medverkande: Stina Oscarsson, chef för Radioteatern; Andreas Johansson Heinö, forskare i statsvetenskap; Göran Larsson, professor i religionsvetenskap; Kerstin Alnebratt, genusforskare. Samtalsledare: Ylva Leitzinger, präst i Svenska kyrkan. Inspelat den 10 maj 2014 på Pedagogen i Göteborg. Arrangör: Göteborg & Co.

Ämnen:
Religionskunskap > Religion och samhälle
Ämnesord:
Religion, Religion och samhälle, Religionssociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2014

Mutor och skandaler

Skattebrottsutredaren Michael Hoffstedt är med och nystar upp den stora spårvägenhärvan i Göteborg. Inga-Britt Ahlenius, gästprofessor på Handelshögskolan, pratar om kommuner som bristfälliga verksamheter vidöppna för nepotism och korruption. Inspelat den 10 maj 2014. Arrangör: Göteborg & Co.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2014

Att våga i en hård värld

Brian Palmer, universitetslektor från Uppsala Universitet, talar om vikten av att göra motstånd och våga ta risker för andra. Han utgår från sin bok ”101 historiska hjältar”. Inspelat den 10 maj 2014 på Pedagogen i Göteborg. Arrangör: Göteborg & Co.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2014

Civil olydnad och demokrati

Ett samtal om den civila olydnadens status i dagens Sverige. Medverkande: Maj Britt Theorin, f.d. riksdagsledamot; Stellan Vinthagen, forskare; Martin Smedjeback, fredsaktivist; Johanna Hadin, kristen aktivist. Moderator: Kristine Ålöv. Inspelat den 10 maj 2014 på Pedagogen i Göteborg. Arrangör: Göteborg & Co.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2014

Religionens roll i politiken

Ett samtal om religionens roll i dagens samhälle. Medverkande: Stina Oscarsson, chef för Radioteatern; Andreas Johansson Heinö, forskare i statsvetenskap; Göran Larsson, professor i religionsvetenskap; Kerstin Alnebratt, genusforskare. Inspelat den 10 maj 2014. Arrangör: Göteborg & Co.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2014

Hur vi motionerar hjärnan

Stafettseminarium om samarbeten mellan idrottsvärlden och forskarvärlden. Åtta personer berättar om varför det är viktigt att träna hjärnan, bland andra Christian Blomstrand, professor i neurologi, och docenten Maria Åberg. Inspelat den 10 maj 2014 på Pedagogen i Göteborg. Arrangör: Göteborg & Co.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Rätten till sin egen död

Att få hjälp att dö är en av de mest kontroversiella frågorna i vårt samhälle. För att inte tala om rätten att ta sitt eget liv. Göran Hermerén, professor emeritus i medicinsk etik vid Lunds universitet, resonerar kring om det finns en sådan rätt, och vilka andra intressen som den kan stå i konflikt med.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - historia

Väckelserörelsen

Den första svenska massutvandringen till Amerika leddes av väckelsepredikanten Erik Jansson. Vi hör historien om honom och hans anhängare.

Fråga oss