Titta

UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Om UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Föreläsningar från arrangemanget Nutrition for health and maximum performance, en seminariedag med föreläsningar om hälsa, näring och träning. Information om hur man kan påverka sin hälsa på bästa sätt och om seglivade myter om kost som enligt föreläsarna är förkastliga. Föreläsningarna genomsyras av teorier om lågkolhydratkost, sockrets skadliga inverkan på hälsan och hur motionärer och elitidrottare genom kost och träning kan påverka sina prestationer. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Till första programmet

UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation : Samtal om kost och prestationDela
  1. Får jag ställa en fråga till dig,
    Andreas?

  2. Det är en simpel fråga
    som vi har hört tidigare-

  3. -när just den här typen av debatt
    om lågkolhydratkost har förts.

  4. Jag riktar frågan till dig-

  5. -eftersom vi såg apa bli människa.

  6. När det gäller stenålderskost
    brukar kritikerna säga:

  7. "Hur gammal blev människan, hur lång
    var medellivslängden på stenåldern?"

  8. Det är en väldigt vanlig fråga.

  9. Många tror att medellivslängden,
    som då var kring 30 år-

  10. -betydde att folk bara levde i 30 år.

  11. Då har man ett dåligt grepp om
    statistiken. Medellivslängden var 30-

  12. -men då dog väldigt många
    som spädbarn eller unga-

  13. -av infektioner, svält, krig
    eller andra orsaker.

  14. Det fanns ingen antibiotika,
    så man kunde dö av lunginflammation-

  15. -eller av en infektion i ett sår.
    Det fanns inga sjukhus eller läkare.

  16. Många dog tidigt, vilket ledde till
    en låg medellivslängd-

  17. -men de som blev gamla levde ofta
    nästan lika länge som vi gör nu.

  18. Det var extremt ovanligt
    med moderna livsstilssjukdomar-

  19. -som bl.a. hjärtsjukdom och cancer.

  20. Om man lyckades bli gammal
    trots den ganska hårda miljön-

  21. -blev man gammal och frisk.

  22. Väldigt banala skador dödade folk.

  23. Stukade man foten när man var samlare
    och jägare kunde man inte jaga.

  24. Man kunde dö av det. Om vi
    stukar foten kan vi beställa hämtmat-

  25. -utan att ta nån skada av det.

  26. Banala skador dödade människan förr.

  27. Om man befinner sig i en situation-

  28. -där man tycker att det ni säger
    verkar vara väldigt bra-

  29. -kan man då ställa om sin kost
    på stubben?

  30. Kan man göra det direkt
    utan några problem?

  31. Ja. Man kan göra det direkt,
    men det kan leda till problem.

  32. Om man tvärt slutar med att äta
    kolhydrater och börjar äta fet mat-

  33. -kan man känna sig trött, yr
    och få huvudvärk i några dagar.

  34. I värsta fall kan man bli förstoppad.

  35. Det är ganska snabbt övergående.
    Efter en vecka har det gått över.

  36. Vill man minimera besvären
    ska man få i sig salt.

  37. En halv tesked salt utrört i vatten
    om dagen kan ta bort besvären.

  38. Det går att sätta i gång direkt-

  39. -men en gradvis övergång
    kan vara snällare för kroppen.

  40. Ändå kör många i gång direkt.

  41. Är det nån skillnad om man är
    elitidrottare eller en vanlig svensk?

  42. För elitidrottare blir det knepigare-

  43. -eftersom prestationsförmågan
    kan påverkas.

  44. Det kan ta lång tid
    att komma upp i sin gamla kapacitet.

  45. Man kanske t.o.m.
    behöver lite kolhydrater-

  46. -för att kunna prestera på topp.

  47. Fyll gärna på, Jonas.

  48. Det kan vara knepigt för en elit-
    idrottare att göra en omställning.

  49. Det kanske kan hinnas med
    före försäsongsträningen-

  50. -om man har ett antal viloveckor.

  51. Många idrottare
    tränar och tävlar ju året runt-

  52. -och har inte så mycket ledig tid.

  53. Har man ledigt kan man göra det då.

  54. Annars får det bli en gradvis
    övergång. Det kan funka bra det med.

  55. Hur funkade övergången för dig?

  56. För mig var det en flerårig process.

  57. Jag tog två steg framåt
    och ett tillbaka.

  58. Det som jag märkte var att jag
    gick från att vara sjuk ganska ofta-

  59. -som en typisk idrottare är, jag var
    förkyld tre till fyra gånger per år-

  60. -till att i princip aldrig vara sjuk.

  61. När jag blir sjuk nu beror det på
    att jag har slarvat med nåt.

  62. När jag utvärderade en tioårsperiod-

  63. -var det tydligt att jag
    hade tappat lite i kroppsvikt-

  64. -blev mycket mer uthållig-

  65. -och kunde tåla den tuffa träningen-

  66. -utan att nånsin gå in i väggen.

  67. Jag fick bättre fettförbränning
    och ett mycket bättre immunförsvar.

  68. Jag har ätit det som Jonas skulle
    betrakta som liberal LCHF-kost.

  69. Jag har aldrig behövt följa
    ett strikt LCHF-kostupplägg.

  70. Man får hitta sin egen nivå.

  71. Vi har fått många frågor om diabetes.

  72. Orsakar kolhydrater typ 1-diabetes,
    Tim?

  73. Nej, men troligen
    orsakar spannmål typ 1-diabetes.

  74. De orsakar läckande tarm
    och en autoimmun reaktion.

  75. Alessio Fasano är den andra Nobel-
    pristagaren vi borde ha träffat i dag-

  76. -utöver Gerald Reaven. Han är gastro-
    enterolog på Harvarduniversitetet.

  77. Han forskar om celiaki och har
    upptäckt ett protein som kallas zonulin.

  78. Zonulinet utsöndras ur tarmen-

  79. -som svar på gliadinet som bildas
    när man har ätit vetegluten.

  80. En av konsekvenserna
    av den interaktionen-

  81. -är att kopplingarna
    mellan cellerna i tarmen låses upp-

  82. -och då börjar tarmen läcka.

  83. Hans teori är att
    all autoimmun sjukdom kan kopplas-

  84. -till gliadinkänslighet i tarmen
    och zonulinutsöndring.

  85. I en studie om typ 1-diabetes
    har han med försök på möss visat-

  86. -att om djuren får zonulinhämmare
    så att inget zonulin utsöndras-

  87. -får de inte typ 1-diabetes.

  88. Han har också visat
    att det vid en rad sjukdomstillstånd-

  89. -finns bevis för läckande tarm
    och en autoimmun reaktion.

  90. Det har vi framtidens läkekonst,
    ur min synvinkel som icke-kliniker.

  91. Snart kommer vi att veta varför tarmen
    börjar läcka och utsöndra proteiner-

  92. -som ger upphov till många sjukdomar.

  93. Det Gerald Reaven gjorde-

  94. -var att samla alla dessa olika meta-
    boliska syndrom under samma tak.

  95. Dr Fasano har samlat alla autoimmuna
    sjukdomar under samma tak-

  96. -och förklarat vad som orsakar dem.

  97. Det är tarmsjukdom som är boven
    i dramat, enligt min åsikt.

  98. Jag är ingen expert på området,
    men jag tror på den tesen.

  99. Hur åtgärdar man det?
    Med bra kosthållning.

  100. Så svaret var ja. Typ 1-diabetes är
    en autoimmun sjukdom-

  101. -som troligen är kostrelaterad och som
    troligen orsakas av en läckande tarm.

  102. Vi fyller på med en fråga härifrån.

  103. Tack för er jättetrevliga föreläsning.

  104. Jag vill bara ställa en snabb upp-
    följningsfråga gällande läckande tarm.

  105. Är det ett kontroversiellt ämne?

  106. I Sverige vill läkarna inte gärna
    diskutera ämnet när det tas upp.

  107. Inte med tanke på att det är
    dokumenterat i medicinska tidskrifter.

  108. En rapport på 40 sidor med all evidens.

  109. Dr Fasano
    har lagt fram en massa olika belägg.

  110. Han har påvisat mekanismen
    bakom läckande tarm.

  111. Huruvida det också kan förklara
    autoimmun sjukdom får vi väl se.

  112. Men det är
    en revolutionerande tankegång.

  113. Problemet med läkekonsten är
    att vi bara försöker blidka sjukdomar.

  114. Om jag som typ 2-diabetiker
    gör som läkarna säger-

  115. -förlorar jag benen,
    synen och njurfunktionen.

  116. Om jag äter mycket kolhydrater, inte
    tränar och gör som läkarna säger-

  117. -vet jag hur vad som händer.
    Det hände min pappa.

  118. Jag kan välja att ta samma väg
    som pappa eller en annan väg.

  119. Jag väljer att ta den andra vägen
    och tar medicin-

  120. -men äter även lågkolhydratkost, som
    är det enda som tycks ha en inverkan.

  121. Det finns inga medicinska lösningar
    för högt blodtryck, diabetes och fetma.

  122. Den farmakologiska modellen
    fungerar helt enkelt inte.

  123. Vi kan fortsätta medicinera. Vi kan
    fortsätta behandla reumatoid artrit-

  124. -som en idiopatisk sjukdom
    med mycket giftiga läkemedel-

  125. -eller fundera på
    om dr Fasanos tes faktiskt stämmer.

  126. I stället säger vi att han har fel.
    "Tesen kan inte stämma."

  127. Häromdagen twittrade jag om-

  128. -att genetiskt modifierat majs och soja
    också kan orsaka läckande tarm.

  129. Men de beter sig annorlunda.
    De manipulerade proteinerna-

  130. -påverkar bakterierna i tarmen
    som börjar ta hål på tarmväggen.

  131. En helt annan mekanism.

  132. Nån skrev att det var en absurd teori.

  133. Varför har då celiaki blivit så mycket
    vanligare de senaste 20 åren?

  134. Folk kan inte förklara det-

  135. -men ändå har ju mekanismen
    bakom läckande tarm beskrivits.

  136. Jag förstår inte
    vad som har hänt med läkekonsten.

  137. Varför vi inte vågar acceptera nya
    teorier i stället för att avfärda dem.

  138. Det är väldigt frustrerande.

  139. Jag vänder mig till Andreas igen.
    Jag har en liten märklig fråga.

  140. Hur kan man,
    eller hur ska man bemöta argument-

  141. -som handlar om att LCHF är dyrt-

  142. -och att det stora köttintaget
    orsakar tarmcancer?

  143. Det kan vara dyrt med bra mat.
    Bra mat kostar ofta lite mer.

  144. I gengäld får man en bättre hälsa.

  145. Man spar pengar på att inte köpa en
    massa skräpmat, som godis och läsk.

  146. Man lägger pengarna på kvalitetsmat
    som kroppen får näring av i stället.

  147. Vad beträffar ett stort köttintag
    kostnadsmässigt-

  148. -och vad gäller tarmcancer handlar
    inte LCHF om att äta mycket kött.

  149. Det handlar om att äta
    lite kolhydrater och mer fett.

  150. Köttmängden kan vara densamma
    som för vem som helst.

  151. Det finns vegetarianer,
    och även veganer, som äter LCHF.

  152. Det går, även om det blir krångligt.

  153. Man behöver inte äta mer kött.

  154. När det gäller tarmcancer vet man
    inte om kött verkligen orsakar det.

  155. Rönen baseras på statistik och
    observationsstudier som är osäkra.

  156. Det verkar
    handla om processat kött-

  157. -med olika tillsatser, som möjligen
    kan kopplas till tarmcancer.

  158. När det gäller snabba kolhydrater-

  159. -finns det en direkt koppling
    till våra vanligaste cancersjukdomar.

  160. Att undvika kött
    i tron att man ska undvika cancer-

  161. -och äta kolhydrater i stället
    är statistiskt sett mycket farligare.

  162. Även om man ska tro på statistik.

  163. Jag spinner vidare på det här med
    andras reaktioner på prat om LCHF.

  164. Ett vanligt argument
    som jag får höra är-

  165. -att om alla skulle övergå till att
    äta LCHF skulle maten inte räcka.

  166. Betyder inte det att vi har över-
    befolkat jorden redan nu, undrar jag.

  167. Det finns ingenting alla kan göra.
    Det blir en så absurd retorik.

  168. Jag vet inte ens vad jag ska säga.

  169. All typ av massproducerad mat
    orsakar problem nånstans.

  170. Som jag förstår det...
    Man pratar om avskogning-

  171. -och att köttdjur skulle orsaka
    skador på miljön.

  172. Det fanns ju fler klövdjur-

  173. -på Amerikas stäpper
    innan den vita mannen kom dit.

  174. Vi pratar om miljön
    och köttkonsumtionen och stäppen.

  175. Alla typer av massproducerad mat
    orsakar problem.

  176. Även massproducerade spannmål.

  177. Soja, som folk uppmanas ersätta
    köttet med-

  178. -påverkar miljön oerhört negativt,
    man bränner ner regnskogar, o.s.v.

  179. Det finns två sidor av myntet.

  180. Det handlar om vilken typ av retorik
    man utgår ifrån.

  181. Många gånger säger man
    att djur i natur-

  182. -verkar som kolsänkor.

  183. De binder växthusgaserna-

  184. -och är inte alls negativa
    för miljön i det hänseendet.

  185. Jag väljer att inte tro på det. Vi
    kanske är för många på jorden, men...

  186. Mat som är dålig för min kropp
    är även dålig för miljön.

  187. Några kommentarer?

  188. Angående det här att miljön
    skulle gå under om alla åt LCHF.

  189. Alla behöver inte äta strikt LCHF.

  190. Är man frisk och smal-

  191. -går det ju säkert bra
    att äta potatis eller ris.

  192. Bara de som behöver det för sin hälsa
    behöver äta LCHF.

  193. En vanlig missuppfattning är att LCHF
    innebär att man äter en massa kött.

  194. Man kan äta samma mängd kött
    som alla andra.

  195. Hur man framställer köttet
    har också väldigt stor betydelse.

  196. Det sätt vi framställer kött på i dag
    är billigt, men inte bra.

  197. Djur står inne och får äta spannmål.

  198. Om de får beta gräs i stället
    blir köttet visserligen dyrare-

  199. -men köttet blir godare, nyttigare
    och bättre för miljön.

  200. Kolet binds i marken, så växthus-
    effekten blir till och med negativ.

  201. Det blir dock lite dyrare.

  202. Vi ska vara beredda att betala mer
    för det.

  203. Vi betalar för att vara friska.

  204. Det är värt att lägga pengar på det.

  205. Det är inte dyrare att äta så här.

  206. Vi har bara blivit vana
    vid att äta billigt.

  207. I tidningarna och på affischtavlor
    görs det reklam-

  208. -för dagens lunchbiff för 49 kronor.

  209. Hur kan nån tro att en fin köttbit
    kan kosta så lite?

  210. I själva verket
    får man nån typ av "roadkill".

  211. Betalar man lite för nåt
    får man också lite tillbaka.

  212. Man måste ta makten över maten-

  213. -och köpa mat direkt från lokala,
    ekologiska bönder.

  214. Man får betala mer för sån mat-

  215. -men djuren mår bra
    och produkten är högkvalitativ.

  216. Det betalar jag gärna mer för.

  217. Jag riktar en annan fråga som nog
    många går och funderar på till Jonas.

  218. Hur ska vi få våra barn och ungdomar
    att styra om sin kost-

  219. -och börja äta lågkolhydratkost i
    stället för det som de är vana vid?

  220. Det är väl tiotusenkronorsfrågan.

  221. Hur man får barn och ungdomar
    att anamma bättre kostvanor.

  222. Till att börja med kan man se över
    utbudet på skolor och daghem.

  223. Det som finns tillgängligt äter man.

  224. Det som man har hemma äter man. Har
    man det inte kan man inte äta det.

  225. Så utbudet på skolor och daghem.

  226. Sen tror jag att man måste...

  227. ...möta barn och ungdomar
    på deras livsvillkor.

  228. Många ungdomar mår dåligt. Det är
    upp och ner med humöret och aptiten.

  229. De åker bergochdalbana på olika sätt
    i vardagen.

  230. Man får lyfta fram att det finns
    ett alternativ till det.

  231. Att med rätt mat och näring
    kan man ge kroppen förutsättningar-

  232. -att hålla en uthållig jämnhet.

  233. För ungdomar som tränar mycket-

  234. -kan man framhäva
    effekterna på träningsresultat.

  235. Möter man killar i 15-årsåldern-

  236. -kan man tala om att kosten
    pumpar upp testosteronnivåerna.

  237. Man får tänka till
    kring pedagogik och retorik.

  238. Det gör man inte över en natt.

  239. Vad tror ni, mr Noakes,
    är nyckeln till att få dagens unga-

  240. -att äta lågkolhydratkost?

  241. Man måste börja med föräldrarna.
    - Jag vet inte vad du svarade.

  242. Allt börjar med föräldrarna.

  243. Jag kan säga hur folk mår
    genom att fråga vad de åt till frukost.

  244. Om de åt spannmål är det kört.
    Då är hoppet ute.

  245. Åt de ägg har de en chans.
    Det är en nyckelfråga jag brukar ställa.

  246. Allt börjar med frukosten.

  247. Om man ger barnen spannmål
    blir de hungriga igen var tredje timme.

  248. Om de inte är hemma
    äter de det som finns.

  249. De blir beroende av kolhydratrik,
    bearbetad mat.

  250. Det enda man kan göra är att ge dem
    en fettrik, proteinrik frukost-

  251. -och se till att de äter
    nästa måltid hemma.

  252. Det är helt rätt
    att man måste börja med föräldrarna.

  253. Föräldrarna måste sluta projicera
    sitt eget sockerbegär på sina barn.

  254. Många ser det som en bestraffning
    att ta ifrån barnet det söta.

  255. Vi måste sluta fira och belöna
    med det söta.

  256. Det börjar med oss själva.
    Sen kan vi överföra det till barnen.

  257. När det gäller prestation undrar nån-

  258. -hur man kostmässigt ska
    förbereda sig för ett maratonlopp-

  259. -och hur man ska ta sig igenom det.

  260. När det gäller maratonlopp
    ska man inte äta nåt under loppet.

  261. Då har man ätit klart, kan man säga.

  262. I alla uthållighetslopp är det
    viktigt att matsmältningen funkar.

  263. Funkar inte magen är man rätt körd.

  264. Man måste lära sig
    att dricka under träning.

  265. Vilket lopp man än springer kommer
    man att behöva dricka under loppet.

  266. Det är viktigt att man lär sig dricka
    under träning.

  267. Gärna vatten,
    men helst nån form av sportdryck.

  268. Funkar inte sportdryck kan man testa
    gel som man dricker med vatten.

  269. Man måste få erfarenhet
    av att använda energi.

  270. På långa tävlingar, som Ironman,
    äter jag en bit energikaka i slutet-

  271. -för att ha nåt i magen.

  272. I Sverige brukar maratonloppen
    starta efter lunch.

  273. Jag tycker att man kan äta en
    relativt stadig frukost på morgonen-

  274. -med nåt lättsmält,
    vad det nu innebär för individen.

  275. Det kan vara nån form av risgrynsgröt
    eller rispudding-

  276. -eller en omelett och en smörgås.

  277. Magen
    ska kunna hantera och bearbeta maten.

  278. Man kan behöva gå på toa före loppet-

  279. -men magen
    ska inte ställa till bekymmer.

  280. Kom ihåg att av alla de löpare
    som har bekymmer på långlopp-

  281. -har 99 procent av 100 bekymmer med
    att de har ätit för mycket för nära.

  282. 1 procent har ätit för lite.
    Det händer nästan aldrig.

  283. De flesta lyssnar på dumma råd-

  284. -om att man ska äta mycket pasta
    två timmar före start.

  285. Det finns inget sämre man kan göra.
    Det ger garanterat magproblem.

  286. Matsmältning är a och o.
    Man ska äta ordentligt dagen innan.

  287. Man kan gärna försöka få i sig
    lättsmält mat i drickbar form.

  288. Man kan till exempel
    avsluta middagen med en fruktsallad.

  289. Rotfruktsgratäng har jag älskat att
    göra. Eller rostade rotfrukter.

  290. Det får vara lite efter tycke och
    smak. Man äter för att prestera.

  291. Lättsmält mat,
    inget överdrivet ätande.

  292. Du sa att man ska dricka mycket.
    Dricker vi inte för mycket?

  293. Tim har skrivit om det i sin bok.

  294. Man ska inte dricka onödigt mycket
    annars-

  295. -men man ska dricka mycket
    under loppet om det är varmt.

  296. Man ska vara van vid att dricka. Man
    ska inte löpträna utan att dricka.

  297. Då blir det en chock när man
    plötsligt ska dricka under loppet.

  298. Vi pratar om att dricka
    under maratonlopp.

  299. Jag menar på att man ska öva på
    att dricka när man löptränar.

  300. Under ett maratonlopp måste man ju
    få i sig lite vätska. Håller du med mig?

  301. Hur mycket vatten klarar vi?

  302. Man ska bara dricka så mycket
    att törsten släcks.

  303. Vissa måste tappa mycket vikt
    för att prestera på topp.

  304. När Haile Gebrselassie satte världs-
    rekord tappade han 10 % av sin vikt-

  305. -och sprang fortare mot slutet.

  306. Han var ytterst uttorkad
    enligt energidryckstillverkarna-

  307. -men han sprang ändå ganska fort.

  308. Andra blir långsammare
    bara de tappar ett enda kilo.

  309. Man måste lyssna på kroppen
    och dricka när man är törstig.

  310. Dricker man när man är törstig
    maximeras prestationsförmågan.

  311. Dricker man för mycket eller för lite
    gör man inte lika bra ifrån sig.

  312. I "Waterlogged" förklarar jag hur
    industrin förvrängde vår uppfattning-

  313. -genom att säga
    att vi inte kan lita på vår törst.

  314. Jag brukar fråga folk om de frågar sin
    hund om den har druckit tillräckligt.

  315. Nej. Den dricker när den är törstig.
    Uppmanas andra djur att dricka mer?

  316. Varför ska vi människor då låta andra
    bestämma hur mycket vi ska dricka?

  317. Nån tjänar pengar på att göra det.

  318. Drick bara när ni är törstiga.

  319. -Hur mycket dricker ni under lopp?
    -Nästan inget.

  320. Jag försöker att inte dricka nåt alls.

  321. Jag sprang en halvmara nyligen och
    drack för första gången efter 19 km.

  322. När jag sprang Comrades
    första gången drack jag fem gånger.

  323. Bara små mängder.

  324. Vi lärde oss att man ska göra så.
    Vi sprang 4 mil utan att förtära nåt.

  325. Människan är gjord sån.

  326. Vi är gjorda för att jaga i Afrika
    mitt på dagen i 40 graders värme.

  327. Bara då kunde vi fånga djuren.

  328. Bushmännen ids inte jaga
    när det bara är 38 grader varmt-

  329. -för då är det för kallt.

  330. När det är 40 grader ger de sig ut på
    jakt, för då kan de fånga antiloperna.

  331. De har bara sex timmar på sig.
    Sen blir det kallare.

  332. När det blir svalare flyr djuren undan.

  333. Det måste vara varmt.
    Vi är gjorda för det.

  334. Våra förfäder stannade inte
    och drack var femte minut.

  335. Vi människor har en otrolig förmåga
    att springa utan att dricka-

  336. -och bli uttorkade.
    Så har det varit i alla tider.

  337. Innan sportdrycken lanserades sprang
    löparna långa sträckor utan att dricka.

  338. En av mina goda vänner
    Jackie Mekler-

  339. -som också vann Comrades
    5 gånger är nu 80 år.

  340. Han åt alltid proteinrik kost.

  341. Han var anemisk som ung,
    och löpningen blev lidande.

  342. Då gick han till läkaren som sa att
    han inte åt tillräckligt med proteiner.

  343. Han började äta proteiner.
    Han är 82, men ser ut att vara 50.

  344. En proteinrik kost skadade inte honom.

  345. Han sa att när han var aktiv
    och sprang långlopp på 16 mil-

  346. -drack han först
    när han hade sprungit 10 mil.

  347. Han sa: "När vi såg nån dricka
    var det ett svaghetstecken."

  348. "Då ökade vi farten."

  349. Andreas, du har en populär blogg som
    tar upp det vi har pratat om idag.

  350. Hur ser du utvecklingen?

  351. Du märker säkert av att fler och fler
    blir intresserade av LCHF.

  352. Ändå känns det som om det är
    en pansarkryssare som ska vändas.

  353. Vilken utveckling ser du framför dig?

  354. Jag ser en pansarkryssare som
    långsamt vänder.

  355. Det är det enda sättet att göra det
    hela på. Det kommer att ta tid.

  356. Det är svårt att få folk
    att tänka i nya banor-

  357. -och vissa kanske aldrig
    kommer att kunna det.

  358. Men ju fler som driver på,
    desto snabbare går det.

  359. Det är viktigt
    att utvecklingen går snabbare än nu.

  360. -Vilken utveckling ser du?
    -Jag håller med Andreas.

  361. Det är svårt att erkänna
    att man har haft fel.

  362. Det är svårt att erkänna
    att man har salufört fel teser-

  363. -och har gjort folk en stor otjänst.

  364. Det är en bitter insikt
    att komma till.

  365. Det finns ett stort motstånd
    hos allmänheten-

  366. -för att vi mår tillfälligt bra av
    att äta socker-

  367. -som en alkoholist mår tillfälligt
    bra av att dricka alkohol.

  368. Hela tesen om att man ska unna sig
    och må bra är otroligt blek.

  369. Man mår bra när man sitter med handen
    i godispåsen.

  370. Får man sitt begär tillfredsställt
    känns det okej.

  371. Det är kanske viktigare att leva bra
    än att ha känslan av att må bra.

  372. Man måste veta vad som är vad
    i diskussionen.

  373. Det hjälper inte när debattörer säger
    att det viktigaste är att må bra.

  374. Då bekräftar man det som alla
    fredagsmysare känner:

  375. "700 gram godis. Det känns underbart!
    Man ska unna sig."

  376. Det är ingen grund att stå på.

  377. Det är mycket viktigare att leva bra.

  378. Man blir lyckligare av att träna
    än av att äta godis på sikt.

  379. Visst måste man
    få slappna av ibland också.

  380. Det finns liksom en insiktsbarriär
    att överbrygga där.

  381. Vi är så vana vid
    snabba sockerkickar.

  382. Vi måste komma över det och inse-

  383. -att det är som vilket
    missbruksförhållande som helst-

  384. -som får ganska allvarliga följder.

  385. Livsstilsrelaterade hjärt- och kärl-
    sjukdomar är vår främsta dödsorsak.

  386. Det borde ge en ledtråd
    om vari problemet ligger.

  387. Det är allvarliga saker vi pratar om.

  388. Vi ska snart avsluta, så om ni har
    nån fråga ska ni ta tillfället i akt.

  389. Har nån nån ytterligare fråga?

  390. Högst upp.

  391. Sista frågan gällde
    hur vi kan vända på skeppet-

  392. -så att alla kan leva sundare
    med lågkolhydratkost.

  393. Vad tror ni om framtiden för LCHF?

  394. Jag tror att om 10 år
    måste läkarkåren ändra uppfattning.

  395. Nyckeln till förändring heter internet.

  396. Jag har sett en föreläsning på nätet
    med komikern Tom Naughton.

  397. Han har länge ätit lågkolhydratkost
    och har gjort filmen "Fat Head".

  398. Den måste ni se. Den handlar bl.a.
    om Ancel Keys och fettmyten.

  399. Han har nyligen föreläst-

  400. -om de smordas makt
    visavi allmänhetens visdom.

  401. Vi är de smorda.
    Vi är professorerna med fina examina.

  402. Vi säger vad ni ska göra.
    Ifrågasätt oss inte.

  403. Så såg det ut när jag utbildade mig,
    men det satte internet stopp för.

  404. Nu kan man hitta svar på nätet.

  405. Det har blivit vanligare på sistone.

  406. Man träffar såna som Andreas på nätet
    som ger andra råd-

  407. -än en allmänläkare skulle.

  408. Toms poäng är att förr i tiden
    gick alla till samma läkare.

  409. De hade samma uppfattning allihop.

  410. Om man fick felaktiga råd
    visste man inte om det-

  411. -för ens vänner gick till samma läkare
    och fick samma råd.

  412. Men om man numer får felaktiga råd
    av läkaren kan man klaga på nätet.

  413. Då skriver andra att de har gått
    till nån annan läkare-

  414. -och har blivit kvitt sin sjukdom.
    Det är det som har börjat hända nu.

  415. När folk har läst vår bok
    går de till läkaren och säger:

  416. "Dr Noakes m.fl. rekommenderar
    lågkolhydratkost. Vad anser ni?"

  417. Då kan inte läkaren längre säga
    att den är nonsens-

  418. -för patienten har läst om kosten
    och vet att den fungerar.

  419. Så om tio år kommer det att vara
    annorlunda. Kanske redan om fem år.

  420. Den här rörelsen
    har växt explosionsartat.

  421. Bara det senaste halvåret har
    stora förändringar skett i Sydafrika.

  422. Det enda som behövs är
    att några politiker tror på kosten.

  423. Men politikerna
    är för rädda för att ta ställning.

  424. Men om några politiker tog ställning
    skulle nog en förändring äga rum.

  425. Det första landet som ändrar
    uppfattning lär få en stor fördel-

  426. -när vårdkostnaderna minskar
    och produktiviteten ökar.

  427. Det verkar ju så logiskt.

  428. Nåt jag inte nämnde-

  429. -var att väldigt många sydafrikaner
    lider av fetma, särskilt kvinnor.

  430. Vad består deras kost av? 70 procent
    kolhydrater och 20 procent fett.

  431. De har insulinresistens, lågt LDL-värde
    och högt triglyceridvärde.

  432. Enligt nutritionisterna beror det på
    att sydafrikanerna är så rika-

  433. -och köper för mycket mat.
    De är ju insulinresistenta!

  434. Enligt kostråden ska en stor del
    av varje måltid bestå av kolhydrater.

  435. Så lyder kostråden.

  436. Vi ska även äta mer frukt
    och skära ner på fettintaget.

  437. Det är ju ett recept på fetma!
    Fattar ni inte det, liksom?

  438. Förr eller senare måste alla inse
    att kostråden är felaktiga.

  439. Det var väl lämpligt att Tim Noakes
    fick avsluta den här dagen.

  440. Hoppas att ni har fått information
    under dagen-

  441. -som ni får praktisk nytta av.

  442. Jag ser fram emot i morgon bitti
    när jag ska dricka kaffe-

  443. -med smör som jag ska mixa i kaffet.

  444. -Även kokosfett. Du får receptet sen.
    -Jättebra.

  445. Om nån har nån ytterligare fråga
    kan ni nog ställa den sen.

  446. En stor applåd till våra föreläsare.

  447. Textning: Lisa Albright
    www.btistudios.com

  448. Översättning: Lisa Albright
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Samtal om kost och prestation

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal och frågor från publiken. Medverkande är professor Tim Noakes, Jonas Colting, Andreas Eenfeldt och Jonas Bergqvist. Frågorna handlar bland annat om hur snabbt man kan ställa om sin kost, eventuella risker med lågkolhydratkost, hur man får alla att börja leva mer hälsosamt och om tarmcancer kan orsakas av för mycket kött. Från seminariedagen Nutrition for health and maximum performance. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil
Ämnesord:
Dietik, Fysisk träning, Idrottsträning, Kostråd, Medicin, Nutrition, Näringslära
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

I sockrets fotspår

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm har studerat vad läkare och missionärer såg när de reste ut bland världens ursprungsbefolkningar under 1900-talet. Hos flera av dessa grupper fanns inte exempelvis fetma eller diabetes. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Kost, hälsa och prestation

Hälsoinspiratören Jonas Bergqvist menar att för att ta klivet vidare till maximal prestation så krävs en kombination av bland annat en lägre andel kolhydrater och en regelbunden kosthållning. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Konsten att påverka hälsan

Tim Noakes, professor i träningsfysiologi och idrottsnutrition samt författare till storsäljaren "Lore of Running", berättar om hur han tog steget över till lågkolhydratkost och hur en ändrad kost kan bidra till bättre prestationer och en förbättrad hälsa. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Matrevolutionen

På några få decennier har fetma blivit ett stort problem. Vad beror det på, och vad kan vi göra åt det? Läkaren Andreas Eenfeldt, kostdoktorn, är författare till boken Matrevolutionen. Han beskriver dagens kostråd som förkastliga och menar att våra vanor måste ändras. Inspelat i Stockholm den 3 maj 2014. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Hälsa är ett livslångt projekt

Jonas Colting berättar utifrån sin erfarenhet som professionell idrottare om skillnaden mellan fitness och hälsa, seglivade myter inom kostråd och hur viktigt det är med ett helhetsperspektiv gällande hälsa. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Samtal om kost och prestation

Panelsamtal och frågor från publiken. Medverkande: Tim Noakes, Jonas Colting, Andreas Eenfeldt och Jonas Bergqvist. Från seminariedagen Nutrition for health and maximum performance. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

De klimatsmarta konsumenterna

Imola Bedo är policyansvarig i Europakommissionen. Hon föreläser här om konsumism, klimat och hur EU kan bli bättre när det gäller handel och ekologiska varor. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss