TV

Lärandets idéhistoria

Lärandets idéhistoria

Om Lärandets idéhistoria

Vi har ärvt många föreställningar från det förflutna, oftast utan att vara medvetna om det - vetenskapliga upptäckter, politiska idéer, filosofiska teorier och konventioner kring lärande. Tankar som en gång var nya och omstridda men nu har blivit vår tids oreflekterade självklarheter. Det var först på 1800-talet pedagogik som ämne skildes ut från filosofin. Det är alltså de stora filosoferna som från antiken och framåt har ägnat sig åt att utveckla tänkandet kring kunskap och lärande. Det är där vi hittar lärarprofessionens rötter i filosofi och idéhistoria. Avsikten med programserien har varit att producera ett material som hjälper lärarstudenter att hitta sina professionella rötter. Programmen ger en överblick som grund för vidare studier kring idéhistoria och kunskapsteori.

Till första programmet

Lärandets idéhistoria: Dylan Wiliam om lärandets vitala verktyg
  1. Lärare måste veta vad eleverna har lärt
    sig. Annars kan de inte lära ut väl.

  2. Bedömning är bron
    mellan undervisning och lärande.

  3. Bara därigenom vet läraren om det han
    har gjort har fått eleven att lära sig.

  4. Att förstå lärande har blivit
    Dylan Wiliams livsuppgift.

  5. Drömmen om berömmelse
    som jazzmusiker uppfylldes inte-

  6. -men som professor i pedagogik
    har han fått världsrykte.

  7. Han har i många år sökt svaren på vad
    som leder till framgångsrikt lärande.

  8. När undervisning görs bra verkar det
    lätt. Men det är extremt komplicerat.

  9. Man måste förstå sina elever,
    förstå sitt ämne, och mer därtill:

  10. Man måste presentera ämnet
    så att ungdomar blir intresserade.

  11. När lärare blir mer erfarna blir de
    bättre på att veta vad de ska säga.

  12. De blir bättre på att ge feedback.

  13. Feedback är beroende av
    förhållandet mellan elev och lärare.

  14. Samma feedback kan få en elev
    att anstränga sig mer-

  15. -men få en annan att ge upp.

  16. Att veta när man ska pusha en elev
    och när man ska lämna eleven i fred-

  17. -är svårt att lära sig, och ju mer
    man övar, desto bättre blir man.

  18. Tanken på bedömning
    började vid universiteten.

  19. De ville kunna visa
    att nån hade lärt sig det den skulle-

  20. -så man hade examinationer
    i slutet av utbildningen.

  21. Sen började man ta reda på
    vilka som borde gå på universitetet.

  22. Då började man med examinationer
    i slutet av skoltiden-

  23. -för att ta reda på vad barnen kunde
    och vilket universitet de borde gå på.

  24. Den trenden har varit positiv, för det
    har gett eleverna nåt att sikta på.

  25. Problemet uppstår när man använder
    elevernas examinationsresultat-

  26. -för att tala om hur bra en skola är.

  27. Då försöker man höja resultaten
    för att skolan ska se bra ut.

  28. När man använder bedömningar
    för att värdera skolor eller lärare-

  29. -förlorar man möjligheten
    att visa vad eleven har lärt sig.

  30. Det som driver processen är
    när utbildningen blir till politik.

  31. I länder med bra utbildning är
    utbildning inte en politisk fråga.

  32. Politikerna är ense om utbildningens
    prioriteringar. Då kan den blomstra.

  33. Men när utbildningen bollas mellan
    olika partier sker snabba förändringar-

  34. -och utbildningssystemet
    hinner inte med.

  35. När lärarna har förstått vad de ska göra
    ändras reglerna igen.

  36. Det är som att ändra reglerna
    i en fotbollsmatch var tionde minut.

  37. I de flesta länder utbildas lärare
    i tre, fyra eller kanske fem år.

  38. Men det tar åtminstone 40 år
    att utbilda en lärare.

  39. Undervisning är så komplext att man
    aldrig är klar. Man kan alltid lära mer.

  40. Vi måste sluta utbilda lärare
    och sen låta dem vara.

  41. Alla lärare måste kunna utvecklas.

  42. Inte för att de är dåliga,
    utan för att de kan bli bättre.

  43. Jag vill se en samordning
    mellan universitet och skolor-

  44. -så att lärare ska kunna utvecklas
    under hela arbetslivet.

  45. Då får man utbildning i världsklass-

  46. -om lärarna varje dag försöker
    förbättra undervisningen.

  47. Polly, se på mig.

  48. Dylan Wiliam har med kollegor-

  49. -arbetat fram enkla men verknings-
    fulla tekniker för klassrummet.

  50. I samarbete med BBC har Dylan provat
    dem i en skola i Hertfordshire.

  51. Elever lär sig inte alltid
    det vi lär dem.

  52. Bra lärare vet att de först måste
    ta reda på vad eleverna har lärt sig.

  53. Det gör lärare genom att ställa frågor-

  54. -men ofta är det bara en liten del av
    klassen som säger vad de har lärt sig.

  55. Läraren ställer en fråga,
    sex elever räcker upp handen-

  56. -läraren väljer en, och gör sig
    en bild av hela klassens behov-

  57. -baserat på ett eller två svar.

  58. Upp med händerna.

  59. Vissa barn vill gärna delta.

  60. Jag behöver två... Oj! Två frivilliga.

  61. Andra stänger bara av
    och vill inte vara med.

  62. -Emily! Emily! Emily!
    -35 000...

  63. Jag räcker upp handen ofta.
    Då blir jag mer engagerad i lektionen.

  64. De duktiga eleverna räcker upp handen
    för de vet oftast vad de gör.

  65. Men blygare elever håller sig undan.

  66. Det är alltid samma elever
    som tar för sig.

  67. De mer självsäkra, som Harvey
    och William. De som sitter längst fram.

  68. Lärare bör ha en bredare grund
    för sina beslut.

  69. I stället för att bara fråga de som tror
    sig veta svaret bör de lyssna på alla.

  70. Därför tycker jag inte
    att man ska använda handuppräckning.

  71. Om eleverna får räcka upp handen
    deltar de som räcker upp handen-

  72. -medan de andra går under radarn.

  73. I stället bör läraren ställa frågor
    på andra sätt, kanske slumpmässigt-

  74. -och varje elev bör åtminstone en gång
    per lektion få komma med ett svar.

  75. Man kan få dem att rösta genom
    att hålla upp ett till fem fingrar-

  76. -eller få dem att skriva sitt svar
    på en griffeltavla och hålla upp den.

  77. Då kan läraren fort se vad eleverna har
    lärt sig och vad han behöver göra mer.

  78. Sån bedömning
    gör undervisningen bättre.

  79. Den är omedelbar och gör att läraren
    snabbt kan anpassa undervisningen.

  80. Barnen som svarar på alla frågor
    blir mer intelligenta.

  81. Deras IQ ökar faktiskt.

  82. De andra barnen i klassen försakar
    tillfället att bli mer intelligenta.

  83. Om man låter barnen välja
    om de vill delta i klassen eller inte-

  84. -gör man prestationsklyftan större.

  85. Den första förändringen
    jag vill att ni gör är-

  86. -att när ni ställer en fråga
    ska inte eleverna räcka upp handen.

  87. Det är svårt att ställa frågor
    slumpmässigt utan nåt verktyg.

  88. Så skriv deras namn på glasspinnar-

  89. -och dra ett namn slumpmässigt.

  90. Han vill att de bryter med
    en hundraårig tradition i klassrummet.

  91. Vår första tävlande i dag är...
    Trumvirvel, tack.

  92. -Sluta. Sluta. Harvey!
    -Ledsen.

  93. Blå, ledsen.

  94. Hörni, tysta nu. Han föll...

  95. ...men vad är det jag ser?

  96. Ner med händerna.
    Ner med händerna.

  97. -Katie, nästa.
    -Jag vill inte läsa.

  98. Jag vet inte om jag gillar det.

  99. Det känns som om det hämmar mig
    snarare än tvärtom.

  100. -Jag vill att ni...
    -Om man vet svaret får man inte svara.

  101. Nån annan får svara, och ibland
    är det frustrerande när man själv vet.

  102. -Som en lavalampa.
    -Sluta.

  103. -Du tog min idé!
    -Jag blir ju aldrig dragen!

  104. Det här är ju poänglöst.

  105. När jag ville svara
    drogs aldrig mitt namn.

  106. Det gjorde mig lite frustrerad.

  107. -Några exempel... Chloe?
    -Fast det här vet jag inte.

  108. -När du äntligen blir dragen...
    -Jag vet inte!

  109. Chloe och Emily är vana vid
    att räcka upp handen när de kan svaret.

  110. Nu börjar de förstå
    hur det är att väljas när de inte kan.

  111. Dylan vill att det ska
    vara okej att ha fel.

  112. Vår forskning visar
    att om en lärare undervisar så här-

  113. -även om man har externa prov
    som rättas av nån från en annan skola-

  114. -lär sig eleverna mer, eftersom de blir
    mer engagerade och uppmärksamma-

  115. -är mer alerta i klassen och minns mer.

  116. Så även om man bara
    bryr sig om resultat-

  117. -är det bästa
    att engagera eleverna på det här sättet.

  118. Det som oroar mig är
    att elever som Emily och Chloe-

  119. -som gillar att svara
    och oftast vet svaret-

  120. -blir mer och mer frustrerade.

  121. Att använda glasspinnarna
    är bra i en klass med jämn nivå-

  122. -men så är det inte där inne.
    Pinnarna är nåt som jag är osäker på.

  123. Barnen är förstås frustrerade för att...

  124. ...de är vana vid
    och att ha monopol på samtalet.

  125. Dylan ber om elevernas åsikt.

  126. Blir ni frustrerade för att ni
    är vana vid att få som ni vill?

  127. -Ja, typ.
    -Det är en obehaglig förändring.

  128. Annars blir jag frustrerad om jag inte
    blir vald när jag räcker upp handen-

  129. -men det här är mer frustrerande.

  130. Förut fanns det elever som inte
    ansträngde sig under vissa lektioner-

  131. -men nu måste man kunna svaren jämt
    eftersom man kanske blir dragen.

  132. -Ta ner handen, William.
    -Lärare och elever börjar vänja sig.

  133. Sydney, vad betyder "domestic"?
    Vad är en "domestic servant"?

  134. Ingen aning, men det är
    säkert odemokratiskt.

  135. En del mindre självsäkra barn
    upptäcker att det inte är så farligt.

  136. Dylans teknik verkar ha förändrat
    dynamiken i klassen.

  137. De mindre självsäkra börjar öppna sig,
    men toppeleverna anpassar sig sämre.

  138. Det är skillnad,
    för folk vet att jag är rätt duktig.

  139. Om jag inte kan är det pinsamt,
    eftersom jag liksom har...

  140. ...rykte om mig att kunna svaren,
    men ibland kan jag inte.

  141. En lustig sak är att ni tycker
    att det är pinsamt att ha fel-

  142. -men det här är en skola. Om ni redan
    kunde allt hade ni inte behövt vara här.

  143. Jag blir lite orolig när ni tror
    att ni inte får göra fel i klassrummet.

  144. Om ni inte gör fel
    får ni för enkla uppgifter.

  145. Om ni har rätt hela tiden
    sitter ni ju bara och glänser.

  146. Barn är duktigare än sina föräldrar
    och skolorna är bättre-

  147. -men världen blir mer komplicerad.

  148. Så skolor som dög för 20-30 år sen
    gör inte det längre.

  149. De är inte sämre,
    men världen är mer komplicerad-

  150. -och man behöver mer kunskap
    för att få ett jobb än förr.

  151. Därför måste skolorna
    fortsätta förbättras.

  152. Om vi inte höjer elevernas resultat-

  153. -kan de inte fungera produktivt
    i ett komplext, modernt samhälle.

  154. Jag är orolig över att vi verkar
    tappa de högpresterande eleverna.

  155. Tanken med att förbjuda handuppräck-
    ning var att få med andra elever-

  156. -men som det ser ut nu verkar vi
    tappa de högpresterande eleverna-

  157. -särskilt några flickor. De var vana vid
    att få all uppmärksamhet-

  158. -men nu verkar de
    känna sig förfördelade.

  159. Om vi hjälper de tystare eleverna
    men tappar de duktiga är det katastrof.

  160. Nästa steg efter handuppräckningen
    är att låta alla elever svara.

  161. Ni behöver en sån här mini-whiteboard.

  162. Det är den viktigaste uppfinningen
    för undervisning sen griffeltavlan.

  163. Om ni vill ta reda på
    om alla elever förstår, ställ en fråga.

  164. Eleverna skriver svaret
    och håller upp tavlan.

  165. Då kan ni fort se
    om klassen har förstått.

  166. Det är enkelt men oerhört användbart.

  167. Mini-whiteboards är en bra teknik
    för att få dem att visa att de förstår.

  168. Alla hamnar i rampljuset.
    Alla vinner på det.

  169. Eleverna blir engagerade och ni får veta
    vilka elever som förstår och inte.

  170. Kan alla visa sina svar
    på sina whiteboards?

  171. Visa mig svaren!

  172. Ni har 15 sekunder på er att skriva.

  173. Håll upp tavlorna, tack. Tackar.

  174. "Kunde ha varit närmare publiken."
    Bra.

  175. Dean, du har verkligen fattat
    hela idén med gensvar.

  176. Politiker förstår behovet av förändring,
    men vill ofta detaljstyra.

  177. Politikerna måste sätta upp tydliga mål
    för förbättring av skolorna-

  178. -men inte säga åt hur de ska göra,
    för svaren kan inte komma utifrån.

  179. Vi behöver påtryckningar
    både uppifrån och nerifrån.

  180. Uppifrån ska alla skolor
    och alla lärare förväntas bli bättre.

  181. Inte för att de är dåliga,
    utan för att de kan bli ännu bättre.

  182. Nerifrån behöver varje skola och varje
    lärare bestämma vad de ska göra-

  183. -för att påverka sina elever bäst.

  184. Olika skolor prioriterar olika. Om alla
    måste göra samma förbättringar-

  185. -får de inte ut det bästa ur eleverna.
    Skolor och elever är olika.

  186. Det måste vi avspegla genom att låta
    skolorna besluta vilka åtgärder-

  187. -som får störst påverkan
    på barnens inlärning.

  188. En annan teknik vi ska pröva är
    trafikljus. Alla barn har tre koppar.

  189. Först syns den gröna koppen.

  190. Om ni blir osäkra på nåt
    sätter ni den gula överst.

  191. Om ni har kört helt fast
    och ni vill att jag kommer direkt-

  192. -för att ni inte kommer vidare,
    sätter ni den röda överst.

  193. Alla ska börja med den gröna överst.
    Och rör dem inte.

  194. -Vad betyder "penned"?
    -Att man är inklämd på en liten yta.

  195. Det funkade bra.
    De behöver inte hålla handen uppe.

  196. Och jag kan komma till dem fort.

  197. Jag har märkt att de kommer i gång
    snabbare, vilket är roligt att se.

  198. Läget i Sverige är särskilt sorgligt.
    Man hade länge stor tilltro till lärare.

  199. Utvecklingen av bedömning i
    gymnasiet i Sverige visar den tilltron.

  200. Tanken att det är lärarens ansvar
    att avgöra vad eleven lärt sig.

  201. I England har vi examinationer som
    skrivs på en enda varm sommardag.

  202. Varför ska man förlita sig på en suddig
    ögonblicksbild tagen av en främling?

  203. Att läraren deltar i bedömningen
    av elever i gymnasiet är viktigt.

  204. De har ett mycket bredare material att
    bedöma utifrån än bara examinationer.

  205. Sverige bör återvända till den tilltron,
    för den gjorde utbildningen effektiv.

  206. Miss Obie trodde sig nå fram till
    klassen, men lektionen gick dåligt.

  207. Hon behöver modet att ta itu med det,
    något många lärare aldrig gör.

  208. Dylan har en idé som han tror hjälper.

  209. Han vill att eleverna observerar klassen
    och ger henne råd.

  210. Ingen lärare har frågat vad jag har
    tyckt om en lektion. Det är dåligt.

  211. Det är vi elever som vet
    hur bra en lektion var.

  212. Inte de som skriver böcker om under-
    visning, inte regeringen, utan eleverna.

  213. Dylan väljer ut flera elever, däribland
    Syd och Katie, till en observatörskurs.

  214. Ni måste vara professionella,
    för läraren måste lita på er.

  215. De lär sig analysera en lektion,
    undersöka hur mycket eleverna lär sig-

  216. -och ge konstruktiv kritik
    utan att bli för personliga.

  217. -Det är dags att observera en lektion.
    -Om x är 5, vad är då 3x?

  218. Många räcker upp handen.
    Så skulle det inte ha blivit-

  219. -om inte så många hade betett sig illa
    under genomgången.

  220. I de flesta länder,
    särskilt för lärare på högre nivå-

  221. -består lärarutbildningen av
    en examen i ämnet-

  222. -och ett eller två års utbildning
    i läraryrket.

  223. Det finns så mycket att lära sig
    om hur man hanterar klassen-

  224. -så bedömning får lite uppmärksamhet.

  225. Lärarna i många länder
    får ingen utbildning i bedömning.

  226. Och om de får det är den begränsad.

  227. Men varifrån ska man ta tid till det?

  228. Tar man tid från klassrumshantering
    eller från att lära dem undervisa?

  229. För en examen betyder inte
    att man kan lära ut ämnet.

  230. Man har avancerad, abstrakt kunskap-

  231. -men kan man förklara bråk på fem olika
    sätt? Det ska en bra lärare kunna.

  232. Så tiden är dyrbar
    under lärarutbildningen-

  233. -och utrymmet för att utbilda lärarna
    i bedömning är begränsat.

  234. Därför måste vi inse att utbildningen
    aldrig kan ge lärare allt de behöver.

  235. De måste fortsätta lära sig
    under hela karriären.

  236. Bara så kan de få de kunskaper
    de behöver för att bli en bra lärare.

  237. Så är det på alla områden. Det behövs
    tio års utövande för att bli bra på nåt.

  238. Själva undervisningen var bra-

  239. -men elevernas beteende
    påverkade inlärningen.

  240. Många hade en röd kopp uppe.
    Om många har en röd kopp-

  241. -måste du springa runt en massa.
    Du kunde ha samlat dem i en grupp.

  242. Det måste vara svårt att vara lärare.
    Man har mycket att tänka på.

  243. Förstår eleverna? Ger man tillräckligt
    med beröm? Larvar sig eleverna?

  244. Jag har förstått hur svårt det är
    och hur mycket jobb fröken lägger ner-

  245. -för att genomföra lektionerna.
    Så jag ska tänka på hur jag beter mig.

  246. Man lyckas inte jämt. Man misslyckas
    ofta om man har höga förväntningar-

  247. -men en bra lärare vet
    att han är en bättre lärare i morgon.

  248. Emily, 6a. Otroligt bra gjort.

  249. 6a! Jag är bra.

  250. Härnäst vill jag ge mig i kast med
    en besatthet som drabbar alla skolor.

  251. Den sänker elevernas prestation.

  252. -Besattheten gäller betyg.
    -God morgon.

  253. Nästa idé är något han kallar
    "kommentarer, inte betyg".

  254. I stället för betyg ger ni kommentarer
    om hur de kan förbättra sig.

  255. Om er feedback får eleverna
    att tänka och engagera sig är det bra.

  256. Om den får dem att jämföra sig
    med varandra är ni fel ute.

  257. Barnen vill veta betygen. Om de får
    tillbaka läxan utan kommer de att fråga.

  258. De är som hjärntvättade
    till att vilja veta sitt betyg.

  259. Det är en naturlig reaktion, men vi
    vill fokusera på vad som kommer sen.

  260. Om man ger betyg och kommentarer-

  261. -och sen ber dem plugga
    på sin egen tid-

  262. -slösar man sin tid. För de som måste
    bättra sig kommer inte att göra det.

  263. Bedömning är en viktig process.

  264. Med den kan vi sätta upp mål
    för eleverna att uppnå.

  265. Problemet är att bedömning började som
    ett sätt för läraren-

  266. -att lista vad eleven kunde. Men
    nu har proceduren blivit så byråkratisk-

  267. -att alla måste bedömas på samma
    grunder. Och det verkar väl rättvist?

  268. Men be en fisk, en elefant, en giraff
    och en apa att klättra upp i ett träd.

  269. Uppgiften är densamma, men eftersom
    de är olika är det inte rättvist-

  270. -att be fisken, elefanten eller giraffen
    att klättra upp. Det passar bara apan.

  271. Vi måste förstå
    att en verkligt rättvis bedömning-

  272. -bör baseras på
    elevens individuella styrkor.

  273. Jag påminns alltid om-

  274. -att vår allra högsta bedömning
    i utbildningen, doktorsexamen-

  275. -baseras på en enda fråga. Och det är
    studenten som väljer frågan.

  276. Opponenten ska bara göra en sak:

  277. Säga hur väl studenten
    besvarade den frågan.

  278. Om vi gör så vid en doktorsexamen
    kan vi väl göra det även i skolan?

  279. -Får vi inget betyg?
    -Ni får inga betyg i dag.

  280. Det var bara därför jag gjorde det!

  281. Jag vill fokusera på kommentarerna, inte
    betyget.

  282. För ni kan bli bättre
    om ni läser kommentarerna.

  283. -Det är förvirrande!
    -Jag fattar inte om jag inte får betyg.

  284. -Vi pratar individuellt efteråt.
    -Det här verkar negativt.

  285. Jag ville ha mitt betyg.
    Det är det första jag tittar efter.

  286. Betyget är liksom det viktigaste,
    så om man tar bort det... Jag vet inte.

  287. När jag tas in på en skola för att tala
    med lärare sitter de så här.

  288. De tror att de vet allt om att undervisa
    och att ingen kan lära dem nåt.

  289. Därför pratar jag så mycket om
    den moraliska sidan av undervisning.

  290. Jag får inte lärare intresserade
    bara genom lite nya idéer-

  291. -men om alla lärare förstår
    att om de gör ett bättre jobb-

  292. -får eleverna längre liv,
    blir friskare och bidrar till samhället.

  293. Därför ska de bli bättre,
    inte för att nån säger åt dem.

  294. Elevernas liv blir bättre om man gör
    ett bättre jobb. Det är viktigast.

  295. Jag har gett er kommentarer,
    men inga betyg.

  296. Läs kommentarerna... Tyst.
    Läs kommentarerna.

  297. Läs kommentarerna, Jessie.

  298. Utan betyg börjar de
    jämföra kommentarer.

  299. Vad fick du på...?

  300. Emily, var fick du "utmärkt"?

  301. Jag har fått ett "utmärkt"
    och resten "bra".

  302. Jag har alla "utmärkt" utom två "bra".

  303. -Det är inte illa.
    -Läser ni kommentarerna?

  304. Jag gillar inte kommentarerna.
    Jag vill ha ett betyg!

  305. Kommentera vad ni tycker om era mål.

  306. Är det bra mål eller inte?
    Har du läst allt det här?

  307. Tycker du att målen är bra för dig?
    Vad vill du jobba med?

  308. Till sist lönar sig
    miss Shepards envishet.

  309. Fröken, jag är klar!

  310. Jag har nog aldrig sett eleverna
    läsa kommentarer så noga förr.

  311. En del elever förstår varför betyg
    kan skada, men de vill ändå ha det.

  312. Det tar nog ett tag att vänja sig.

  313. Vi måste nog fortsätta ge dem betyg
    eftersom de gillar dem-

  314. -men minska frekvensen.

  315. Å andra sidan lär sig barnen bättre
    om man tar bort betygen.

  316. Det är aldrig för tidigt att sluta med
    betyg, men aldrig för sent heller.

  317. Kreativitet är det enda vi vet
    att maskiner inte kan.

  318. De nya jobben
    kommer att härröra ur kreativitet.

  319. I Nordamerika lever i dag 320 000
    människor på att göra appar.

  320. De jobben fanns inte för fem år sen.

  321. De nya jobben kommer från folk
    med bred erfarenhet-

  322. -som är intresserade av
    konst, musik, teater eller dans.

  323. De kommer att kunna möta samhällets
    behov på nya, helt oanade sätt.

  324. Om vi fyller eleverna med fakta,
    information och kunskap-

  325. -men dödar deras vilja att lära sig,
    sviker vi dem.

  326. För det de behöver under resten av sina
    liv är inte uppfunnet än.

  327. Lärarens jobb är att hålla barnens
    intresse att lära sig levande.

  328. Då lär de sig under hela livet. Om man
    dödar det intresset sviker man dem.

  329. Översättning: Jens Ullenius
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Dylan Wiliam om lärandets vitala verktyg

Avsnitt 7 av 7

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of education vid University of London, har under lång tid forskat på vad som utmärker framgångsrikt lärande och tagit fram en verktygslåda för arbete i klassrum. Alla lärare kan, och måste, ständigt bli bättre. Inte för att de är dåliga utan för att samhället blir alltmer komplicerat, vilket ställer högre krav på eleverna och därmed även på lärarna. Dylan Wiliam ifrågasätter handuppräckning som svarsmodell och vill istället utveckla en aktiv klassrumskultur där samtliga elever deltar i diskussioner och samtal och där det är okej att ha fel. Han menar att om eleverna känner att de inte får säga fel i skolan, så börjar det handla mer om att briljera än att utvecklas som människa, och det skapar inte någon bra grund för lärande. Han vill också använda elevernas kunskaper och erfarenheter av att vara just elever, som konsultativt stöd för lärares vidareutveckling och fortbildning.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk forskning, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Lärandets idéhistoria

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVLärandets idéhistoria

Vad är kunskap?

Avsnitt 1 av 7

Där vi idag har ett enda ord för kunskap hade den antika filosofen Aristoteles ett helt spektrum. Han menade att det inte bara är boklig bildning som är kunskap. Hantverkskunnandet är en annan sorts kunskap, liksom vår förmåga att cykla eller dansa balett. Livet ger oss också ytterligare kunskap i form av erfarenhet och visdom. Den stora utmaningen idag är att skilja relevant kunskap från skräp i den flod av information som ständigt sköljer över oss. Filosofer, idéhistoriker och sociologer berättar hur synen på kunskap har förändrats under århundradena - från Platons absoluta kunskapsbegrepp till den postmoderna relativistiska kunskapssynen. Medverkande: Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds, Staffan Bergwik, fil. doktor i idéhistoria, Uppsala universitet, Jonna Bornemark, lektor vid institutionen för kultur och lärande, Södertörns Högskola, Anders Burman, universitetslektor i idéhistoria, Södertörns högskola, Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVLärandets idéhistoria

Vad är bildning?

Avsnitt 2 av 7

Det moderna bildningsbegreppet skapades av Wilhelm von Humboldt i början på 1800-talet. Det uppstod som en kritik av tidens ståndssamhälle och religiösa inskränkthet. Humboldt byggde upp det första moderna universitetet i Berlin. Där skulle man inte bara reproducera gammal kunskap, utan genom forskning skapa nya landvinningar och ny kunskap som skulle ta samhället in i en bättre framtid. Vilken relevans har det moderna bildningsbegreppet idag? Medverkande: Ronny Ambjörnsson, professor emeritus i idéhistoria, Umeå universitet, Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds, Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet, Anders Burman, universitetslektor i idéhistoria, Södertörns högskola, Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVLärandets idéhistoria

Vad är skolans roll i samhället?

Avsnitt 4 av 7

Varje tid strävar att skapa den skola som passar samhällets krav. På 1800-talet och det tidiga 1900-talet skapades en folkskola som skulle leverera lydiga och flitiga arbetare. Idag ställs kravet att utbilda för entreprenörskap, kreativitet och livslångt lärande. Skolan är och har alltid varit en arena för ideologiska motsättningar, och politikerna har under åren genomfört genomgripande förändringar i styrdokument och organisation. Här följer vi den svenska skolans utveckling från 1842 fram till idag. Medverkande: Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet; Tomas Englund, professor vid institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet; Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet; Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVLärandets idéhistoria

Vad är betyg?

Avsnitt 5 av 7

Ett utbildningssystem utan betyg är svårt att föreställa sig. Hur ska vi tänka kring det komplicerade sambandet mellan betyg och bedömning? Bedömningen ses som en förutsättning för lärandet. Betygen ses som ett sätt att sortera eleverna för vidare utbildningar. Genom att använda olika betyg görs bedömningen vilka som ska ges möjlighet att klättra vidare inom systemet. Men bedömningen är samtidigt en nödvändighet för att lärande och utveckling alls ska komma till stånd. Bedömningens utmynnande i betyg medför alltid risker och oönskade bieffekter. Medverkande: Fredrik Alm, universitetslektor i pedagogik; Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet; Christian Lundahl, professor i pedagogik, Karlstads universitet; Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet; Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of Education, University of London.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVLärandets idéhistoria

Zygmunt Bauman om kunskap, bildning och ansvar

Avsnitt 6 av 7

Zygmunt Bauman är en av 1900-talets mest inflytelserika sociologer. Han har gett upphov till begrepp som modernitet, postmodernitet och prekariat. Vi får följa ett samtal med Bauman som sträcker sig över utbildningsfrågor och bildning, via shopping och konsumism till moraliskt ansvar och mediekultur.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVLärandets idéhistoria

Dylan Wiliam om lärandets vitala verktyg

Avsnitt 7 av 7

Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of education vid University of London, har under lång tid forskat på vad som utmärker framgångsrikt lärande och tagit fram en verktygslåda för arbete i klassrum. Alla lärare kan, och måste, ständigt bli bättre. Inte för att de är dåliga utan för att samhället blir alltmer komplicerat, vilket ställer högre krav på eleverna och därmed även på lärarna. Dylan Wiliam ifrågasätter handuppräckning som svarsmodell och vill istället utveckla en aktiv klassrumskultur där samtliga elever deltar i diskussioner och samtal och där det är okej att ha fel. Han menar att om eleverna känner att de inte får säga fel i skolan, så börjar det handla mer om att briljera än att utvecklas som människa, och det skapar inte någon bra grund för lärande. Han vill också använda elevernas kunskaper och erfarenheter av att vara just elever, som konsultativt stöd för lärares vidareutveckling och fortbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TVLärandets idéhistoria

Vad är etik?

Avsnitt 3 av 7

Visdom, förnuft, konsekvens och ansvar är några av hörnstenarna i den moralfilosofiska debatten. Skilda etiska ståndpunkter såsom utilitarism, dygdeetik, pliktetik och existensfilosofi har olika syn på den optimalt rätta och den goda handlingen. Men vilken ståndpunkt ska få utgöra norm? Kommer moraliska beslut inifrån, eller kan etiska koder läras ut? Medverkande: Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds; Jonna Bornemark, lektor vid institutionen för kultur och lärande, Södertörns Högskola; Johan Brännmark, universitetslektor i etik och samhällsfilosofi, Malmö Högskola; Ann Heberlein, teologie doktor i etik, Lunds universitet; Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUR Samtiden - Så minns unga

Lärande och minnande i skolmiljö

Åsa Mäkitalo, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, berättar hur elever hanterar allt komplexare problem i skolan och hur komplexiteten tacklas - projektarbete är en av de metoderna.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
RadioBildningsbyrån - integration

Utsikter på skola i Landskrona

På Dammhagskolan, där över 95 % av eleverna har invandrarbakgrund, pågår projektet UTSIKTER. Forskare från olika ämnesområden mäter och analyserar elevernas resultat kontinuerligt för att se vad i skolan som fungerar och vad som inte fungerar. Förhoppningen är att både betygen och stämningen ska höjas.