Titta

Lärandets idéhistoria

Lärandets idéhistoria

Om Lärandets idéhistoria

Vi har ärvt många föreställningar från det förflutna, oftast utan att vara medvetna om det - vetenskapliga upptäckter, politiska idéer, filosofiska teorier och konventioner kring lärande. Tankar som en gång var nya och omstridda men nu har blivit vår tids oreflekterade självklarheter. Det var först på 1800-talet pedagogik som ämne skildes ut från filosofin. Det är alltså de stora filosoferna som från antiken och framåt har ägnat sig åt att utveckla tänkandet kring kunskap och lärande. Det är där vi hittar lärarprofessionens rötter i filosofi och idéhistoria. Avsikten med programserien har varit att producera ett material som hjälper lärarstudenter att hitta sina professionella rötter. Programmen ger en överblick som grund för vidare studier kring idéhistoria och kunskapsteori.

Till första programmet

Lärandets idéhistoria: Zygmunt Bauman om kunskap, bildning och ansvarDela
  1. Då så...

  2. Kom, kom.

  3. Som ung fick jag höra att kultur
    bara handlade om att lära, lära, lära.

  4. Numera handlar det om att glömma.

  5. Vi måste rensa och göra plats
    i vår hjärna för ny kunskap.

  6. 1968 lämnade Zygmunt Bauman
    sin professur i sociologi i Warszawa.

  7. Efter en tid i Israel har han sedan
    varit knuten till Leeds universitet.

  8. Många års arbete
    och åtskilliga böcker senare-

  9. -är Bauman ännu aktiv i debatten
    om det postmoderna samhället-

  10. -och synen på kunskap,
    bildning och människans ansvar.

  11. Att besitta kunskap
    är att veta hur man ska gå vidare.

  12. Kunskap har två aspekter.
    Först intellektuellt.

  13. Man samlar information, lagrar den
    i hjärnan och lär sig processa den.

  14. Sedan är det den praktiska aspekten.

  15. Kunskap gör
    att du kan göra vissa saker-

  16. -som dina kunskaper
    ger dig information om.

  17. Ju mer kunskap man har,
    teoretiskt sett-

  18. -desto fler saker kan man göra
    och göra mer korrekt.

  19. När jag var ung...
    Det var länge sedan, för 80 år sedan.

  20. Då var jag, liksom mina jämnåriga,
    övertygad om att hindret mellan-

  21. -att önska och att kunna handla
    i enlighet med sin önskan-

  22. -var bristen på kunskap.
    Ju mer kunskap vi förvärvar-

  23. -desto bättre rustade blir vi
    för de utmaningar vi ställs inför.

  24. Men nu är det inte längre så, tyvärr.

  25. Jag menar att det är överskottet
    på kunskap, och inte bristen-

  26. -som nu är det stora hindret
    för vår förståelse av vad som sker.

  27. När man frågar Google om vad
    som helst, oavsett vad man skriver-

  28. -så är jag rätt säker på
    att man får miljontals olika svar.

  29. Och ett människoliv är inte
    tillräckligt långt-

  30. -för att konsumera flera miljoner
    olika bitar av information.

  31. Och dessutom, när det finns
    så mycket tillgänglig information-

  32. -man behöver bara trycka på en knapp-

  33. -då är den stora frågan inte
    hur man ska få mer kunskap-

  34. -utan hur man skiljer
    på relevant och irrelevant kunskap-

  35. -och på användbar kunskap och skräp.

  36. De senaste 30 åren har människan
    producerat lika mycket kunskap-

  37. -som hela människosläktet gjort
    sedan vår uppkomst.

  38. Nästan en halv miljon år
    av vår tid här på jorden.

  39. På 30 år har vi fått lika mycket kunskap
    som under hela den tiden-

  40. -och produktionstakten för ny kunskap
    ökar fortfarande.

  41. Så nästa gång som vi lyckas producera
    samma mängd kunskap-

  42. -då tar det inte 30 år,
    utan snarare 15 år eller så.

  43. Men vår hjärna är fortfarande lika stor
    och vår förmåga densamma.

  44. Men som tur är
    har vi servrar nu, på nätet.

  45. Så vi lagrar inte vårt minne här uppe,
    utan på servrar.

  46. Vi hoppas att vi kan plocka fram det
    när helst vi behöver det-

  47. -bara genom att använda våra fingrar,
    inte genom att tänka.

  48. Det är en väldigt angenäm tanke,
    men inte särskilt praktisk.

  49. Det går inte så bra
    att använda kunskap-

  50. -som inte finns lagrad i hjärnan,
    utan på en server.

  51. Och vår förmåga att vara kreativ,
    att dra rätt slutsatser-

  52. -och att göra så att informationen
    verkligen blir användbar-

  53. -för ens agerande
    och ens sätt att se på världen-

  54. -allt det kräver återanvändning
    av redan tillgänglig information.

  55. Annars blir man
    precis som ett plankton.

  56. Man öppnar en webbsida, man rör
    sig åt ett håll, sedan åt andra hållet-

  57. -precis som plankton i havet
    som följer med vågorna.

  58. Men det är inte nödvändigtvis
    den bästa användningen av kunskap.

  59. Under 1700-talets senare del
    dök tre olika ord upp.

  60. Ett på franska - "culture".

  61. Ett annat på engelska - "refinement".

  62. Och ett tredje på tyska - "Bildung".

  63. Alla var ute efter samma idé.

  64. "Culture" eller "kultur",
    som det sedan kom att heta överallt...

  65. Man pratar om kultur
    på alla möjliga olika språk.

  66. Det innebar att människan inte föds
    redo för livet.

  67. Hon är ingen riktig människa
    till en början.

  68. För att göra henne till människa
    måste hon genomgå-

  69. -"Bildung", "refinement"
    eller "culture".

  70. "Culture", "refinement", "Bildung"
    var allihop namn-

  71. -inte på något som redan fanns,
    utan på en aktivitet.

  72. Ungefär som jordbruk.
    Jordbruk betyder att förädla kornet-

  73. -som jordbrukaren eller bonden
    sticker ner i jorden-

  74. -för att göra det bättre än förut
    och ge det högre kvalitet.

  75. Och så fungerar "Bildung" och "culture"
    i förhållande till människan.

  76. Det som Cicero under antiken
    kallade "cultura animi"-

  77. -att odla sinnet, det är precis det
    som "Bildung" handlar om.

  78. I gamla dagar när tanken om "Bildung"
    uppfanns, trodde folk fortfarande-

  79. -att man kunde få
    "Bildung", "refinement", "culture"-

  80. -i början av livets skede.

  81. Om jag förbinder mig nu, år 2012-

  82. -att göra en viss sak år 2080-

  83. -så är det som att begå självmord.

  84. Jag skulle inte kunna ta del
    av alla nya, oförutsedda möjligheter-

  85. -eftersom jag redan
    skulle vara förbunden.

  86. Framtiden förvandlas
    mitt framför näsan på oss-

  87. -till det förflutna. Det går så fort
    att man knappt hinner tänka på det.

  88. Och det gör att tanken om "Bildung"
    blir svår att tillämpa.

  89. Skolans uppgift är
    att förbereda ungdomen för livet.

  90. Det är enkelt, men frågan är hur det
    ska gå till under olika omständigheter-

  91. -och jag tänker inte låtsas
    att jag sitter inne med alla svar.

  92. Ni känner säkert till Bolognaprocessen-

  93. -om hur universitetet
    ska reorganiseras.

  94. Jag tycker att råden som ges
    i Bolognaprocessen-

  95. -är raka motsatsen
    till det som egentligen behövs.

  96. Lösningen enligt Bolognaprocessen-

  97. -och strategin för att undvika
    att osäkra situationer dyker upp-

  98. -är att knyta utbildning
    direkt till affärsverksamhet.

  99. Om man nu ska förbereda ungdomar
    för livet-

  100. -så kommer deras liv
    att inbegripa affärer.

  101. De kommer att göra affärer
    eller tillhandahålla affärer.

  102. Så affärsverksamheten får bestämma
    vad vi ska lära våra studenter.

  103. Men som vi alla vet-

  104. -som vi blivit plågsamt medvetna om
    sedan 2007 i och med finanskrisen-

  105. -och massarbetslöshet,
    särskilt bland ungdomar-

  106. -så är marknader inte lösningen
    på osäkerhet.

  107. De är osäkerhetens kärna.

  108. Så Bolognaprocessen råder oss
    att kapitulera för osäkerhetens kärna-

  109. -i stället för att mot alla odds
    försöka förse våra liv-

  110. -med någon sorts evig mening.

  111. En referenspunkt
    dit man kan vända sig-

  112. -och få vägledning
    när man får svårt att fatta beslut.

  113. Marknadens fordringar förändras
    från den ena stunden till den andra.

  114. Vi lever ju i ett konsumtionssamhälle-

  115. -och konsumentens marknad
    är konstruerad så-

  116. -att den ogillar nöjda kunder.

  117. Nöjda kunder
    kommer inte tillbaka till affären.

  118. Om man är nöjd
    varför ska man då fortsätta shoppa?

  119. Syftet är att se till att behoven
    och begären aldrig tillfredsställs-

  120. -så att man tvingas
    att shoppa oavbrutet, oavbrutet.

  121. Och det här tillämpas
    på utbildningsväsendet-

  122. -nämligen tanken om
    att kunskapen som nyss förvärvades-

  123. -bara är en engångsartikel
    som man sedan slänger.

  124. Då blir en vettig läroplan-

  125. -en långsiktig modell
    med framgångsrik utbildning-

  126. -då blir den omöjlig att åstadkomma.

  127. De som tillbringar tre, fyra år
    på universitetet-

  128. -vet sedan inte vad de ska göra
    med sina nyvunna kunskaper-

  129. -och de fruktar också
    att kunskaperna redan är förlegade.

  130. Ekonomiprofessorer
    vid Harvards universitet, t.ex.-

  131. -lär sina studenter att de inte ska...

  132. ...välja jobb utifrån var de kan få
    en lång karriär. De avråder från det.

  133. Och de ska inte förlita sig för mycket
    på de rådande affärsteorierna-

  134. -eftersom allt förändras.
    "Gör dig flexibel!"

  135. Det vill säga, glöm din egen ryggrad och
    följ de rådande omständigheterna.

  136. En vanlig känsla i dag är att man känner
    sig vilse och övergiven-

  137. -och inte hittar rätt här i livet.
    Det som vi helt enkelt kallar osäkerhet.

  138. Och att förvärva mer kunskaper i dag
    spär bara på den här osäkerheten-

  139. -i stället för att minska den.

  140. Vi blir medvetna om hur mycket vi
    måste veta för att förstå någonting.

  141. Ens moral har med ens förhållande
    till omvärlden att göra.

  142. Om jag är ansvarig för omvärlden
    eller är en konsument-

  143. -som omvärlden ska förse
    med alla möjliga godsaker.

  144. Är jag här för att leva för min nästa,
    eller är hon här för mig?

  145. Det är i stora drag
    vad moral handlar om.

  146. Etik är en kod, ett försök
    att kodifiera ens moraliska plikter.

  147. Dina plikter sträcker sig härifrån
    och dit. Sedan kan du sluta oroa dig.

  148. Eller så är du ansvarig för de här
    människorna, men inte för de där.

  149. Vi säger "vi" och "de".

  150. För dem är du inte ansvarig. De är
    främlingar som inte är ditt ansvar.

  151. Det är vad de etiska reglerna innebär.

  152. Men om man med moral menar
    att enbart följa de etiska reglerna-

  153. -så är man bara konformist.

  154. Etiken lär oss
    att anpassa oss till reglerna-

  155. -inte vårt ansvar gentemot andra.
    Det här är två vitt skilda saker.

  156. Vad ovillkorligt ansvar innebär
    är helt enkelt-

  157. -att det inte finns någon gräns för
    mina moraliska skyldigheter mot andra.

  158. Man kan inte bestämma
    sina moraliska skyldigheter-

  159. -utifrån vad man själv vinner på det.

  160. Inte genom att fråga sig
    vad en viss person-

  161. -som man känner ansvar för,
    har gjort för en själv.

  162. Det är ingen byteshandel,
    inget utbyte av tjänster.

  163. Moral är en livslång oro, kan man säga.

  164. Man kan aldrig vara helt säker på...

  165. ...att man har utfört
    sitt moraliska uppdrag eller kall.

  166. Ibland kommer jag fram till,
    och säger det till andra-

  167. -att jag inte avundas dagens unga,
    eftersom jag har fått lära mig...

  168. Min inlärning skedde under inflytande
    av teorin om instrumentell rationalitet.

  169. Man skulle vara
    instrumentellt rationell. Vad är det?

  170. När man väl har föresatt sig ett mål-

  171. -gäller det bara att välja
    rätt verktyg, rätt hjälpmedel-

  172. -för att nå sitt mål.

  173. Det kunde göras rationellt.
    Man kunde jämföra-

  174. -pris, kapacitet och effektivitet
    för olika instrument-

  175. -och sedan använde man dem
    för att nå sitt mål.

  176. Men nu är livsmålen,
    alla olika erbjudanden som man får-

  177. -om vad som är ett gott liv,
    ett tillfredsställande och angenämt liv-

  178. -de är så många,
    så att i stället konfronteras vi med-

  179. -oförmågan att fatta rätt beslut
    om själva målet.

  180. Alla efterkrigsgenerationer
    var övertygade om-

  181. -att de skulle ta vid
    där deras föräldrar slutade.

  182. Deras föräldrar hade arbetat hårt
    och fått det lite bättre ställt-

  183. -men barnen skulle ta vid där
    och få det ännu lite bättre.

  184. Deras levnadsstandard och deras
    levnadsvisdomar skulle förbättras.

  185. Men bland dagens unga
    är det fortfarande hälften-

  186. -av dem som tog universitetsexamen förra
    året som söker ett vettigt arbete.

  187. De är antingen arbetslösa,
    eller så tvingas de utföra arbeten-

  188. -som inte har någonting med deras
    utbildning att göra, för att överleva.

  189. Så det här är den första generationen
    som står inför-

  190. -inte framtidsutsikten
    att röra sig uppåt, utan nedåt.

  191. De är inte upptagna med att försöka
    förbättra föräldrarnas livsverk-

  192. -utan med att hålla fast vid det
    och inte förlora det.

  193. De vill inte sjunka lägre
    än sina föräldrar.

  194. Vi lever som om vi svävade fritt
    i tidsrymden.

  195. Det finns ingen kontinuitet,
    inga lagrade prestationer-

  196. -bara en rad olika experiment
    här i livet.

  197. Det är svårt.
    Det fordrar väldigt starka nerver.

  198. Det första kravet
    som dagens unga ställs inför är...

  199. ...förmågan att kunna experimentera utan
    att veta att resultatet blir bra.

  200. Och hela tiden kan man ta reda på
    på internet-

  201. -vilka typer av yrken som efterfrågas
    och hur mycket.

  202. Men nästa gång man googlar
    får man ett helt annat svar.

  203. Men att bli riktigt duktig,
    att bli expert på något, det tar tid.

  204. Din utveckling går inte lika snabbt
    som marknadsförarna ändrar åsikt.

  205. Det är den stora konflikten.

  206. Och det är...

  207. När jag sa
    att pedagogerna måste hitta nya sätt...

  208. ...så menade jag
    att de måste hitta nya sätt...

  209. ...som är adekvata
    för den rådande situationen.

  210. Och situationen är
    att man nu måste vara-

  211. -en allt mer mångsidig expert
    på ett problem-

  212. -där själva problemet
    hela tiden glider undan.

  213. Det försvinner fortare
    än du hinner i fatt det.

  214. Det är utmaningen.

  215. Översättning: Elin Törnqvist
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Zygmunt Bauman om kunskap, bildning och ansvar

Avsnitt 6 av 7

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Zygmunt Bauman är en av 1900-talets mest inflytelserika sociologer, verksam i Leeds i Storbritannien. Han har gett upphov till begrepp som modernitet, postmodernitet och prekariat. Det sista begreppet syftar på den stora grupp människor från olika samhällsskikt som upplever sin tillvaro som osäker. Vi får följa ett samtal med Bauman som sträcker sig över utbildningsfrågor och bildning, via shopping och konsumism till moraliskt ansvar och mediekultur.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Bildning, Folkbildning, Samhällsvetenskap, Sociologi, Undervisning, Utbildning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i Lärandets idéhistoria

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är kunskap?

Avsnitt 1 av 7

Där vi idag har ett enda ord för kunskap hade den antika filosofen Aristoteles ett helt spektrum. Han menade att det inte bara är boklig bildning som är kunskap. Hantverkskunnandet är en annan sorts kunskap, liksom vår förmåga att cykla eller dansa balett. Livet ger oss också ytterligare kunskap i form av erfarenhet och visdom. Den stora utmaningen idag är att skilja relevant kunskap från skräp i den flod av information som ständigt sköljer över oss. Filosofer, idéhistoriker och sociologer berättar hur synen på kunskap har förändrats under århundradena - från Platons absoluta kunskapsbegrepp till den postmoderna relativistiska kunskapssynen. Medverkande: Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds, Staffan Bergwik, fil. doktor i idéhistoria, Uppsala universitet, Jonna Bornemark, lektor vid institutionen för kultur och lärande, Södertörns Högskola, Anders Burman, universitetslektor i idéhistoria, Södertörns högskola, Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är bildning?

Avsnitt 2 av 7

Det moderna bildningsbegreppet skapades av Wilhelm von Humboldt i början på 1800-talet. Det uppstod som en kritik av tidens ståndssamhälle och religiösa inskränkthet. Humboldt byggde upp det första moderna universitetet i Berlin. Där skulle man inte bara reproducera gammal kunskap, utan genom forskning skapa nya landvinningar och ny kunskap som skulle ta samhället in i en bättre framtid. Vilken relevans har det moderna bildningsbegreppet idag? Medverkande: Ronny Ambjörnsson, professor emeritus i idéhistoria, Umeå universitet, Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds, Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet, Anders Burman, universitetslektor i idéhistoria, Södertörns högskola, Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är skolans roll i samhället?

Avsnitt 4 av 7

Varje tid strävar att skapa den skola som passar samhällets krav. På 1800-talet och det tidiga 1900-talet skapades en folkskola som skulle leverera lydiga och flitiga arbetare. Idag ställs kravet att utbilda för entreprenörskap, kreativitet och livslångt lärande. Skolan är och har alltid varit en arena för ideologiska motsättningar, och politikerna har under åren genomfört genomgripande förändringar i styrdokument och organisation. Här följer vi den svenska skolans utveckling från 1842 fram till idag. Medverkande: Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet; Tomas Englund, professor vid institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet; Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria, Göteborgs universitet; Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är betyg?

Avsnitt 5 av 7

Ett utbildningssystem utan betyg är svårt att föreställa sig. Hur ska vi tänka kring det komplicerade sambandet mellan betyg och bedömning? Bedömningen ses som en förutsättning för lärandet. Betygen ses som ett sätt att sortera eleverna för vidare utbildningar. Genom att använda olika betyg görs bedömningen vilka som ska ges möjlighet att klättra vidare inom systemet. Men bedömningen är samtidigt en nödvändighet för att lärande och utveckling alls ska komma till stånd. Bedömningens utmynnande i betyg medför alltid risker och oönskade bieffekter. Medverkande: Fredrik Alm, universitetslektor i pedagogik; Donald Broady, professor vid institutionen för pedagogik och utbildningsstudier, professor emeritus vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet; Christian Lundahl, professor i pedagogik, Karlstads universitet; Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet; Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of Education, University of London.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Zygmunt Bauman om kunskap, bildning och ansvar

Avsnitt 6 av 7

Zygmunt Bauman är en av 1900-talets mest inflytelserika sociologer. Han har gett upphov till begrepp som modernitet, postmodernitet och prekariat. Vi får följa ett samtal med Bauman som sträcker sig över utbildningsfrågor och bildning, via shopping och konsumism till moraliskt ansvar och mediekultur.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Dylan Wiliam om lärandets vitala verktyg

Avsnitt 7 av 7

Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of education vid University of London, har under lång tid forskat på vad som utmärker framgångsrikt lärande och tagit fram en verktygslåda för arbete i klassrum. Alla lärare kan, och måste, ständigt bli bättre. Inte för att de är dåliga utan för att samhället blir alltmer komplicerat, vilket ställer högre krav på eleverna och därmed även på lärarna. Dylan Wiliam ifrågasätter handuppräckning som svarsmodell och vill istället utveckla en aktiv klassrumskultur där samtliga elever deltar i diskussioner och samtal och där det är okej att ha fel. Han menar att om eleverna känner att de inte får säga fel i skolan, så börjar det handla mer om att briljera än att utvecklas som människa, och det skapar inte någon bra grund för lärande. Han vill också använda elevernas kunskaper och erfarenheter av att vara just elever, som konsultativt stöd för lärares vidareutveckling och fortbildning.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaLärandets idéhistoria

Vad är etik?

Avsnitt 3 av 7

Visdom, förnuft, konsekvens och ansvar är några av hörnstenarna i den moralfilosofiska debatten. Skilda etiska ståndpunkter såsom utilitarism, dygdeetik, pliktetik och existensfilosofi har olika syn på den optimalt rätta och den goda handlingen. Men vilken ståndpunkt ska få utgöra norm? Kommer moraliska beslut inifrån, eller kan etiska koder läras ut? Medverkande: Zygmunt Bauman, professor emeritus i sociologi, University of Leeds; Jonna Bornemark, lektor vid institutionen för kultur och lärande, Södertörns Högskola; Johan Brännmark, universitetslektor i etik och samhällsfilosofi, Malmö Högskola; Ann Heberlein, teologie doktor i etik, Lunds universitet; Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Skolornas förvandling

Dagens skolor är utformade för ett annat samhälle än det vi lever i idag, nämligen som en 1800-talsfabrik som ska utbilda alla på samma sätt efter en nationell standard. Detta hävdar Valerie Hannon, chef för den brittiska organisationen Innovation Unit. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss