Titta

Kvalitet

Kvalitet

Om Kvalitet

Svenskarnas textilkonsumtion ökar. Men vad är det vi köper? Programledaren Camilla Thulin tar oss med på en resa där vi följer kläderna från ursprung till färdiga plagg. Vi tittar på material, hantverk och klädstilar och lär oss mer om farliga kemikalier som finns i flera av de plagg vi köper.

Till första programmet

Kvalitet: Hållbart modeDela
  1. Klädminnet

    Om en kärleksfullt gjord bläckfisktröja

    Dela kapitel
  2. Ullproduktion

    Från får till tovad yllemössa

    Dela kapitel
  3. Skor

    Hur förlänger man livslängden på ett par skor?

    Dela kapitel
  4. Design med återbruk

    En isländsk designer berättar hur hon syr om kläder

    Dela kapitel
  5. Klädbrännaren

    Numera hamnar gamla kläder i värmekraftverk

    Dela kapitel
  6. Broderi

    Om en konstnär som broderar tv-spelsscener

    Dela kapitel
  7. Tips från Camilla

    Några snabba tips för hållbar klädkonsumtion

    Dela kapitel
  1. Snabbt mode, kort liv.
    Långsamt mode, evig stil.

  2. Vi är på Island för att prata mode
    och miljö.

  3. Island har utsetts till världens
    mest miljövänliga land.

  4. Slit och släng, av inte minst kläder,
    är extremt dåligt för miljön

  5. På Island har flera kläddesigners
    fått nog.

  6. De har skapat något som kallas
    Slow Fashion, långsamt mode.

  7. Jag vet, det är otroligt,
    och miljövänligt.

  8. Vad betyder slow fashion för er?

  9. Jag är skräddare, modedesigner
    och bergsguide.

  10. Jag arbetar mycket i naturen,
    och guidar ofta på Grönland.

  11. Jag ser hur glaciärerna smälter.
    Jag ser det hända.

  12. Vi vet det,
    och vi måste kunna sova om nätterna.

  13. -Det är inte ens ett val.
    -Nej.

  14. Vi vill göra klassiska plagg
    som inte blir omoderna.

  15. Som man kan bära länge,
    med olika accessoarer.

  16. Vi tillverkar allt i Europa.

  17. Några av våra plagg är väldigt dyra-

  18. -men köper man produkter som inte
    håller kostar det massor med pengar.

  19. Både för samhället och en själv.

  20. Vad har modebranschen för ansvar
    när det gäller hållbarhet?

  21. Jag känner ett stort ansvar-

  22. -att göra kläder som man kan ha
    under lång tid.

  23. Jag tycker att vi ska gå i bräschen.

  24. Inte vänta på efterfrågan
    från kunderna.

  25. Vi borde kliva fram
    och erbjuda något annat.

  26. Vi måste göra det.

  27. Vi verkar fastna i apparaten och
    producera många årliga kollektioner.

  28. Hur fastnar man i den apparaten?

  29. Vi bodde i Odense i Danmark,
    och jag var hemmapappa.

  30. Jag sydde mycket då.

  31. På sommaren åkte vi till Grekland
    i vår Folkabuss.

  32. -Där hänger bläckfiskarna...
    -De hänger i klädnypor.

  33. -Med alla ben åt alla håll.
    -Och ser miserabla ut.

  34. Bläckfiskar är egentligen
    väldigt smarta djur.

  35. Det är lite hemskt att se dem
    hänga där på rad.

  36. Jag tänkte att måste lyfta
    deras status.

  37. -Tänkte du verkligen det?
    -Ja, det är klart.

  38. Jag visste inte vad det var, utan såg
    bara den vackra ytan i olika färger.

  39. Men när jag tittade närmare såg jag
    att det var en bläckfisk.

  40. Det var armar och ett huvud,
    och den låg ner nästan.

  41. Det är viktigt att bläckfisken
    är vindögd.

  42. Det får inte bli för smörigt
    med paljetterna.

  43. Vindögd.

  44. Det var en polotröja.

  45. Anders hade klippt av rullkragen
    och gjort en utskärning.

  46. Det var en sensuell känsla
    att axeln tittade fram.

  47. Jag kände mig sexig i den.
    Det är den här bläckfisken som säger:

  48. "Okej, fram med dig. Ut i livet.
    Ha kul. Var vacker."

  49. -Det skulle du ha sagt till mig.
    -Man får ha några hemligheter.

  50. Den tiden som Anders lade ner på
    att göra tröjan-

  51. -ger mig en känsla för vad tid är,
    hur tid passerar.

  52. Det betyder den där tiden när jag var
    hemmapappa och kunde sitta och sy.

  53. Det var en av många
    kärleksförklaringar-

  54. -den här bläckfisken.

  55. Det enda som håller i längden
    är kläder av god kvalitet.

  56. Billig skit som hamnar i soporna
    är usel för miljön.

  57. Här har vi några fina
    second hand-plagg.

  58. Handstickade islandströjor
    i rundstick. Mycket trevligt.

  59. Ull är dessutom väldigt miljövänligt.

  60. Handgjorda läderskor
    kan hålla i en livstid.

  61. Alla har inte råd, eller lust, att
    lägga 25 000 kronor på ett par skor.

  62. Det finns billigare alternativ,
    om man vet vad man ska titta efter.

  63. Ju tyngre skon är, desto större
    sannolikhet att det är en bra sko.

  64. Känn på förstärkningarna,
    bakkappan och tåkappan.

  65. Känns skon stadig är det en bra sko.

  66. Om den är mjuk är det bara luft
    i materialet-

  67. -och skon går lättare sönder.

  68. Oavsett vilka skor du köper
    kan du förlänga livet på dina skor.

  69. Innersulor i läder absorberar fukt
    och behåller skorna fräscha.

  70. Sula om sula och klack till gummi.
    Det fördubblar livslängden på skorna.

  71. Vårda skorna. Se till att skokräm
    och puts blir skornas bästa vän.

  72. Slutligen: Lämna in skorna till
    skomakaren med jämna mellanrum.

  73. Att köpa begagnat är alltid bra
    för miljön.

  74. En som återvinner material är
    designern Bára Hólmgeirsdóttir.

  75. Hon arbetar under mottot:
    Recycle or die, återvinn eller dö.

  76. Det här är kashmirtröjor,
    i hundra procent kashmir.

  77. Det är gamla tröjor klassade
    efter färg och material.

  78. Det här kommer från vanliga tröjor.

  79. Vi gör basmönstret, och fransarna
    är gjorda av mockakjolar.

  80. -Var tillverkar du dina kläder?
    -Alltid lokalt.

  81. -Här i Reykjavik?
    -Ja.

  82. De här kallas kantha quilt. Det bästa
    med dem är att de är återvunna.

  83. -Från början.
    -Ja, och jag återvinner dem igen.

  84. -Fantastiskt. Och stygnen...
    -Allt är gjort för hand.

  85. Det är lager på lager
    av mycket tunt material.

  86. Om det blir en reva
    framträder en annan färg.

  87. Jag tycker verkligen att folk
    borde shoppa mindre-

  88. -och istället köpa bra plagg
    som visar deras stil-

  89. -och kan användas mer än en säsong.

  90. När började du få de här tankarna?

  91. Jag och min syster handlade
    second hand-kläder.

  92. Vi såg hur mycket vacker textil
    det fanns som inte användes.

  93. Vi ville göra mer moderna kläder
    av de textilierna.

  94. Butikerna hade inte kläder
    vi ville ha-

  95. -så vi började göra kläder
    av de gamla kläderna.

  96. Vi måste återvinna mer
    och tänka över hur det här fungerar.

  97. Alla vet att vi inte bara kan
    fortsätta som vi gör.

  98. Det här är vårt lilla bidrag.

  99. Kanske kan vi få några att fundera på
    vad de köper.

  100. Vår klädkonsumtion i Sverige
    har stadigt ökat, år för år.

  101. När vi har tröttnat på våra kläder
    hamnar de flesta i värmekraftverket.

  102. Annat var det förr. Då bars en kappa
    ofta tills den var helt utsliten.

  103. Sedan kanske den hamnade här,
    hos Gotthard Nilsson i Älmhult.

  104. De var en av världens modernaste
    återvinningsanläggningar för kläder.

  105. Här arbetade Gunnar Ihrén
    under ett långt yrkesliv.

  106. De var i framkanten. Föregångare.
    De tog vara på allting här.

  107. Det sorterades efter färger
    och kvaliteter-

  108. -innan det bearbetades vidare.

  109. Urgamla kostymer och annat ylletyg
    fick fram en produkt-

  110. -jämförbar med kardad ull.

  111. Men Gotthard Nilsson såldes, och på
    80-talet lades klädåtervinningen ner.

  112. I dag skänker vi bort mycket kläder
    till behövande.

  113. Det här är Sveriges största
    sorteringsanläggning för kläder.

  114. Myrorna tar emot 2 500 ton per år.

  115. Först grovsorterar man, och sedan
    sorterar kunnig personal det-

  116. -i sådant som kan säljas i Sverige,
    eller ska utomlands-

  117. -för att det är återanvändbart.

  118. Sedan är det en del som går
    till förbränning, som sopor.

  119. Välgörenhetsorganisationerna har fått
    klara sig själva.

  120. Staten, kommunerna och företagen
    struntar i frågan.

  121. De har inte velat upplåta mark
    till insamlingsbehållare.

  122. På vissa ställen vill man ha betalt
    för att vi ska stå där.

  123. Det kan vara trögt ibland.

  124. Det finns massor att göra,
    men intresset har varit obefintligt-

  125. -förutom hos ideella aktörer.

  126. Nu börjar man vakna,
    och det är på tiden.

  127. De få studier som finns om det här
    visar på-

  128. -att Sverige tar till vara på mindre
    kläder än flera jämförbara länder.

  129. Vi reser till ett av de länder som
    har kommit mycket längre: Holland.

  130. Vad hittar vi här?

  131. Klädcontainrar bland de andra
    källsorteringsbehållarna.

  132. En kranbil som hämtar och väger
    lumpen, och nätuppkopplade sensorer.

  133. Om man inte vill åka långt till en
    container kan man se hur det ser ut.

  134. Om den inte är full,
    kollar man nästa dag igen.

  135. I första ledet, när kläderna skänks,
    är välgörenhetsorganisationerna med.

  136. På väg till sorteringen förvandlas
    kläderna till en råvara.

  137. Resten är ren business.

  138. Nu konkurrerar privata aktörer, med
    hög effektivitet och låga kostnader.

  139. Det här är en herrskjorta.
    Den går till herrar.

  140. Det här är också ett mansplagg.
    De här är fina.

  141. T-shirts går till t-shirts.

  142. Bara den här anläggningen tar emot
    20 000 ton kläder om året.

  143. De sorteras i 400 kategorier,
    som går till kunder i hela världen.

  144. Men alla kläder
    kan inte användas igen.

  145. Även här är Holland i framkant.

  146. 50 procent av det vi samlar in
    kan inte användas som klädesplagg-

  147. -utan måste återvinnas,
    exempelvis till nytt garn.

  148. Det här är återspunnet garn.

  149. Sverige är inte så framstående.

  150. Även om folk i Norden
    är mycket miljömedvetna-

  151. -ser de inte textilier som något
    som kan återvinnas till fibrer.

  152. De ser det endast som välgörenhet.

  153. I de här jeansen är 50 procent
    återvunnet material.

  154. Det är något som detaljhandeln
    borde intressera sig för.

  155. En gång i tiden var det Sverige
    som låg i framkant.

  156. Hade man behövt lägga ner, tror du?

  157. Nej, inte om man hade haft
    rätt ambitioner.

  158. Högst ambitioner i Sverige
    har en stor klädkedja haft.

  159. I butikerna finns lådor
    där kläder kan lämnas in.

  160. De antingen återanvänds eller blir
    till fibrer, fast i Tyskland.

  161. Ännu ett tag lär svensk
    klädåtervinning se ut så här.

  162. En ny sorts Barbourjacka,
    sådana här jaktjackor.

  163. Super. Som du sa
    har de väldigt fina insidor.

  164. På Island var det så
    att om man gjorde handarbete-

  165. -brukade kvinnorna titta på baksidan
    om det var fint gjort.

  166. Om det var fint gjort
    var det bra kvalitet, annars inte.

  167. Så jag vill att mina saker
    är fina på insidan.

  168. Vad tycker du att modebranschen
    och designerna har för ansvar?

  169. Alla har ett ansvar.

  170. De som tillverkar kläder,
    och de inom industrin-

  171. -men även konsumenterna.

  172. Det är så bekvämt att säga:
    "Jag vet inte. Jag bryr mig inte."

  173. Många är så lata att de inte orkar
    läsa om det här på nätet.

  174. Det har pratats mycket
    om dåliga saker inom matindustrin.

  175. Men det pågår mycket dåligt inom
    klädindustrin, som barnarbete.

  176. Och folk vet det.

  177. Om det är jättebilligt,
    är det för bra för att vara sant.

  178. Det är någon som blir drabbad.

  179. Jag inser allt mer att broderi
    är en odödlig teknik-

  180. -som låter sig anpassas
    till modern tid.

  181. De tekniker jag jobbar med
    är samma som för hundra år sedan.

  182. Man kan göra vad som helst,
    med hur många färger som helst.

  183. Det tycker jag är häftigt.

  184. Jag har hållit på med textilier
    sedan slöjden i skolan-

  185. -liksom jag har spelat tv-spel.

  186. De intressena har följt mig
    parallellt genom hela livet.

  187. Nu har de förts samman och lett till
    det som jag håller på med i dag:

  188. Broderier baserade
    på tv-spels pixelgrafik.

  189. -Kom igen nu.
    -Jag ska.

  190. Det var inte så populärt att spela
    när jag var barn-

  191. -så jag kanske kompenserar.

  192. Jag fascineras av estetiken
    och uttrycket i Nintendo-spel.

  193. Det är färgglatt och en värld
    som jag tycker om.

  194. Världarna i mina bilder är världar
    som har betytt något för mig.

  195. Jag vill dela med mig av mina
    spelupplevelser och av hantverket.

  196. Här är ett screenshot från "Street
    Fighter 3", som är ett slagsmålspel.

  197. Spelet innehåller många färger som
    måste översättas till ett diagram-

  198. -där varje färg motsvaras
    av en symbol.

  199. Här ser ni en del av bilden
    från spelet-

  200. -och motsvarande i diagramform.

  201. Bilden är 384 x 224 pixlar-

  202. -vilket ger 86 000 stygn.

  203. Varje stygn består av två moment-

  204. -så jag ska 172 000 rörelser
    för att bli klar.

  205. Jag föredrar att inte tänka på de
    talen för det gör det bara jobbigt.

  206. När jag pratar om vad jag gör tycker
    alla att det är jättespännande.

  207. Sedan kommer frågorna om hur lång tid
    det tar. Tid, tid, tid.

  208. Jag försöker förklara att det ändå
    ger oerhört mycket när det är klart.

  209. Det förstår man om man har stickat
    en tröja eller snickrat en stol.

  210. Tillfredsställelsen är svår
    att beskriva-

  211. -för någon som inte har gjort sådant.

  212. Då försöker jag rekommendera att de
    ska göra något med händerna.

  213. Kan man brodera korsstygn och sådant?
    Jag ska bara pröva lite.

  214. Tack. Hej då.

  215. Man imponerar lätt på dem
    som känner till spelen.

  216. Mario, Zelda, Link.
    De har förkunskaperna.

  217. Men det ger mer att förmedla spelets
    kärna till oinsatta.

  218. När mormor säger att hon är förtjust
    i en bild blir jag jätteglad.

  219. Det är kärnan i det, på något sätt.
    Att appellera till båda.

  220. Jag skulle inte sitta 300-400 timmar
    med något som inte säger mig något.

  221. Kärleken kommer först, sedan motivet
    och slutresultatet.

  222. Det är alltid där det börjar.
    Med hjärtat.

  223. Här kommer några snabba tips.

  224. Köp färre plagg till högre kvalitet
    av klassiskt snitt-

  225. -så slipper du kortlivade
    modetrender.

  226. Välj miljövänliga material,
    som ull, lin, hampa och bomull.

  227. Sluta impulsköpa billig skit.

  228. De som betalar i slutändan
    är klädarbetarna och deras familjer.

  229. Sist men inte minst, glöm inte att
    det finns bra second hand-butiker.

  230. Missa inte nästa veckas program.

  231. Då plockar jag fram några gamla
    trasor som behöver få nytt liv.

  232. Översättning: Maya Danielsson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hållbart mode

Avsnitt 5 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Smart mode håller länge. Följ med Camilla Thulin och se mode som är gjort för att hålla. I Sverige återvinns 20 % av alla textilier medan Tyskland och Holland återvinner kring 80 %. Vi reser dit och ser hur världsmästarna i återvinning gör för att lyckas så bra. Vi träffar Merino-fåren och ser deras ull bli en mössa. Och så möter vi mannen som broderar upplevelser från älskade TV-spel.

Ämnen:
Miljö, Slöjd > Textil och mode
Ämnesord:
Kläder, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Sömnad, Textilier, Återvinning
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Kvalitet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Syjunta

Avsnitt 1 av 8

Vi träffar en sömmerska i Bangladesh som är en av alla dem som syr för svenska märken. Hennes liv skulle förändras om konsumenterna betalade två kronor mer per plagg som hon har sytt och pengarna tillföll henne. Vi får träffa en manlig syjunta och Ricardo lär oss att knyta en fluga.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Läder och hårdrock

Avsnitt 2 av 8

Camilla Thulin åker på hårdrocksfestival för att putsa skor och prata läder. Vi följer ekologisk tillverkning av skor, från hud till färdig produkt. Vi mäter gifter i T-tröjor med tryck och får se hur högklackade sövlar skapas i näver.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

I tvättstugan

Avsnitt 3 av 8

Camilla Thulin undersöker vad som händer om man häller en hel flaska vin på bästa blusen. Vi undersöker hur en sjöbotten och flod ser ut, där de kemikalier som finns i våra kläder har samlats i flera år. Och så besöker vi ett färgeri på Bali, samt följer sidenets väg från mullbärslarv till tyg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Köp smart

Avsnitt 4 av 8

Camilla Thulin letar i butiker efter galakläder till de svenska mästarna i Rollerderby. I olika butikskedjor och second hand-affärer mäter, drar och klämmer hon på plaggen och delar med sig av sina bästa köptips. Ricardo Garcia tar oss med till en herrskräddare där han visar hur man hittar en kavaj som sitter som skräddad men är köpt i andra hand. Vi får även se hur nylon tillverkas samt hur man gör en vacker brudkrona av leriga rötter.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Hållbart mode

Avsnitt 5 av 8

Smart mode håller länge. Följ med Camilla Thulin och se mode som är gjort för att hålla. Vi reser till Tyskland och Holland och ser hur världsmästarna i återvinning gör för att lyckas. Vi träffar Merino-fåren och ser deras ull bli en mössa. Och så möter vi mannen som broderar upplevelser från älskade TV-spel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Lappa och laga

Avsnitt 6 av 8

Vi tittar på plagg som lappats och lagats för att hålla ett helt liv och jämför med hur vi behandlar våra plagg i dag. Många av oss slänger hellre än att sy i knappen som fattas i skjortan. Camilla Thulin hjälper oss att ändra på det! I Rom träffar vi en kvinna som virkar lekparker. Vi ser hur bast blir till hatt och testar ullunderställ på laboratorium.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Haute couture på auktion

Avsnitt 7 av 8

Camilla Thulin åker till London, där hon ropar in fynd på haute couture-auktion. Vi besöker en korsettmakare i Stockholm. Vi får även lära oss att reklamera kläder som gått sönder och om vilka rättigheter vi som konsumenter har.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Ren bomull, smutsig framställning

Avsnitt 8 av 8

Camilla Thulin tar oss med till Malmöoperan där hon tillsammans med dam- och herrskräddare berättar om hur idéer blir till färdiga kollektioner. Vi tittar närmare på bomullens blodiga historia och möter en väverska på Bali som behärskar den avancerade tekniken ikat.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet - syntolkat

Hållbart mode

Smart mode håller länge. Följ med Camilla Thulin och se mode som är gjort för att hålla. Vi reser till Tyskland och Holland och ser hur världsmästarna i återvinning gör för att lyckas. Vi träffar Merino-fåren och ser deras ull bli en mössa. Och så möter vi mannen som broderar upplevelser från älskade TV-spel.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Gifter känner inga gränser

Sändningsår 2014. Miljögifter känner inga gränser och ställer stora krav på samarbete inom EU. Hur farliga är egentligen de kemikalier som vi har i våra egna hem?

Fråga oss