Titta

Kvalitet

Kvalitet

Om Kvalitet

Svenskarnas textilkonsumtion ökar. Men vad är det vi köper? Programledaren Camilla Thulin tar oss med på en resa där vi följer kläderna från ursprung till färdiga plagg. Vi tittar på material, hantverk och klädstilar och lär oss mer om farliga kemikalier som finns i flera av de plagg vi köper.

Till första programmet

Kvalitet: Ren bomull, smutsig framställningDela
  1. Patinering

    Att få nya kläder att se gamla ut.

    Dela kapitel
  2. Vävning

    På Bali väver man i ikat-teknik med batikfärgade tyger.

    Dela kapitel
  3. Kostymskisser

    Camilla om sitt arbete som kostymör.

    Dela kapitel
  4. Bomull

    Från frö till bomullsskjorta.

    Dela kapitel
  5. Klädminnet

    Om en klänning som bars under en flykt.

    Dela kapitel
  6. Bomullsplockarna

    70% av all bomull som odlas plockas för hand.

    Dela kapitel
  7. Gott hantverk

    Två skräddare berättar hur de syr för scenen.

    Dela kapitel
  8. Att stryka en skjorta

    Tips på hur du bäst stryker en skjorta.

    Dela kapitel
  9. Sytips från teatern

    Camilla delar med sig av sytips från teaterns värld.

    Dela kapitel
  1. Kreativitet är att uppfinna,
    begå misstag och ha väldigt skojigt.

  2. I dag ska vi tala kreativitet
    på Malmöoperan.

  3. Vi ska träffa
    några riktigt skickliga hantverkare.

  4. Hej, Susanne.
    Får vi komma och titta i din soppa?

  5. -Det är en grön soppa i dag.
    -En grön ullsoppa. Trevligt.

  6. Susanne är en jätteviktig person här
    i kostymskapandet på ateljén.

  7. Hon är färgerska och patinererska.

  8. Här kan allt hända. Du kan göra
    vad som helst. Jag har sett det.

  9. Ända och byta stil på ett plagg.

  10. Byta epok på ett plagg med hjälp av
    färgning och patinering.

  11. Du kan få en ny rock
    att se gammal ut.

  12. Det är den största biten jag gör,
    förutom färgning.

  13. Man behöver ju inte färga
    alldeles jämnt-

  14. -utan man kan färga så här,
    genom att dra snören på tyget.

  15. Drar och knyter du dem?

  16. Knölar du ihop dem så här,
    och så gör man så?

  17. Det här är klassisk batik-

  18. -fast det ser ut att vara
    från Indonesien.

  19. -Är det så?
    -Så var tanken.

  20. Man kan även göra
    det vi kallar för flamfärger.

  21. -Fint.
    -Man knölar bara ihop det.

  22. -Man kan göra mycket med färg.
    -Knölar du ihop det, och knyter?

  23. -Det behövs inte.
    -Så du stoppar ner det med näven?

  24. Man har väldigt lite vatten och färg.

  25. Där får den ligga,
    och man får inte peta i det.

  26. -Hur länge ligger den där?
    -En timme.

  27. Jag heter Anak Agung Putri.

  28. Jag är 52 år gammal.

  29. Det tog ett år för mig
    att lära mig väva.

  30. Det är svårt, men jag tycker om det.
    Att väva silke är svårt...

  31. Förlåt, men jag har aldrig
    varit med i tv förut.

  32. Bali har en rik kulturhistoria,
    från konst och dans-

  33. -till olika hantverk, som träsnitt-

  34. -och den mycket särpräglade
    färg- och vävtekniken ikat.

  35. Typiskt balinesiska motiv
    är olika blommönster.

  36. Färgerna är olika.
    Det finns röd, blå, svart och vit.

  37. Det indonesiska ordet "ikat" kan
    betyda både "tråd" och "att knyta".

  38. Man känner igen ikat
    på mönstrets vaga kontur.

  39. Ett resultat av att vävaren manuellt-

  40. -måste passa in den mönsterfärgade
    tråden vid vävningen.

  41. För att göra det tyg Agung Putri
    arbetar med-

  42. -färgar man först in själva mönstret.

  43. Alltså inslaget,
    den horisontella tråden i väven.

  44. Mönstret ritas direkt
    på bomullstrådarna.

  45. De delar av mönstret som inte
    ska färgas täcks med plastband.

  46. Här avgör hantverkarens precision
    hur tydligt mönstret slutligen blir.

  47. Sedan färgas trådarna.

  48. På många platser i Indonesien
    används naturliga växtfärger-

  49. -från bark, frukter och blad.

  50. Men här där Agung Putri arbetar
    används bara syntetiska färgämnen.

  51. När tråden har torkat
    och plasten tagits bort-

  52. -kan man se hur tygets mönster
    sakta växer fram.

  53. Man kan fortsätta att tillsätta
    hur många färger som helst.

  54. Sedan trär man vävstolen,
    det vill säga varpen.

  55. De vertikala trådarna i tyget.

  56. Och sedan trär man trådarna
    på det här viset i vävstolen.

  57. Och när man har trätt färdigt
    vävstolen...

  58. Då kontrollerar man om det är rätt,
    om det är spänt.

  59. Sedan lägger man
    spolen i båtskytteln.

  60. Man tittar igen
    så att alla trådar stämmer.

  61. Sedan börjar skytteln gå
    fram och tillbaka.

  62. Efter varje gång
    kollar man motivet igen.

  63. På en dag gör man en meter.

  64. Jag tycker om att väva.
    Resultatet blir så fint.

  65. När det inte är en massa
    trasiga trådar, när tyget är slätt.

  66. Jag kan inte hindra mina män
    från att öva lite prickskytte.

  67. Kamp och terräng,
    det tillhör vår tid

  68. Hjulmärken finns
    som korsar en stig

  69. I demokrati är kampen rigid

  70. Genom eld
    Vi har ingen tid

  71. Malmöoperan visar "Doktor Zjivago",
    och jag gör kostymerna.

  72. Vi är i slutskedet,
    i morgon har vi en premiär.

  73. Det handlar om en specifik tid,
    1896-1931.

  74. Jag kan de tiderna,
    men man får djupdyka in i Ryssland.

  75. Hur folk såg ut på riktigt.

  76. Det resulterar i skisser.

  77. Det ska vara på riktigt,
    inte någon fantasi.

  78. Publiken måste känna historien.

  79. Här är bondkvinnor, och här
    till exempel är aftontoaletter.

  80. Där har vi köpt 125 meter spetstyger
    med paljetter och pärlor på.

  81. Ett sådant här arbete
    tar 1,5 år att genomföra.

  82. Vi är jättemånga, ungefär
    350 personer, som jobbar tillsammans-

  83. -och får en kedja att hålla ihop.

  84. Regissören har ju en vision av
    hur det ska se ut.

  85. Sedan går jag ner i tyglagret
    och rotar för att se-

  86. -vilka tyger och färger
    som ger smak av tiden.

  87. Här, där det ska vara folk, stadsbor,
    väljer man att plocka också.

  88. Med det menas att vi plockar
    på lagret.

  89. Då plockar vi nutidshistoria
    från 20-talet till 40-talet-

  90. -och mixtrar ihop det så att det
    ser ut som en flykt 1914-1918.

  91. Ingen som slår mig
    och super som ett as

  92. Jag tar hans vodka,
    fyller upp mitt glas

  93. Hej, kära damer.

  94. Anne, du är damskräddare,
    och Eva, du är herrskräddare.

  95. Det här är otroligt fina skisser.

  96. Med den här kostymtecknaren får man
    som hantverkare och skräddare-

  97. -tillägga väldigt mycket själv,
    för det här är mer som konst.

  98. Hur går man till väga
    när man får teckningarna?

  99. Materialet är bestämt, så man vet
    vad man har i kjolen och i livet.

  100. Men vad är det här?
    Hur ska det se ut?

  101. Det är väl den här? Det är lite kul,
    för man kan se hur det blev.

  102. Den här fina kanten blev den här.

  103. Helt fantastiskt,
    med den här pipkragesömnaden.

  104. Och den är handgjord här.

  105. Min mamma, lillebror och jag
    hade varit gömda en hel sommar-

  106. -för mamma var politiskt aktiv.

  107. Vi väntade på klartecken att få lämna
    min hemstad Diyarbakr, i Kurdistan.

  108. En morgon fick vi klartecken-

  109. -och mamma hade packat en resväska
    full med barnkläder.

  110. Ett av plaggen var
    den här klänningen.

  111. Men när vi möter upp smugglarna
    vid gränsen säger de att-

  112. -vi inte kan bära en resväska
    när vi ska fly.

  113. Så mamma klär på mig och min
    lillebror lager på lager med kläder.

  114. Vi går in i bomullsfält, och efter
    några timmar kommer vi fram-

  115. -till den farligaste platsen.

  116. Det är ett minfält, med taggtråd.

  117. Då säger smugglarna åt oss att gå
    i deras fotspår, och det gör vi.

  118. Jag fastnar med klänningen
    i taggtråden.

  119. Precis när vi tror att allt är bakom
    oss och att vi är på syrisk mark-

  120. -börjar en liten flicka gråta, och vi
    blir upptäckta av gränsmilitären.

  121. Vi blir beskjutna,
    och våra smugglare skjuter tillbaka.

  122. Det blir panik, alla skriker bara.

  123. Men det lägger sig, och alla har
    på något sätt klarat sig.

  124. Klänningen är det enda som följde med
    under hela flyktvägen-

  125. -till Damaskus,
    och därifrån till Grekland-

  126. -till Danmark,
    och sedan till Sverige.

  127. Flykten är det som har påverkat mig
    mest till att bli den jag är i dag.

  128. Att ha varit nära döden
    så tidigt i livet-

  129. -gör att livet blir
    mycket mer levande.

  130. Det påminner klänningen mig om.

  131. Vi plockar från morgon till kväll.

  132. Vid lunch har vi en timmes paus,
    annars är det bara bomull.

  133. Familjen Erdem i Turkiet
    är en typisk bomullsproducent.

  134. Trots att bomullsproduktion är
    en jätteindustri-

  135. -produceras det mesta av dagens
    bomull i småskaliga jordbruk.

  136. Här betyder bomullen arbete.

  137. Att se till att det finns jobb,
    och att försörja hemmet.

  138. Hur länge har ni sysslat med bomull?

  139. Sedan vi föddes, vi har fått det
    från våra farföräldrar.

  140. Det går i arv från fadern.

  141. Det är ett hårt jobb, men familjen
    tjänar pengar på sina bomullsfält.

  142. Men den mesta bomullen odlas i länder
    där arbetskraft är billig-

  143. -och där människor arbetar för löner
    som inte går att leva på.

  144. Så har det varit i hundratals år.

  145. Vid Mississippiflodens stränder ligga
    i dalarna vidsträckta plantager.

  146. Under den glödande solen går svarta
    män och kvinnor på fälten-

  147. -för att skörda det vita guldet,
    bomullen.

  148. Bomullen producerades med hjälp av
    slavar och gynnsamt klimat.

  149. Under 1800-talet byggde USA upp
    en enorm bomullsproduktion.

  150. När slaveriet förbjöds 1865-

  151. -blev de före detta slavarna kvar
    på bomullsfälten.

  152. Lönen var mat och husrum.

  153. Mamma, mamma, var inte rädd
    Jag ska inte vara rädd igen

  154. Mamma min, jag älskar dig jättemycket

  155. Förr tyckte man om att gå till
    bomullsfältet. I dag är det svårt.

  156. I värmen i sydöstra Turkiet-

  157. -jobbar alla familjemedlemmar
    för att bomullsodlingen ska fungera.

  158. Jag har alltid drömt om
    att få studera och ha ett yrke.

  159. Men det gick inte. Far skrev in oss i
    skolan, men farfar motsatte sig det.

  160. Så vi fick inte gå i skolan.

  161. Många barn får inte gå i skolan
    på grund av bomullsarbete.

  162. När industriella revolutionen
    tog fart i England på 1700-talet-

  163. -jobbade fler barn än vuxna
    i många textilfabriker.

  164. Sedan dess har bomull och barnarbete
    suttit ihop.

  165. En liten tolvårig flicka-

  166. -har under sina sommarferier samlat
    90-95 kilo bomull per dag-

  167. -vilket är Sovjetryskt rekord.
    Hon har dekorerats med Lenin-ordern.

  168. Stalin har gett henne sitt fotografi
    med namnteckning, samt en kyss.

  169. Det liknar en solskenshistoria, men
    barnen i Uzbekistan måste än i dag-

  170. -plocka bomull
    istället för att gå i skolan.

  171. Vid skörd måste skolbarnen arbeta
    åtta timmar om dagen-

  172. -ibland sju dagar i veckan.

  173. Stalins gamla odlingar kontrolleras
    i dag av Uzbekistans president.

  174. Han tar förtjänsten, och kläderna
    från bomullen säljs världen över.

  175. Förr spann man lin
    och vävde lakan själv-

  176. -men det var en omständlig procedur
    som inte passar i dag.

  177. Vår tids husmor köper sin lakansväv
    av bomull, av ett välkänt märke.

  178. I Sverige sätter importerat bomull
    fart på textilindustrin.

  179. Eftersom textilarbete tidigare varit
    en syssla för kvinnor-

  180. -utförs även jobben i fabrikerna
    till största del av kvinnor.

  181. Lönerna är de lägsta i landet
    - för kvinnorna.

  182. Alla manliga har 40 öre extra
    i timmen, för att de är män.

  183. Vi förstår inte varför,
    för vi gör precis samma arbete.

  184. Men de ska tjäna 20 kronor i veckan
    mer än vi.

  185. -Är det vad ni kallar byxtillägg?
    -Ja, det är väl något sådant.

  186. Det finns ju kvinnliga
    familjeförsörjare också.

  187. När textilindustrin lägger ner
    i Sverige beror det på en enda sak:

  188. Arbetskraften är billigare
    i andra länder.

  189. Bomullsindustrin involverar i dag
    100 miljoner människor.

  190. Många kan inte försörja sig på lönen,
    får inte gå i skolan-

  191. -och blir sjuka av den dåliga miljön.

  192. Familjen Erdems förutsättningar
    är bättre än andra bomullsplockares-

  193. -men det hårda jobbet sliter.

  194. Jag har inga drömmar längre.

  195. Jag tänker på
    vad jag ska göra nästa dag.

  196. Jag organiserar mina sysslor
    för olika tider.

  197. Det finns inga drömmar kvar.

  198. Vad tycker ni karaktäriserar
    gott hantverk?

  199. När ni ser ett bra hantverk,
    vad är det?

  200. Det är väl...

  201. I gamla plagg tänker man
    på handsömnad och genomtänkta grejer.

  202. Vi ska ta fram ett sådant plagg
    från dina gömmor.

  203. Det här är gott hantverk. Den är
    från 1916, det finns en etikett här.

  204. -Sådant älskar du.
    -Ja, det är underbart.

  205. Underbara handsydda knapphål
    och fina detaljer.

  206. Man blir galen när man ser det här.

  207. -Den här är lika fin i dag som då.
    -Ja.

  208. Det här är verkligen god kvalitet
    av klassiskt snitt.

  209. Den här kan man ha i dag.

  210. Det är ett privatplagg,
    och väldigt snyggt på insidan.

  211. -Och mycket svår att ändra.
    -Där skiljer sig teaterskrädderi.

  212. Hur karaktäriserar man
    teatersömnaden?

  213. Det måste vara väldigt hållbart.

  214. De ska bytas snabbt,
    och de kanske sliter upp dem.

  215. Vi fodrar oftast inte plaggen-

  216. -så att man lätt kan ändra
    i sömsmånen.

  217. Ett tips om man ska börja sy är
    att göra lite större sömsmåner.

  218. Då går det att ändra
    om man kanske tjockar på sig lite.

  219. -Gärna göra linningen genomgående.
    -Mitt bak-sömmen, ja.

  220. Och lägga mycket sömsmån, för då kan
    man ta ut den, och ta in den.

  221. Breda sömsmåner, gärna mitt bak.

  222. Det är en annan intressant sak här
    som vi kan tipsa om.

  223. Armlappar att stoppa in i plagg
    som behöver kemtvättas.

  224. Det spar mycket tid och lukt.

  225. Svettlappar går att köpa
    i tygbutiker.

  226. Enkelt att bara fästa. Ett supertips.

  227. Har man det i ett sidenplagg slipper
    man fula fläckar under armarna.

  228. Har man ingen kemtvättsdocka hemma-

  229. -kan jag tipsa om hur man stryker
    en bomullsskjorta.

  230. Stryker man på fram- eller baksidan?

  231. På en ljus skjorta
    spelar det ingen roll.

  232. Men mörka skjortor stryks på baksidan
    för att slippa glansmärken.

  233. Du behöver ett bra strykjärn.

  234. Ju tätare och varmare ånga,
    desto enklare för alla.

  235. Börja med kragen, och ånga på.

  236. Sedan går du vidare till ärmarna.

  237. Lägg ärmen fint
    med knäppningen uppåt-

  238. -och ha slätt och fint på undersidan.

  239. I nästa steg tar du framsidan.

  240. Börja med bröstpartiet.

  241. Sedan fortsätter du med midjan.

  242. Och slutligen ryggen.

  243. Här börjar du också med axelpartiet.

  244. Och går vidare till ryggen.

  245. En snabb koll.
    Ser det okej ut är den färdig.

  246. Ska du ha kavajen på hela dagen-

  247. -räcker det att du stryker kragen,
    manschetterna och framsidan.

  248. Här ska ni få några tips
    från oss på teatern.

  249. Har du ett bra plagg med god passform
    som börjar bli risigt-

  250. -sprätta isär plagget, rita av det på
    mönsterpapper som du köper i butik.

  251. Då har du ett mönster
    som kommer att passa perfekt.

  252. Finast resultat får man
    med naturmaterial-

  253. -som ull, bomull, siden och lin.

  254. Våga göra fel,
    det är av misstagen man lär sig.

  255. Översättning: Maya Danielsson
    btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Ren bomull, smutsig framställning

Avsnitt 8 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Camilla Thulin tar oss med till Malmöoperan där hon tillsammans med dam- och herrskräddare berättar om hur idéer blir till färdiga kollektioner. Vi tittar närmare på bomullens blodiga historia och möter en väverska på Bali som behärskar den avancerade tekniken ikat.

Ämnen:
Samhällskunskap, Slöjd > Textil och mode
Ämnesord:
Bomullsodling, Kläder, Sömnad, Vävning
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Kvalitet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Syjunta

Avsnitt 1 av 8

Vi träffar en sömmerska i Bangladesh som är en av alla dem som syr för svenska märken. Hennes liv skulle förändras om konsumenterna betalade två kronor mer per plagg som hon har sytt och pengarna tillföll henne. Vi får träffa en manlig syjunta och Ricardo lär oss att knyta en fluga.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Läder och hårdrock

Avsnitt 2 av 8

Camilla Thulin åker på hårdrocksfestival för att putsa skor och prata läder. Vi följer ekologisk tillverkning av skor, från hud till färdig produkt. Vi mäter gifter i T-tröjor med tryck och får se hur högklackade sövlar skapas i näver.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

I tvättstugan

Avsnitt 3 av 8

Camilla Thulin undersöker vad som händer om man häller en hel flaska vin på bästa blusen. Vi undersöker hur en sjöbotten och flod ser ut, där de kemikalier som finns i våra kläder har samlats i flera år. Och så besöker vi ett färgeri på Bali, samt följer sidenets väg från mullbärslarv till tyg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Köp smart

Avsnitt 4 av 8

Camilla Thulin letar i butiker efter galakläder till de svenska mästarna i Rollerderby. I olika butikskedjor och second hand-affärer mäter, drar och klämmer hon på plaggen och delar med sig av sina bästa köptips. Ricardo Garcia tar oss med till en herrskräddare där han visar hur man hittar en kavaj som sitter som skräddad men är köpt i andra hand. Vi får även se hur nylon tillverkas samt hur man gör en vacker brudkrona av leriga rötter.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Hållbart mode

Avsnitt 5 av 8

Smart mode håller länge. Följ med Camilla Thulin och se mode som är gjort för att hålla. Vi reser till Tyskland och Holland och ser hur världsmästarna i återvinning gör för att lyckas. Vi träffar Merino-fåren och ser deras ull bli en mössa. Och så möter vi mannen som broderar upplevelser från älskade TV-spel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Lappa och laga

Avsnitt 6 av 8

Vi tittar på plagg som lappats och lagats för att hålla ett helt liv och jämför med hur vi behandlar våra plagg i dag. Många av oss slänger hellre än att sy i knappen som fattas i skjortan. Camilla Thulin hjälper oss att ändra på det! I Rom träffar vi en kvinna som virkar lekparker. Vi ser hur bast blir till hatt och testar ullunderställ på laboratorium.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Haute couture på auktion

Avsnitt 7 av 8

Camilla Thulin åker till London, där hon ropar in fynd på haute couture-auktion. Vi besöker en korsettmakare i Stockholm. Vi får även lära oss att reklamera kläder som gått sönder och om vilka rättigheter vi som konsumenter har.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Ren bomull, smutsig framställning

Avsnitt 8 av 8

Camilla Thulin tar oss med till Malmöoperan där hon tillsammans med dam- och herrskräddare berättar om hur idéer blir till färdiga kollektioner. Vi tittar närmare på bomullens blodiga historia och möter en väverska på Bali som behärskar den avancerade tekniken ikat.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Ekonomi i balans på äldre dar

För de allra felsta som går i pension minskar inkomsterna. Anna-Karin Lindahl och Annika Sydberger Norman från Kronofogden talar om hur man skapar en balans mellan utgifter och inkomster. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndighetern.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaEldsjälar

Johan Wendt

"Det som verkligen driver mig är att alla barn ska få möjlighet att förverkliga sina drömmar och nå sin fulla potential". Johan Wendt var 29 år när han grundade Mattecentrum, som idag ger gratis läxhjälp åt 165 000 barn och ungdomar i Sverige.

Fråga oss