TV

Kvalitet

Kvalitet

Om Kvalitet

Svenskarnas textilkonsumtion ökar. Men vad är det vi köper? Programledaren Camilla Thulin tar oss med på en resa där vi följer kläderna från ursprung till färdiga plagg. Vi tittar på material, hantverk och klädstilar och lär oss mer om farliga kemikalier som finns i flera av de plagg vi köper.

Till första programmet

Kvalitet: Syjunta
  1. Lin

    Från frö till produktion

    Dela kapitel
  2. Retrofil

    Syjuntan som föredrar kläder från andra epoker

    Dela kapitel
  3. Sömmerskan Hamida

    Reportage från Bangladesh

    Dela kapitel
  4. Klädminnet

    Om en kavaj som betytt mycket

    Dela kapitel
  5. Syjuntan berättar

    Hur får man kläder att höra ihop till en epok

    Dela kapitel
  6. Knyt en fluga

    Så här gör man

    Dela kapitel
  7. Damskrädderi

    En damskräddare från Finland berättar

    Dela kapitel
  8. Modevisning

    Kläder från andra epoker

    Dela kapitel
  9. Tips från Camilla

    Camilla Thulin ger fem bra sömnadstips

    Dela kapitel
  1. En syjunta är som gruppterapi där
    även kläderna får sig en omgång.

  2. Severin. Jag ser
    att du har ett intressant strykjärn.

  3. Det är ett Elektro Helios från
    60-talet, som jag hittat på Myrorna.

  4. Det är bättre än dagens järn, blir
    varmare och har en ordentlig sula.

  5. -Har du alltid varit så där noggrann?
    -Nej.

  6. Förut visste jag inte riktigt
    hur bra man kunde få sina plagg-

  7. -genom lite enträget fräsande.

  8. Kan du ge nåt tips om
    hur man ska stryka?

  9. Pressa sömmen efter att man
    har sytt den på maskin.

  10. Gå till strykbrädan mellan varje söm.

  11. Lägg upp det ordentligt och pressa
    ut, klyv sömmen för hand först.

  12. Lägg på en pressduk och sen järnet.
    Man får inte ha bråttom.

  13. Hur gammal är din kostym?

  14. Den är från 30-talet.
    Från Australien.

  15. Urfin är den. Jättefin.

  16. Det är kvalitet, kan man säga.
    Äkta kvalitet.

  17. I dag ska vi
    träffa ett gäng synördar.

  18. En syjunta som består bara av herrar
    som jobbar med klassiska kläder-

  19. -och som syr och bara
    är intresserade av klassiska kläder.

  20. Vi ska lära oss av dem
    hur man gör och varför.

  21. Jag har lärt mig ett nytt ord i dag:
    retrofil.

  22. Kan nån av er utveckla det lite?

  23. Det är väl jag, personifierad.

  24. -Nej, men...
    -Och kanske jag.

  25. Fascinationen för det som var förut.

  26. Alla ni är klädda i speciella epoker.

  27. Ni två är empirherrar.

  28. Och ni två är 30-, 40-tal.
    - Du är 40-tal, va?

  29. Jag tror det. 30- eller 40-tal.

  30. Tidigt 40-tal, skulle jag tycka.

  31. Du, Severin, är mitten av 30-talet,
    och jag är klädd i sent 30-tal.

  32. Vi är alla retrofiler,
    lite till mans.

  33. Det gäller
    när man har det här intresset-

  34. -att man kan hantera nål och tråd.

  35. Era plagg går ju inte att få tag på
    över huvud taget. Ni måste sy själva.

  36. Hur har ni lärt er?

  37. Det finns hur mycket som helst
    på nätet, och fantastiska böcker.

  38. Jag är självlärd, kan man säga.

  39. Det måste vara kul
    att ha nåt man har sytt själv.

  40. Det här har du sytt själv. Det
    är lite avancerat med krage och...

  41. Ja. Just det här var jag
    ganska förvånad över att jag gjorde.

  42. Den är en återkonstruktion
    av historiska mönster.

  43. Det är ju roligt. - Och du, Severin.
    Syr du mest för hand, eller?

  44. Jag räds inte att använda maskin,
    men den är inte så välanvänd.

  45. Det enda jag gör med den
    är raksömmar.

  46. I slutändan
    blir en väldigt liten del maskinsytt.

  47. Det är långa benlängder
    och ärmsömmar.

  48. Foder och det som är allt jobb
    görs nästan enbart för hand.

  49. Det blir organiskt
    när man gör det för hand.

  50. Sen är också materialen mycket finare
    i de gamla plaggen.

  51. Absolut.

  52. Det är roligt om man hittar ett tyg,
    inte i den vanliga affären på stan-

  53. -utan kollar på loppis ute i landet
    om man är ute på resa.

  54. Rätt vad det är
    så hittar man en gammal gardin.

  55. Bara man har sinnet öppet,
    hittar man.

  56. Det gillar jag. Att en gardin
    plötsligt kan bli en kavaj, kanske-

  57. -eller en rock, ett par byxor...

  58. Det är det vi håller på med.

  59. Att man återanvänder saker.
    Nåt blir ett annat plagg.

  60. De gamla plaggen som ni har på er
    går faktiskt att laga, eller hur?

  61. Här sitter du
    och renoverar en linning.

  62. Det är det bästa man kan göra för att
    lära sig hur plaggen är konstruerade.

  63. Sprätta och titta.

  64. För i grejer från innan man började
    med de påklisterbara mellanläggen-

  65. -är det väldigt intressant att titta
    hur de har konstruerat och satt ihop.

  66. Man förstår
    att för 200 år sen under empiren-

  67. -så kunde man inte skaffa sig nytt
    hela tiden. För hela arbetet bakom...

  68. Om man gjorde det själv, gick
    till skräddare eller köpte begagnat-

  69. -ligger det mycket arbete bakom. Det
    förstår jag när jag gör det själv.

  70. Kära syster, min sömmerskesyster
    Du med tårar i ögonen, kära syster

  71. Jag bor i samma stad som du
    min vackra syster, käraste syster

  72. Det här är Hamida. Hon har kanske
    sytt nåt av det du har på dig nu.

  73. Hon var anställd på en fabrik
    som levererade till Sverige.

  74. När vi ses
    gör hon jeans som ska till USA.

  75. Vi tillverkar så mycket och är så
    många - och vart tar kläderna vägen?

  76. Man sa att de exporteras.

  77. Det är stora byxor!
    Vi skulle drunkna i såna byxor.

  78. Jag har två söner. Jag måste försörja
    mig själv, och mina föräldrar.

  79. Och så försörjer jag min man.

  80. Gråt inte.

  81. Ska du gråta?

  82. Du gråter.

  83. Gå till brorsan.

  84. Kom ihåg att mata honom!

  85. Hamida bor i ett av megastaden
    Dhakas växande slumområden.

  86. Här finns inget privatliv och
    sjukdomar sprids. Ändå är hyran hög.

  87. Nätt och jämnt vad sömmerskor
    med 60-timmarsveckor klarar av.

  88. Det luktar från vattnet.

  89. När regnperioden kommer,
    kan det stiga upp över golvnivån.

  90. Jag är skicklig i mitt yrke.
    Jag jobbar som om det var mitt ställe.

  91. Varje timme
    ska vi hinna med 150 plagg.

  92. Man får inte spara jobb.
    Varje kvot måste redovisas.

  93. Levererar du inte kvoten,
    skäller de ut dig.

  94. De har satt mer press på oss nu.
    De är mycket hårda.

  95. Jag önskar att jag kunde köpa kött,
    men jag har inte råd.

  96. På en månad tjänar jag
    mellan 6 000 och 7 500 taka.

  97. När jag var liten drömde jag om
    att bli välutbildad.

  98. Jag skulle få det bra, ha ett fint jobb.
    Jag skulle ta hand om mina föräldrar.

  99. Jag ville inte gifta mig. Jag drömde
    om att leva med alla i harmoni.

  100. Men när jag blev tonåring
    gifte mina föräldrar bort mig-

  101. -med första bästa kille.

  102. -Emon, har du köpt olja?
    -Ja. Ta den här.

  103. -Vad kostade oljan?
    -45 taka.

  104. -Var det en halvliter?
    -Ja.

  105. Var har du lagt potatisen? Hämta den.

  106. Den stora pojken gick i skolan,
    men gör det inte längre.

  107. Och den lilla killen,
    ingen annan kan ta hand om honom.

  108. När jag ser hans ansikte
    vill mitt hjärta inte gå till jobbet.

  109. Oavsett om han klarar sköta honom,
    hur ont det än gör lämnar jag honom.

  110. Det ger mig ingen ro.

  111. De senaste 20 åren har textilarbetar-
    löner i Bangladesh femdubblats.

  112. Av butikspriset för kläderna
    är det en bråkdel-

  113. -som når dem som tillverkar dem.

  114. Om två kronor mer av det vi betalar
    för ett par jeans hade nått Hamida-

  115. -skulle hennes lön fördubblas.

  116. För de två kronorna hade familjen
    kunnat bo i ett sånt här hus.

  117. För de kronorna hade familjen kunnat
    handla så här mycket mer per månad.

  118. Familjen
    hade haft råd med läkarbesök ibland-

  119. -och för två kronor mer per plagg
    hade de kunnat hyra in en barnvakt-

  120. -så att 13-årige Emon
    kunde gå i skolan igen.

  121. Nu jobbar jag och försörjer mig,
    men ändå kommer jag ingenvart.

  122. Jag får nog ingen ro innan jag dör.

  123. Jag har med mig ett plagg
    som jag hade mycket när jag kom ut-

  124. -för ungefär tio år sen
    när jag var 15 år.

  125. Jag hittade det
    uppe på vinden hos min mamma.

  126. Jag tyckte att det var coolt
    och det såg annorlunda ut.

  127. Innan jag kom ut som lesbisk hade jag
    vanliga kläder, kan man säga.

  128. Men när jag kom ut
    klippte jag av mig håret-

  129. -och skaffade mig en annan stil för
    att jag skulle hitta en ny identitet-

  130. -som skulle passa in på min läggning.

  131. Jag trodde att det var så man
    passade in i gayvärlden-

  132. -för den är ganska liten
    och exkluderande.

  133. Kavajen talade till mig,
    kan man säga.

  134. Den är i min favoritfärg-

  135. -väldigt mörk mossgrön-

  136. -och knapparna var lite gotiska.

  137. Jag kände mig trygg i jackan. Det var
    som att vira in sig i en kokong.

  138. Att jackan blev
    som nån form av skydd-

  139. -från fördomar och så där.

  140. När jag bytte skola i åttan hade jag
    fixat den här helt nya stilen.

  141. Jag fick vara mig själv-

  142. -och blev då den "riktiga" Charlotte,
    kan man säga.

  143. Jackan var med då som nyckelplagg-

  144. -i den "transition",
    eller vad man ska säga.

  145. Det är så mycket minnen i den,
    och jag är väldigt nostalgisk av mig-

  146. -så det känns skönt att ha kvar den.
    Man vill inte glömma sitt förflutna.

  147. Ska det vara exakt,
    eller kan man kombinera fritt...

  148. -...bara looken blir empir?
    -Vi är väldigt fria.

  149. Om man tittar,
    har jag en modern väst-

  150. -mest för att jag inte lyckats sy en
    fast jag har försökt två, tre gånger.

  151. Men det är ändå okej.
    Det ser hyfsat fint ut.

  152. Det är bra.
    Då har alla nån chans att vara med.

  153. Det är ju ytterst speciellt
    med de här historiska kläderna.

  154. Era kostymvarianter
    går ju fortfarande att köpa.

  155. -Man hittar dem inte ofta.
    -Man måste veta var man ska leta.

  156. Men man kan också fuska. Jag har en
    modern väst som funkar färgmässigt-

  157. -och tyget är ganska okej,
    som vardagsväst.

  158. Jag klipper av så den blir midjekort-

  159. -använder det nertill och bygger
    en krage, och då blir den helt okej.

  160. Den har ganska bra knappar och så.
    Också ett sätt att komma runt det.

  161. Severin. Du hämtar en hel del
    inspiration av grilljanne.

  162. Ja, just det.

  163. Det är ett begrepp från 1800-talet
    för sprättar som strävade uppåt-

  164. -men egentligen inte levde bra,
    med mycket skulder och festliv.

  165. Det är ofta
    en ganska excentrisk stil.

  166. Väldigt färggrant, man försöker
    se rik ut fast man inte är det.

  167. -Färger och mönster...
    -Färger och mönster.

  168. -Motsvarigheten i dag, finns den?
    -Det tror jag.

  169. Folk som lever på sms-lån, pappas
    pengar, och ska ha märkeskläder.

  170. De är färgglada också.

  171. Ja, mycket av dagens mode är
    lite väl mycket grilljanne över lag.

  172. Orange skor...och turkosa strumpor.

  173. "Wannabe",
    kan man kalla det för också.

  174. På 80-talet köpte man sin fluga
    färdigknuten i svart eller vitt.

  175. I dag är det annorlunda. I butikerna
    hittar vi flugor i alla färger.

  176. Vi vill gärna knyta själva,
    men hur gör man?

  177. Se till att det högra bladet
    är lite längre än det vänstra-

  178. -för att du ska knyta ett varv
    runt halsen.

  179. Parkera det vänstra bladet och jobba
    med det högra. Fram med pekfingret.

  180. Ställ det på bladets bredaste punkt
    och vik in mot mitten.

  181. Fäll över det vänstra bladet, så
    ser du att framsidan tar form direkt.

  182. Vi måste ha en baksida också.
    Kläm ihop framvingarna-

  183. -för att komma åt hålet bakom.

  184. Det är där det vänstra bladet ska in,
    men bara halvvägs.

  185. Det momentet kan vara lite bökigt men
    med lite tålamod brukar det gå fint.

  186. Men så här kan man inte se ut.

  187. Ta i de dubbelvikta vingarna
    och dra utåt en gång-

  188. -två gånger-

  189. -och tre...

  190. Finjustera efter smak, och det är
    just här tjusningen med fluga finns.

  191. I känslan av hantverk. Då vet man att
    i slutändan blir det alltid snyggt.

  192. Om jag går till nån tillställning
    eller har gjort mig fin-

  193. -gillar jag att alla tittar
    och frågar: "Åh, vem är du?".

  194. Nyligen sa en utländsk man
    i Hallunda centrum:

  195. "Beautiful woman!"
    Jag blev glad.

  196. Han sa sig vilja bjuda på kaffe
    för att jag var så vackert klädd.

  197. Jag sa: "Okej."
    Så vi drack kaffe. Och det var allt.

  198. Sedan 1997 har jag arbetat som
    modeskapare. Då ritade jag ett kjoltyg.

  199. Det var rutigt i svart och silver.
    Det blev mycket populärt bland romer.

  200. Det här som jag bär har jag designat,
    och det är tillverkat i Dubai.

  201. Minns du
    när jag designade rutmönstret 1997?

  202. Efter det ville alla bara ha rutigt.

  203. Ja, just det.

  204. Ja...

  205. Till slut
    fick det räcka med rutmönster.

  206. Jag ville hitta på nåt nytt
    och tog då fram bladmönstret.

  207. Det är fint.

  208. Rosita ska ha heder
    för att hon gav oss nåt nytt.

  209. Förr fanns det bara
    franska enfärgade tyger. Jovisst!

  210. Jag märkte
    att alla mönster och färger var lika.

  211. Jag ville skapa en ny stil-

  212. -så att det kommer nåt nytt
    till den romska kulturen.

  213. Men grundmodellen ändrar jag inte.

  214. Den hoppas jag förblir oförändrad
    så att kulturen bevaras.

  215. Ja. Oj, så...! Här ser man
    riktigt bra hur man klädde sig förr.

  216. Bluskanten
    var minst 20 centimeter lång.

  217. Jag har fortfarande kvar såna blusar.

  218. Ett riktigt fint foto.

  219. -Jaha!
    -Den låg i resväskan på vinden.

  220. -Den verkar vara i "kokettmodell".
    -Precis.

  221. Numera kan folk inte sy "en kokett"
    så som den gjordes förr.

  222. Det vore underbart om nån sydde
    såna och de kom på mode igen.

  223. Om det kunde göra den modellen,
    vore det fint. Jag gillar den.

  224. Leena sydde så skickligt
    som bara få kunde.

  225. Men skruttskräddare
    finns det hur många som helst-

  226. -och alla som tror sig kunna, syr.

  227. Det är opraktiskt
    när det blir regnväder.

  228. Kläderna blir blöta
    när kjolarna är så långa.

  229. Det är opraktiskt men det ingår
    i kulturen och går inte att välja bort.

  230. Det här är din färg.

  231. Den passar till vardags.

  232. Det här är min färg.

  233. Det här gjorde jag nyligen.

  234. En broderad blomma med
    kristallpärlor. Visst är den vacker?

  235. -Jo, vacker i sin enkelhet.
    -Prova den.

  236. Visst. Snurra lite, så jag kan se.

  237. Den duger.

  238. Den passar bra.

  239. Jag gillar att vara rom,
    för att jag gillar att vara den jag är.

  240. Nu tycker jag att vi går ut
    och tittar på det ni har med er.

  241. Jag är väldigt sugen på att se det.
    Faktiskt.

  242. Nu ska ni bli "flashiga" modeller.

  243. Här kommer sömnadstips. Är du ovan,
    börja med några superlätta plagg-

  244. -för då kommer ditt självförtroende
    att öka och du kan lättare avancera.

  245. Se över din kropp med ett måttband,
    annars får du fel storlek.

  246. Glöm inte att prova
    under arbetets gång.

  247. Var noggrann.
    Det ger bättre resultat.

  248. Sy raka sömmar, klipp trådar
    och glöm inte att pressa.

  249. Här ska du få lite godis. Du är så
    duktig. Nu ska vi sy lite vidare här.

  250. Vad har du för boots?

  251. Missa inte nästa vecka.
    Jag hänger på hårdrocksfestival-

  252. -och tittar närmre på läder
    och talar skovård.

  253. Översättning:
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Syjunta

Avsnitt 1 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi träffar en sömmerska i Bangladesh som är en av alla dem som syr för svenska märken. Hennes liv skulle förändras om konsumenterna betalade två kronor mer per plagg som hon har sytt och pengarna tillföll henne. Ricardo lär oss att knyta en fluga och vi träffar en manlig syjunta som berättar varför det är bra att pressa sömmarna när man syr.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap, Samhällskunskap, Slöjd > Textil och mode
Ämnesord:
Beklädnadsindustri, Kläder, Sömnad, Teknik, Textilarbetare, Textilier, Textilindustri
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Kvalitet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVKvalitet

Syjunta

Avsnitt 1 av 8

Vi träffar en sömmerska i Bangladesh som är en av alla dem som syr för svenska märken. Hennes liv skulle förändras om konsumenterna betalade två kronor mer per plagg som hon har sytt och pengarna tillföll henne. Vi får träffa en manlig syjunta och Ricardo lär oss att knyta en fluga.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVKvalitet

Läder och hårdrock

Avsnitt 2 av 8

Camilla Thulin åker på hårdrocksfestival för att putsa skor och prata läder. Vi följer ekologisk tillverkning av skor, från hud till färdig produkt. Vi mäter gifter i T-tröjor med tryck och får se hur högklackade sövlar skapas i näver.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVKvalitet

I tvättstugan

Avsnitt 3 av 8

Camilla Thulin undersöker vad som händer om man häller en hel flaska vin på bästa blusen. Vi undersöker hur en sjöbotten och flod ser ut, där de kemikalier som finns i våra kläder har samlats i flera år. Och så besöker vi ett färgeri på Bali, samt följer sidenets väg från mullbärslarv till tyg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVKvalitet

Köp smart

Avsnitt 4 av 8

Camilla Thulin letar i butiker efter galakläder till de svenska mästarna i Rollerderby. I olika butikskedjor och second hand-affärer mäter, drar och klämmer hon på plaggen och delar med sig av sina bästa köptips. Ricardo Garcia tar oss med till en herrskräddare där han visar hur man hittar en kavaj som sitter som skräddad men är köpt i andra hand. Vi får även se hur nylon tillverkas samt hur man gör en vacker brudkrona av leriga rötter.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVKvalitet

Hållbart mode

Avsnitt 5 av 8

Smart mode håller länge. Följ med Camilla Thulin och se mode som är gjort för att hålla. Vi reser till Tyskland och Holland och ser hur världsmästarna i återvinning gör för att lyckas. Vi träffar Merino-fåren och ser deras ull bli en mössa. Och så möter vi mannen som broderar upplevelser från älskade TV-spel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVKvalitet

Lappa och laga

Avsnitt 6 av 8

Vi tittar på plagg som lappats och lagats för att hålla ett helt liv och jämför med hur vi behandlar våra plagg i dag. Många av oss slänger hellre än att sy i knappen som fattas i skjortan. Camilla Thulin hjälper oss att ändra på det! I Rom träffar vi en kvinna som virkar lekparker. Vi ser hur bast blir till hatt och testar ullunderställ på laboratorium.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVKvalitet

Haute couture på auktion

Avsnitt 7 av 8

Camilla Thulin åker till London, där hon ropar in fynd på haute couture-auktion. Vi besöker en korsettmakare i Stockholm. Vi får även lära oss att reklamera kläder som gått sönder och om vilka rättigheter vi som konsumenter har.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVKvalitet

Ren bomull, smutsig framställning

Avsnitt 8 av 8

Camilla Thulin tar oss med till Malmöoperan där hon tillsammans med dam- och herrskräddare berättar om hur idéer blir till färdiga kollektioner. Vi tittar närmare på bomullens blodiga historia och möter en väverska på Bali som behärskar den avancerade tekniken ikat.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVKvalitet

Haute couture på auktion

Camilla Thulin åker till London, där hon ropar in fynd på haute couture-auktion. Vi besöker en korsettmakare i Stockholm. Vi får även lära oss att reklamera kläder som gått sönder och om vilka rättigheter vi som konsumenter har.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
RadioBäst klädd

Kläder av mjölk

Programledaren Sagal Hussein Omar reser till Textilhögskolan i Borås. Tillsammans med designstudenter undersöker hon hur framtidens kläder och textila material kan komma att se ut.