Titta

Kvalitet

Kvalitet

Om Kvalitet

Svenskarnas textilkonsumtion ökar. Men vad är det vi köper? Programledaren Camilla Thulin tar oss med på en resa där vi följer kläderna från ursprung till färdiga plagg. Vi tittar på material, hantverk och klädstilar och lär oss mer om farliga kemikalier som finns i flera av de plagg vi köper.

Till första programmet

Kvalitet: Läder och hårdrockDela
  1. Om läder

    Från ko till skor

    Dela kapitel
  2. Om näver

    Från björk till väska

    Dela kapitel
  3. Skovård

    Camilla visar hur man putsar skor

    Dela kapitel
  4. Klädminnet

    Marcello berättar om sina boots

    Dela kapitel
  5. Mer skovård

    Camilla putsar mockaskor och förordar skoblock

    Dela kapitel
  6. Miljöfarligt tryck

    Om giftiga ftalater i tröjor med tryck

    Dela kapitel
  7. Camillas fem tips

    Tips om hur man vårdar läderskor

    Dela kapitel
  1. Bra skor ska precis som kvalitetsvin
    bli bättre med åren.

  2. Hej.
    Här kommer rockhunden och rocktanten.

  3. Tack så mycket.

  4. Bland hårdrockare är klädkoden läder.

  5. Jag är på rockfestival i Gävle i dag
    för att få tips om läderskötsel.

  6. Jag vill ta en selfie. Kan nån...?

  7. Hårdrocksbandet Black Trip ska vara
    duktiga på läder. Jag nosar upp dem.

  8. Rock'n'roll!

  9. -Hej! Är det ni som är Black Trip?
    -Svar ja.

  10. Jag har letat efter er. Vad bra.
    Nu ska jag knyta fast Musse här.

  11. Vad gör ni?
    Piffar ni upp skorna inför kvällen?

  12. Man måste hålla efter 70-talsskor.

  13. -Hur hittade du dem?
    -På nätet, från USA.

  14. -Var de begagnade?
    -Ja.

  15. -Mycket bra.
    -Väl utgångna för svensk, bred fot.

  16. Man måste ju hålla efter dem
    om man vill behålla dem längre tid.

  17. Är det hög kvalitet så kan man
    hålla på och sköta grejerna.

  18. Sen kan man lämna in dem på lagning.

  19. Ni har liknande modell på jackorna.

  20. Din, Sebastian,
    har jag hört talas om.

  21. Den här har min lillebror gjort-

  22. -när han gick utbildningar på
    Tillskärarakademin och i Gamleby.

  23. Den sydde han på i ett år, tror jag.

  24. Han räknade ut att i arbetstimmar
    skulle den kosta 30 000.

  25. -Säkert mer.
    -Han gjorde mönstret från scratch.

  26. Den är väldigt, väldigt fin. Det syns
    att den är handsydd och är speciell.

  27. Den kan se ut som en riktig gammal
    50-talare. - Din är också speciell.

  28. Jag fick den av min flickvän
    i julklapp.

  29. Det finns en firma vid S:t Eriksplan
    som syr upp av återvunnet läder.

  30. -Hur sköter du den här, då?
    -Jag fettar in och oljar in den.

  31. Man måste hålla efter allt läder.

  32. Ju längre man har det, desto bättre
    blir det. Då slipper man köpa nytt.

  33. Jag är en riktig second hand-tant.

  34. Om man håller efter dem
    kan man ha dem hur länge som helst.

  35. Man kan inte hitta vettiga jackor nu.

  36. Nu säljs det plastjackor på H&M
    och liknande. Då muttrar jag lite:

  37. -"Vanligt folk har tagit vår genre."
    -Så är det alltid.

  38. Ingen gick i Converse -91.
    Bara punkare och hårdrockare.

  39. Det här ska ju vara skinn.
    Har ni några speciella lädertips?

  40. Ha alltid skinnjacka, oavsett väder.
    Det är kallt, men det skiter man i.

  41. Det är bekvämt två veckor på våren
    och två veckor på hösten.

  42. Ja, men man ser ju affärsmän på stan
    med en tunn trenchcoat och kostym-

  43. -och fryser som fan, men de
    har kostym. Där är vi ju också.

  44. -Lycka till nu med spelningen.
    -Tack.

  45. -Ha det bra.
    -Ha det gott.

  46. Vad är det för grop?

  47. För ungefär åtta år sen hittade jag
    en gammal näverväska på loppis.

  48. Jag hajade till: "Vad är det här?
    Den är skitcool, den ska jag ha."

  49. Jag köpte den och visade min kompis
    som sa: "Ja."

  50. Sen började jag samla på näverväskor.

  51. Målet med projektet
    "Näver say näver"-

  52. -har varit att göra en kollektion,
    för en fransk kvinna, helt i näver.

  53. Väskor, skor och även några hattar.

  54. Jag har jobbat som fotograf i många
    år men alltid varit slöjdintresserad-

  55. -och fascinerad av kontraster
    och har sökt korsbefruktningar-

  56. -där traditionella hantverkstekniker
    sätts i ett modernt sammanhang.

  57. Här är det fina björkar.

  58. Jag har velat lära mig mycket av
    det som John kan.

  59. Han har så himla mycket kunskap
    om skog och natur. Han är som en bok.

  60. Då kan trädet ta skada.

  61. Han är väldigt generös med
    att berätta.

  62. Den släpper jättefint.

  63. Det är den här tiden kring midsommar.
    Då sätter man handen under, bara.

  64. När jag fick lära mig mer om näver-

  65. -insåg jag vilket intelligent
    material det är. Det ruttnar inte.

  66. Man har använt det som isolering.
    Näver har använts sen stenåldern.

  67. Det har oändliga användningsområden,
    både dekorativa och funktionella.

  68. -Man blir som en trädkramare.
    -Ja.

  69. De flesta har väl en relation till
    björken som ett vitt, skimrande träd.

  70. Det är som ett litet tunt fjäll på.

  71. Om man drar med handen så yr det
    och man får fram pärlemovit hud.

  72. Lukten är ju...
    Den är ganska lätt och söt.

  73. Lite som en vattenmelon,
    fast från svenska skogen.

  74. Nu tar vi den och går hem.

  75. I mina projekt är jag väldigt
    intresserad av hållbarhetsfrågor.

  76. Tanken på att ett näverbrev
    håller i 700-900 år-

  77. -men en dator, en dvd, en cd-rom...

  78. Tekniken som vi omger oss med
    är ändå ganska ömtålig.

  79. Jag ville lyfta in det här utdöende
    hantverket i ett nytt sammanhang.

  80. Jag började fundera mycket kring
    frågan om värde.

  81. Favoritmomentet.

  82. Då valde jag att jobba med
    just status- och lyxsymboler-

  83. -för att de väcker uppmärksamhet
    och habegär.

  84. Kommer du ihåg de högklackade skorna?

  85. -Ja, hon hade ju en sko med sig.
    -Jag hade en prototyp. Louboutin.

  86. Den turkosa skon. Det var ju tre,
    fyra år sen som jag kom med den.

  87. -Hade du sett såna skor förut?
    -Nej, och aldrig gjort några.

  88. Jag kommer ihåg din min när jag
    ställde upp skon på köksbordet:

  89. "Vad är det här?" Det var jättekul.

  90. Men det blev ju väldigt fint.

  91. Sen när själva väskan är gjord-

  92. -har min polare Dennis Sehlin som är
    en grym graffitikonstnär hjälpt mig.

  93. Jag har köpt lödpennor-

  94. -som man löder in logotyper baserade
    på de franska varumärkena med.

  95. Näver har kanske varit ett material
    som har haft en tråkig stämpel.

  96. Det håller nog på att förändras.
    Folk börjar tycka att det är fint.

  97. Det är lyx från skogen.

  98. -Vad är det här för gamla boots?
    -De heter Johnny Bull.

  99. Det är bra att
    det är gummisula.

  100. Man tror att de
    är randsydda, men det är en fusksöm.

  101. Nu tänkte jag torka av dem först,
    så att man får bort dammet på dem.

  102. Då har jag min gamla tubsocka.

  103. Den har blivit en skotrasa.

  104. -Jag förstår.
    -Hajar du? Bra.

  105. Då har jag två skokrämsvarianter:
    en kräm och en fast.

  106. Jag tänker använda kräm-skokrämen.

  107. Det här ser riktigt...

  108. Nu gasar man på så att det blir lite.

  109. -Jävlar, ska det vara så där mycket?
    -Ja, de här behöver suga in lite.

  110. Jag har faktiskt inte putsat dem
    alls. Jo, lite grann. Ibland.

  111. -Hur länge har du jobbat med det här?
    -Hela mitt liv.

  112. Nej, i 40 år kanske.

  113. -Vad heter du?
    -Camilla heter jag.

  114. Nu har jag smörjt in dina skor bra.

  115. Det idealiska är att smörja in dem
    på kvällen och låta dem stå ett dygn.

  116. Sen när man putsar dem
    så blir de riktigt fina.

  117. Nu har vi ju inte den tiden på oss.

  118. Jag borstar lite på det här först.

  119. Det här skinnet är inte
    jätteblankt behandlat. Det är rått.

  120. Det är snyggt. Nu gör jag så här.

  121. Jag gillar ju att putsa skor
    med tidningspapper.

  122. Sportbilagor, för jag avskyr sport.

  123. Det här gillar jag.

  124. Se så blankt och bra det blir med
    tidningspapper. Bättre än med borste.

  125. -Vad tycker du?
    -Det låter jävligt schyst.

  126. Det var sex, sju år sen i södra
    Spanien på en flamencoföreställning.

  127. En fantastisk show med många färger.
    Något utöver det jag hade sett förut.

  128. Dans är min konst. Jag älskar dans,
    att se folk dansa och att dansa.

  129. Jag kände mycket väl igen mig
    i de rörelserna.

  130. Det som jag kände igen i romernas
    kultur var att de har flyttat.

  131. Jag är född i Chile
    och bor nu i Sverige-

  132. -så jag har upplevt att behöva
    flytta på mig. Att förflytta mig.

  133. Det var som om jag kände en magi
    i skorna-

  134. -som var så stark
    att jag ville ha dem.

  135. Skorna symboliserar det som jag
    alltid har lärt mig genom dansen:

  136. Att skapa en balans i mitt liv,
    och balans skapar man från fötterna.

  137. Skorna symboliserar just det verktyg
    som hjälper mig med det.

  138. Skorna symboliserar också glädje
    eftersom när jag har skapat dans-

  139. -får andra möjlighet att ta till sig
    rörelserna, färgerna och kulturen.

  140. Jag lovar att jag har dansat i dem
    i princip varje dag sen dess.

  141. Jag dansar allt i mina flamencoskor.

  142. -De här ska ju se lite slitna ut.
    -Ja.

  143. En sån här liten härlig gummiborste
    med borst och stål.

  144. Mocka är ju ett ömtåligt skinn.

  145. Lite händer det i alla fall.

  146. Med impregnering håller
    en sån här sko mycket, mycket längre.

  147. Nu får inte han det i näsan.

  148. -De kanske tål lite vatten nu?
    -Ja, nu fick de ett nytt liv.

  149. -Hur förvarar du dina skor?
    -De som jag är rädd om i skokartong.

  150. Men de här har jag varit slarvig med.

  151. Skokartonger är bra att förvara i.

  152. Om man köper ett bra skomärke
    så kan det även ligga skopåsar i.

  153. Då undrar jag om du använder
    nåt så intressant som...

  154. ...skoblock?

  155. Nåt par har faktiskt skoblock
    men de flesta har det inte.

  156. Det är lite dåligt med det.

  157. Det som händer är att de blir så här.

  158. Skorna har en tendens att alltid
    böja sig, och det ser tråkigt ut.

  159. Jag är snobbig och gillar skoblock.
    In med dem i skon.

  160. Plötsligt får du en form på skon.

  161. Den här skon står alltid i skoblock
    och därför ser den ut så här.

  162. Då blir skon så här.

  163. Kartong, påse och skoblock,
    och lite impregnering.

  164. Jag väljer många t-shirts med
    plasttryck för att det ser roligt ut.

  165. Med en cool text som visar min åsikt
    om samhället, eller bara nåt kul.

  166. Ibland vet jag inte ens vad det står.

  167. De t-shirts med plasttryck
    som jag har är spretiga.

  168. Inte bara en färg,
    utan väldigt spretiga t-shirts.

  169. Såna här t-shirts
    är poppis bland kidsen-

  170. -men också bland oss äldre ungdomar.

  171. Vi tänker kanske inte på att trycket
    kan innehålla farliga kemikalier.

  172. Värst är det om det finns ftalater.

  173. Det är viktigt att lägga på minnet
    för de kan vara skadliga för kroppen.

  174. De har funnits sen 40-talet men vi
    vet väldigt lite om dem. Tills nu.

  175. Här på Karolinska Institutet
    jobbar Olle Söder.

  176. Han studerar kemikaliers påverkan.

  177. Plasten är behandlad med ftalater
    för att få den mjuk.

  178. Utan ftalater skulle trycket
    bli hårt och spricka sönder.

  179. Då skulle ingen vilja ha plasttrycken
    eftersom tröjan inte går att använda.

  180. Det är också så att ftalater,
    särskilt vissa av dem, är giftiga.

  181. Om de finns mot huden
    så tas ftalaterna upp.

  182. Ftalater är små molekyler
    som lätt tas upp genom huden.

  183. Men du då, som är forskare,
    kan du på nåt sätt se...?

  184. När jag tittar på de här tre
    så tycks alla tre ha ftalater.

  185. Det måste man mäta.

  186. Man kan inte bara titta
    och säga vilken som har mest.

  187. Hur ska man då veta
    vad som finns i plasttrycken?

  188. Tillsammans med Råd & Rön-

  189. -tar vi femton tröjor
    till ett tyskt kemilabb.

  190. Inte många kan göra såna tester.

  191. Det kräver dyra maskiner
    och speciell kunskap.

  192. Men i det här labbet
    är man proffs på att spåra ftalater.

  193. Vi tror att plaggen som vi köper
    är kontrollerade. Så är inte fallet.

  194. Sanningen är att ingen vet hur mycket
    och hur farliga kemikalier vi bär på.

  195. Det finns lagar och bestämmelser-

  196. -men man ställer inga krav
    på testning av produkterna.

  197. Så företagen måste ta sitt ansvar-

  198. -och se till att det inte finns
    giftiga kemikalier i kläder vi köper.

  199. Testet känns viktigt,
    för ftalater kan vara riktigt otäcka.

  200. Om man testar effekten av ftalater
    på hormonproducerande celler-

  201. -ser man i nästan alla fall
    att de minskar hormonproduktionen.

  202. -Vad leder det till?
    -Man kan få missbildningar.

  203. En vanlig missbildning är att pojkars
    urinrör inte finns på rätt plats.

  204. En annan är att testiklarna
    inte har vandrat ner i pungen.

  205. Såna effekter kan ftalater ge.

  206. Vad ser ni om spermiekvaliteten?

  207. Testiklarnas storlek är mindre
    och då bildas färre spermier.

  208. Spermakvaliteten går ner. Vi gjorde
    experiment på unga och äldre djur.

  209. Yngre djur är känsligare för ftalater
    än äldre djur.

  210. -Ju yngre man är, desto känsligare?
    -Ja, det har vi tydligt sett.

  211. Man har konstaterat att det finns
    missbildningar hos pojkar.

  212. Ingen har visat att det beror på
    ftalater, men man kan misstänka det.

  213. Här är testresultatet.

  214. Det visar sig att de här fem tröjorna
    är helt fria från ftalater.

  215. I dem har man nämligen använt gummi
    som mjukgörande ämnen.

  216. Plasttrycken på de här har nya,
    alternativa mjukgörande ämnen.

  217. De är så pass nya att i dag vet
    ingen om de är bättre eller sämre.

  218. De här innehåller däremot
    kända, farliga ftalater.

  219. De ligger precis inom gränsvärdena,
    förutom den här märkeströjan.

  220. Den spränger alla gränsvärden,
    faktiskt minst tio gånger om.

  221. Tröjorna säljs av stora klädkedjor
    och tilltalar många unga.

  222. Testresultatet finns på vår hemsida.

  223. Några snabba lädertips:

  224. Rotera dina skor. Skorna ska vila
    i 24 timmar innan de används igen.

  225. Då torkar de ut fint
    och hållbarheten ökar.

  226. Glöm inte att borsta, putsa
    och torka av dina skor regelbundet.

  227. Lämna in dina skor till skomakaren
    i stället för att köpa nya.

  228. Bra för både plånboken och miljön.

  229. Missa inte nästa veckas "Kvalitet".

  230. Då har jag bokat tid i tvättstugan
    och ska försöka få bort vinfläckar.

  231. Skölj ur först och se vad som händer.

  232. Textning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Läder och hårdrock

Avsnitt 2 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Camilla Thulin åker på hårdrocksfestival för att putsa skor och prata läder. Vi följer ekologisk tillverkning av skor, från hud till färdig produkt. Vi mäter gifter i T-tröjor med tryck och får se hur högklackade stövlar skapas i näver.

Ämnen:
Miljö, Slöjd > Textil och mode
Ämnesord:
Kläder, Läderindustri, Pälsvaruindustri, Skinn (läder), Skor, Teknik
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Kvalitet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Syjunta

Avsnitt 1 av 8

Vi träffar en sömmerska i Bangladesh som är en av alla dem som syr för svenska märken. Hennes liv skulle förändras om konsumenterna betalade två kronor mer per plagg som hon har sytt och pengarna tillföll henne. Vi får träffa en manlig syjunta och Ricardo lär oss att knyta en fluga.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Läder och hårdrock

Avsnitt 2 av 8

Camilla Thulin åker på hårdrocksfestival för att putsa skor och prata läder. Vi följer ekologisk tillverkning av skor, från hud till färdig produkt. Vi mäter gifter i T-tröjor med tryck och får se hur högklackade sövlar skapas i näver.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

I tvättstugan

Avsnitt 3 av 8

Camilla Thulin undersöker vad som händer om man häller en hel flaska vin på bästa blusen. Vi undersöker hur en sjöbotten och flod ser ut, där de kemikalier som finns i våra kläder har samlats i flera år. Och så besöker vi ett färgeri på Bali, samt följer sidenets väg från mullbärslarv till tyg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Köp smart

Avsnitt 4 av 8

Camilla Thulin letar i butiker efter galakläder till de svenska mästarna i Rollerderby. I olika butikskedjor och second hand-affärer mäter, drar och klämmer hon på plaggen och delar med sig av sina bästa köptips. Ricardo Garcia tar oss med till en herrskräddare där han visar hur man hittar en kavaj som sitter som skräddad men är köpt i andra hand. Vi får även se hur nylon tillverkas samt hur man gör en vacker brudkrona av leriga rötter.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Hållbart mode

Avsnitt 5 av 8

Smart mode håller länge. Följ med Camilla Thulin och se mode som är gjort för att hålla. Vi reser till Tyskland och Holland och ser hur världsmästarna i återvinning gör för att lyckas. Vi träffar Merino-fåren och ser deras ull bli en mössa. Och så möter vi mannen som broderar upplevelser från älskade TV-spel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Lappa och laga

Avsnitt 6 av 8

Vi tittar på plagg som lappats och lagats för att hålla ett helt liv och jämför med hur vi behandlar våra plagg i dag. Många av oss slänger hellre än att sy i knappen som fattas i skjortan. Camilla Thulin hjälper oss att ändra på det! I Rom träffar vi en kvinna som virkar lekparker. Vi ser hur bast blir till hatt och testar ullunderställ på laboratorium.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Haute couture på auktion

Avsnitt 7 av 8

Camilla Thulin åker till London, där hon ropar in fynd på haute couture-auktion. Vi besöker en korsettmakare i Stockholm. Vi får även lära oss att reklamera kläder som gått sönder och om vilka rättigheter vi som konsumenter har.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet

Ren bomull, smutsig framställning

Avsnitt 8 av 8

Camilla Thulin tar oss med till Malmöoperan där hon tillsammans med dam- och herrskräddare berättar om hur idéer blir till färdiga kollektioner. Vi tittar närmare på bomullens blodiga historia och möter en väverska på Bali som behärskar den avancerade tekniken ikat.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKvalitet - syntolkat

Lappa och laga

Vi tittar på plagg som lappats och lagats för att hålla ett helt liv och jämför med hur vi behandlar våra plagg i dag. Många av oss slänger hellre än att sy i knappen som fattas i skjortan. Camilla Thulin hjälper oss att ändra på det! I Rom träffar vi en kvinna som virkar lekparker. Vi ser hur bast blir till hatt och testar ullunderställ på laboratorium.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån EU

Gifter känner inga gränser

Sändningsår 2014. Miljögifter känner inga gränser och ställer stora krav på samarbete inom EU. Hur farliga är egentligen de kemikalier som vi har i våra egna hem?

Fråga oss