Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2014)

Om En bok, en författare (2014)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Alla i målDela
  1. Det var frivilligt för dem
    som utbildade sig till lärare-

  2. -att gå kursen om läsinlärning.

  3. När man tittar
    på hur svensk skolpolitik har varit-

  4. -öppnar sig hål i tillvaron
    som man inte tror är möjliga.

  5. Välkommen Per Kornhall.
    Du har skrivit boken "Alla i mål".

  6. Kan du först berätta lite
    om vem du är?

  7. Jag jobbar som skolstrateg
    med skolutveckling i en kommun.

  8. Jag har jobbat på Skolverket, med
    utveckling och forskningsberedning.

  9. -I botten är jag lärare.
    -Och du har skrivit om skolan förut.

  10. "Alla i mål". Vad menar du med det?

  11. Det är ett moraliskt credo i boken.

  12. Vi har ett skolsystem
    där allt färre går i mål-

  13. -där fler misslyckas.

  14. Det är mot
    vad skollagen ställer för krav.

  15. Det är inte omöjligt att skapa
    en skola där alla barn lyckas.

  16. Du visar att det spelar stor roll
    vilka föräldrar man väljer.

  17. Kan skolan kompensera för föräldrar
    som inte kan stödja eleverna?

  18. -Är det möjligt att kompensera det?
    -Ja, det är alltid möjligt.

  19. Det är det starkaste...

  20. Det är ett sorgligt
    men naturligt faktum-

  21. -att hemmiljön påverkar
    hur det går för dig i skolan-

  22. -men barn
    är så mycket i förskola och skola-

  23. -så skolan kan kompensera om man inte
    läser eller räknar så mycket hemma.

  24. Det är klart att skolan
    har en stor påverkan.

  25. Det är sorgligt att Sverige har
    blivit sämre på att kompensera det.

  26. I bokens bilaga är du kritisk mot den
    svenska pedagogiska traditionen.

  27. Vad kritiserar du?

  28. Vi hamnade i ett läge där väldigt
    mycket av vad man lärde ut-

  29. -har sin grund i vällovliga tankar,
    i det som kallas "progressivismen".

  30. Det är en konstruktivistisk ansats-

  31. -där hela ansvaret för inlärningen
    lades på eleven, på barnet.

  32. Man hade en grundtes,
    att ingen kan lära någon något.

  33. Undervisningen spelar ingen roll. Det
    är vad de lärande gör som är viktigt.

  34. Det har skapat en väldig...

  35. Svenska lärare har inte lärt sig
    att undervisa med olika metoder.

  36. Fokus har legat på processen
    med eleverna. Där har vi tappat nåt.

  37. En annan aspekt är individualisering-

  38. -alla elever ska jobba och utvecklas
    i sin takt. Det tror man är bra.

  39. Mycket forskning tyder på
    att vi mer är ett socialt djur.

  40. Vi lär oss i sammanhang, och vi
    kan förflytta en grupp effektivare-

  41. -än om alla jobbar med sitt eget.

  42. Att lägga ett stort ansvar på eleven-

  43. -missgynnar dem som kommer ifrån hem
    där man saknar utbildningstradition.

  44. Ja, där har du inte koden och språket
    med dig.

  45. Det som händer
    i mer individualiserad undervisning-

  46. -den som är negativ,
    där större ansvar läggs på barnen-

  47. -är att man får ett större genomslag
    för den socioekonomiska bakgrunden.

  48. Det är lärare som har utbildat sig
    under de senaste 20 åren-

  49. -som inte kan lära ut läsning.

  50. Det var frivilligt för dem
    som utbildade sig till lärare-

  51. -att gå kursen om läsinlärning.

  52. När man tittar
    på hur svensk skolpolitik har varit-

  53. -öppnar sig hål i tillvaron
    som man inte tror är möjliga.

  54. Det grundläggande man ska lära ut
    är läsinlärning.

  55. Det är läsning, läsförståelse
    och matematik.

  56. Jag vet inte om det är hundratals
    eller tusentals lärare-

  57. -som inte har grundläggande kunskaper
    i hur man undervisar i läsinlärning.

  58. Du är inte förvånad då undersökningar
    visar att läsförmågan går ner?

  59. Nej, jag är inte förvånad.

  60. Dels har vi det pedagogiska i det-

  61. -men vi har inte heller brytt oss om
    att lärare är utbildade i sina ämnen.

  62. Och så läraryrkets statusfall.

  63. Du säger att vi måste göra det bästa
    av situationen.

  64. Det som ska förändra skolan måste
    hända i klassrummen. Vad ska hända?

  65. Det är en enkel logik som man har
    glömt bort i svenska skolreformer.

  66. Om man tänker sig
    att det ska ha nån effekt-

  67. -är det bara i klassrummet
    som förändringar har betydelse.

  68. Annars kommer inget att förändras.

  69. Om vi ska få en bättre skola måste
    saker göras annorlunda i klassrummen.

  70. -Vad är det som ska ske?
    -Framförallt måste vi...

  71. Lärare måste få utveckla
    sin undervisning.

  72. Vissa systemfaktorer gör det svårt
    för lärare att förbereda lektioner.

  73. Vi behöver skapa en kultur
    där lärare tillsammans-

  74. -utvecklar sin undervisning
    och får stöd där det behövs-

  75. -att det för elever med stora behov
    finns stödfunktioner.

  76. Då kan man komma vidare.

  77. Du pratar om kollegialt lärande,
    att lärarna ska hjälpas åt.

  78. Forskning visar att den enda form av
    fortbildning av lärare som fungerar-

  79. -och ger effekt på elevers lärande-

  80. -är när lärare tillsammans
    utvecklar sin undervisning-

  81. -tillsammans försöker få bättre
    strukturer och bättre undervisning.

  82. Det är starka signaler i forskningen
    som säger att det fungerar.

  83. Det är spännande
    att följa det nya matematiklyftet.

  84. Det är byggt på såna modeller.

  85. De signaler jag får från lärare
    är att det är uppskattat.

  86. Det typiska som svenska lärare säger
    när de får vettig fortbildning är:

  87. "Äntligen får vi prata
    om undervisning."

  88. Det finns en brist
    och ett uppdämt behov-

  89. -av att få prata
    om det som är centralt i yrket.

  90. "Hur får jag ett barn att förstå
    det här?" Frågan har inte ställts.

  91. Hur ska det gå till? Ska andra lärare
    iaktta den som undervisar-

  92. -eller ska de prata om det efteråt?

  93. Det första är en fantastisk metod,
    att observera varandras lektioner.

  94. Det finns olika modeller,
    och det har många namn-

  95. -kollegieobservation eller
    kollegiehandledning och så vidare-

  96. -men att gå in och titta på varandras
    lektioner och kanske filma dem-

  97. -eller som i "learning studies"
    där man gör ett förtest innan...

  98. Man provar elevernas kunskap
    före lektionen och mäter den efteråt-

  99. -och sen diskuterar man lektionen.

  100. Det låter resurskrävande.

  101. Inte jämfört med vad det kostar
    att ha barn som inte klarar sig.

  102. Då är det billigt även om det kostar.

  103. De länder som har skolsystem som
    förbättrar sig har tagit kostnaderna.

  104. De har kollegiala system
    för utveckling av undervisningen.

  105. Du skriver att lärare
    inte jobbar för pengarna skull-

  106. -men ändå vill du höja lärarlönerna.

  107. Det är olika saker.
    Det ena är hur man får lärare-

  108. -att vilja bli bättre
    på att undervisa.

  109. Det går inte med pengar. Det är inte
    motivationen i mötet med eleven.

  110. Jag undervisar inte bättre
    om nån lovar mig 100 kronor mer.

  111. Det är inte motivationen i mötet.

  112. Å andra sidan måste vi ha sökande
    till lärarutbildningen-

  113. -och få ungdomar med ambitioner
    att söka läraryrket.

  114. Då måste yrket ha en viss status-

  115. -och den genomsnittliga lönenivån
    signalerar vad jobbet är värt-

  116. -när jag väljer mellan att bli
    ingenjör, läkare eller lärare.

  117. Ungdomar vill bli lärare, men lönen
    och förhållandena är för dåliga.

  118. Det krävs en ordentlig lön för att
    komma in i jobbet och för att stanna-

  119. -men för en bättre undervisning
    krävs en social kontakt med elever.

  120. Där är inte pengar
    den stora motivationsfaktorn.

  121. Man bli inte lärare för att tjäna
    mycket pengar i ett ackordssystem.

  122. Det talas om att läraryrkets status
    har försämrats.

  123. Lönen är en faktor,
    men finns det annat som påverkar?

  124. Det har också att göra med att man
    har fått sämre arbetsförhållanden-

  125. -man har fått mer plikter
    sig pålagda.

  126. Få lärare säger till sina barn
    att det är en bra idé att bli lärare.

  127. Det är en värdemätare.

  128. Jag tror att bristen på...

  129. Man fick som lärare
    under några decennier-

  130. -inte lära sig särskilt mycket
    om läraryrket-

  131. -metoderna, hantverket och så vidare.

  132. Det gör en mer osäker som lärare-

  133. -och det är också en statussänkning,
    att inte ha en grund för det man gör.

  134. Man har gjort om lärarutbildningen.
    Har det blivit bättre?

  135. Jag vet inte. Det här handlar om mer
    än att bygga om ett system.

  136. Det handlar också om en diskussion
    om pedagogiker.

  137. Jag har svårt att uttala mig-

  138. -om de sista förändringarna
    kommer att bli en förbättring.

  139. Man ska titta mer på Singapore
    och Finlands lärarutbildning.

  140. De jobbar klassrumsnära
    i sin utbildning-

  141. -men också med teori och forskning.

  142. Man är medveten om att det avgörande-

  143. -är att träna sig i klassrums-
    situationer under handledning.

  144. Vilka krav kan läraren ha på eleven?

  145. Jag skulle vilja säga inga och höga.

  146. Jag blir provocerad när lärare säger
    att barnen inte är tillräckligt bra.

  147. Det är en undanflykt, att om barnen
    vore bättre vore skolan bättre.

  148. Så är det ju inte. Som skola har du
    alltid ansvaret och möjligheten-

  149. -att via den kultur du skapar
    skapa ett lärande.

  150. Samtidigt, i mötet med eleven-

  151. -måste du ha jättehöga förväntningar.

  152. Du måste tro att den du möter kommer
    att lära sig nåt. Det är avgörande.

  153. Många lärare vet inte
    hur stor påverkan de har på barnen.

  154. Man tror sig leverera en undervisning
    som automatiskt ger resultat.

  155. Men man har en stor påverkan, och den
    tanken måste slå rot hos lärare.

  156. Vad man gör i klassrummet
    är avgörande.

  157. Det ser man i en "learning study".

  158. Det du gör visar sig omedelbart.

  159. Det du har gjort har en effekt.
    Det syns i provet efteråt.

  160. Det är många lärare som förvånas
    över hur stor påverkan de har.

  161. Politikerna är överens
    om att vi ska ha mindre klasser.

  162. Ser du det som en lösning?

  163. Mindre klasser har bevisligen
    en väldigt liten effekt.

  164. Det har effekt
    framförallt i lägre åldrar-

  165. -för lågpresterande elever
    och invandrarelever.

  166. Man behöver ha en närhet till
    det svenska språket hos en lärare.

  167. Det är ingen panacé. Det är mer
    ett uttryck för föräldrars oro.

  168. Om man tänker efter så vet man om-

  169. -att det är viktigare
    vad läraren gör i klassrummet-

  170. -än hur många barn det är
    i klassrummet.

  171. Det är en fråga om hur man använder
    resurser, antingen mindre klasser-

  172. -eller att öka utrymmet
    till kollegialt lärande.

  173. Jag vet länder där man har valt
    att öka klasstorleken-

  174. -men dragit ner på lärarnas
    undervisningstid på högstadiet.

  175. De har 12 timmars undervisning
    i veckan och klasser på 40.

  176. Där menar man att tiden lärarna har
    att förbereda lektioner-

  177. -och kollegial utveckling
    är viktigare.

  178. Det är viktigt-

  179. -men man måste tänka på att det inte
    stämmer på vissa elevkategorier.

  180. Det finns inga enkla lösningar.

  181. Det sägs
    att mer resurser inte hjälper-

  182. -men du menar att i vissa fall
    behövs det?

  183. Ja, det är tydligt.
    Det har Skolverket utrett.

  184. För vissa elever
    är resurser avgörande.

  185. För nyinvandrade elever är det
    avgörande med tolk, och det kostar.

  186. För barn med särskilda behov
    kan det vara avgörande med resurser.

  187. Det är nästan cyniskt-

  188. -när skolpolitiker säger
    att resurser inte spelar nån roll.

  189. Att säga det till en verksamhet
    där det fattas resurser är cyniskt.

  190. Du har ett hoppfullt exempel i boken
    om en skola i Nossebro.

  191. De låg i botten av alla skolor
    i Sverige, men de är nu i toppen.

  192. -Vad gjorde de?
    -Ja, det är intressant.

  193. Den skolan går upp och ner.
    Det är en skola med få elever.

  194. De gjorde en spännande resa.

  195. De slutade skylla på elevernas
    och föräldrarnas bakgrund.

  196. Det är en kommun
    med låg utbildningsbakgrund.

  197. Man började med att organisera
    undervisningen på nya sätt.

  198. Man läste forskning tillsammans
    och provade en mängd olika saker.

  199. Det som fungerade sparade man, och
    man började med kollegial utveckling.

  200. -Och där gav det resultat?
    -Ja, och ganska snabbt.

  201. De forskare
    som har följt de här eleverna-

  202. -ser att resultaten håller i sig.

  203. De går nu i gymnasiet
    och fortsätter ha framgångar.

  204. Det var en spännande resa de gjorde
    tillsammans för att utveckla skolan.

  205. Kan ni göra det i Upplands Väsby
    där du arbetar?

  206. Vi har ett intressant arbete där
    rektorer och lärare är med på tåget.

  207. Vi har vänt en negativ trend
    till nåt som är väldigt positivt.

  208. Där jobbar alla lärare med kollegial
    utveckling av undervisningen.

  209. Det är inte tänkt som ett projekt
    utan som ett nytt arbetssätt.

  210. -Tack för att du kom.
    -Tack själv.

  211. Alla som jobbar i skolan,
    på nåt sätt.

  212. Jag är biolog och kan skriva om det.

  213. Jag hade så mycket att göra,
    så jag firade inte.

  214. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Alla i mål

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Skolstrategen Per Kornhall ger tips och praktiska råd som lutar sig mot evidens och beprövad erfarenhet. "Alla i mål" beskriver flera verkliga fall där skolutveckling har lett till en positiv förändring. Vad motiverar elever och lärare att sträva mot bättre resultat? Intervjuare: Bengt Westerberg.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling
Ämnesord:
Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2014

Elever i behov av särskilt stöd

Anna Wide är undervisningsråd på Skolinspektionen. Hon presenterar här resultat från Skolinspektionens granskning av hur skolorna använder sig av särskilda undervisningsgrupper och enskild undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2014. Arrangör: Skolinspektionen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Fartdåren från Öjebyn

Ungefär var femte elev hoppar av gymnasiet. Sjuttonåriga Riwer från Öjebyn utanför Piteå valde att avsluta sina studier. Det blev för mycket för honom och nu letar han efter något annat att göra. Samtidigt som hans kompisar är i skolan är han ute och åker moppe eller tittar på tv-serier. Men Riwer har större planer än så. I väntan på livet fyller han sin vardag med att mecka och drömma om sin EPA-traktor.

Fråga oss