Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2014)

Om En bok, en författare (2014)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Att döda ett djurDela
  1. Jag samlar alla troféer,
    stora som små. Jag spar på minnen.

  2. Starkast minne får jag till
    de som är lite udda-

  3. -alltså inte nödvändigtvis
    de perfekta.

  4. Det kan vara stunden
    när man fällde rådjuret-

  5. -som gör en minnesvärd trofé,
    om det var en fantastisk upplevelse.

  6. Välkommen, Pontus Hammarlund.

  7. Du har skrivit en bok som heter
    "Att döda ett djur".

  8. -Ja. Tack.
    -Varför då?

  9. Jag vill visa vilken enorm resurs
    våra vilttillgångar och jakten är-

  10. -både i klimatsmart kött
    och som rekreation:

  11. De socioekonomiska värden
    som finns kring jakten.

  12. Den har genomgått stora förändringar
    under de åren jag har jagat.

  13. Olika viltstammar har vuxit,
    vilket påverkat jakten.

  14. Människan har flyttat till staden
    och bor inte på glesbygden-

  15. -vilket ställer nya krav på jägarna.

  16. Det var väl utgångspunkten
    till boken.

  17. Du beskriver dig som en jaktidiot.
    Vad lägger du i det begreppet?

  18. Någon som ägnar nästan all ledig tid
    åt jakt, även utan bössan.

  19. Det kan vara att bygga jakttorn,
    viltvårdsåtgärder-

  20. -träning av mina hundar
    och så vidare.

  21. Det är så mitt liv ser ut.

  22. Det är mycket känslor i boken:
    upphetsning, eufori, glädje och så.

  23. -Är du känslomänniska?
    -Absolut.

  24. En lyckad jaktdag skulle jag säga
    att man upplever alla känslor-

  25. -som man har i sitt känsloregister:
    vemod, lycka och kanske sorg.

  26. Allt möjligt får plats.
    Det är det som gör jakten speciell.

  27. Du jagar allt
    ifrån björn till nötskrika.

  28. -Är det nånting som du inte jagar?
    -Nej.

  29. Finns det tillräckligt stora stammar-

  30. -så att inte
    jakten påverkar negativt.

  31. Men det är alltså en viss spänning
    i själva dödandet?

  32. Ja, det är svårt att sätta ord på,
    men så är det-

  33. -och det är det svåraste med jakten
    att förklara.

  34. Om jag plockar svamp och inte får nåt
    så skulle jag förmodligen tröttna.

  35. Det är lite samma drift,
    men man dödar ju faktiskt nåt-

  36. -och det är inte helt enkelt
    att förklara för sig själv heller.

  37. Det är en ganska typisk vårjakt.
    Bävern är lovlig även på hösten-

  38. -men det är på våren
    de är mest aktiva i dagsljus-

  39. -eller skymnings- och gryningsljus.
    Det är en stillsam jakt.

  40. Man kan göra det i kanot,
    men jag brukar sitta still-

  41. -vänta vid ett vattendrag.

  42. Det är en enorm naturupplevelse
    och ett vilt som kommit tillbaka.

  43. Det har varit utrotat i Sverige
    och återinfördes på 20-talet.

  44. Ja, men våren tillhör faktiskt livet
    och uppvaknandet-

  45. -och så åker du ut och skjuter bäver!

  46. Ja...så är det ju.

  47. Nu är bävern bara lovlig
    fram till de ska ha egna ungar-

  48. -så att det är ju ingen fara...
    men, visst.

  49. Det är en tjusning att gå ut på våren
    och det är en vaktjakt:

  50. Man ska störa
    så lite som möjligt.

  51. Det används inga hundar vid sån jakt.

  52. Du skriver så här,
    just när du beskriver en bäverjakt:

  53. "Med fingret på avtryckaren
    ler jag inombords. Jag är beredd."

  54. -Varför ler du inombords?
    -Jaktlyckan.

  55. Jag tror att jag ska få
    ett skottillfälle.

  56. -Men äter man bäverkött?
    -Absolut. Väldigt gott.

  57. I boken jagar jag med en farbror
    som heter Ulf Granström.

  58. Han tar vara på allting på bävern:
    pälsen syr han en väst av-

  59. -och köttet äter han,
    till och med svansen.

  60. Så han har bjudit in mig
    i bäverköttets värld.

  61. Dessutom uppskattar du
    nåt som kallas bävergäll:

  62. Ett gulaktigt sekret
    från en analkörtel.

  63. -Vad sjutton gör du med det?
    -Jag kryddar brännvin med det.

  64. En sån körtel räcker, enligt Ulf,
    till 200 liter sprit-

  65. -så den körtel jag har
    behöver jag nog aldrig byta ut.

  66. Det är faktiskt kondenserat urin
    i bävergällspungen.

  67. Det är ingen körtel, utan en pung,
    som den använder för att doftmarkera.

  68. Väldigt speciellt, men det är gott.
    I rätt mängd.

  69. Det är många jaktscener i boken:
    bäver, fågel och så vidare.

  70. När du jagar rådjur skriver du:
    "Ett rådjur är på väg in på arenan."

  71. Upplever du att jakten är
    en kamp på liv och död på en arena?

  72. -Nej...
    -Men du skriver så.

  73. Ja. Jo, men det är det väl,
    i och för sig.

  74. Ja, det är en kamp på liv och död.
    Naturen är en kamp på liv och död-

  75. -och jakten är del av det här,
    så: jo, absolut, så är det.

  76. Många jägare och du också
    använder ordet-

  77. -att rådjuret "erbjuder"
    sin långsida.

  78. Varför använder man ordet "erbjuder"?
    Den erbjuder inte sitt liv till dig.

  79. Nej. Jag har inte
    reflekterat över ordvalet.

  80. Är det ett ord
    för att göra det mindre obehagligt?

  81. Kanske. Det kan ju vara
    lite obehagligt ibland.

  82. Du har skjutit en bock
    och du skriver om den så här:

  83. "Den hoppar rakt upp
    och vänder helt om i språnget."

  84. "Det ena frambenet slänger en aning
    och blod pumpar ut bakom bogen."

  85. "Hundra meter från skottplatsen
    ligger bocken död."

  86. -Hur känner du dig då?
    -Då känner jag vemod och lycka.

  87. Det är det som är svårt att förklara.
    Jag tycker förstås synd om bocken-

  88. -men jag är glad över
    att den inte har behövt lida.

  89. -Hundra meter sprang den.
    -Så är det.

  90. Ett perfekt skott innebär
    att det blir syrebrist i hjärnan.

  91. De börjar rusa i väg. Flyktsträckan
    kan variera från noll till 100 meter.

  92. Det är så det går till.

  93. Etik är ett ord
    du använder ofta i boken.

  94. Hur ser etiken ut
    när man dödar ett djur?

  95. Att alltid sträva efter att fälla det
    på ett korrekt sätt-

  96. -så att det inte blir något lidande,
    det vill säga med ett skott.

  97. Tyvärr blir det inte alltid så,
    men oftast.

  98. Det innebär att man måste
    övningsskjuta mycket-

  99. -men framför allt att man måste
    välja sina lägen.

  100. Det skott man aldrig avlossar
    behöver man aldrig ångra.

  101. Det är nog det sannaste ordspråket
    i jägarkretsar.

  102. Vi har fått allt mer vildsvin.
    Hur ska man bete sig om man ser ett?

  103. Ja... De är ju inte farliga.

  104. De är bara aggressiva
    om de är skadade eller trängda-

  105. -så att det är bara
    att njuta av stunden.

  106. -Så man behöver inte vara rädd?
    -Absolut inte.

  107. Rävjakt gillar du.
    Du skriver så här om en rävjakt:

  108. "En fullpälsad räv, som sprängs ut ur
    ett gryt av min terrier i januari"-

  109. -"slår det mesta i bytesväg."
    Varför det?

  110. Räven är en värdig motståndare.
    Han är svårjagad.

  111. Att gå ut och skjuta ett rådjur
    är relativt enkelt.

  112. Räven är svår, intelligent, skygg-

  113. -och dessutom
    ställer han till det en del.

  114. Han konkurrerar med mig
    om mina bytesdjur.

  115. -Du tänker på rådjuren.
    -Exempelvis, eller fältvilt.

  116. Den är väldigt talrik
    och finns över hela landet.

  117. Jag håller honom högt
    som motståndare, helt enkelt.

  118. Det är en större utmaning
    än många andra viltslag.

  119. Samtidigt har Veterinärförbundet sagt
    att grytjakt inte borde tillåtas.

  120. -Hur ser du på det?
    -Jag förstår det inte alls.

  121. Jag har en terrier-

  122. -och har aldrig fått några skador
    på vare sig hund eller rävar.

  123. De får gärna följa med mig ut
    och se hur det går till.

  124. Hur kommer det sig
    att så få kvinnor som är jägare?

  125. Nu är det på väg att ske
    en förändring här.

  126. Var femte som tar jägarexamen i dag
    är faktiskt kvinna-

  127. -men jag tror det har att göra med
    när man bodde på landsbygden-

  128. -och kvinnan skötte hushållet
    och mannen var ute.

  129. Jag tror det är ett resultat av det
    och att det kommer bli mer jämlikt.

  130. -Hoppas jag.
    -Många kvinnor tar jägarexamen...

  131. ...men sen jagar de aldrig.

  132. -Ja... Är det så, verkligen?
    -Ja.

  133. Jag tycker de kvinnor jag känner
    som tar jägarexamen jagar.

  134. I nästan alla jaktlag
    finns kvinnor representerade.

  135. Så var det inte för tjugo år sen.
    Nånting har hänt.

  136. Tror du det beror på
    förändrad struktur?

  137. Vi lever mer urbant och därmed
    kommer kvinnor in mer naturligt.

  138. Ja, att vi lever mer jämlikt också.

  139. Det är nog ett steg i den riktningen.

  140. Din fru var vegetarian
    när du träffade henne.

  141. -Precis.
    -Sen föll hon för dig.

  142. Sen blev hon jägare.
    Hur bar du dig åt?

  143. Ja... Vi hade heta diskussioner
    kring jakten.

  144. Hon var anti att jag jagade och...
    Jag sa väl egentligen:

  145. "Du får tycka vad du vill,
    men följ med en gång först."

  146. Hon hade mycket fördomar om
    hur jakt går till.

  147. Jag tog med henne på jakt
    och vi sköt ett vildsvin-

  148. -och sen den dagen
    började hon äta viltkött.

  149. Dessutom blev hon väldigt tagen av
    det jag har svårt att sätta ord på-

  150. -det jag ändå jagar i boken också:
    känslorna som uppstår-

  151. -både före och efter skottet.
    I dag är hon jägare, ja.

  152. Du jagar ju också
    tillsammans med dina små barn.

  153. -Nötskrika.
    -Ja, ett förbisett vilt...

  154. ...som man skulle kunna jaga
    i större utsträckning. God att äta.

  155. För mig är det lika naturligt
    som att fiska på sommaren-

  156. -eller plocka svamp eller så.

  157. Jag vill att de ska veta
    var köttet de äter kommer ifrån.

  158. Vi äter bara viltkött i min familj,
    och jag vill att de ska veta.

  159. Men hur går en nötskrikejakt till
    med dina barn?

  160. Det kan vara att vi har jagat älg
    och har lite slaktrester-

  161. -som man lägger ut för att locka-

  162. -både räv och nötskrika,
    men dagtid är det nötskrika.

  163. Vi sitter i ett gömsle, tysta,
    och väntar.

  164. Min dotter har träbössan redo,
    jag har den riktiga. Hörselskydd på.

  165. Sen kommer nötskrikorna för att äta
    av köttet.

  166. Det är tarmar och slaktrester.

  167. Då skjuter man dem.
    Det är lätt att ha med barnen.

  168. Det är svårare att ha med dem
    att jaga björn.

  169. -Och ibland sitter ni på ert utedass.
    -Ja, vi har ett gammalt torrdass...

  170. ...som inte används
    och där är perfekt...

  171. ...så man kan sitta dold och bekvämt
    om det regnar.

  172. Hur pratar man med barn om att döda?

  173. Ja, jag tror de lär mig
    lika mycket som jag lär dem-

  174. -för att de ställer de här frågorna.

  175. Det är som en pågående diskussion.
    De ställer frågor om...

  176. "Är det här ett barn?
    Var är mamman till den här fågeln?"

  177. De kan tycka väldigt synd om djuren
    ena stunden, för att sen springa...

  178. Min dotter fångade en mård i vintras
    och sprang omkring och visade den.

  179. Det är väldigt dubbelt. De ställer
    smarta frågor. Barn är smarta.

  180. När det gäller nötskrika
    vill Ornitologiska föreningen-

  181. -att man ska sluta skjuta nötskrika.
    Hur ser du på det?

  182. Jag tycker att det var
    ett ganska befängt förslag.

  183. Dels för att nötskrika är
    en erkänd boplundrare-

  184. -och kan påverka andra,
    mindre vanliga arter negativt-

  185. -och dels för att ett argument var
    att de inte används.

  186. Det stämmer inte alls.
    Vi äter nötskrika.

  187. Vi jagar nötskrika som matvilt.
    Det är fantastiskt gott.

  188. Hur många nötskrikor
    skjuter man i Sverige?

  189. Ja, jag tror det är
    strax under 30 000.

  190. -Men alla äts inte, då?
    -Jag vet faktiskt inte.

  191. Jag tror inte alla äts,
    men jag tror de flesta äts.

  192. -Jag kan bara svara för mig själv.
    -Du är man i en riktig jägarfamilj.

  193. -Samlar du troféer?
    -Ja, det gör jag.

  194. -Hur ska en bra trofé se ut?
    -Jag samlar alla troféer.

  195. Jag spar på minnen, brukar jag säga.

  196. Starkast minne får jag till
    de som är lite udda, inte de fina.

  197. Det kan vara stunden
    när man fällde rådjuret-

  198. -som gör en minnesvärd trofé,
    om det var en fantastisk upplevelse.

  199. -Mer så, faktiskt.
    -Vilken är den perfekta jakten?

  200. Den jag har framför mig, tror jag.
    Man vet aldrig hur det ska bli.

  201. Jag är väldigt för stunden.
    Jagar jag över stående fågelhund-

  202. -så tycker jag det är roligast,
    men jagar jag björn är det roligast.

  203. Det är svårt att svara.

  204. Jag måste fråga en sak:
    du undviker att skriva om varg.

  205. -Varför det?
    -Det är en så infekterad fråga.

  206. Debatten just nu i Sverige
    handlar mer om känslor än fakta-

  207. -från båda håll.

  208. Jag tycker att jägarna lite felaktigt
    får stå som motsida-

  209. -mot de som vill bevara vargen.

  210. Jägarkåren vill ha varg-

  211. -men är också för reglerad jakt,
    när det är hållbart.

  212. Så jag ogillar
    hur jägarna har hamnat i kläm.

  213. -Skulle du kunna jaga varg?
    -Absolut.

  214. I och med att forskningen visar
    att det finns tillräckligt många.

  215. Om vi jagar varg
    kan vi ha fler vargar-

  216. -för de kommer bli skyggare
    och hålla sig längre från byar.

  217. För vargens bästa ska vi jaga,
    i liten omfattning.

  218. Vi ska ha en stam som mår bra.
    De har sin plats i naturen.

  219. -Tack för att du kom.
    -Tack.

  220. Det var när plotthundarna
    i Härjedalen började skälla björn.

  221. Det hade jag väntat på
    att få uppleva.

  222. En nöjesjournalist i Stockholm som
    på all ledig tid jagar och fiskar.

  223. Att vara med familjen på landsbygden.

  224. Den som vill ha ett hållbart leverne
    och har ett naturintresse.

  225. Man måste absolut inte vara jägare.

  226. Textning:
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att döda ett djur

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Pontus Hammarlund har jagat hela sitt liv och tog jägarexamen som 14-åring. I "Att döda ett djur" tar han läsaren med på jakt efter Sveriges olika viltslag från norr till söder. Intervjuare: Birger Schlaug.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Jakt och fiske
Ämnesord:
Jakt, Sverige
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Forskar-Grand Prix 2015

Barnhälsovården på webben

Johanna Tell är doktorand inom forskningsområdet tillämpad hälsoteknik och föreläser om den webbaserade rikshandboken för barnhälsovård. Hur används den inom vården? Hur ska den senaste kunskapen inom barnhälsovård nå ut så att alla kan ta del av den senaste forskningen? Inspelat den 26 november 2015 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Vetenskap & allmänhet, Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Jag vill vara Norton igen

Behandlingen av leukemi bland barn har kommit långt och idag ser statistiken god ut. Många blir fria från själva cancern. Men biverkningarna av behandlingen kan leda till nya, svåra sjukdomar. 13-åriga Norton är en av dem som blivit fri från cancern men som efter benmärgstransplantationen drabbades av GVHD, en reaktion som slog hårt mot flera viktiga organ. När lungkapaciteten sjönk till halvfart var fotboll och ishockey inte längre att tänka på. Då blev gaming räddningen och genom onlinespel kan han fortsätta ha kontakt med sina kompisar.

Fråga oss