Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema: Träna en hjärnaDela
  1. De som presterade bäst på fystesterna
    och hade bäst fysisk kondition-

  2. -presterade bäst även på IQ-testerna.

  3. Fysisk kondition och IQ
    verkar ha ett samband och hänga ihop.

  4. Det finns många hjärnceller
    som inte gör mycket.

  5. Därför kan vi rekrytera dem
    för att lära oss nya saker.

  6. Just det här visar att hippocampus
    faktiskt ökade i storlek-

  7. -i gruppen som fick aerobisk träning.

  8. Det var nog en timme
    tre gånger i veckan.

  9. Hjärnan - här föds våra idéer.
    Här är kreativitetens ursprung-

  10. -källan till
    uppfinningsrikedom och skapande.

  11. Men går det att vända på? Kan vi med
    kreativitet förändra våra hjärnor?

  12. I "UR Samtiden Tema:
    Träna en hjärna"-

  13. -ska vi veckla ut några hörn
    av detta invecklade organ-

  14. -och upptäcka några konkreta sätt
    att bokstavligen få hjärnan att växa.

  15. Första budskapet kommer från
    hjärnforskaren Jenny Nyberg-

  16. -som berättar att fysisk träning
    går hand i hand med hög IQ.

  17. Jag jobbar på Göteborgs universitet-

  18. -och forskar på hjärnan
    och undersöker specifikt-

  19. -hur fysisk aktivitet kan påverka
    vår hjärnas funktion och hälsa.

  20. När man pratar om fysisk aktivitet,
    så tänker de flesta på-

  21. -att man förebygger hjärt-kärlsjukdom
    och motarbetar fetma och diabetes-

  22. -men alla vet inte att det är minst
    lika viktigt för hjärnans hälsa.

  23. Precis som Christian sa innan
    är sjukdomar i hjärnan-

  24. -en väldigt stor sjukdomsgrupp,
    speciellt när vi blir äldre.

  25. Då är det inte bara viktigt med
    behandling och rehabilitering-

  26. -utan även faktorer som kan förebygga
    att vi ens får de här sjukdomarna.

  27. Det är det som vi studerar.

  28. Studien som vi håller på med,
    bland annat-

  29. -kallar vi "mönstringsstudien".

  30. Det är en studie av alla svenska män
    som mönstrar in till lumpen.

  31. Vi har data från 1968 till 2005.

  32. Det här är 1,3-1,4 miljoner män-

  33. -så det är
    ett väldigt stort dataunderlag.

  34. Då kan man se
    hur de presterade vid mönstringen-

  35. -och se vad som händer med dem
    senare i livet.

  36. Det är en väldig fördel för oss här
    i Sverige att ha de här registren.

  37. Vi har ju personnummer. Då kan vi
    koppla männen till andra register.

  38. Vi kan se vilken utbildning de hade-

  39. -vilket yrke de fick, om de flyttade,
    barn, vilka sjukdomar de fick...

  40. Det är ett unikt forskningsmaterial
    som inte finns i många andra länder.

  41. Det är en guldgruva för forskningen
    att titta på en mängd olika saker.

  42. Vid mönstringen
    görs väldigt noggranna tester.

  43. Fördelen är att det är
    just objektiva tester.

  44. Man mäter fysisk kondition
    med cykeltest.

  45. Man mäter muskelstyrka
    och gör olika IQ-tester.

  46. En läkare går igenom alla mäns hälsa.

  47. Man har en psykologisk utvärdering
    av varje individ.

  48. En annan studie kan vara att fråga ut
    en population av äldre människor.

  49. "Vilken fysisk kondition
    hade du när du var arton?"

  50. Det ger inte alltid korrekt resultat,
    för det är ju individens uppfattning.

  51. En individ anser sig ha bra kondition
    medan en annan är precis tvärtom.

  52. Det här är objektiva tester,
    vilket är en väldig fördel.

  53. Det första vi gjorde-

  54. -var att studera resultaten
    vid mönstring vid arton års ålder.

  55. Hur var sambanden mellan resultaten
    av fystesterna och IQ-testerna?

  56. De som presterade bäst på fystesterna
    och hade bäst fysisk kondition-

  57. -presterade bäst även på IQ-testerna.

  58. Fysisk kondition och IQ
    verkar ha ett samband och hänga ihop.

  59. De som hade bäst fysisk kondition...

  60. När vi tittade på
    vad som hände männen-

  61. -gick de vidare längre i utbildning-

  62. -de fick lite mer högstatusjobb-

  63. -och de tjänade mer. Det är ett bra
    argument när man pratar med ungdomar.

  64. Det är inte alltid hälsoaspekten
    som man bryr sig om när man är ung-

  65. -men om man säger att man kan tjäna
    mer pengar, så lyssnar ungdomar mer.

  66. Nästa steg för oss var att studera
    vad som hände med de här männen-

  67. -med avseende på sjukdomar och hälsa.

  68. Vi jämförde männen
    som hade en lägre fysisk kondition-

  69. -med dem som hade högre kondition.
    Detta är några av sjukdomarna.

  70. Vi kunde se att depression
    var dubbelt så hög risk-

  71. -hos dem med låg fysisk kondition
    jämfört med dem med hög kondition.

  72. Det här är studier ända upp
    till 60 års ålder på individen-

  73. -så det är
    en ganska lång tidsperiod framåt.

  74. Vi studerade suicid och suicidförsök,
    vilket också var en ökad risk-

  75. -om man hade låg fysisk kondition
    jämfört med hög.

  76. Det här med depression och suicid-

  77. -talar för att det påverkar
    våra mentala processer en hel del.

  78. Vi tittade på epilepsi.

  79. Det var också en högre risk
    för dem som har en lägre kondition.

  80. Den senaste studien var på demens.

  81. Tidig demens, innan 60 års ålder.

  82. Risken var väldigt hög - 2,5 gånger
    högre - att utveckla demens-

  83. -om man hade en lägre kondition.

  84. Vi tittade på mild kognitiv svikt,
    som är ett förstadium till demens.

  85. Det är inte alltid det, men ofta.

  86. Risken var nästan fyra gånger högre.
    Det är väldigt stora siffror.

  87. Det Jenny Nyberg berättar tyder på
    ett samband mellan fysik och hjärnan.

  88. Och jovisst, träna konditionen
    så får du fina neuroner.

  89. Det berättar Georg Kuhn,
    professor i neurovetenskap.

  90. Vad händer i hjärnan? Ni visste nog
    redan att idrott är bra för hjärnan-

  91. -men i laboratoriet studerar vi
    de pågående mekanismerna-

  92. -medan vi idrottar-

  93. -eller de långsiktiga följderna
    av ständig träning.

  94. Det här är
    träningsinducerad plasticitet.

  95. Studien utfördes på läkarstudenter
    som aldrig hade jonglerat tidigare.

  96. De ombads börja träna jonglering-

  97. -och som ni kan se tog man bilder.

  98. Bild ett, två och tre
    togs vid tre olika tidpunkter-

  99. -före träningen, direkt efter den två
    månader långa jongleringsträningen-

  100. -och två månader senare.
    De gula fläckarna...

  101. Ni har kanske sett
    färglagda röntgenbilder-

  102. -som brukar visa vilket område
    i hjärnan som är väldigt aktivt.

  103. Här visas inte aktiva hjärnområden-

  104. -utan vilket hjärnområde som blev
    större under de två månaderna.

  105. Givetvis kan det området
    ha varit mest aktivt då.

  106. Om man har studerat hjärnanatomi-

  107. -så ser man att området styr
    hand-öga-koordinationen.

  108. Det verkar vettigt att det är väldigt
    aktivt när man lär sig jonglera.

  109. Men punkt tre i diagrammet
    visar även-

  110. -att om man inte jonglerar
    på två månader-

  111. -så börjar volymökningen försvinna.

  112. Hjärnan fungerar lite på så sätt
    att det man inte använder försvinner.

  113. Resurserna måste utnyttjas optimalt-

  114. -och det kan förklara varför
    resurser omfördelas inne i hjärnan.

  115. I den här studien deltog...

  116. Vuxna deltog i ett träningsprogram.

  117. Det var aerobisk träning
    som liknade det som Jenny nämnde.

  118. Cykling, löpning och allt som höjer
    pulsen under en längre tidsperiod.

  119. Här kan ni se
    en specifik struktur i hjärnan.

  120. Den gula fläcken är hippocampus.

  121. Hippocampus ökade i storlek
    under en ettårig träningsperiod-

  122. -jämfört med kontrollpersoner
    som inte fick träna aerobiskt-

  123. -utan i stället fick stretcha.

  124. Jag är inte emot stretching,
    men just det här visar-

  125. -att hippocampus
    faktiskt ökade i storlek-

  126. -i gruppen som fick aerobisk träning.

  127. Det var nog en timme
    tre gånger i veckan.

  128. Vad utgör då volymförändringen?

  129. Vad gör nåt större eller mindre?

  130. Vi kan inte se det så bra
    i den mänskliga hjärnan-

  131. -för magnetresonansbilder
    låter oss inte se enskilda celler.

  132. Om vi granskar celler brukar vi
    använda djurmodeller, oftast möss.

  133. Vad kan då förändras under träning?

  134. Cellkroppen brukar bli större.

  135. Dendriterna - de gröna fibrerna
    med gula fläckar- kan bli fler.

  136. Då kan det bli fler kopplingar mellan
    nervceller. Det kan gå ganska snabbt.

  137. Vi kan även se -
    vilket vi har studerat i vårt labb-

  138. -att vi kan öka antalet nervceller
    i vissa hjärnområden.

  139. Det finns ett område i hjärnan
    som innehåller stamceller.

  140. I genomsnitt bildar vi varje dag
    700 nya nervceller i det här området.

  141. I hippocampus. Ni kan räkna ut hur
    många nervceller ni bildar just nu.

  142. Vi har upptäckt att när vi sätter
    djur i en bur med ett motionshjul-

  143. -så dubblas
    antalet nybildade celler per dag.

  144. Hippocampus får nya nervceller,
    och det kan ökas med träning.

  145. Vad gör hippocampus?
    Det finns två berömda exempel.

  146. Det här är psykologiexemplet:
    H. M. var en väldigt berömd patient-

  147. -som opererade bort hippocampus
    eftersom han hade epilepsi.

  148. Efter operationen kunde han
    aldrig mer skapa några nya minnen-

  149. -men han mindes
    allt före operationen.

  150. Hippocampus är viktigt för inlärning
    och minnet, men vad gör det, då?

  151. Det är minnesbyggaren. Det skapar
    ett "filmklipp" av alla våra sinnen.

  152. Det sammanfogar
    en lukt med ett ljud och en bild.

  153. Därför kan lukten av nåt
    plötsligt väcka ett barndomsminne.

  154. Hippocampus gjorde troligen
    en liten film av olika sinnen.

  155. Hippocampus lagrar inte information-

  156. -utan det är filmens regissör
    som avgör vad som ska lagras.

  157. Det avgör vad vi lär oss och inte lär
    oss. Vi måste glömma vissa saker.

  158. Det är inte viktigt att veta var min
    bil var parkerad för tre veckor sen-

  159. -utan var den står nu. Vissa saker
    vill man inte alltid behöva minnas.

  160. Det håller koll på tiden, så att man
    vet vad som hände först och efteråt.

  161. Det är en planerare som kan hjälpa
    till att hitta lösningar på problem.

  162. Den största effekten av idrott syns
    i hippocampus, vilket är bra för oss.

  163. Vi kan förändra inlärnings- och
    minnesområdet genom det vi gör.

  164. Till sist vill jag visa er
    tre exempel.

  165. Vilket neuron vill ni helst ha?

  166. Givetvis är B
    neuronet som fick minst träning.

  167. Vi vill ha komplexa neuron, kanske
    för att få mer komplexa kopplingar-

  168. -för att lära oss bättre
    och minnas bättre.

  169. Ni har pratat om sambandet
    mellan fysisk träning och hjärnan-

  170. -men om vi tränar hjärnan
    utan fysisk träning-

  171. -händer samma sak då?

  172. Vi såg samma effekter
    med kognitiv kondition.

  173. De är additiva
    och ersätter inte varandra.

  174. Att vara i god fysisk och kognitiv
    form är det bästa möjliga skyddet.

  175. När man undrar vilken sorts kognitiv
    aktivitet det bör handla om...

  176. Det kan vara korsord eller sudoku,
    men inte samma sak varje dag.

  177. Man har tydligt märkt-

  178. -att nån sorts ny företeelse
    även i ens kognitiva träning-

  179. -håller fler hjärnområden aktiva
    än om man bara löser korsord i 20 år.

  180. Helt i linje med detta
    har forskare i Lund upptäckt-

  181. -hur delar av hjärnan
    hos tolkstudenter har blivit större-

  182. -redan tre månader efter att de
    börjat lära sig ett nytt språk.

  183. Men vad är det som händer?

  184. Vad växer i hjärnan när man pluggar
    glosor, uttal och satsbyggnad?

  185. Merle Horne, lingvist, arbetar
    i ett tvärvetenskapligt projekt-

  186. -som ska försöka besvara det.

  187. Det vi vill veta är vad som händer
    när man lär sig ett nytt språk.

  188. Vad som händer i den grå substansen
    och i den vita substansen.

  189. Med hjälp av dessa nya metoder
    kan man dra slutsatser-

  190. -om vad det skulle kunna vara.

  191. Vi kommer att kunna utesluta
    vissa hypoteser.

  192. Möjliga saker som kan hända
    när man lär sig ett nytt språk-

  193. -är att de här nervtrådarna kan växa.
    De kan bli längre och tjockare.

  194. De kan bli myeliniserade
    och täckta med vitt fett.

  195. Mycket myelinisering sker
    när barn lär sig tala.

  196. Det är det som händer när hjärnan
    växer. Nervtrådarna blir längre-

  197. -men de blir också myeliniserade
    så information kan passera-

  198. -mellan olika områden väldigt snabbt.

  199. Det kan också bli tal om angiogenes.

  200. D.v.s. att nya blodkärl bildas.

  201. Det kan man tänka sig
    eftersom hjärnceller behöver näring-

  202. -som de får från blodet.

  203. Så nya blodkärl bildas hela tiden-

  204. -när hjärnan växer.

  205. Även i den vita substansen
    finns det pyttesmå blodkärl.

  206. Så den vita substansen är
    lite rosafärgad-

  207. -p.g.a. att det finns blodkärl
    som ger näring till nervtrådarna.

  208. En annan sak som kan hända är
    att nervtrådarna ändrar riktning.

  209. De kan rikta sig
    mot ett visst område.

  210. Så man kan tänka sig att om man lär
    sig nya ljud behöver man rekrytera-

  211. -nya hjärnceller
    som inte är upptagna med annat-

  212. -för att träna upp dem
    till att bearbeta nya ljud.

  213. Det finns många hjärnceller
    som inte gör mycket.

  214. Därför kan vi rekrytera dem
    för att lära oss nya saker.

  215. Och då kanske de ändrar riktning.
    Vi tror inte att det finns möjlighet-

  216. -att bilda nya hjärnceller
    när man är vuxen.

  217. Utan de flesta hjärnceller
    finns när vi är födda.

  218. Det är många
    som kanske inte gör så mycket.

  219. Så de kan användas för att lära sig-

  220. -när man lär sig nya språk.
    Det är bra att träna upp dem-

  221. -genom att lära sig ett nytt språk
    eller ett instrument eller fotboll.

  222. För hjärnan är som muskler.
    Den behöver tränas.

  223. Och den har stor potential.

  224. Bara för att visa-

  225. -hur pass komplex själva
    språkbearbetningen är i hjärnan-

  226. -kan jag visa upp
    bara det här området-

  227. -som har att göra med ljud-
    bearbetning. Det finns två områden.

  228. Den primära hörselbarken
    som bearbetar ljud.

  229. Och den sekundära hörselbarken-

  230. -där vi lagrar de ljud
    som finns i vårt modersmål.

  231. Representation kan man säga.

  232. Men här görs grovarbetet,
    att bearbeta ljud.

  233. Det här området har...

  234. ...100 miljoner neuroner ungefär.

  235. Det finns olika neuroner
    längs det här området-

  236. -som är specialiserade för att
    bearbeta olika frekvenser.

  237. Så ljud byggs upp av
    olika frekvenser.

  238. Okej.

  239. T.ex. tror jag
    att jag har lärt mig producera-

  240. -den svenska vokalen u.

  241. Jag tror det.

  242. Det är en vokal som inte finns
    i engelska, som är mitt modersmål.

  243. Men om jag har lärt mig vokalen u-

  244. -så har jag lyckats rekrytera
    tillräckligt många neuroner-

  245. -som inte gör nåt annat-

  246. -och tränat upp dem för att kunna
    känna igen ljudet.

  247. Och för att kunna
    producera det också.

  248. När jag har gjort det
    har jag klarat av det.

  249. Så ni förstår att det är väldigt...

  250. Och sen kan jag lagra det ljudet
    i den svenska...

  251. Om jag bygger på
    den sekundära hörselbarken-

  252. -kan jag lagra
    den representationen för u.

  253. Då känner jag mig jätteglad.

  254. Men jag har mycket kvar att göra
    som ni kan höra.

  255. Jag har inte rekryterat tillräckligt
    många neuroner än.

  256. Men det går
    med tillräckligt mycket motivation.

  257. För jag har massor med neuroner
    som bara ligger där och slappar.

  258. För att vara säker på
    att glosorna ska fastna-

  259. -kan man dra nytta av
    att det lönar sig att sova på saken.

  260. En god natts sömn befäster minnen-

  261. -säger neurovetaren
    Jonathan Cedernaes.

  262. Sömn är som vi har nämnt
    viktigt för minnet.

  263. Det har man studerat genom
    diverse eleganta studier.

  264. Bland annat gjorde man
    i Tyskland 2004 en elegant studie-

  265. -där man lät unga individer
    lösa ett problem.

  266. Ett sifferproblem
    som gick att lösa i flera steg.

  267. Men forskarna berättade inte
    att det fanns en genväg-

  268. -för att komma fram till
    den slutgiltiga lösningen.

  269. Man tog tre grupper.
    Två fick vara vakna.

  270. Den ena fick vara vaken under dagtid,
    den andra nattetid-

  271. -efter att ha gjort problemet
    en första gång.

  272. Tredje gruppen gjorde problemet
    och sov åtta timmar.

  273. Sen testade man alla tre grupper.
    Vad tror ni hände?

  274. Av dem som hade varit vakna,
    på natten eller på dagen-

  275. -kom cirka 22 procent till insikt
    om att det fanns en genväg.

  276. De löste problemet snabbare
    på det sättet.

  277. Av dem som sov var det nära
    60 procent, tre gånger så många-

  278. -som kom till den insikten.
    Det visar vilken funktion sömnen har-

  279. -på minnet och på vår förmåga att
    hitta nya lösningar och kreativitet.

  280. Sömn är också viktigt för att reglera
    emotionella minnen.

  281. Det sker särskilt under drömsömnen.

  282. Det är viktigt för att befästa
    och avkoda de minnena-

  283. -så dess känslomässiga valör minskar.
    Det här är stört vid depression.

  284. Och intressant nog
    har man då en störd drömsömn.

  285. Det här påverkas också av
    antidepressiva mediciner.

  286. Man har också visat
    hur sömn kan förbättra minnet.

  287. I den här studien med lukt
    presenterade man en lukt-

  288. -samtidigt som deltagarna
    skulle lära sig fakta.

  289. Sen spelade man upp lukten
    under djupsömnen.

  290. Då aktiverades en minnesstruktur.

  291. Vid tester sen
    mindes deltagarna det bättre-

  292. -än om de inte hade fått lukten
    presenterad för sig.

  293. Man har också testat
    att förstärka sömnen.

  294. För under sömnen har man
    elektrisk aktivitet.

  295. Det finns djupsömnsvågor. Genom att
    spela upp ljud samtidigt med vågorna-

  296. -kunde man också förstärka deltagares
    förmåga att minnas saker de lärt sig.

  297. Tupplurar har också god effekt.
    T.o.m. så korta som sex minuter.

  298. Så om ni somnar nu minns ni
    förhoppningsvis nånting bättre.

  299. Och när en senare föreläsare kommer
    är ni mer alerta också.

  300. Nåt som vi alla förknippar med minnet
    är sjukdomen demens.

  301. Minnet definierar oss som individer
    och drabbas vid demens.

  302. Demens är vanligt i dag och blir
    vanligare framöver beräknar man.

  303. WHO har beräknat
    att Alzheimers sjukdom-

  304. -kommer att tredubblas
    fram till år 2050.

  305. Dessutom kommer vårdkostnaderna
    att sexdubblas-

  306. -från 200 till c:a 1 200 miljarder
    dollar bara i USA.

  307. Vilka är kopplingarna
    mellan sömnstörningar-

  308. -och utveckling av
    neurodegenerativa sjukdomar?

  309. Jo, man vet att t.ex. insomni
    och andra sömnstörningar-

  310. -är kopplade till en ökad risk
    att utveckla demens-

  311. -och till synes särskilt Alzheimers.
    Man vet också-

  312. -att de som jobbar skiftarbete
    löper en ökad risk att utveckla-

  313. -den handikappande sjukdomen
    multipel skleros.

  314. Här har vi data
    som går i samma riktning.

  315. Det här är data
    där vi undersökt 50-åriga män-

  316. -som får rapportera om de vid
    50 års ålder hade en sömnstörning.

  317. När vi följt dem under 40 års tid
    har vi sett hur stor risk man hade-

  318. -att utveckla demens och Alzheimer.

  319. De som hade en självrapporterad
    sömnstörning vid år 50-

  320. -har en cirka 30 procent ökad risk
    att utveckla demens.

  321. Tittar man på Alzheimers
    är risken nästan 50 procent högre.

  322. Vilka kan mekanismerna vara
    för det här?

  323. Det publicerades en studie
    under hösten 2013-

  324. -med en möjlig förklaring
    att då vi sover avgiftas hjärnan-

  325. -från metaboliter som vi ackumulerat
    under dagen till följd av vakenhet.

  326. Man vet att hjärncellerna
    genomflödas av en vätska-

  327. -som översköljer cellerna
    och rensar bort såna här ämnen.

  328. Man vet också att det här sker
    mellan nervcellerna.

  329. Det finns ett mellanrum mellan
    nervcellerna där vätskan flödar-

  330. -med hjälp av ett konvektivt flöde.
    Det man såg var-

  331. -att när man jämförde möss som var
    vakna eller hölls sövda naturligt...

  332. De sov naturligt
    eller med sömnmedel.

  333. Då såg man
    att mellanrummet mellan cellerna-

  334. -ökade med mer än 60 procent.

  335. Samtidigt ökade
    bortförseln av metaboliter.

  336. Och amyloid-beta som är kopplat
    till utveckling av Alzheimers.

  337. Bortförseln av detta ämne
    ökade med faktor två.

  338. Det dubblerades.
    Det här är... Vi kan pausa lite.

  339. Till vänster
    kommer ni att se en vaken mus-

  340. -och en sovande mus till höger.

  341. Man har tittat
    strax under hjärnans yta.

  342. Och man har färginmärkt
    ryggmärgsvätskan-

  343. -så man kan se om det sker
    en skillnad i inflöde.

  344. Det sker en färgskiftning till höger.
    Det är vätskan som sköljer över.

  345. Men man ser nästan helt en frånvaro
    av den i musen som är vaken.

  346. Skulle det här kunna skada hjärnan?

  347. Vi studerade detta
    på friska deltagare.

  348. Det var unga män
    till synes utan några brister.

  349. Vi studerade två hjärnskademarkörer.
    Vi lät deltagarna ena gången-

  350. -sova en vanlig natt
    och vara vakna en hel natt.

  351. Vi tittade på hur nivåerna såg ut
    före och efter sömn och sömnbrist.

  352. Markörerna heter NSE,
    som finns i nervceller-

  353. -och proteinet S100B
    som finns i stödjecellerna.

  354. Vi såg en cirka 20-procentig ökning.

  355. Man har funnit liknande fynd
    vid sömnapné.

  356. Nivåerna blir betydligt högre.

  357. Detta har man studerat vid andra
    sjukdomar som stroke, koma-

  358. -och infektioner i hjärnan.

  359. Ökningen på cirka 20 procent
    ser ni i den här grafen.

  360. Sen kom det in en intressant studie
    i förra veckan.

  361. Om man håller möss vakna
    en längre tid finns det tecken på-

  362. -att man förlorar nervceller
    i vakenhetscentra.

  363. Om det skulle kunna ske hos människor
    skulle det också vara skadligt.

  364. Tittar man i stället på vad som sker
    när man sover vet man i mus-studier-

  365. -att man får nya nervceller,
    en typ av stödjeceller.

  366. De dubblerade sin delningstakt
    när mössen sov.

  367. Frågan är då
    att sova eller inte sova.

  368. Gör det nåt om vi sover
    en tredjedel av våra liv-

  369. -eller gör det nåt om vi bara sover
    en fjärdedel av våra liv?

  370. Eller gör det nåt om vi sover
    ännu kortare tid?

  371. Som ni sett kan det vara skadligt.

  372. Men sömnbrist är kopplat till
    många folkhälsosjukdomar.

  373. Ökad dödlighet och ökad risk
    att utveckla hjärt-kärlsjukdomar.

  374. Varje timme sömn man förlorar-

  375. -ökar risken att utveckla högt
    blodtryck med 40 procent.

  376. Man har också ökad risk att utveckla
    diabetes, särskilt vid skiftarbete-

  377. -och att utveckla övervikt.

  378. Det är ganska många
    som har sömnbesvär i dag.

  379. Ungefär varannan individ i länder
    som USA, England och Tyskland-

  380. -rapporterar att de sover
    otillräckligt på vardagar.

  381. 30 procent av USA:s arbetare
    sover mindre än sex timmar per natt.

  382. För några år sen sov ungdomar i USA
    i genomsnitt 6,7 timmar.

  383. Man kan göra om snedstrecket till
    ett kolon. För faktum är-

  384. -att medan 11 procent av Sveriges
    invånare har insomni-

  385. -drabbar sjukdomen
    dubbelt så många kvinnor som män.

  386. Kvinnor tycks även kunna lida mer
    av de besvär-

  387. -som man får om man sover för lite.

  388. Kanske beror det här på
    vårt 24-timmarssamhälle.

  389. Vi försöker vara
    ständigt uppkopplade.

  390. Vi har allt mer artificiellt ljus
    som kan störa dygnsrytmen.

  391. Vi har en vilja att hinna med
    att göra-

  392. -så mycket som möjligt
    så snabbt som möjligt.

  393. Internet är fantastiskt.

  394. Men vi har också möjlighet att ha
    kontakt med nån som är vaken jämt.

  395. För på jorden är det alltid nån
    som inte sover.

  396. Vad kan man göra
    för att förbättra sin sömn?

  397. Regelbunden träning kan göra
    att man sover djupare-

  398. -och att man somnar snabbare
    och får en effektivare sömn.

  399. Koffein på fel tid av dygnet
    kan störa sömnen.

  400. Här finns en individuell känslighet.

  401. Ljus på fel tid kan störa sömnen.

  402. Tänk särskilt på elektronisk
    utrustning som utströmmar blått ljus-

  403. -som kan störa extra mycket.

  404. Kronisk stress kan leda till insomni.
    Man tror att insomni-

  405. -är en stress-sjukdom
    med samtidig överaktivering-

  406. -av sömn- och vakenhetsfrämjande
    centra när man försöker sova.

  407. Rökning och alkohol
    kan också störa sömnen.

  408. T.ex. hur bra man sover. Alkohol
    kan göra att man somnar snabbare.

  409. Men man riskerar att vakna senare
    och ha svårt att somna om.

  410. Och man ska behandla
    sömnstörande tillstånd.

  411. Sömnapné är ett av dessa.
    Här finns tydliga effekter.

  412. Inte minst på
    de relaterade sjukdomssymtomen-

  413. -som högt blodtryck, men också
    på de kognitiva förmågorna.

  414. Insomni kan orsaka nedstämdhet.

  415. Sömnstörning ingår
    i diagnoskriterierna för nedstämdhet.

  416. Om man behandlar endera av dem
    kan den andra faktorn förbättras.

  417. Var kan man se effekter
    om man förbättrar sin sömn?

  418. Man får bättre prestanda
    och mår bättre.

  419. Tittar man på högpresterande atleter-

  420. -kan man få dem att prestera ännu
    bättre om man förlänger deras sömn.

  421. Man har i en studie sett
    att man kan få lägre blodtryck.

  422. Viktigt i ett land som Sverige där
    1,8 miljoner har för högt blodtryck.

  423. Det innebär en ökad risk för demens
    och annat som drabbar hjärnan.

  424. Många av våra mediciner
    påverkar i sin tur sömnen.

  425. Symtomen på sömnapné
    kan minska om man...

  426. Det gäller både dagtröttheten
    och minnesförmågor-

  427. -som kort- och långtidsminne.

  428. Och även de här hjärnvolymerna
    som man såg minskade-

  429. -kan efter endast tre månaders
    behandling återfå sin storlek.

  430. Och vill man gå ner i vikt
    ska man sova mer.

  431. I en studie på två veckors viktned-
    gång lät man en grupp sova för lite.

  432. Den andra gruppen fick sova optimalt.

  433. De som sov för lite förlorade mer
    muskelmassa och mindre fettmassa.

  434. Det är ofördelaktigt.
    Det var omvänt hos dem som sov lagom.

  435. Är man vaken för länge riskerar
    delar av hjärnan att falla i sömn.

  436. Det har man sett på råttor och vore
    farligt om det skedde hos människor-

  437. -t.ex. när vi hållit oss vakna länge.
    Även om det inte syntes på beteendet-

  438. -kunde man se det på råttan
    i prestationstest-

  439. -och när man tittade noggrant
    på EEG:t.

  440. Utsätter man hjärnan för träning
    behöver de delar som tränas-

  441. -mer sömn och sover djupare sen.

  442. Det har man sett på människor,
    råttor och fåglar.

  443. Den här fågeln
    har utsatts för sömnbrist-

  444. -samtidigt som den får titta på en av
    David Attenboroughs naturvideor.

  445. Den gör tydligen det naturligt.

  446. Man behövde vrida den ibland
    så den tittade rätt.

  447. Man har täckt för ena ögat
    som då inte får nån visuell input.

  448. När den utsattes för sömnbrist...

  449. Och det var under EEG-övervakning
    så den kunde inte fuska-

  450. -genom att sova med ena hjärnhalvan.

  451. Man såg att det öga
    som hade stimulerats-

  452. -på motsatt sida
    där då hjärnhalvan stimulerades-

  453. -av det visuella stimulit,
    där såg man-

  454. -att hjärnan där sov djupare
    när fågeln sen sov.

  455. Hjärnregioner som använts mer
    behöver mer återhämtning.

  456. Det tror man har betydelse för hur
    hjärnan ommodelleras när vi sover.

  457. Med detta
    har jag bara ett enkelt budskap:

  458. Försök ta hand om er sömn.

  459. Man kan prata om
    en av de stora sömnpionjärerna.

  460. Nathaniel Kleitman från USA
    som utforskade rem-sömnen.

  461. Han ska ha hållit sig vaken
    i 180 timmar en gång, med amfetamin.

  462. Men han blev icke desto mindre
    104 år gammal.

  463. Så en enstaka natts sömnbrist
    gör nog ingen skada.

  464. Men tills ni...blir så gamla
    har jag ytterligare ett tips:

  465. Om ni har störiga grannar-

  466. -eller om midsommarsolens ljus blir
    extra jobbigt, kan man göra så här.

  467. Och sen kan man säga...god natt.

  468. Motion, kognitiv träning och god sömn
    främjar alltså friska hjärnor.

  469. Men lika väl som vi kan
    förändra hjärnan med träning-

  470. -kan hjärnan förändra oss, till och
    med när yttre förutsättningar saknas-

  471. -om bara förväntan är tillräckligt
    stark. Det handlar om placebo.

  472. Predrag Petrovic
    på Karolinska Institutet förklarar.

  473. Placebosmärtlindring är nära länkad
    till det som kallas för förväntan.

  474. Förväntan kan ju betyda olika saker
    för olika människor.

  475. Det är ett väldigt vitt begrepp.

  476. Från mitten av 80-talet
    till mitten av 90-talet-

  477. -började man manipulera förväntan
    experimentellt-

  478. -när man utförde placebosmärtstudier.

  479. Jag ska visa ett exempel.

  480. Det är bra för att förstå
    hur man kan manipulera förväntan.

  481. Försökspersonerna kom till labbet
    och fick information:

  482. "Du deltar i en smärtstudie
    där vi ska testa ett nytt läkemedel."

  483. "Det är en kräm som
    sänker smärtupplevelsen kraftigt."

  484. "Först får du prova smärtan..."

  485. De gula staplarna
    indikerar smärtan och styrkan av den.

  486. Försökspersonen skattar 75
    på en skala från 0 till 100-

  487. -där 100 är det värsta man kan tänka
    sig - mycket smärta, med andra ord.

  488. Därefter applicerar man krämen.

  489. Man säger att den är fantastisk.
    Sen inducerar man smärta igen-

  490. -men man inducerar en mycket mindre
    smärtintensitet än här uppe.

  491. Men det säger man inte,
    så försökspersonen tror-

  492. -att "Wow, vilken kräm,
    jag känner ingenting!"-

  493. -och skattar kanske 25
    på samma skala.

  494. Sen har man en testfas. Försöks-
    personen kommer nästa dag igen.

  495. Man säger att man ska göra samma sak,
    applicerar krämen, startar smärtan-

  496. -men den här gången är det lika stor
    smärtintensitet som i början.

  497. Ändå säger försökspersonen att det
    nästan var lika bra som i går:

  498. "Det är fortfarande en jättebra
    effekt på den här krämen."

  499. Han skattar kanske 50 på samma skala.

  500. Det här är ingen effekt av
    att man har känt smärta många gånger.

  501. Om man inte säger det här och inte
    har nån kräm skattar man inte så här.

  502. Vi vet också att om man
    mäter behandlingsförväntan-

  503. -"Hur mycket tror du att du
    får effekt?" - innan man gör testet-

  504. -kommer förväntan direkt korrelera-

  505. -med hur mycket smärtminskning
    de rapporterar.

  506. Det är alltså direkt associerat
    till förväntan.

  507. Dessutom kan man mäta i hjärnan-

  508. -och visa att områden som annars
    bearbetar smärta minskar i aktivitet-

  509. -så det är inte bara att personerna
    rapporterar vad doktorn vill höra.

  510. När det gäller förväntan tror vi att
    det finns ett annat viktigt område-

  511. -nämligen orbitofrontala cortex.

  512. Det här är hjärnan underifrån. Längst
    fram ligger orbitofrontala cortex.

  513. Det är en del av vår pannlob
    som ligger precis ovanför ögonen.

  514. Det här området aktiveras
    vid placebosmärtlindring.

  515. Här ser ni återigen,
    i mitten, hjärnan underifrån.

  516. Ni ser aktiviteten
    på framför allt höger sida.

  517. Den går vidare upp,
    lateralt, på sidobilden.

  518. Det kanske mest intressanta
    med den här aktiviteten är-

  519. -att den är större vid placebo-
    behandling än vid morfinbehandling.

  520. Det här tyder på
    att placeboeffekten är icke-linjär-

  521. -och att den inte är passiv,
    utan aktiv.

  522. Eftersom de här två sakerna är
    grunden i alla läkemedelsprövningar-

  523. -så har vi ett problem. Vi måste
    förstå placeboeffekten bättre.

  524. Vad gör då det här området?

  525. Tittar vi på andra studier
    vet vi att det är involverat i-

  526. -att på nåt sätt skapa
    emotionella eller homeostatiska mål.

  527. Homeostatiska mål betyder
    att man får en balans i kroppen-

  528. -när det gäller
    törst och salter och liknande.

  529. Törstiga råttor som springer omkring
    i en labyrint och letar efter vatten-

  530. -har mycket aktivitet
    i orbitofrontala neuron.

  531. När de hittar vattnet
    försvinner aktiviteten.

  532. Det är som att den här aktiviteten
    driver beteendet-

  533. -som ska återställa den homeostatiska
    eller emotionella balansen.

  534. För att kunna göra det
    måste orbitofrontala cortex veta-

  535. -vad som är belöningar
    och när man kan förvänta sig dem.

  536. Det har man visat både hos människor
    och hos primater.

  537. Här ser man nerver i orbitofrontala
    cortex i en primatstudie.

  538. Snart kommer ett russin,
    och då ökar aktiviteten.

  539. När russinet kommer ökar den igen.
    Belöning och belöningsförväntan.

  540. Vidare verkar det här området
    vara viktigt för att reglera känslor.

  541. När man ska förändra strukturen
    för vad som ska generera känslor-

  542. -och vilka känslor,
    då kopplas det här området in.

  543. Om man ser en gråtande kvinna
    tror man att hon är ledsen.

  544. Men om man gör om bilden
    kan man tänka sig-

  545. -att hon ser sin son för första
    gången på fem år och är jätteglad.

  546. Det är ett sätt att omkonstruera
    känslorna. Då aktiveras detta område.

  547. Vi har nyligen visat
    att strukturen i det här området-

  548. -beror på hur mycket problem man har
    att reglera känslor i vardagslivet-

  549. -trots att man
    inte har nån psykiatrisk diagnos.

  550. Slutligen är det här området viktigt
    för aversiva felsignalen.

  551. Om man tänker sig
    att man är i lite smärta hela tiden-

  552. -och sen kommer det en symbol
    som betyder-

  553. -att nästan alltid kommer smärtan att
    minska, men smärtan ökar i stället.

  554. En skillnad mellan förväntan och det
    man får - den aversiva felsignalen.

  555. Nu har jag visat er ett par områden
    som verkar vara viktiga-

  556. -vid placebosmärtlindring.

  557. Men den stora frågan återstår:
    Varför har vi en placeboeffekt?

  558. Vår hypotes är att placeboeffekten
    bara är en konsekvens av ett system-

  559. -det vill säga hjärnan,
    som försöker förstå och förutsäga...

  560. ...omvärlden. Och hur ska jag
    förklara detta på ett bättre sätt?

  561. Vi kan ta den här. Det här
    är inte heller så svårt att förstå-

  562. -om man bara går igenom
    de här boxarna.

  563. Vid placebosmärtlindring
    har vi en behandlingsförväntan...

  564. ...som vi inducerar:

  565. "Du kommer inte att känna
    nån smärta alls med vårt läkemedel."

  566. Sen utsätts man för smärta.
    Smärtsignaler når hjärnan.

  567. Det hjärnan gör nu,
    det hjärnan gör hela tiden-

  568. -är att jämföra de inkommande
    signalerna med förväntningen.

  569. Stämmer det inte...
    Det skulle ju inte vara nån smärta.

  570. Hjärnan kommer då att bilda
    en felsignal-

  571. -som signalerar att vi
    inte har förstått omvärlden korrekt.

  572. Hjärnan försöker nu minimera fel-
    signalen för att närma sig sanningen.

  573. Den kan göra det på två sätt. Den
    kan förändra behandlingsförväntan...

  574. Men förväntan kan vara väldigt stark,
    så en annan väg är-

  575. -att den kan använda sig av system
    som reglerar hur vi bearbetar smärta-

  576. -så att det stämmer bättre
    med vår förväntan.

  577. Både behandlingsförväntan
    och felsignal-

  578. -kan genereras
    i orbitofrontala cortex-

  579. -och den här top-down-regleringen,
    regleringen av smärta i detta fall-

  580. -kan ske genom främre cingulum
    och kroppens eget morfinsystem.

  581. Om det här är sant borde vi kunna
    generalisera den här idén-

  582. -till hur förväntan påverkar oss
    vid andra tillstånd.

  583. Vi vet att placeboeffekten är väldigt
    stark vid andra kliniska tillstånd-

  584. -t.ex. depression och ångest
    och Parkinsons sjukdom.

  585. Hypotesen är då att vi har samma
    drivande mekanism i dessa tillstånd-

  586. -och att det kanske just är
    de här förväntansprocesserna.

  587. Sättet som hjärnan rättar till,
    förändrar och skapar verkligheten-

  588. -kan också illustreras med minnen.
    Ett minne kan vara just det:

  589. Att hjärnan rätt och slätt
    återskapar det som hänt.

  590. Mikael Johansson, psykologiprofessor,
    förklarar.

  591. Tack för presentationen.
    Jätteroligt att vara här.

  592. Vi ska börja en bit härifrån,
    i San Francisco-

  593. -som jag besökte nyligen.

  594. Jag minns tydligt denna aprildag
    och har nu möjlighet-

  595. -att för mitt inre återuppleva mötet
    med den här spektakulära byggnaden.

  596. Jag kommer ihåg vårsolen,
    den uppfriskande morgonbrisen-

  597. -och jag kan höra måsarna
    som ljöd i bakgrunden.

  598. Vad hände den här aprildagen
    i San Francisco-

  599. -som gör att jag kan minnas
    den här bilden så starkt?

  600. Jo, olika regioner i cortex,
    i hjärnbarken-

  601. -bearbetar olika aspekter av världen.

  602. Vi har visuella, auditiva
    och spatiala regioner.

  603. Det finns emotionella system
    som kryddar vår upplevelse.

  604. Vi kanske ur vårt semantiska minne
    plockar fram tillräcklig kunskap-

  605. -för att förstå det vi är med om.
    Allt det definierar händelsen.

  606. Det är så vi förstår händelsen.

  607. Hur kan vi återuppleva detta?
    Det är den centrala frågan.

  608. Jo, hela den distribuerade
    aktiviteten i hjärnbarken-

  609. -kommer att återaktiveras.
    Hur går det till?

  610. Mitt i tinningloben finns det
    en sjöhästformad struktur-

  611. -som heter hippocampus,
    som ni ser i svart här.

  612. Den vet vi är betydelsefull
    för minnet.

  613. Den påverkas vid demenssjukdomar
    som alzheimers.

  614. Det sker tidigt
    i insjuknandeprocessen.

  615. Skador på hippocampus
    leder till amnesi-

  616. -så den är betydelsefull för
    formeringen av nya långtidsminnen.

  617. Vad gör den då i episodiska minnen?

  618. Jo, hippocampus mottar signaler
    från alla regionerna i hjärnbarken-

  619. -som bearbetar
    olika aspekter av tillvaron.

  620. Så hippocampus får information från
    alla dessa distribuerade regioner.

  621. Man tänker sig att det skapas
    ett hippocampalt index-

  622. -som beskriver precis hur regionerna
    var aktiverade vid tillfället.

  623. Okej, så när jag vill minnas-

  624. -eller om en kompis som får reda på
    att jag varit i San Francisco frågar:

  625. "Besökte du Golden Gate-bron?"

  626. Den ledtråden som Golden Gate-bron
    då blir, aktiverar hjärnbarken-

  627. -som skickar informationen
    till hippocampus.

  628. Men nu finns det ett minnesspår,
    ett index-

  629. -som överlappar
    den inkommande informationen.

  630. Via så kallad mönsterkomplettering
    fylls det kortikala mönstret i.

  631. Regionerna som tillfört
    olika kvaliteter till upplevelsen-

  632. -tillför samma kvaliteter till vår
    inre värld, våra episodiska minnen.

  633. Så man kan säga, om vi ska
    sammanfatta tidsmaskinen...

  634. ...att medan vi är med om nåt
    aktiveras hjärnan.

  635. Distribuerad aktivitet, olika
    regioner tillför olika kvaliteter.

  636. Under minnesframplockningen
    återaktiveras samma regioner.

  637. Det gör att vi får ett återupplevande
    ur ett förstapersonsperspektiv.

  638. Så modellen predicerar likheter-

  639. -mellan det som sker i hjärnan
    vid inkodning-

  640. -och det som sker vid framplockning.

  641. Finns det då stöd för det?
    Det tänkte jag visa er.

  642. Det finns fina studier där man har
    lärt försökspersoner en lista på ord.

  643. Orden presenteras
    med en illustration.

  644. Här ser man ordet 'hund'
    och en bild på en hund.

  645. Med fMRI kan vi mäta aktiveringen
    av hjärnan redan vid inkodningen.

  646. Vi ser att regioner som ansvarar för
    objektigenkänning reagerar starkt.

  647. När vi sen testar minnet presenterar
    vi bara ordet 'hund' och frågar:

  648. "Har du sett det förut?" Intressant
    nog återaktiverar en del av mönstret.

  649. Visuella regioner blir aktiva igen.

  650. Om vi i stället för illustrationen
    presenterar ett hundskall...

  651. "Vov", säger det
    när man ser ordet 'hund'.

  652. I testet gör vi som tidigare,
    presenterar enbart ordet 'hund'.

  653. Man känner korrekt igen det-

  654. -men samma auditiva regioner
    aktiveras som när man hörde skallet.

  655. Vi har en återaktivering av hjärnan
    så som den var aktiv under händelsen.

  656. Man kan se episodiskt minne
    som en simulerad perception.

  657. Våra sinnen nås inte
    av nån information utifrån-

  658. -men de regioner i hjärnan aktiveras-

  659. -som är aktiva
    när vi erfar nånting i omgivningen.

  660. Svensktextning:
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Träna en hjärna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Konditionsträning kan få din hjärna att växa, en god fysik minskar risken för flera psykiska sjukdomar. Lägg till kognitiv träning och du förbättrar ytterligare dina chanser att hålla hjärnan alert. Här får vi höra forskare berätta om hur man bokstavligen kan få hjärnan att växa. Dessutom tittar vi närmare på hur hjärnan förändrar verkligheten för oss och en modell för hur det episodiska minnet fungerar.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Medicin, Nervsystemet, Neurologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sätta staden på kartan

Konkurrensen mellan storstäder och regioner är stenhård och staden har blivit en produkt som ska säljas in. Arkitekter, stadsplanerare och antropologer berättar om sin syn på begreppet "stadens identitet". I Upplands Väsby har man hakat på trenden och planerar att skapa ett unikt landmärke.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Du är vad du äter

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm tror sig veta vad snabba kolhydrater gör med vår kropp. Hon har skrivit boken ”Ett sötare blod”. Har industrimaten ett oförtjänt rykte? Matproducenten Magnus Dafgård ställs till svars. Ulf Ellervik är professor i organisk kemi och berättar om njutningens kemi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Vägen till Nobelpriset

Det är många som drömmer om att komma till Stockholm den 10 december för att ta emot ett av världens mest prestigefyllda priser. Hör några av mottagarna berätta om det enträgna arbete som till slut har belönats av Nobelkommittén.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Att bli den man vill vara

Sökandet efter en egen identitet på vägen mot vuxenlivet är inte sällan en smärtsam process. Valen är många och det är inte alltid lätt att hitta sin egen väg. Författare och experter berättar här om sitt eget sökande och ger tips och råd hur man som förälder eller vän kan stötta.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Roboten tar plats

I framtiden hägrar en tänkande robot som kan hitta på saker och utvecklas, en tänkande robot som fungerar lika självständigt som människans hjärna. Roboten är idag självklar inom industrin och trädgården, nu vill forskarna skapa den tänkande roboten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Fly eller fäkta, när stressen sätter in.

Varför är det så svårt att hitta balansen i vuxnas och barns liv? Specialpedagogen Ylva Ellneby och Pernilla Garmy, forskare inom vårdvetenskap, talar om stress, livsstilar och vårt förhållande till ständig uppkoppling.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Urban livskvalitet

Hur skapar man en stad med hög livskvalitet? Möt den kände arkitekten David Sim som anlitas världen över för att göra städer mer människovänliga. Se vad har Köpenhamn, Melbourne och New York gjort för att locka ut invånarna på gatorna och mötas.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Utanför boxen i skolan

Hur kan vi förbättra och utveckla undervisningen? Vi får exempel på nya verktyg och arbetssätt som kan användas i skolan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Gestalta med växter

I framtidens förtätade städer kommer stadens gröna lungor att spela en betydelsefull roll. Hur tänker de som planerar dessa vackra, viktiga miljöer? Möt kända trädgårdspersonligheter som delar med sig av sin skaparskicklighet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Gruvor och miljö

De senaste åren har intresset för att starta gruvprojekt tagit fart i Sverige. Landets mineraler är en viktig resurs, men vad innebär detta för området runt gruvan och för miljön? Hör forskare och experter om gruvindustrins möjligheter och problem.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hjärnans tolkning av verkligheten

Vår hjärna är en salig blandning av värderingar, erfarenheter och kemi. Men den är också plastisk och kan därför tränas till att se omvärlden i positivt ljus. Ämnesexperter berättar varför vi upplever samma verklighet på så olika sätt.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Roligare matte i skolan

De flesta är överens om att kunskapsnivån i matematik måste bli bättre i den svenska skolan. Här uppmärksammas lärarna – vi hör experter berätta om hur man kan göra matte roligare i skolan. Med bland andra datalogiprofessorn Bengt Aspvall och matematikläraren Cecilia Christiansen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Samisk mat

Traditionell samisk mat är på många vis extrem modern. Inte bara för att smakerna och råvarorna just nu är trendiga på finrestaurangerna. Den är naturlig slow food och i högsta grad hållbar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Påverka din pension

Drömmen är att vara frisk och rik när man går i pension, men tyvärr blir det inte alltid så. Här är tips och råd om hur vi får pengarna att växa på äldre dar. Vi hör föreläsare från bland annat Pensionsmyndigheten, AMF, Avanza och Kronofogden.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Böcker för njutning och nytta

Erbjuder genrelitteratur som chick lit, vampyrberättelser och romance bara underhållning och eskapism? Eller finns det andra värden och rent av feministiska budskap i böckerna? Hör forskarna som trängt på djupet i böcker som ibland till och med kallas skadliga.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna 2014

Alla pratar, ingen lyssnar

Ljudexperten Julian Treasure berättar hur vi påverkas av alla ljud som omger oss. Moderator: Johanna Koljonen. Från Mediedagarna i Göteborg (Meg) 2014. Inspelat den 7 mars. Arrangör: Göteborg & Co samt Mediedagarna i Göteborg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaI sängen med Anna

Framåt tillsammans

Efter tre års förhållande planerar Jacob och Saymom, båda 26 år, sitt bröllop. De drömmer också om att bli föräldrar.

Fråga oss