Titta

UR Samtiden - Människans behov av fiktion

UR Samtiden - Människans behov av fiktion

Om UR Samtiden - Människans behov av fiktion

Föreläsningar från Vetenskapsrådets kvartalsseminarium "Flykten från verkligheten - människans behov och bruk av fiktion". Vi hör om såväl religion, databerättande, språk och litteratur. Moderator: Hanna Zetterberg. Inspelat 23 april 2014 på Nalen i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Människans behov av fiktion : Gränsen mellan fiktion och verklighetDela
  1. Varmt välkomna tillbaka.

  2. Vi har huvudet fullt
    med nya tankar och idéer.

  3. Kerstin, du inledde dagen,
    och jag tänkte:

  4. Vad ska vi göra med kunskapen?

  5. Vad ska vi ha den här
    typen av forskning till?

  6. Jag är också företagsekonom.

  7. Jag kan inte låta bli
    att ta utgångspunkt i-

  8. -den sista presentationen,
    Emmas presentation.

  9. För mig blir kvartalsseminarierna
    intressanta när man lägger-

  10. -presentationer bredvid varandra.

  11. Det är precis som Emma säger.
    Vi förstår inte berättelseekonomin-

  12. -om vi inte har
    de litteraturvetenskapliga-

  13. -religionsvetenskapliga,
    mediavetenskapliga verktygen-

  14. -som vi har fått demonstrerade.
    Jag kanske förringar er-

  15. -genom att säga att ni är verktyg.

  16. Det får man nästan inte säga
    efter din presentation, men att...

  17. Det handlar delvis om att konstnären
    ska odla det kritiska medvetandet.

  18. Man ska förstå
    det moderna samhället.

  19. Bland annat kapitalismen i företagen.
    Det är inte så nytt.

  20. Vi har Volvo, SKF, Apple
    och alla andra företag... Ford.

  21. Men vi behöver
    de humanistiska metoderna.

  22. Litteraturvetenskapens metoder
    går långt utanför litteraturen.

  23. Det är så intressant
    att höra en sån här närläsning.

  24. Sen tänker jag mig in i -
    för att jag är företagsekonom-

  25. -i Emmas berättelse,
    där jag känner mig hemma...

  26. Det är som Emma efterfrågar:
    Vi måste få hjälp med den analysen.

  27. Vi har alldeles för lite av det.

  28. Humanistisk kunskap är otroligt
    viktig för att begripa samhället-

  29. -tycker jag som samhällsvetare.

  30. Några av er har snuddat vid det.

  31. Vad har ni själva för reflektioner
    utifrån helheten av presentationerna?

  32. Det blir intressant
    att höra oss tillsammans.

  33. Det framträder en gemensam bild.

  34. En fråga som jag delvis formulerat-

  35. -men som aktualiserades
    av frågan om "Anna Karenina".

  36. Hur gör man med en berättelse
    som handlar om död och förlust.

  37. Det vi håller på med
    är emotionsekonomi.

  38. Emotioner, i symboliserad form,
    som är gemensamma för oss allihop.

  39. Eftersom vi är på vetenskapsrådets
    seminarium, ställer det en fråga:

  40. Om vi rör oss mot det emotionella
    sättet att omfatta verkligheten-

  41. -då ställer det stora frågor kring
    vår kapacitet att analysera världen.

  42. Jag tänker på Jerome Bruner,
    som menar att människan tänker-

  43. -på två grundläggande sätt.

  44. "Paradigmatic": Vetenskapligt,
    strukturellt, sekventiellt...

  45. ...och narrativt.
    De flesta tänker narrativt.

  46. Spontant tänker vi i berättelser.

  47. Och sen är det några som är
    koncentrerade på att tänka "rätt".

  48. "Tänka fritt är stort
    men tänka rätt är större."

  49. -Vi underkastar oss strukturer...
    -Det var en snäll läsning.

  50. Thorilds princip,
    har jag fått lära mig-

  51. -ska uppfattas så
    för att förstå den rätt.

  52. Men är det så, och det är en fråga
    som jag funderar allt mer själv på-

  53. -när jag undervisar studenter
    som är emotionellt intresserade-

  54. -av tillvaron och att förstå -
    som konsumerar film och berättelser.

  55. Hur benägna är de att underkasta
    sig det paradigmatiska, logiska-

  56. -analytiska tänkandets villkor
    när man kämpar. Den tanken har jag.

  57. Vi rör oss i en affektbaserad
    upplevelsevärld på olika sätt.

  58. För att avsluta Anna Karenina-frågan.

  59. Det ställer en fråga till dataspelen.

  60. Varför har de inte
    Anna Karenina-berättelser?

  61. Amerikanska filmforskaren
    Carl Plantinga-

  62. -pekar på filmens förmåga
    att skapa "mixed affects".

  63. Vi får blandade känsloupplevelser.
    De meningsfulla upplevelserna är-

  64. -en kombination av känslor
    som är negativa och positiva.

  65. Det är därför som "Titanic"
    som handlar om ond bråd död-

  66. -gestaltas så att vi går ut ur
    biograferna euforiska.

  67. Vi får en mixad upplevelse
    av - förlust och död, ja -

  68. -historien som vi engagerar oss i
    är katastrofal, men är gestaltad-

  69. -så att vi går därifrån med en känsla
    av att kärleken segrar.

  70. Heart of the Ocean är större
    än alla förluster.

  71. Det är intressant,
    förmågan att skapa blandade känslor.

  72. En fråga till Jonas.
    Skapar dataspel blandade känslor-

  73. -på det emotionella sätt
    som litteratur och film?

  74. -Ja, det var en utmaning.
    -Var så god, Jonas.

  75. Det är precis spelens särart.

  76. Spel fungerar ungefär
    som ett spöktåg.

  77. Ett spöktåg med backar.

  78. Du har en bra themepark designer-

  79. -som vet att efter backen som får det
    att killa i magen, placeras monstret.

  80. Det är så speldesigner jobbar.

  81. Mekaniken, tempot,
    när du håller på att vinna-

  82. -skapar en upplevelse av att du
    är inne och håller på att vinna.

  83. Pang!
    Då kommer en spännande filmsnutt.

  84. I mina intervjuer med speldesigner-

  85. -har jag sagt att de är experter
    på att röra sig mellan ramverk.

  86. Killet i magen
    kommer från ett ramverk.

  87. Känslan har du kvar när filmen
    börjar.

  88. Känsloyttringar har man alltid i
    spel.

  89. Man gillar inte att förlora.

  90. Maria, vad har du tagit med dig
    av de olika presentationerna?

  91. Det har varit jättespännande.

  92. Jag tänkte särskilt på det
    i samband med sista presentationen-

  93. I min forskning...
    Det framgick tydligt, hoppas jag...

  94. Texter som vi tittat på talar för
    en väldigt aktiv, kritisk läsning-

  95. -där man inte tar till sig budskap.

  96. Man tittar på det, vrider och vänder
    på det, och gör det till sitt eget.

  97. En förhoppning är att förmågan
    finns kvar när man går och handlar-

  98. -eller tittar på andra typer av
    narrativ.

  99. -Det är väl en sån...
    -Det är ju det intressanta.

  100. Det finns ju såna rörelser som jobbar
    med att sätta dem i andra kontexter.

  101. Det är som din fan fiction-historia.

  102. Även konstnären, när hon jobbar
    med Disneyworld. Man gör nåt av det.

  103. Det är kanske den man ska
    uppmuntra, tänker jag direkt.

  104. -En skapande idé som är positiv.
    -Blandningen mellan olika känslor.

  105. Många läsare, tittare, åskådare-

  106. -vill ha blandningen
    som Tomas är inne på.

  107. Finns den inte i originalberättelsen,
    oavsett vad den handlar om-

  108. -så kanske man lägger till
    ett eget element för att få den.

  109. Man lägger till nånting,
    men det kräver en noggrann läsning.

  110. Man lägger inte boken åt sidan
    och tänker: "Den var dålig."

  111. "Den vill inte jag läsa. Det finns
    ingen homosexuell, ingen dynamik."

  112. Vad det kan vara man letar efter.

  113. Man fortsätter att engagera sig.
    Din varumärkesdiskussion-

  114. -tangerar det också. - Kerstin.

  115. Och det är inte svart eller vitt.

  116. Men det är just det forskningen
    kan göra. Systematisk kunskap.

  117. Vi har talat om
    jämförande perspektiv i dag.

  118. Jämförelser mellan
    typer av genrer som vi har talat om.

  119. Det ger också bilden,
    hur struktureras berättelsen?

  120. Vad ger den mening?
    Hur formas motreaktionerna?

  121. Det behöver vi forskare som tar reda
    på. Det låter sig inte bara sägas.

  122. Jag hade aldrig kunnat läsa
    dataspelen...

  123. Jag har inte läst dem så-

  124. -som jag kan göra nu,
    efter den korta presentationen.

  125. Jag vill slå ett slag för den
    systematiska kunskapsproduktionen-

  126. -som gör att vi lär oss att läsa
    yttringarna på ett nytt sätt.

  127. Det är inte bara
    allmän samhällsdebatt-

  128. -utan en systematisk
    kunskapsuppbyggnad.

  129. Men det här
    att man lånar av varandra...

  130. Vi hade en diskussion tidigare-

  131. -om fiktion och dokumentär film.
    Den har ju fått ett uppsving.

  132. Man är ute efter det autentiska,
    det verkliga.

  133. Kanske inom dataspelen allra minst-

  134. -men inom film är det väldigt
    tydligt.

  135. Du hade en förklaring kring samspelet
    mellan fiktion och dokumentär.

  136. Ja, det har accentuerats allt mer.

  137. Det dokumentära berättandets styrka
    är att det är förment autentiskt.

  138. Jag säger förment, men, autentiskt.

  139. Och det fiktiva berättandet är
    fiktivt.

  140. Men det vill låna autenticiteten, att
    det är "the real thing".

  141. Det fiktiva berättandet
    lånar formdrag, skakig kamera-

  142. -grynigt foto för att skapa här
    och nu, ett autentiskt berättande.

  143. Det motsatta är jätteintressant.
    Jag har varit på filmfestivaler-

  144. -på Leipzigs dokumentärfestival
    för ett år sen. Vi såg 13 filmer.

  145. Det som då var intressant är
    att dokumentärer lånar-

  146. -det fiktivas sätt
    att skapa narrativ struktur.

  147. Man fiktionaliserar det dokumentära.

  148. Det man vinner då-

  149. -är fiktionens komprimerade
    upphettning av verklighetens stoff.

  150. Men det blir ytterst problematiskt,
    min blick...

  151. Jag förlorar det autentiskas tilltal.
    Jag genomskådar det efter ett tag.

  152. "Hallå, han är ju inte alls så."

  153. En dokumentärfilm handlade om en
    litauisk kvinna som bodde i skogen.

  154. Filmarna hade tänkt sig att hon
    skulle vara på ett visst sätt.

  155. Hon gjorde motstånd, men den
    dramaturgin var som en tvångströja.

  156. "Släpp ut henne! Hon vill nåt annat",
    kände jag hela tiden.

  157. Och konferensen i juni handlar om
    den här-

  158. -fiktionaliseringen av tv, och
    dokumentariseringen av det fiktiva.

  159. "Mixed realities." Det är svårt.

  160. Det symboliska kapitalet
    är det autentiska.

  161. Det angriper man
    för en verklighetseffekt-

  162. -som vi alla ska samlas kring
    som flugor runt en sockerbit.

  163. -Emma nickar.
    -Ja, jag nickar och tänker...

  164. Att det syns tydligt
    i företagen jag tittar på-

  165. -att det är det autentiska
    man söker och ska förmedla-

  166. -via delvis fiktiva berättelser.

  167. Jag tänker också att det rörs ihop.

  168. De är inte lätta, gränserna,
    ens i "verkligheten".

  169. Jag tänkte på... Vid Niagarafallen,
    för länge sen, med min son-

  170. -han var liten och vi kom dit sent,
    mycket turistindustrier runt-

  171. -så det känns som om man är på
    teater, och jag hör mig själv säga:

  172. "Vi måste skynda oss
    innan de stänger."

  173. -Niagarafallen?
    -Ja.

  174. Då insåg jag att det som
    filosoferna talar om stämmer.

  175. Vår förmåga att urskilja
    fiktion och verklighet.

  176. Tydligen kan man stänga dem,
    så de var inte helt fel.

  177. Jonas, i dataspelsvärlden
    säger man väl uttryckligen-

  178. -att det är okej
    att fly in i en fiktion.

  179. Det är det man spelar på.
    Är inte det lite skönt?

  180. Det finns olika rörelser
    men merparten av spelindustrin-

  181. -gör sig inga illusioner.

  182. Det börjar komma nya rörelser
    och krav från speljournalister-

  183. -och, till min stora glädje, spelare
    som ställer krav på innehåll-

  184. -som inte är så vulgärt,
    om jag vågar säga så.

  185. Det lyfts röster om nya porträtt-

  186. -och en mer mångfacetterad skildring
    av människor.

  187. Det finns en motsvarighet
    till fan fiction i spelvärlden:

  188. Indie game-kulturen.
    Genom digital distribution-

  189. -så har indiespel fått ett oerhört
    uppsving och en teknisk utveckling.

  190. I dag kan kanske en handfull
    designer få ut ett kommersiellt spel.

  191. Något som tidigare bara var
    exklusivt för gigantiska bolag.

  192. Där finns olika rörelser.

  193. I min värld om spel och lärande-

  194. -finns en oerhörd makrodiskurs om
    potential att bli konst och allting.

  195. Ända sen -97 så har potentialen
    alltid varit bakom nästa backkrön.

  196. Och vi är inte där än.
    Så vi får se.

  197. Maria, du vet inte riktigt
    vilka som kastar sig in-

  198. -i den här diskussionen, men...

  199. Men nånting om att det är mycket
    kvinnor. Diskussionen i Sverige-

  200. -handlar om att pojkar slutar läsa-

  201. -och lämnar den litterära världen.

  202. Hur ser du på det?
    Kan man få in pojkarna i det här?

  203. Det är ett annat sätt att läsa
    som är mer aktivt?

  204. Mer krävande, men roligare?

  205. Ja, kunde man komma på
    nåt sätt så vore det toppen.

  206. Men i allt det jag har sett,
    hur man börjar läsa fan fiction...

  207. Det startar in en själv,
    i ens eget intresse.

  208. Jag har inget svar på hur man skulle
    kunna förändra den situationen.

  209. Även om det är mest kvinnor
    som skriver fan fiction-

  210. -så betyder det inte att pojkar
    och män är ointresserade av fiktion-

  211. -och vill lägga sig i.
    Det är vanligare att de gör film.

  212. -Att man gör egen film?
    -Ja.

  213. Till exempel att man klipper ihop en
    film för att visa ett annat budskap.

  214. Det finns mycket kritisk läsning där.

  215. Det är uttrycksformerna som varierar.

  216. Tomas, ser du nån skillnad...lite
    har du pekat på det mellan åldrar-

  217. -men ser du nån skillnad mellan kön
    i hur man tar till sig film?

  218. Nej, faktiskt inte. Jag gjorde
    korrelationsanalyser-

  219. -mellan kvinnor och män. Det fanns
    ingen skillnad i det självreflexiva.

  220. Hur man engagerar sig i processer
    om moraliska bilder av världen-

  221. -och processer av sig själv.

  222. Det fanns en skillnad-

  223. -att killar var mer benägna
    att diskutera sina filmupplevelser.

  224. Så att... Men jag tänker
    att den stora frågan-

  225. -om läsning och idéproduktion.

  226. Ovanför hovrar
    en slags oro och ängslan-

  227. -att är vi på väg att förlora
    en sofistikerad läsförmåga.

  228. Det finns ett parallellprojekt.

  229. Några litteraturvetare i Uppsala,
    har gjort en empirisk undersökning-

  230. -och kollat läsningen av
    halvkvalificerade noveller.

  231. De ser ingen dramatisk försämring-

  232. -i förmågan att läsa mellan raderna
    och ta åt sig implicita budskap-

  233. -så de riktiga alarmistiska
    rapporterna verkar motsägas-

  234. -av den empiriska forskningen.
    Men det ställer ändå frågor-

  235. -om de unga killarna och tjejerna
    som gör filmer, producerar texter-

  236. -framför allt de som gör egna filmer
    och lär sig media literacy-

  237. När de producerar idéer,
    och samhällsinlägg-

  238. -i den visuella offentliga arenan,
    hur blir det när vi diskuterar...

  239. När idéer och filosofiska
    ståndpunkter får rörlig bildform?

  240. Det ställer nya krav på
    hur vi tar emot såna processer.

  241. Det är en av anledningarna
    till att en del samhällskonflikter-

  242. -har kristalliserats kring bilder.
    De diskurserna är mycket svårare.

  243. Ta Muhammedkarikatyrerna,
    och andra exempel, där en idé-

  244. -får bildbaserad form.
    Det exploderar.

  245. Det är så svårt när filosofi
    och visualitet möts.

  246. Det kommer att vara en utmaning
    för framtiden, när unga-

  247. -arbetar med film-
    och bildproduktion.

  248. Emma, bilder är en viktig del
    av berättandet för företaget.

  249. Du nickar. Hur tänker du kring det?

  250. Den skrivna berättelsen
    kontra bildförmedlandet.

  251. Ja, och jag vill lägga till flera.

  252. Jag tror som sagt, vi pratar
    om estetik med alla sinnen.

  253. Jag tror att det förkroppsligade
    har en oerhört stark betydelse.

  254. Det kommer in i kroppen.

  255. Bilder, berättelser, ljud, dofter-

  256. -det taktila,
    alla sinnena är egentligen med.

  257. Nu håller jag till temat i dag-

  258. -men i själva verket
    så tror jag på helheten, absolut.

  259. Har vårt behov
    av fiktion och verklighetsflykt-

  260. -på ett sätt
    varit konstant genom tiderna?

  261. Har vi ett större behov att fly nu?

  262. Eller har vi bara olika möjligheter?

  263. I tidernas begynnelse
    fanns berättelsen.

  264. Sen tillkom bilden
    och sen det skrivna språket.

  265. Den nya tv-serieforskningen kommer
    nog peka på att konsumerar mer nu.

  266. Jag knyter det
    till självreflexiviteten.

  267. Aldrig har behovet att reflektera
    varit så stora som nu.

  268. Där är berättelseekonomin med
    och levererar till oss.

  269. -Emma?
    -Jag håller helt med.

  270. Men jag vill också haka på
    att vi berättar mer om oss själva.

  271. I självreflexiviteten ligger också
    ett återberättande för oss själva.

  272. Det har alltid funnits behov av,
    och alltid funnits berättelser.

  273. Jag tycker mig se
    att de tar sig andra uttryck.

  274. Jag är orolig över en
    kommersialisering också.

  275. Jag har en mer jordnära förklaring.
    Det handlar om det här. Teknologin.

  276. På tåget hem tänker jag se
    sista delen av "House of Cards".

  277. Det är inga problem att konsumera.
    Vi har fått helt andra plattformar.

  278. Vi ser rörelser i underhållnings-
    industrin som går emot det.

  279. Om behovet är större,
    är en omöjlig fråga.

  280. De tekniska möjligheterna
    är helt klart större.

  281. Vilka ungar sitter och tittar
    på Kalle Anka på julafton längre?

  282. När vi var små var det fest!
    Tecknat en gång om året.

  283. Nu finns ett enormt utbud.

  284. Det där ger upphov
    till ett annat problem, som du säger.

  285. När jag var liten såg alla på Dallas,
    så gick man till skolan och sa...

  286. Alla såg, och så pratade man om
    exakt samma upplevelse.

  287. Behovet kan vara detsamma.
    Men man kan hitta alternativ-

  288. -och då måste man hitta nya former
    för att prata, och reflektera-

  289. -inte bara själv,
    utan i grupp och på nätet.

  290. Tekniken underlättar också.

  291. Men det tycker jag är en skön grej.

  292. Det leder till större behov
    av samtal med andra:

  293. "Jaha, du tittar också på just
    den serien." I djungeln av fiktion.

  294. För man kan få en känsla av
    att vi väljer vår egen verklighet.

  295. Vårt eget sammanhang. Du menar
    att det skapar en nödvändig dialog.

  296. -Ett behov av en dialog.
    -Ja. Det syns i diskussionsforum.

  297. Hur man söker sig till dem
    som har en liknande erfarenhet.

  298. Man har ingen i klassen,
    på jobbet, som har samma intresse.

  299. Nu kan man ganska lätt,
    förutsatt att man har en dator-

  300. -och att man kan använda den -
    det inkluderar inte hela världen-

  301. -då hitta dem
    som har liknande intresse.

  302. Ja. Det får bli det sista inlägget-

  303. -för dagens seminarium.
    Jag tror att vi gemensamt har fått-

  304. -en hel del nya berättelser
    och intryck att bearbeta på väg hem.

  305. En del av oss kanske tittar på
    nån tv-serie, andra spelar spel.

  306. Eller så börjar vi prata
    om detta, med andra.

  307. Jag tackar för att ni delade med er.
    Fantastiska ögonöppnare-

  308. -och jätteviktigt att få kunskapen
    på samma ställe, tillsammans.

  309. Stort tack för att ni var här,
    och tack för att ni var med oss.

  310. Vi hoppas få återkomma
    med fler kvartalsseminarium.

  311. Textning: Ingrid Berglund
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Gränsen mellan fiktion och verklighet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samtal om berättelsens betydelse för att vi ska förstå samhället. Medverkande: Kerstin Sahlin, vetenskapshuvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap; Tomas Axelson, forskare i religionsvetenskap med medieinriktning vid Högskolan Dalarna; Emma Stenström, forskare i företagsekonomi vid Handelshögskolan; Maria Lindgren Leavenworth, forskare i engelska språkstudier vid Umeå universitet; Jonas Linderoth, forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet. Från arrangemanget "Flykten från verkligheten - människans behov och bruk av fiktion". Inspelat 23 april 2014 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Ämnen:
Svenska
Ämnesord:
Berättande, Litteraturpsykologi, Litteratursociologi, Litteraturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Människans behov av fiktion

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans behov av fiktion

Vårt behov av flykt från verkligheten

Kerstin Sahlin är Vetenskapsrådets huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap. Hon inleder kvartalsseminariet ”Flykten från verkligheten - människans behov och bruk av fiktion” där religion och databerättande möter språk och litteratur. Inspelat 23 april 2014 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans behov av fiktion

Att grotta ner sig i film

Tomas Axelson är forskare i religionsvetenskap med medieinriktning vid Högskolan Dalarna. Han har forskat om hur unga konsumerar film och hur de berörs av den. Från arrangemanget ”Flykten från verkligheten - människans behov och bruk av fiktion”. Inspelat 23 april 2014 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans behov av fiktion

Vampyrer och fan fiction

Maria Lindgren Leavenworth är forskare i engelska språkstudier. Hon talar om läsarproducerad text och bild som får fiktiva världar att växa. Från arrangemanget ”Flykten från verkligheten - människans behov och bruk av fiktion”. Inspelat 23 april 2014 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans behov av fiktion

Datorspel perfekta för maktfantasier

Jonas Linderoth är dataspelsexpert och forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet. Han talar om spel som kulturyttring. Från arrangemanget ”Flykten från verkligheten - människans behov och bruk av fiktion”. Inspelat 23 april 2014 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans behov av fiktion

Berättelsers värde i affärsvärlden

Emma Stenström är forskare i företagsekonomi. Hon konstaterar att berättelseekonomin är viktig i dag. Är det en ny industri som växer fram? Från arrangemanget ”Flykten från verkligheten - människans behov och bruk av fiktion”. Inspelat 23 april 2014 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans behov av fiktion

Gränsen mellan fiktion och verklighet

Ett samtal om berättelsens betydelse för att vi ska förstå samhället. Med Kerstin Sahlin, Tomas Axelson, Emma Stenström, Maria Lindgren Leavenworth och Jonas Linderoth. Från arrangemanget ”Flykten från verkligheten - människans behov och bruk av fiktion”. Inspelat 23 april 2014 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Människans behov av fiktion

Vårt behov av flykt från verkligheten

Kerstin Sahlin är Vetenskapsrådets huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap. Hon inleder kvartalsseminariet ”Flykten från verkligheten - människans behov och bruk av fiktion” där religion och databerättande möter språk och litteratur. Inspelat 23 april 2014 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Allt fler vill lära sig kinesiska

Om man ska kunna lära sig kinesiska är det bra om man är musikalisk. Det säger 22-åriga språknörden Linnea Niklasson som älskar att bo i Peking. Vi möter också Cecilia Lindqvist, en svensk auktoritet i Kina som revolutionerat synen på de kinesiska tecknen.

Fråga oss