Titta

UR Samtiden - Aktuell medicinsk forskning

UR Samtiden - Aktuell medicinsk forskning

Om UR Samtiden - Aktuell medicinsk forskning

En inspirationsdag för gymnasielärare på temat medicinsk forskning. Forskare från Uppsala universitet berättar om sina senaste rön. Det kan till exempel handla om hur hundar kan användas för att kartlägga genetiska riskfaktorer hos människan, risker med överanvändning av antibiotika, evolutionens roll när det gäller kost och hälsa och vad Heliga Birgitta och en inbrottstjuv kan ha gemensamt. Inspelat 13 maj 2014 på SciLifeLab vid Uppsala universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Aktuell medicinsk forskning : Så arbetar SciLifeLabDela
  1. Hej och välkomna!

  2. Jag jobbar på Broad Institute
    i Boston-

  3. -men det är kul
    att bygga upp nåt hemma i Sverige.

  4. Jag ska prata om Science for life
    samt mitt eget forskningsfält.

  5. Science for life laboratory är en
    strategisk satsning från regeringen.

  6. Syftet är att utveckla, använda
    och tillhandahålla-

  7. -storskaliga tekniker
    inom molekylär biovetenskap.

  8. Det var två separata noder från 2010
    eftersom det var olika ansökningar.

  9. Sedan 2013 jobbar man tillsammans
    med ett nationellt centrum.

  10. Det är fyra värduniversitet:
    KI, KTH, SU och Uppsala universitet.

  11. Vi har ungefär 1 500 forskare
    anknutna till oss.

  12. De jobbar runt infrastrukturerna-

  13. -för att titta på arvsmassor och
    proteiner på ett storskaligt sätt.

  14. Vi tillhandahåller en nationell
    resurs med teknikplattformar.

  15. Du kan se vilka proteiner
    som finns i celler och så vidare.

  16. Eftersom det skapas stora datamängder
    vid analyserna-

  17. -hjälper vi till med dataanalys.

  18. Vi erbjuder utbildningar för att lära
    ut hur man analyserar mycket DNA.

  19. Vi försöker driva teknikutvecklingen
    framåt, för det händer så mycket nu.

  20. Vi försöker skapa en tvärdisciplinär
    miljö och rekryterar unga forskare.

  21. Vi kör en del projekt som vi tror är
    viktiga för Sverige. Det är syftet.

  22. Syftet är både inom hälsa och miljö-

  23. -både att förstå hur DNA omsätts
    till proteiner i olika organismer-

  24. -och hur sjukdomar uppstår.

  25. Vi har fokus på människans hälsa-

  26. -men tittar på DNA-proteiner
    i olika typer av organismer-

  27. -allt från bakterier
    till fåglar, fiskar och växter.

  28. Vi har många plattformar
    där vi kan titta på proteiner.

  29. Var finns de? Förändras
    mängden proteiner när man blir sjuk?

  30. Vi använder oss av "bioimaging"-

  31. -där man kan titta på celler
    och molekyler i hög upplösning.

  32. Vi kör mycket genomik.
    Till det hör bioinformatik-

  33. -där vi tittar på all data.

  34. Vi har även kemisk biologi
    och läkemedelsutveckling.

  35. När Astra reducerade i Södertälje,
    och även andra företag minskade-

  36. -ville regeringen behålla förmågan
    att utveckla läkemedel i Sverige.

  37. Därför satsar vi
    på läkemedelsutveckling.

  38. Man kan fråga sig varför
    en akademisk miljö gör det-

  39. -men vi tror att vi kan utnyttja
    den kunskap vi har-

  40. -och hjälpa till
    att göra bättre läkemedel.

  41. Vi har även andra områden
    som strukturbiologi-

  42. -där man tittar noggrannare på
    arvsmassans och proteiners struktur.

  43. Vi har många saker på gång.
    Vi kör allt fler projekt.

  44. Vi har kört
    mer än 2 000 projekt i år-

  45. -sjukdomsprojekt och miljöprojekt.

  46. Vi rekryterar
    unga och lovande forskare utifrån-

  47. -och försöker engagera industrin-

  48. -för att de ska vilja utveckla
    våra forskningsfynd-

  49. -både för att starta företag och
    för att omsätta det till produkter.

  50. Vi samarbetar med sjukvården
    med en plattform-

  51. -som erbjuder klinisk diagnostik
    på ett bättre sätt-

  52. -både DNA- och proteindiagnostik.

  53. Vi har även ett miljöfokus
    som vi inte har hunnit utveckla än.

  54. En fråga är vilka gener som
    predisponerar till folksjukdomar.

  55. Arvsmassan kartlades år 2000, och man
    har hittat många sjukdomsgener-

  56. -men man har fortfarande
    lite förståelse för sjukdomsgenerna.

  57. Skälet till att förstå
    människans sjukdomsgener-

  58. -är att kunna diagnostisera
    sjukdomarna bättre-

  59. -och ju bättre man förstår biologin-

  60. -desto bättre behandlingsmetoder
    kan man erbjuda.

  61. Med nya tekniker blir kartläggning
    av arvsmassan billigare.

  62. Förut har vi tittat
    på vissa delar av arvsmassan-

  63. -men nu kan vi snart titta
    på hela arvsmassan samtidigt.

  64. Jag tror att vi har ett unikt
    tillfälle i Sverige och Skandinavien-

  65. -att förstå folksjukdomarna
    för vi har bra förutsättningar.

  66. Vi har en population som är ganska
    homogen jämfört med USA och England.

  67. Vi har ett bra sjukvårdssystem-

  68. -där man kan titta i journaler
    och alla har tillgång till sjukvård.

  69. Vi har samlat in prover,
    både blod och vävnader, i många år-

  70. -och vi gör det i större skala nu.

  71. Vi har dessutom möjlighet
    att kontakta patienter.

  72. I vissa länder
    får man inte kontakta nån igen.

  73. Dessutom har vi
    en stark biomedicinsk forskning.

  74. Det jag tror är viktigast är
    att vi har en miljö och ett samhälle-

  75. -där man har en tillit mellan
    patienter, läkare och forskare.

  76. Det borde göra det lättare
    att hitta sjukdomsgenerna.

  77. En homogen population gör att
    om du och jag har samma cancer-

  78. -har vi mer sannolikt överlappande
    gener än en asiat och en afrikan.

  79. I de populationerna
    är det svårare att förstå samband.

  80. Vi kommer att jobba hårt
    inom svensk forskning-

  81. -med att ta tillvara möjligheterna
    med de nya, storskaliga teknikerna.

  82. Vi jobbar även på miljöfrågor
    och biodiversitet.

  83. Östersjömiljön är ett exempel
    på nåt som är påverkat.

  84. Vi vet inte hur påverkat det är.

  85. Det har gjorts studier
    där man har kartlagt-

  86. -biodiversiteten
    på olika ställen i Östersjön.

  87. I och med den bakgrunden
    kan vi fortsätta ta vattenprover-

  88. -och verkligen se hur miljön mår.

  89. Inom Scilifelab har vi möjligheter
    att köpa dyrare instrument-

  90. -där man kan sortera bakterierna
    och titta på dem var för sig-

  91. -vilket ger en tydligare bild
    av vad som finns där-

  92. -än om man bara tittar på allt
    på en gång i en enda röra.

  93. Det här var ett försök
    att illustrera vad vi gör.

  94. Vi tycker att det är viktigt
    att engagera folk runt omkring.

  95. Vi försöker vara med på olika
    ställen, gärna på lärardagar.

  96. Har ni intresse av att ta hit klasser
    får ni hemskt gärna säga till.

  97. När vi ordnar kurser har vi studenter
    från universitetet som hjälper till-

  98. -men man kan nog engagera andra unga
    människor som är intresserade.

  99. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Så arbetar SciLifeLab

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Professor Kerstin Lindblad berättar om Sveriges hittills största satsning på forskning inom "life science". SciLifeLab ska kunna erbjuda tekniska resurser och expertis inom området molekylär biovetenskap till forskare i hela landet. Inspelat den 13 maj på SciLifeLab vid Uppsala universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Biologi > Genetik och genteknik
Ämnesord:
Biologi, Biovetenskaper, Medicin, Medicinsk forskning, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Aktuell medicinsk forskning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Aktuell medicinsk forskning

Så arbetar SciLifeLab

Professor Kerstin Lindblad berättar om Sveriges hittills största satsning på forskning inom "life science". SciLifeLab ska kunna erbjuda tekniska resurser och expertis inom området molekylär biovetenskap till forskare i hela landet. Inspelat den 13 maj på SciLifeLab vid Uppsala universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Aktuell medicinsk forskning

Hundar hjälp vid människans sjukdomar

Kan hundar hjälpa oss att förstå människans sjukdomar? Professor Kerstin Lindblad menar att hunden och människan drabbas av ungefär samma sjukdomar och har mycket lika gener. Inspelat den 13 maj på SciLifeLab vid Uppsala universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Aktuell medicinsk forskning

Antibiotikaeran närmar sig slutet

Forskaren Åsa Melhus berättar om det forskningsarbete som idag bedrivs för att hitta rätt behandlingsmetod mot de livshotande multiresistenta bakterierna. Inspelat den 13 maj på SciLifeLab vid Uppsala universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Aktuell medicinsk forskning

Datorer och matematik i hälsoarbetet

Adam Ameur är forskare i bioinformatik. Han redogör för hur de nya teknikerna med dna-sekvensering kan användas inom sjukvården. Inspelat 13 maj på SciLifeLab vid Uppsala universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Aktuell medicinsk forskning

Formativ bedömning inom NO

Forskaren och gymnasieläraren Eva Molin berättar om hur hon ser på begreppet formativ bedömning. Inspelat den 13 maj på SciLifeLab vid Uppsala universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Aktuell medicinsk forskning

Diet ur ett evolutionärt perspektiv

Professor Ulf Gyllensten berättar att människan kan tillverka de viktiga fettsyror som behövs för vår överlevnad. Dagens livssituation med ett överskott på näring ökar dock risken att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. Inspelat den 13 maj på SciLifeLab vid Uppsala universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Aktuell medicinsk forskning

Koppling mellan heliga Birgitta och en inbrottstjuv

Marie Allen är professor i rättsgenetik. Hon berättar att dagens rättsgenetiker kan lösa historiska gåtor genom att analysera mycket små biologiska spår som t.ex. saliv, ben och hårstrån. Inspelat den 13 maj på SciLifeLab vid Uppsala universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Mikroorganismer vi lever med

Snöflingor som växer fram på havsbakterier

Åke Hagström, professor i marinbiologi på Havsmiljöinstitutet vid Göteborgs universitet, berättar om hur bakterierna följer med vatten och dammpartiklar i kretsloppet. Inspelat i Örebro den 8 maj 2013. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Drogprevention på måfå

Skolan ska arbeta förebyggande och upplysa om riskerna med alkohol, tobak och narkotika. Men hur gör man det på bästa sätt? Några gemensamma riktlinjer för hur droginformation ska gå till finns inte och när Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, utredde effekten av ett antal metoder som används i skolor, kom man fram till att de flesta i praktiken är verkningslösa. Vad är meningen med förebyggande arbete om man inte vet att det fungerar?

Fråga oss