Titta

UR Samtiden - Lika värde

UR Samtiden - Lika värde

Om UR Samtiden - Lika värde

Föreläsningar och diskussioner om om vad som krävs för att forma en rättvis skola. Forskare och pedagoger resonerar kring specialpedagogiska utmaningar de står inför. Inspelat i Conventum i Örebro vid konferensen som hölls 3-4 februari 2014. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Lika värde: Bedömning för lärandeDela
  1. Det känns som en utmaning
    att stå inför er.

  2. Jag är nog den i rummet som har
    minst specialpedagogisk kompetens.

  3. Det enda i min bakgrund
    som handlar om det är-

  4. -att jag har arbetat fem år på barn-
    och ungdomspsyk som fritidsledare-

  5. -med en miljöterapeutisk inriktning
    i slutet av 70-, början på 80-talet.

  6. Jag är lärare
    som min identitet, gymnasielärare-

  7. -men sedan fem år
    så arbetar jag med lärare.

  8. Vi hörde ju tidigare
    att väldigt mycket handlar om-

  9. -att få lärare och skolan
    att utveckla en kultur-

  10. -som gynnar elevers lärande
    på ett annat vis.

  11. Jag tror att det är därför som jag
    är inbjuden i dag att tala med er.

  12. Det jag har jobbat med
    under de senaste fem åren-

  13. -är att jobba mot lärare
    för att utveckla lärare.

  14. Precis som det är trist att säga till
    en elev: "Du klarar inte det här"-

  15. -utan vi måste
    skapa förutsättningar för eleven-

  16. -måste vi på samma vis hitta
    förutsättningar för lärarna-

  17. -att kunna utvecklas. Ibland kommer
    frågan: "Är det inte bra som det är?"

  18. Då är det lite trösterikt
    att läsa Tranströmer.

  19. Man blir aldrig färdig,
    och det är som det ska.

  20. Likvärdighet handlar det väldigt
    mycket om i Bedömning för lärande-

  21. -som jag fokuserar på.

  22. Jag kommer att försöka förklara
    och ta med er på en liten resa.

  23. Man brukar tala längre, men några
    exempel så ni får en känsla för-

  24. -vad Bedömning för lärande
    är för nåt.

  25. Bedömning för lärande
    handlar om tre perspektiv.

  26. Om jag arbetar med en bedömning
    som ska verka för elevens lärande-

  27. -måste jag uppnå följande effekter:
    Att eleven ser tydligare-

  28. -vad den kvalitet
    som den ska utveckla är för nåt.

  29. Alltså målet, vart är man på väg?

  30. Det andra: Var befinner sig
    eleven nu? Vilka styrkor?

  31. Det här med de röda, gröna och
    gula pennorna. Tänk på det viset.

  32. Och det tredje perspektivet: Vad är
    viktigast att ta itu med just nu?

  33. Förut när jag rättade som
    engelsklärare kunde jag lägga nya...

  34. Elever som hade kommit till gymnasiet
    med ganska skrala betyg i engelska.

  35. Jag la deras första skriftliga alster
    mot "the Queen's English"-

  36. -för jag lärde mig att inte "befästa
    felaktigheter i språkbruket".

  37. Det betydde ibland att jag skrev mer
    än de hade gjort själva.

  38. Ni kan lista ut
    vilken färg på pennan jag hade.

  39. Då var ju budskapet till eleven att:

  40. "Engelska är nåt som du gör väldigt
    mycket fel i. Passa dig för det."

  41. I stället för att jag fokuserar
    på det som nu är viktigast-

  42. -för att utveckla
    den kommunikativa förmågan.

  43. Bedömning för lärande
    är inte en metod-

  44. -utan en av
    de stora svårigheterna med detta-

  45. -är att få in ett slags förhållnings-
    sätt till lärandeprocessen-

  46. -och få lärare
    att anamma det på nåt vis-

  47. -och göra det till sin beprövade
    erfarenhet i sina klassrum.

  48. Så den viktigaste erfarenheten
    från Borås, som jag kan dela med er:

  49. Vill ni att lärares undervisning
    ska utvecklas-

  50. -så måste det finnas
    ett utrymme i deras tjänster-

  51. -där de tillsammans med sina kollegor
    får arbeta strukturerat-

  52. -för att utveckla sin undervisning.
    Det ska inte handla om elevproblem-

  53. -inte om
    vad man ska göra på en lektion-

  54. -utan det ska handla om
    att betrakta lärandeprocessen.

  55. Ett grundproblem i lärandeprocessen
    är ju:

  56. Läraren lär ut,
    läraren strävar mot sina mål.

  57. Det är lärarens uppgift.

  58. Det är en sak vad jag går igenom,
    men en annan sak, det vet alla-

  59. -vad eleven har lärt in för nåt.

  60. Ibland kan det där
    vara som en klyfta.

  61. Ibland kan det kännas för mig
    som undervisar som en avgrundsklyfta.

  62. Det vi måste få till är en bro
    ifrån elevens position-

  63. -till de mål vi vill mot. Det här
    gapet tenderar att bli större.

  64. Det sägs att elever är omotiverade
    och har negativa hållningar.

  65. Mycket av det som professor Dyson
    gick igenom pekar på det-

  66. -pekar på att man har med sig mycket
    i bagaget som gör klyftan starkare.

  67. Man hamnar i en situation där man
    inte är inriktad mot lärande-

  68. -utan är i skolan av andra skäl.

  69. Samtidigt som vi genom de
    förändringar och reformer som sker-

  70. -ökar trycket på lärare att
    vara kunskapsinriktade mot målet.

  71. Jonas Frykman skrev för några veckor
    sen i Expressen en debattartikel-

  72. -med anledning utav skolans resultat,
    som var intressant.

  73. Han såg då att i dagens skola
    så är bron över den här klyftan-

  74. -de välutbildade föräldrarna.

  75. De lyckas få med sig, de jobbar
    väldigt mycket med sina barn-

  76. -och lyckas få med dem över.

  77. Vad jag menar är
    att Bedömning för lärande-

  78. -är bron över, mellan det
    som är utlärt och inlärt.

  79. Jag ska försöka visa varför.
    Vi kan ta ett litet exempel.

  80. Låt oss tänka oss att vi
    på lågstadiet nånstans-

  81. -har en elev som väldigt ofta
    kommer fram till att 5-5=4.

  82. Gör liknande fel
    på den typen av uppgifter.

  83. Då kan inte läraren
    i sin iver fortsätta.

  84. Den kan inte dra i väg. Det som
    Bedömning för lärande handlar om-

  85. -är att läraren tvingas
    vända sig mot eleven-

  86. -och försöka förstå eleven.

  87. Innan du kan fortsätta så måste du
    hitta "hur kan det vara logiskt?".

  88. Du kan inte gå vidare, utan du
    måste korrigera, hjälpa eleven-

  89. -att komma till ett annat perspektiv
    på taluppfattningen.

  90. Nån som har nån idé
    hur det kan vara logiskt att 5-5=4?

  91. Tänker du så?
    Så tar vi bort femman. Precis.

  92. Då blir det ju faktiskt fyra.

  93. Så det är det första, att Bedömning
    för lärande handlar om att läraren...

  94. Vi måste bejaka att lärare har en god
    förtrogenhet och en känsla för målen.

  95. Vad det är en elev ska kunna,
    kunna visa och kunna göra.

  96. Annars kan eleven aldrig göra det, om
    det är nåt dokument från Skolverket.

  97. Läraren måste äga det i sin person.

  98. Det andra som läraren måste göra-

  99. -är att ha ett väldigt, väldigt
    stort intresse och en stor förmåga-

  100. -att se och kunna göra såna här
    bedömningar. "Vad står det här för?"

  101. Men det viktigaste är att tillsammans
    med sina kollegor kunna fundera över-

  102. -"Vad gör vi då?". Det viktigaste
    för eleven är att få komma vidare.

  103. Inte bara få en diagnos, gå hem
    från sjukhuset och tro allt är bra.

  104. Vi måste få nåt
    som läker i processen.

  105. Så Bedömning för lärande
    ställer vissa krav på läraren-

  106. -som vi ska försöka presentera.

  107. För det första, som jag sa tidigare:

  108. Vi måste ha lärare
    som har en väldig, väldig passion-

  109. -och en förtrogenhet med målen.

  110. Som äger det själva,
    som en realitet, som en verklighet.

  111. Vad är det eleven ska kunna,
    kunna visa och kunna göra?

  112. Och vet hur det ser ut
    när eleven börjar komma dithän.

  113. För annars kan, som sagt,
    aldrig det ges till eleven.

  114. Det finns lärare runt om i landet
    som säger:

  115. "Skolverket ska tala om betygen", men
    jag tror att det vore till förfång.

  116. Lärare måste arbeta tillsammans för
    att förtydliga vad målen står för.

  117. Det andra perspektivet
    är det här att vända sig mot eleven.

  118. Eleven... Läraren, förlåt,
    ska ha ett genuint intresse-

  119. -och vara skicklig i att
    kunna upptäcka, hitta eleven-

  120. -och förstå hur den tänker och se:

  121. "Hur kan det vara logiskt att på
    det viset tänka om det här målet?"

  122. Och att de underliga tankarna
    och underliga sättet att bete sig-

  123. -är sätt att försöka göra
    mina lärandemål begripliga.

  124. Så det är det andra.

  125. Många tror att undervisning
    handlar om att leverera en kurs.

  126. Vi behöver inte lärare om det är så.

  127. Det finns via media runt om,
    ute på nätet förträffliga sätt.

  128. Det är det här
    som är konsten i lärandet-

  129. -nämligen att själv äga
    en förtrogenhet med målen-

  130. -hitta var eleven är
    och sen det som är konsten:

  131. Att skapa verksamhet
    så att man får en bro däremellan.

  132. Vi ska ha ett arbetssätt så att
    eleven upptäcker de här perspektiven-

  133. -och kommer in i det.

  134. Om ni tänker
    den där bilden med gapet-

  135. -så handlar det också om att läraren
    måste strukturera perspektiv-

  136. -så att eleven inte hamnar
    i den där passiva rollen.

  137. Vi måste bygga in i undervisnings-
    situationer stöd för eleven-

  138. -så att den vänder sig mot det vi
    vill att de ska vara uppmärksamma på.

  139. Bedömningen används för lärande
    och är ett av de starkaste verktygen-

  140. -för att synliggöra
    vad som är kvalitet-

  141. -och att få elever att tillsammans
    utforska vad som är kvalitet.

  142. Det är den viktigaste aspekten
    i skolan i dag-

  143. -att få skapa en undervisning
    som mycket mer-

  144. -gör att elever
    är med i den processen-

  145. -att undersöka vad som är kvalitet,
    att upptäcka vad som är kvalitet-

  146. -att få lyckas med uppgifterna.

  147. Blir det inte rätt första gången, att
    arbeta tillsammans för att nå framåt.

  148. Låt mig ta ett exempel från
    gymnasiet. Det kan låta långt bort-

  149. -men det är årskurs ett i gymnasiet.
    Principen är ganska enkel.

  150. Det som hände var att en lärare
    i årskurs ett i engelska-

  151. -hade konstaterat
    att den grupp hon hade...

  152. Helt okej med vokabulären,
    skrev bra saker också.

  153. Däremot fanns det en motvilja mot
    att tala engelska med varandra-

  154. -att interagera spontant på engelska.
    Det var ofta svenska.

  155. Så hon kände att hon behövde få
    i gång det, "speeda upp" det lite.

  156. Det hon gjorde då var att ordna
    "speed dating" i klassrummet.

  157. Tänk inte fel nu, att det var
    pojke/flicka. Det var alla möjliga.

  158. Du hamnade parvis i en viss station
    där du fick ett ämne-

  159. -och under fyra minuter skulle du
    samtala med din kamrat om det.

  160. Du hamnade i lite olika roller också.

  161. Efter fyra minuter kom en signal
    och så bytte man.

  162. När tio minuter var kvar
    så bröt man lektionen.

  163. Trots att man så att säga ville
    hålla på med att träna deras tal.

  164. Det var för en liten
    Bedömning för lärande-uppgift.

  165. Uppgiften var att man skulle
    fylla i de här bubblorna.

  166. Den första: "Vad jag tyckte bäst om
    under lektionen var..."

  167. Den andra: "Jag är inte säker på..."

  168. Och den tredje:
    "Jag vill göra mer av..."

  169. I svensk skola i dag, särskilt i
    gymnasiet, är det fokus på görande-

  170. -och för elevens del
    "har gjort" saker.

  171. Men kom ihåg inlärt och utlärt
    och gapet däremellan.

  172. Vad vi måste göra är den här typen av
    frågor som blir ett stöd för eleven-

  173. -att rikta sig mot lärandemålet,
    att se på dem.

  174. Det eleven måste göra i första frågan
    är en bedömning-

  175. -inför sin lärare, i kommunikation
    med sin lärare. "Vad var bäst?"

  176. Hon skrev: "Jag gillade
    att jag fick flyt under tiden"-

  177. -"och kunde uttrycka mig
    på flera sätt, vilket förvånade mig."

  178. "Jag är inte säker på..." Återigen en
    bedömning. Vad är jag inte säker på?

  179. Det betyder att eleven tvingas att
    vända sig mot vad det går ut på.

  180. "Jag är inte säker på mig själv. Jag
    är glad att vi fick prata så mycket"-

  181. -"att jag insåg
    att jag faktiskt kan."

  182. Tredje exemplet:
    "Jag vill göra mer av..."

  183. Vi måste hjälpa eleverna
    att se samband i sitt lärande-

  184. -så man inte går ifrån
    det ena klassrummet till det andra-

  185. -och pang bom har man slutat!

  186. Vi måste hjälpa eleven, stötta eleven
    att se samband mellan lärande.

  187. Eleven svarar:
    "Den här typen av övningar."

  188. Titta, värdet utav att eleven
    själv kommer till insikt.

  189. Här har lärande skett! Jag har
    förflyttat mig till en ny position-

  190. -där jag vet
    att jag behärskar informellt tal.

  191. Jag fick flyt
    under tiden det här hände.

  192. Vanligaste problemet i svensk skola
    är motivation. Det här skapar det.

  193. Att få syn på och upptäcka
    sitt eget lärande...

  194. Det finns inget
    som stärker motivationen så mycket!

  195. Frågorna skapar stöd och tvingar
    eleverna att tänka om lärande-

  196. -få syn på sitt lärande,
    att det faktiskt har skett.

  197. Minns Vygotskys ord om sambandet
    mellan språk och tanke!

  198. Att formulera det på detta viset
    gör också att eleven befäster det.

  199. För det första är paddan en krycka,
    ett hjälpmedel på särgymnasiet.

  200. Jag hälsade på Anna.

  201. Det finns flera orter som har arbetat
    intensivt med att utveckla det.

  202. Halmstad är en ort,
    Kalmar har också varit med.

  203. Det som Anna, den läraren
    jag hälsade på i särgymnasiet-

  204. -som är integrerat ibland,
    ibland för sig själva...

  205. Paddan är en krycka på så vis att det
    hjälper eleverna att bära ett minne-

  206. -minne av vad man har gjort,
    minne av vad man har lärt sig.

  207. Man QR-scannar, till exempel.
    Anna hjälper dem att göra koder.

  208. På det viset kan boktipsen
    som kamraterna har gjort...

  209. Jag får ner dem i paddan,
    har dem med mig.

  210. Nästa gång jag väljer bok
    utgår jag ifrån dem.

  211. Det hjälper dem att bära sina tankar.
    De skriver en del, talar in.

  212. En del filmar också.

  213. Det hjälper dem med de exekutiva
    funktionerna, att få saker gjorda-

  214. -genom att de får påminnelser.

  215. Det hjälper dem också att rikta
    uppmärksamheten genom Annas frågor.

  216. "Vad håller du på med?
    Vad tränar du på nu?"

  217. Det får kommunikationen
    att fungera med kamrater.

  218. Vi kikar på ett exempel. De hade ett
    läsprojekt, utvecklingsstörda elever.

  219. Då gav Anna de här frågorna:

  220. "Läsa eller lyssna, vilket är bäst?"

  221. "Var läsloggen stöd för att komma
    ihåg allt och göra presentationen?"

  222. "Vilket digitalt verktyg använde du?"
    Sen välja några av de här meningarna.

  223. Jag ska bara avsluta med att visa
    vad Benny svarade på det här.

  224. "Läsa eller lyssna, vilket är bäst?
    Varför?" Härligt svar:

  225. "Ingen aning.
    För att jag inte vet de?"

  226. Det är så gott. De är så "Jag kan
    inte bestämma mig." Man hymlar inte.

  227. "Var läsloggen stöd för att..."

  228. Benny tycker att den var stöd för
    att skriva boktips. Det gav hjälp.

  229. Det är... Hade jag haft tid
    kunde jag ha visat den-

  230. -men det är att skapa en ställning
    som hjälper eleverna att lyckas.

  231. Det är mycket sånt.

  232. "Vilket digitalt verktyg
    använde du?" Han använde popplet.

  233. Kanske skulle kunna använda det igen.

  234. "Jag tyckte det var lite kul
    att göra popplet."

  235. Vilka meningar valde han
    att skriva färdigt?

  236. "Jag har blivit bättre på
    att förstå vad jag läser."

  237. Jämför det
    med gymnasieeleven i engelska.

  238. Minst lika viktigt för dessa elever
    att själva uttrycka det.

  239. Och Anna kommenterade det.
    Det är riktigt sant.

  240. Att uttrycka och befästa
    för sig själv. Det finns kvar.

  241. Sen fick Anna syn på nåt annat.

  242. Benny är nöjd med att lyssna och rita
    samtidigt. Det visste hon inte.

  243. Det är exempel på hur läraren
    skapar uppgifter som hjälper eleven-

  244. -att vända sig mot lärandemålet.

  245. Hur elevens svar,
    hur samma uppgifter hjälper läraren-

  246. -att få syn på eleven,
    att möta eleven-

  247. -och anpassa undervisningen
    utifrån det.

  248. Så vad Bedömning för lärande är, jag
    hoppas att ni har fått en liten smak-

  249. -är att bägge parter vänder sig
    mot varandra när vi lyckas med det.

  250. Och då blir det bron
    mellan utlärt och inlärt.

  251. Men ska ni kräva
    att era lärare ska bli bättre-

  252. -så måste ni ha regelbundet utrymme.

  253. En och en halv timme minst
    en gång i månaden under lång tid-

  254. -för dem att reflektera tillsammans
    över sin undervisning.

  255. Vi kan inte bara säga ungefär som
    till en dålig elev, "Skärp dig!"-

  256. -utan vi måste skapa ett utrymme även
    för lärares lärande i organisationen.

  257. Tack så mycket.

  258. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Bedömning för lärande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Föreläsning med Anders Holmgren som är utvecklingsledare i Borås stad. Han arbetar med en pedagogisk metod som kallas bedömning för lärande. Den syftar till att aktivera eleverna och avslöja lärandets hemligheter för dem. Inspelat i Conventum i Örebro vid konferensen som hölls 3-4 februari 2014. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Lika värde

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lika värde

Hur barn lär sig teckenspråk

Föreläsning med Emelie Cramér-Wolrath som är forskare inom specialpedagogik. Hon redogör för upptäckter hon gjort kring barns språkinlärning i en familj med döva och hörande barn. Teckenspråk är familjens gemensamma språk. Inspelat i Conventum i Örebro vid konferensen som hölls 3-4 februari 2014. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lika värde

Bedömning för lärande

Föreläsning med Anders Holmgren som är utvecklingsledare i Borås stad. Han arbetar med en pedagogisk metod som kallas bedömning för lärande. Den syftar till att aktivera eleverna och avslöja lärandets hemligheter för dem. Inspelat i Conventum i Örebro vid konferensen som hölls 3-4 februari 2014. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lika värde

Vår skyldighet till eleverna

Lennart Rådbrink och Wern Palmius, som båda är rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten, föreläser och samtalar om alla elevers rätt till kvalitativt god utbildning och att nå utbildningens mål. Inspelat i Conventum i Örebro vid konferensen som hölls 3-4 februari 2014. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lika värde

Samarbete för specialpedagogik

Elisabeth Lindén, fil. mag i specialpedagogik, föreläser om sina studier av flerspråkighet och specialpedagogik. Hon berättar hur man kan upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter. Inspelat i Conventum i Örebro vid konferensen som hölls 3-4 februari 2014. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lika värde

Särskilt stöd och rättvisa

Alan Dyson, professor i utbildningsvetenskap, föreläser om hur man kan göra skolan mer rättvis genom andra förhållningssätt till specialundervisning än de som är vanliga idag. Inspelat i Conventum i Örebro vid konferensen som hölls 3-4 februari 2014. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lika värde

Hur lär sig döva barn att läsa?

Specialpedagogen Helena Fos Ahldén föreläser om språkutvecklingen hos döva barn. Hon konstaterar bland annat att döva barn behöver samtala om de texter de läser på teckenspråk för att lära sig läsa. Inspelat i Conventum i Örebro vid konferensen som hölls 3-4 februari 2014. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lika värde

Stöd för flerspråkiga barn

Eva-Kristina Salameh, med.dr och leg. logoped, föreläser om språkutveckling hos flerspråkiga barn. Inspelat i Conventum i Örebro vid konferensen som hölls 3-4 februari 2014. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Alla behövs och alla kan

Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, talar om skolans utveckling de närmaste 40 åren. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolval - lek eller nytta?

Vi tittar närmare på skolornas demokratiuppdrag och hur ett skolval passar in i den bilden. På närmare 1 800 skolor landet över har det arrangerats skolval. Här möter vi elever och lärare från skolor med olika sätt att förbereda sig. Demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) och Mattias Hallberg, ordförande i Sveriges elevkårer, berättar hur de ser på skolvalens roll.

Fråga oss