Titta

UR Samtiden - Universell design 2014

UR Samtiden - Universell design 2014

Om UR Samtiden - Universell design 2014

Internationell konferens om design för alla. Forskare, arkitekter och tillgänglighetsexperter berättar om utmaningar och kreativa lösningar inom universell design. Hur skapar vi arkitektur och design som får alla, även personer med funktionsnedsättning, att känna sig inkluderade i samhället? Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Universell design 2014: Trappor för lek och funktionDela
  1. Jag jobbar på Center for Inclusive
    Design and Environmental Access.

  2. Det är ett ledande forskningscenter
    inom universell design i USA.

  3. Doktor Edward Steinfeld är chef.

  4. Han har skrivit
    "The principles of universal design"-

  5. -och "The goals of universal design".

  6. Jag ska prata om en studie
    om effekten av interaktiva trappor.

  7. I den här studien
    tittade dr Steinfeld och jag på-

  8. -hur interaktiva trappor
    kan inverka på beteende-

  9. -och påverka hur folk använder trappor
    på ett säkert sätt.

  10. Trappor är en farlig del
    av den byggda miljön.

  11. Att förstå vilken inverkan
    trappors design och konstruktion har-

  12. -är en viktig del av universell design.

  13. Folk i alla åldrar ramlar i trappor.

  14. Det inbegriper barn,
    unga vuxna, vuxna och äldre.

  15. Det är inte begränsat till
    en viss kategori människor.

  16. Unga vuxna är en stor riskgrupp-

  17. -eftersom de använder trappor
    i större utsträckning än äldre.

  18. Äldre är visserligen bräckligare
    men de undviker oftare trappor.

  19. Det finns andra faktorer
    att ta hänsyn till.

  20. Olyckor orsakade av distraktion
    kommer förmodligen att öka-

  21. -eftersom vi använder elektronisk
    utrustning i större utsträckning.

  22. Allt det är relaterat
    till säkerhet i trappor.

  23. Varje år dör 1 900 personer
    till följd av olyckor i trappor-

  24. -och 1,3 miljoner
    hamnar på sjukhus varje år.

  25. Och det är bara i USA.

  26. Många rapporter visar-

  27. -att dessa olyckor ofta beror på
    trappornas design och konstruktion.

  28. Det kan bero på ojämna trappsteg-

  29. -eller att trappstegen är svåra att se.

  30. Vi har gjort en undersökning som visar-

  31. -att folk anser att trappor är det mest
    problematiska i offentliga byggnader.

  32. Vi frågade 24 grupper.

  33. Både de med funktionsnedsättning
    och de utan tyckte likadant.

  34. Trots farorna finns det hälsofördelar
    med att ta trapporna.

  35. Så forskare och stadskontor
    uppmuntrar folk att gå i trappor.

  36. Att gå i trappor kan hjälpa med vikten,
    kolesterolnivån och att stärka benen-

  37. -samt ge kardiovaskulär träning.

  38. Eftersom det finns trappor
    i alla flervåningsbyggnader...

  39. ...ser man trappor
    som ett sätt att få motion-

  40. -och något vi borde använda oftare
    för att hålla oss aktiva.

  41. Det är extra relevant i USA-

  42. -där vi står inför en fetmaepidemi.

  43. För att uppmuntra folk
    att ta trapporna i New York-

  44. -har man utformat riktlinjer
    i "Active design guidelines".

  45. Den specificerar
    och ger exempel på olika sätt-

  46. -som arkitekter och formgivare kan
    bygga på för att minska stillasittande.

  47. För trappor finns det ett stort kapitel.

  48. De ska vara lätta att se,
    lättillgängliga och attraktiva-

  49. -speciellt i offentliga byggnader-

  50. -där folk är mer benägna att ta hissen
    i stället för trapporna-

  51. -kanske av gammal vana.

  52. En strategi som man ofta överväger
    är att använda interaktiva trappor.

  53. På bilden ser ni en trappa-

  54. -på en tunnelbanestation i Stockholm.
    Den kallas Pianotrappan.

  55. Den är placerad
    alldeles bredvid en rulltrappa.

  56. Trappan var en del av
    en rolighetsteori-kampanj 2009.

  57. Hypotesen var att folk skulle
    ta trappan oftare än rulltrappan-

  58. -om den var rolig.

  59. De testade hypotesen
    genom att designa trappan-

  60. -så att den såg ut och lät som
    en keyboard när man gick i den.

  61. Projektet rapporterade att 66 procent
    fler än normalt tog trappan.

  62. Så interaktiva trappor är förmodligen
    roligare att använda-

  63. -och skulle kunna öka
    trappanvändingen.

  64. Men det finns vissa saker
    att ta hänsyn till.

  65. Vi vet inte mycket om deras inverkan
    på beteende och säkerhet.

  66. Ursäkta, jag ska bara
    titta i mina anteckningar.

  67. Som sagt vet vi inte mycket om
    interaktiva trappors inverkan-

  68. -utöver att de ser roliga ut att gå i.

  69. Ett av våra huvudsyften med studien
    var att lära oss mer om deras inverkan.

  70. Det finns olika aspekter
    att ta hänsyn till.

  71. En högre användarfrekvens
    ökar risken för olyckor.

  72. Säkerheten i trappor beror till stor del
    på hur uppmärksamma vi är.

  73. Vi måste titta på trappstegen framför
    oss och se var vi ska sätta ner foten.

  74. Vi måste titta var ledstången sitter.

  75. Så interaktivitet kan påverka
    användarens visuella uppmärksamhet.

  76. Å ena sidan kan de vara distraherande-

  77. -så att man inte fäster blicken
    ordentligt på trappstegen-

  78. -och på så vis ökar fallrisken.

  79. Å andra sidan kan det leda till ökad
    försiktighet eftersom man är osäker.

  80. En tredje aspekt att ta hänsyn till-

  81. -är att interaktiva trappor motiverar
    folk att använda dem på ovanliga sätt.

  82. Man ser ofta att folk springer,
    hoppar, dansar eller går på alla fyra.

  83. Så det kan krävas
    extra säkerhetsanordningar-

  84. -till exempel halkskydd på trappstegen
    och rejäla ledstänger.

  85. Syftet med studien var att bygga
    en kunskapsbas för trappsäkerhet.

  86. Det är ett väldigt
    begränsat forskningsområde.

  87. För att göra det analyserade vi
    två interaktiva trappor på museum.

  88. Vi analyserade också en vanlig trappa
    i en universitetsbyggnad.

  89. Det var vår kontrollgrupp.

  90. Alla tre trappor var byggda i USA
    och de användes i USA.

  91. Vi analyserade trapporna
    och jämförde användarnas beteende-

  92. -samt incidenterna med riskabelt
    trappanvändande i alla tre trappor.

  93. Vi jämförde likheter och skillnader-

  94. -mellan de interaktiva trapporna
    och kontrollgruppen.

  95. Hypotesen var att användarna skulle
    titta mer på den interaktiva trappan-

  96. -titta mindre på omgivningen
    och använda ledstången mer.

  97. Så hypotesen var att användarna skulle
    använda säkerhetsrelaterat beteende.

  98. De skulle vara försiktigare.

  99. På bilden ser ni de interaktiva
    trapporna som jag observerade.

  100. Trappan längst upp finns
    i ett vetenskapsmuseum i Boston.

  101. Den kallas Ljudtrappan.

  102. Den har fotoelektriska sensorer
    och reflektorer-

  103. -på vardera sida av varje trappsteg.

  104. Den skickar osynliga ljusstrålar
    mellan sensorerna.

  105. När ljusstrålen bryts
    av en fot eller någon annan rörelse-

  106. -utlöser det ljud ur högtalare.

  107. Det systemet är mindre störande.

  108. Man ser inte interventionen-

  109. -förutom prickarna
    på sidan av trappstegen.

  110. Trappan längst ner finns
    på ett barnmuseum i Pittsburgh.

  111. Det här interaktiva systemet fungerar
    genom sensorplattor på planstegen.

  112. Plattorna är gjorda av vinyl.

  113. Precis som på andra museet utlöser
    plattorna ljud när de utsätts för tryck-

  114. -så man måste kliva på dem.

  115. Ni kan se att trappan
    verkar vara delad på mitten.

  116. På högra sidan
    har kanterna silverfärgat material-

  117. -där sitter sensorplattorna.

  118. De var bara installerade
    på höger sida av trappan.

  119. De var alltså tänkta för
    användare som går uppför trappan-

  120. -eftersom man i USA håller till höger
    när man går uppför en trappa.

  121. Vi observerade båda trapporna
    i två timmar.

  122. Vi tittade bara på
    de som gick nerför trappan.

  123. Det berodde på våra metoder-

  124. -som gjorde att vi inte såg huvud- och
    ögonrörelserna på de som gick upp.

  125. Vi dokumenterade och jämförde
    beteenden och incidenter i trapporna.

  126. Jag har några klipp att visa er.

  127. Ingen blev allvarligt skadad,
    men den lilla pojken ramlar.

  128. Men som ni ser gick det bra.

  129. Där tappade
    hon balansen.

  130. Han missade
    sista trappsteget-

  131. -för att han inte tittade var han klev.

  132. Det var några klipp från observationen.

  133. Diagrammet är en korsjämförelse
    av nyckelbeteenden.

  134. Till vänster är resultaten
    från barnmuseet.

  135. I mitten är resultaten från vetenskaps-
    museet. Till höger är kontrollgruppen.

  136. Ju högre punkterna är,
    desto mer frekvent var beteendet.

  137. Så man kan se att över lag-

  138. -hade de som gick i interaktiva trappor
    ett försiktigare beteende-

  139. -än de i kontrollgruppen.

  140. Det var alltså en motsatt effekt.

  141. Diagrammet visar att när folk är
    medvetna om såna här åtgärder-

  142. -och potentiella säkerhetsrisker
    så blir de försiktigare.

  143. Resultaten från den vanliga trappan,
    till höger-

  144. -tyder på att folk inte uppfattade
    de riskabla förhållandena.

  145. Här ser vi incidenterna
    orsakade av riskabelt beteende.

  146. Antalet incidenter med tvekande,
    felsteg och förlorad balans-

  147. -var ungefär lika stor
    i alla tre trappor.

  148. Det låg på omkring två procent.

  149. Det var mer tvekan
    i den vanliga trappan.

  150. Det är alltså mindre tvekan
    i de interaktiva trapporna.

  151. Det tyder på att interaktiviteten
    kan ha ökat uppmärksamheten-

  152. -och att man förutser
    fotplacering och händelser.

  153. Det var större andel
    som tappade balansen och en föll-

  154. -på vetenskapsmuseet.

  155. Den som föll var det lilla barnet-

  156. -som sprang upp och ner för trappan.

  157. Vi märkte att det
    finns behov av att diskutera-

  158. -hur i detta fall museer
    kan utnyttja interaktiva trappor-

  159. -för att förbättra besöket
    men utan att skapa en farlig miljö.

  160. Man måste förstå
    hur de här anordningarna används-

  161. -innan man installerar dem.

  162. Som jag nämnde tidigare
    är det många saker att ta hänsyn till.

  163. Folk dansar, springer
    och hoppar uppför de här trapporna-

  164. -så de behöver
    extra säkerhetsanordningar.

  165. På vetenskapsmuseet
    är ledstången svår att nå och hålla i.

  166. Det syns inte på fotot, men kanterna
    på trappan var inte tydligt märkta.

  167. Det är bara
    några säkerhetsanordningar-

  168. -som kunde och skulle
    öka säkerheten i trapporna.

  169. I den andra interaktiva trappan-

  170. -fanns det glädjande nog ledstänger
    för både barn och vuxna.

  171. Vi såg i vår observation-

  172. -att ledstången för barn
    användes väldigt flitigt av dem.

  173. Vi återgår till idén om
    att använda interaktiva anordningar-

  174. -klokt och mer intelligent.

  175. Som jag nämnde tidigare hade den här
    trappan bara sensorplattor på ena sidan.

  176. Det orsakade konflikter.

  177. Flera personer gick ner på fel sida
    för att interagera med trappan-

  178. -vilket gjorde att
    de mötte folk som gick upp.

  179. Så en av dem
    var tvungen att flytta på sig.

  180. Om det hade funnits sensorer
    längs med hela trappstegen-

  181. -kunde man ha undvikt den situationen.

  182. Här är ett klipp på en liten tjej
    som har roligt i trappan.

  183. Så...

  184. ...sensorplattorna skulle ha suttit
    längs hela trappsteget-

  185. -så att alla som gick i trappan
    kunde interagera med den.

  186. Det finns
    andra sorters interaktiva trappor-

  187. -som kan vara mycket farligare
    än de vi observerade.

  188. Här har de använt
    dynamiska LED-skärmar-

  189. -och de har målat trappan
    för att få en optisk effekt.

  190. De här utförandena kamouflerar
    kanterna på trappstegen.

  191. Det är svårt att se var man ska kliva-

  192. -eftersom kanterna inte
    är tydligt synbara.

  193. Den målade trappan finns
    i Albright-Knox-museet i Buffalo.

  194. Man kan se att sättet
    som ränderna är målade på-

  195. -gör det väldigt svårt
    att se var kanten är, eller hur?

  196. Jag skulle inte råda folk
    att gå i den trappan.

  197. Till vänster är det LED-skärmar
    på sättstegen.

  198. Återigen så blir
    kanten på plansteget kamouflerat.

  199. Vi vet inte hur såna här utformningar
    påverkar trappornas säkerhet.

  200. Med mer forskning
    skulle vi kunna ta reda på det.

  201. En av de viktigaste slutsatserna
    i den här studien-

  202. -är att nutida design måste testas
    innan den används i offentlig miljö.

  203. Ur en universell design-synvinkel
    är det här oacceptabelt.

  204. Tack för att ni lyssnade.

  205. Tack för en bra
    och intressant presentation.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Trappor för lek och funktion

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Karen Kim som är arkitekt vid universitetet i Buffalo, USA, föreläser om sitt experiment med interaktiva trappor. Många människor faller och skadar sig i trappor och hon menar att antalet skadade skulle minska genom bättre design. Trappor borde bli mer synliga i staden, mer lättillgängliga och inbjudande för alla människor att använda. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Arkitektur, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, Trappor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Universell design 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Trappor för lek och funktion

Karen Kim som är arkitekt vid universitetet i Buffalo, USA, föreläser om sitt experiment med interaktiva trappor. Många människor faller och skadar sig i trappor och hon menar att antalet skadade skulle minska genom bättre design. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Vikten av universell design

Hubert Froyen är professor i arkitektur i Belgien. Han visar exempel ur vardagen på universell design och där universell design som fungerar för alla skulle behövas. Inspelat 17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Diskriminering i turistnäringen

Katerina Papamichail är tillgänglighetsexpert i Grekland. Med fokus på turistnäringen pekar hon på hur hotell, attraktioner och allmänna platser stänger ute personer med funktionsnedsättning. Hon menar att det beror på att arkitekter och stadsplanerare sällan pratar om tillgänglighet. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Konformism är vår fiende

Bodil Jönsson är professor i rehabiliteringsteknik vid Certec vid Lunds universitet. Hon föreläser om att tillit och öppenhet är centralt om man ska arbeta med design för alla. Hon menar att konformism är vår fiende. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

De humana städerna

Miljöplaneraren Daniel Iacofano och landskapsarkitekten Susan Goltsman föreläser om hur man kan bygga städer så att de blir humana och inkluderande. De fokuserar på barn och unga och menar att det krävs plats för lek, social interaktion och rekreation. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

En studie i universell design

Safaa Mahmoud Issa Abdou är professor vid universitetet i Menoufia i Egypten. Hon har analyserat hur olika länder arbetar med universell design och menar att man måste jobba med tillgänglighetskultur för att skapa miljöer där alla inkluderas. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

En park för alla

Mark Trieglaff som är tillgänglighetskonsult i USA berättar om hur man har jobbat med tillgänglighet i parken Forest Glen Park i USA. Där har otillgänglighet räknats som ett lagbrott sedan 1990. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Information är till för alla

Tillgänglighetsexperten Stefan Johansson föreläser om vikten av information som är tillgänglig för alla. Han menar att fler än någonsin kan hämta och publicera information via internet, men att teknologin fortfarande utestänger personer med funktionsnedsättning. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Design utan gränser

Föreläsning med Patricia A Moore som är industridesigner och konsult inom universell design. Hon menar att det är designen och arkitekturen omkring människor som är bristfällig om inte alla kan leva som de vill. I ett samhälle med fungerande design kallas ingen för handikappad. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barns upplevelser av våld i hemmet

Åsa Källström Cater, socionom och forskare vid Örebro universitet, redogör bland annat för skälen till att barn inte vågar berätta om de lider av våld i familjen. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

MiffoTV bakom kulisserna, del 2

Följ programledargänget bakom kulisserna inför MiffoTV:s möte med politiker från Sveriges riksdagspartier.

Fråga oss