Titta

UR Samtiden - Svalbards tinande kuster

UR Samtiden - Svalbards tinande kusterDela
  1. Jag kommer från Akademin Valand,
    från den konstnärliga fakulteten.

  2. Den forskning jag arbetar med
    utgår från ett humaniora-perspektiv.

  3. Jag är väldigt intresserad av just
    historia och berättelser om platser-

  4. -men också det som händer i dag
    uppe i Arktis-

  5. -med kopplingen till global
    uppvärmning och så vidare.

  6. Det är ett samarbetsprojekt, så jag
    jobbar mycket tvärvetenskapligt-

  7. -med glaciologer, geologer, ekologer
    och så vidare.

  8. Det är ett projekt som handlar om
    att göra en visuell kartläggning-

  9. -av ett litet hörn av Svalbard.

  10. Alla vet kanske inte exakt
    var Svalbard ligger.

  11. Det här är i alla fall ögruppen.

  12. Om man tar sig till Nordnorge
    och flyger vidare 80 mil norrut-

  13. -så landar man på Svalbard.

  14. Det har blivit ett av de stora
    turistmålen i Arktis från vårt håll.

  15. Vi befann oss i hörnet här uppe.

  16. Här ligger Danskön,
    som kanske de flesta känner till-

  17. -där Andrée lyfte med sin ballong
    1896, och gav sig i väg i det okända.

  18. Här finns också Amsterdamön, med namn
    från valfångsttiden på 1600-talet.

  19. I det här området
    ville jag försöka röra mig-

  20. -och skapa en berättelse
    om utvecklingen av området-

  21. -vad gäller våra föreställningar om
    platsen, men också kunskapen om den.

  22. Jag började med att göra ganska
    mycket arbete i arkiven.

  23. Jag var intresserad av att starta
    år 1596, när Svalbard upptäcktes.

  24. Det är så att de holländska
    upptäckarna kommer norrifrån här.

  25. De har mött is på vägen upp,
    men går emot isen och seglar in här-

  26. -och träffar på det nya landet
    som blir Svalbard.

  27. Det döps ju till Spetsbergen
    och det är lite intressant-

  28. -för att namngivningen av en plats
    säger mycket-

  29. -om hur
    den politiska utvecklingen har varit.

  30. Svalbard är i dag mitt i
    den politiska het-zonen upp i Arktis.

  31. På 1600-talet utvecklades valfångsten
    och blev en väldigt stor sak-

  32. -inte minst ekonomiskt,
    för nationer som Holland.

  33. England var här, och danskar,
    basker, fransmän och så vidare.

  34. Den här bilden till vänster här ute-

  35. -Andrées ballong som far i väg,
    var bilden som startade projektet.

  36. Det var för dryga tio år sen, när jag
    var på Svalbard för första gången-

  37. -och gjorde ett arbete
    för Andrée-museet i Gränna.

  38. Det handlade om att skapa en
    360-gradersvy av de olika platserna-

  39. -som hörde till Andrée-expeditionen.

  40. Det här är taget från Danskön.

  41. Det som intresserade mig var
    Kennedy-glaciären.

  42. Den ser ut så där i dag.

  43. Man ser att den dragit sig tillbaka
    väldigt mycket.

  44. I de här processerna
    som många gånger är naturliga-

  45. -så finns det mycket att säga
    om hur landskapet förändras.

  46. Där har jag haft ett stort behov av-

  47. -att ha en vetenskaplig ingång,
    som glaciologerna stått för.

  48. Det är lätt att säga en massa om hur
    ett landskap förändras-

  49. -men för att undvika att gå i fällan
    att ta naturliga processer-

  50. -för en dramatisk förändring som har
    med global uppvärmning att göra-

  51. -försöker jag arbeta
    med dem som kan det här mer-

  52. -när det gäller faktadelen av vad som
    faktiskt händer med glaciärerna.

  53. Hela området har förändrats radikalt,
    med stora förändringar över tid.

  54. Det har varit mitt intresse att gå
    tillbaka till journaler, teckningar,

  55. -och skisser från expeditioner
    från 1600-talet fram till i dag.

  56. På 1860-talet kommer kameran in,
    och man får fotografier.

  57. Bilderna vi ser under
    är tagna av Gerard de Geer 1901.

  58. De är från den plats där vi hade vårt
    basläger 2012-

  59. -när vi var uppe
    och gjorde fältarbetet.

  60. Här kan man följa de Geers bilder-

  61. -och se
    hur den här vyn har förändrats.

  62. Glaciärerna som går ut i havet
    drar sig tillbaka ganska rejält.

  63. Inte bara glaciärer intresserar mig,
    utan hela vår föreställning-

  64. -om ett fruset norr och
    om hur det här landskapet ska vara.

  65. Jag har jobbat en del på turistbåtar-

  66. -och man kommer med en förförståelse
    för vad man ska få uppleva och se.

  67. Glaciärerna och landskapet-

  68. -som är väldigt vackert
    och som man har en föreställning om-

  69. -är viktigt,
    och där sker en stor förändring.

  70. Sen har vi symboldjur, som till
    exempel isbjörnen och så vidare.

  71. Vi ser ofta i de här sammanhangen-

  72. -att det kommer att hända saker
    med isbjörnen om isen försvinner.

  73. Jag ska ta mig till en fjord
    här nere-

  74. -som heter Magdalenefjorden. Det är
    en av fjordarna jag jobbat mest med.

  75. Det är
    en av Svalbards mest kända fjordar.

  76. Det sägs att den här fjorden är
    en representation av hela Svalbard.

  77. Stora turistfartyg kan gå in här-

  78. -och har gjort så
    ända sen i början av 1900-talet.

  79. Här kan man se olika utvecklingsfaser
    av kunskaperna om Magdalenefjorden-

  80. -och även bilder härifrån.

  81. Kartan längst upp är gjord av kapten
    Broke, år 1807.

  82. Han var där med krigsfartyget
    Shannon, för de engelska intressena.

  83. När han var där
    karterade han Magdalenefjorden.

  84. Det här är en av de första
    detaljkartorna som görs över området.

  85. 1818 kommer David Buchans expedition
    från England hit.

  86. De gör ytterligare arbeten i området.

  87. Kartorna är
    intressanta och spännande-

  88. -för de säger mycket om
    hur landet såg ut vid den här tiden.

  89. Här finns fina anteckningar
    om observationerna man gjorde-

  90. -och hur man upplevde landskapet.

  91. De kan jämföras bakåt i tiden,
    men också med hur det ser ut i dag.

  92. Infällt är en bild från 1872, på en
    av Svalbards mest kända glaciärer-

  93. -Gullyglaciären.

  94. Den är känd för att man kunnat
    gå in mot den här glaciären.

  95. Man landar med turistfartyg.
    Här kommer man oftast in.

  96. Man går i land här.
    Det ser ut så här i dag.

  97. På den nedre bilden ser ni att det är
    mycket folk som kommer gående.

  98. Det är en säker landningsplats.

  99. Sen går man in till glaciären.
    Det kan man fortfarande göra.

  100. Men som ni ser har glaciären dragit
    sig tillbaka långt in i bukterna.

  101. Det är stora ismassor vi talar om.

  102. Det här är en svensk fotograf,
    Axel Enwall, som 1872, 1873-

  103. -var med Nordenskiölds expedition
    till Svalbard.

  104. Det är ett ganska tidigt
    svenskt fotografi i Arktis.

  105. Den övre bilden, panoramat-

  106. -är tagen av en läkare ombord på
    Otto Torells expedition 1861-

  107. -och är gjord efter fotografier.

  108. Jag påstår att det är det tidigaste
    svenska fotoarbetet i arktisk miljö.

  109. Det är också tidigt
    rent fotohistoriskt.

  110. Det är avancerat det som Goes gör,
    att han gör ett panorama.

  111. Tyvärr vet vi inte
    var de här bilderna finns-

  112. -men vi vet att Goes fotograferade
    på den här expeditionen.

  113. Det man kan se här är den här
    Gully-glaciären.

  114. En stor front ut här.
    Sen ser man hur den ser ut i dag.

  115. Den har dragit sig in
    och håller på att försvinna.

  116. Bilden av landskapet förändras ganska
    radikalt när den här isen försvinner.

  117. Här är en bild från 1979-

  118. -tagen av en norsk forskare
    som var där ett antal månader.

  119. Den undre bilden är från 2012.

  120. Den här bilden är tagen 1872,
    av just Axel Enwall-

  121. -som också var läkare,
    ombord på Nordenskiölds expedition.

  122. Han står på landningsplatsen
    där man går till den andra glaciären.

  123. Han vänder sig
    in mot botten av fjorden.

  124. Den glaciären kallas Wagon
    Way-glaciären, också en känd glaciär.

  125. Om man står på samma plats...
    Det här är 1872.

  126. Så här såg det ut 1891,
    med samma stora ismassor.

  127. Det är egentligen en glaciär
    som går ut med två andra glaciärer.

  128. Här ser man lite av bergen som
    holländarna döper Spetsbergen efter-

  129. -när man gör det 1596.

  130. Det här var 1960.

  131. Det är en bild
    som är tagen av en norrman, Nötved.

  132. Här ser vi
    att det har börjat hända saker-

  133. -med att den här kända glaciären
    har dragit sig tillbaka, 1960.

  134. 2012 ser det ut så här.

  135. Jag står på den plats
    där de andra bilderna är tagna.

  136. Man ser tydligt
    hur glaciären en gång har legat.

  137. På plats ser man också att den här
    glaciären, Mietheglaciären-

  138. -nog har gått ihop med den här
    och gått en bra bit ut i fjorden.

  139. Det här är Buchan-glaciären-

  140. -döpt efter David Buchan
    som var här 1818.

  141. 1861 hade Torell med sig
    en konstnär ombord-

  142. -von Yhlen,
    som gjorde den här bilden.

  143. Man kan se att det kan vara svårt
    att använda konstnärliga bilder.

  144. Den konstnärliga friheten
    kan vara ganska stor i sammanhanget.

  145. Framför allt arbetar man ofta med
    att göra mer av ett drama av bilden-

  146. -än vad fotografiet gör. Det är
    Axel Enwall som tog bilden 1872.

  147. En annan känd glaciär på Svalbard
    var Den hängande glaciären.

  148. Det här är en historia
    om den glaciär som vi ser här.

  149. Det här är platsen där den fanns, den
    finns utmärkt på de tidiga kartorna.

  150. Man kan se en bildserie här
    från 1872-

  151. -och framåt.

  152. 2011 var vi uppe med en annan
    expedition-

  153. -som finansierades av
    Göteborgs universitet.

  154. Det här är
    Den hängande glaciären 1891.

  155. Vi letade den här platsen och fann
    den, och kikade på det som var kvar.

  156. Det här är en annan plats,
    om man tar några exempel.

  157. Det är taget från Danskön, österut-

  158. -över en liten ö som heter Albertön.

  159. Det här är uppe på Albertön.
    Det här är en bild från 1896.

  160. Det är Andrée och Ekholm
    som står här.

  161. Från den punkten tog vi bilder 2012-

  162. -av mina två fältassistenter,
    Thomas Nydén och Peter Johansson.

  163. Och Axel Enwall var här
    och fotograferade 1873.

  164. Framför allt var Nils Strindberg här
    1896, och tog de undre bilderna.

  165. Anders Beer Wilse. Den övre bilden,
    tagen från Amsterdamön.

  166. Den undre bilden 2012.

  167. Det här är konstnärer som var med
    en brittisk expedition 1773.

  168. Man ser återigen
    hur man förvildar landskapet.

  169. De gör väldigt dramatiska tolkningar
    av det ibland.

  170. Avslutningsvis
    är den här bilden tagen-

  171. -på nordsidan av Amsterdamön.

  172. Den här kallas för Annas glaciär.
    Bilden är tagen 2011, på samma plats.

  173. Annas glaciär är döpt av Nils
    Strindberg, som tog bilderna 1896.

  174. Han döpte den efter sin fästmö.

  175. Där ser man att hela glaciären-

  176. -som en gång löpte upp över
    Holländarberget, har sjunkit ihop.

  177. Det är en sak att glaciärer rör sig
    fram och tillbaka med sin front-

  178. -men hela volymen sjunker ihop
    och håller på att försvinna.

  179. Och det man kan fråga sig är...
    På kartorna står det Annas glaciär.

  180. Anna och Strindbergs historia är-

  181. -kanske den mest fantastiska historia
    om kärlek som finns i polarhistorien.

  182. Om ett litet tag kommer den här
    historien att vara borta-

  183. -från det här landskapet.

  184. Man frågar sig hur länge
    den finns kvar på kartorna.

  185. Nånstans är det väldigt symboliskt
    att man har just Annas glaciär.

  186. Ni vet historien om Annas hjärta.

  187. Nils Strindberg försvann ju 1897.

  188. När Anna dog begravdes hennes hjärta
    i Stockholm med Nils Strindberg.

  189. Allt det här finns symboliserat
    i den här platsen-

  190. -som tyvärr håller på att förändras
    ganska drastiskt.

  191. Det här är ett projekt som nu
    dessutom redovisas i en utställning-

  192. -som öppnar i Gränna den 10 maj
    och ska hänga där i ett år ungefär.

  193. Där kan man se en hel del av det här
    bildmaterialet om man så vill.

  194. Jag tackar så mycket
    för att ni har lyssnat.

  195. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

UR Samtiden - Svalbards tinande kuster

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tyrone Martinsson är forskare i fotografi och har tillsammans med glaciärforskare gjort en visuell kartläggning av ett hörn på Svalbard. Han visar med bilder från 1800-talet till nutid hur snabbt glaciärerna försvinner. Inspelat 28 april 2014 på Stadsbiblioteket i Göteborg. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Geografi > Polarområdena, Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Exogena processer, Geografi, Geologi, Glaciärer, Global uppvärmning, Naturvetenskap, Polarländerna, Svalbard
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ryssland i dag och i framtiden

Ryssland och EU

Anke Schmidt Felzmann är forskare vid Utrikespolitiska institutet och föreläser här om Europeiska unionens förhållande till Ryssland efter Rysslands konflikt med Ukraina. Hur har relationen mellan EU och Ryssland förändrats? Inspelat den 13 november 2014. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - migration

På gränsen

Gränskontroller skiljer de önskade från de oönskade. Vi möter polisinspektör Sten Månsson som sitter bakom glasrutan i passkontrollen på Sturups flygplats. Socialantropologen Shahram Khosravi berättar om hur han tog sig från Iran till Sverige med förfalskade papper.

Fråga oss