Titta

UR Samtiden - Universell design 2014

UR Samtiden - Universell design 2014

Om UR Samtiden - Universell design 2014

Internationell konferens om design för alla. Forskare, arkitekter och tillgänglighetsexperter berättar om utmaningar och kreativa lösningar inom universell design. Hur skapar vi arkitektur och design som får alla, även personer med funktionsnedsättning, att känna sig inkluderade i samhället? Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Universell design 2014 : En studie i universell designDela
  1. Jag ska prata om
    ett analytiskt tillvägagångssätt-

  2. -för mainstreamingprinciper
    för funktionsnedsatta.

  3. Det är en fallstudie av
    modellerna i USA och Sverige-

  4. -samt i Egypten och Saudiarabien.

  5. Enligt Världshälsoorganisationen-

  6. -har antalet funktionsnedsatta
    ökat till en miljard.

  7. Det är en väckarklocka
    och åtgärder måste vidtas-

  8. -för att förhindra segregering
    och genomföra mainstreaming.

  9. Mainstreaming är beroende av
    individens hälsa och miljön.

  10. Därmed är det även
    beroende av universell design.

  11. Studien belyser mainstreaming-
    strategier i USA och Sverige.

  12. Och den visar insatserna man har gjort
    i Egypten och Saudiarabien.

  13. Det finns olika definitioner
    av funktionsnedsättning:

  14. Medicinskt är det hälsan
    och funktionella begränsningar.

  15. Socialt är det negativa attityder
    som vissa individer har-

  16. -mot personer med
    funktionsnedsättning.

  17. Miljömässigt är det
    fysiska, arkitektoniska hinder-

  18. -som kan hämma gruppens integrering.

  19. Statistik visar att i hela världen
    har antalet funktionsnedsatta ökat-

  20. -till en miljard från 650 miljoner.

  21. 200 miljoner av dem
    har grav funktionsnedsättning.

  22. 45 miljoner av dem är blinda
    och 269 miljoner är synskadade.

  23. 80 procent av de här människorna
    lever i u-länder.

  24. Hur kommer det sig att antalet har ökat?

  25. Det beror på spridning av sjukdomar
    som hiv, aids och drogberoende.

  26. Barn med funktionsnedsättning
    är en följd av undernäring-

  27. -barnarbete och väpnade konflikter.

  28. För varje barn som dödas
    blir tre barn funktionsnedsatta.

  29. Den ökade medellivslängden leder också
    till fler personer med nedsättningar.

  30. Mainstreaming är en metod att
    bemyndiga personer med nedsättningar-

  31. -förhindra att de blir segregerade
    och låta dem utöva sina rättigheter.

  32. Tillgänglighet är en förutsättning-

  33. -vilket står i FN:s konvention om
    rättigheter för funktionsnedsatta.

  34. Man betonar arbetsplatsens betydelse.

  35. Den ska vara icke-diskriminerande
    och den ska inte skapa hinder.

  36. Så man måste reglera
    arbetsplatsers policy-

  37. -så att de här individerna
    kan inkluderas.

  38. Miljön kan vara främjande när den
    möjliggör medverkan, inkluderar-

  39. -och är tillgänglig genom att avlägsna
    hinder och underlätta prestationer.

  40. Vi behöver en tillgänglighetskultur
    grundad på utbildning, medvetenhet-

  41. -och universell design som gör
    det möjligt att skapa dessa miljöer.

  42. Det är inget som bara gäller arkitekter-

  43. -utan även beslutsfattare
    och handikapporganisationer.

  44. Det är inte bara byggnader
    som ska vara tillgängliga-

  45. -utan även utemiljöer
    och transportsystem.

  46. Då det gör det möjligt för funktions-
    nedsatta att integreras och medverka.

  47. Länderna i studien är USA och Sverige-

  48. -samt Egypten och Saudiarabien.

  49. Antalet personer med
    funktionsnedsättning i USA...

  50. Siffrorna kommer av USA:s
    definition av funktionsnedsättning.

  51. Enligt statistiken är 54-56,7 miljoner
    amerikaner funktionsnedsatta.

  52. Det är 19 procent av befolkningen.

  53. De definierar funktionsnedsättning-

  54. -som svårighet att utföra
    socialt förväntade aktiviteter.

  55. Miljöns växelverkan med nedsättningen
    leder till funktionsnedsättning.

  56. Den 26:e juli 1990 formulerade USA
    en lag om funktionsnedsättning - ADA.

  57. Och kongressen antog ADA -
    Americans with Disabilities Act.

  58. Syftet var att tillhandahålla
    tillgängliga miljöer och anordningar-

  59. -som garanterar att denna grupp
    inkluderas i det sociala livet.

  60. 22 år efter att ADA antogs-

  61. -ser vi att funktionsnedsatta
    bor i mer tillgängliga områden-

  62. -och har tillgång
    till tekniska hjälpmedel.

  63. Unga funktionsnedsatta har samma
    utbildningsmöjligheter som alla andra.

  64. Här är några bilder på hjälpmedel i USA-

  65. -inom transport och utemiljö.

  66. Man har speciella parkeringsplatser,
    ramper och nedsänkta trottoarkanter.

  67. De kan till och med höja plattformar
    så att man inte behöver någon ramp.

  68. Från exempelvis parkeringsplatsen
    höjer de en plattform till entrén.

  69. De har även ramper.

  70. Det finns också vertikal förflyttning,
    antingen hissar eller ramper.

  71. De har anpassade anordningar
    som till exempel toaletter.

  72. Det finns även
    anpassade toaletter utomhus.

  73. När vi ser till Sverige-

  74. -finns det 1,5 miljoner personer
    med funktionsnedsättning.

  75. Detta enligt Gateway of Sweden.

  76. 2011 startade Sverige en ny strategi
    för funktionshinderspolitiken.

  77. Den kommer att pågå till 2016.

  78. Syftet är att ge funktionsnedsatta
    större möjligheter att delta socialt.

  79. Man prioriterar rättssystemet-

  80. -transportsystemet
    och informationsteknik.

  81. Utöver att tillhandahålla en tillgänglig
    miljö ger man även bidrag.

  82. På så vis kan personer som behöver det
    anpassa sina hem.

  83. Man kan ta bort trösklar,
    bredda dörröppningar-

  84. -sätta upp ledstänger,
    installera automatiska dörröppnare-

  85. -och sätta in speciella hissar i hemmen.

  86. Man kan också få bidrag till en bil.

  87. På så vis kan de som inte kan utnyttja
    kollektivtrafiken få anpassade bilar.

  88. Enligt lagen är det förbjudet
    att diskriminera funktionsnedsatta-

  89. -och den upprätthåller
    deras mänskliga rättigheter.

  90. Här är några bilder
    på automatiska dörröppnare-

  91. -och hur man
    kan göra entréer tillgängliga...

  92. ...genom att placera en hiss
    framför dörren och bygga ramper.

  93. Man kan sätta upp ledstänger,
    bygga ramper och anpassa köken.

  94. Man kan även installera hissar i
    hemmen.

  95. I Egypten finns 5,7 miljoner människor
    med funktionsnedsättning-

  96. -enligt den officiella statistiken.

  97. Det skulle utgöra
    sju procent av befolkningen.

  98. Enligt Världshälsoorganisationen
    är siffran tio procent.

  99. Det är en viss diskrepans-

  100. -som kan bero på att vissa former
    av funktionshinder inte är medräknade.

  101. Egypten har länge haft lagar
    för funktionsnedsatta.

  102. 1950 kom en lag som gav funktions-
    nedsatta försäkring och pension.

  103. 1959 fick två procent
    av funktionsnedsatta arbete.

  104. 1975 kom en lag om rätt
    till omsorg och rehabilitering-

  105. -och en ökning till fem procent
    som får arbeta.

  106. Det finns en barnlag
    som förbjuder diskriminering-

  107. -och garanterar
    social och psykisk rehabilitering.

  108. 2003 fick vi en tillgänglighetslag-

  109. -men den har inte verkställts än.

  110. 2013 kom den nya konstitutionen-

  111. -som garanterar mänskliga rättigheter
    och rehabilitering för den här gruppen.

  112. Här är några bilder
    på tillgängligheten i Kairo-

  113. -i al-Azhar-parken.

  114. Utanför cancerinstitutet-

  115. -har de parkeringsplatser nära ingången
    för personer med funktionsnedsättning.

  116. På universitet i Kairo har de ramper,
    vilket ökar tillgängligheten.

  117. Det nya biblioteket har en ramp
    så att funktionsnedsatta kan komma in.

  118. Här är en skola i Menofia.

  119. De har klasser
    för elever med funktionsnedsättning.

  120. Saudiarabien har invånare
    med funktionsnedsättning-

  121. -men de är oklart hur många.

  122. Vissa säger att det är 4,5 procent.

  123. Siffran kanske inte stämmer för
    det finns ingen tillförlitlig statistik.

  124. Saudiarabien ger dessa personer
    möjligheten till ett värdigt liv-

  125. -genom socialbidrag.

  126. Det ger dem möjlighet
    att anpassa sig till samhället.

  127. De fick sin lag om tillgänglighet 1998.

  128. Den ger dem rätt
    att delta i sociala aktiviteter-

  129. -och att få passande arbeten.

  130. De har även gjort försök-

  131. -att inkludera elever med
    funktionsnedsättning i vanliga skolor.

  132. Detta i enlighet med UNESCO-
    konferensen som ägde rum 2008.

  133. Där sa man att elever med funktions-
    nedsättning skulle gå i vanliga skolor.

  134. Man verkställer även
    bestämmelser om tillgänglighet.

  135. Arbetet övervakas av högsta rådet
    för personer med funktionsnedsättning.

  136. Här är några bilder.

  137. Det är tillgängligheten i en moské
    och i en galleria i Saudiarabien.

  138. Slutsatsen är att enligt studien-

  139. -finns det saker i väst
    som arabländerna kan lära av.

  140. USA var det land-

  141. -som hade den mest utförliga lagen
    om medborgerliga rättigheter.

  142. Den förbjuder diskriminering-

  143. -och garanterar samma möjligheter
    för funktionsnedsatta.

  144. Sverige har en lag-

  145. -som betonar att funktionsnedsatta
    ska vara en integrerad del av samhället.

  146. Inkludering är en ideologi
    som manifesteras i alla riktlinjer.

  147. Egypten har sedan 1950-talet haft lagar
    för personer med funktionsnedsättning.

  148. Vissa av lagarna har inte genomförts än-

  149. -och man behöver mer kunskap om
    hur man skapar en tillgänglig miljö.

  150. Saudiarabiens insatser
    är tydligt angivna.

  151. Man har gjort försök att integrera
    elever med funktionsnedsättning-

  152. -i vanliga skolor, vilket har gått bra.

  153. De här två exemplen är en bra början
    för att mainstreama den här gruppen-

  154. -så att de kan medverka
    i det sociala livet.

  155. Här är några referenser.
    Tack så mycket.

  156. Översättning: Therese Meijer
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En studie i universell design

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Safaa Mahmoud Issa Abdou är professor vid universitetet i Menoufia i Egypten. Hon har analyserat hur olika länder arbetar med universell design och visar på olikheter mellan Sverige och Egypten. Hon menar att man måste arbeta med tillgänglighetskultur för att skapa rättvisa och fördomsfria miljöer där alla inkluderas. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Design, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Universell design 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Konformism är vår fiende

Bodil Jönsson är professor i rehabiliteringsteknik vid Certec vid Lunds universitet. Hon föreläser om att tillit och öppenhet är centralt om man ska arbeta med design för alla. Hon menar att konformism är vår fiende. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Design utan gränser

Föreläsning med Patricia A Moore som är industridesigner och konsult inom universell design. Hon menar att det är designen och arkitekturen omkring människor som är bristfällig om inte alla kan leva som de vill. I ett samhälle med fungerande design kallas ingen för handikappad. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

De humana städerna

Miljöplaneraren Daniel Iacofano och landskapsarkitekten Susan Goltsman föreläser om hur man kan bygga städer så att de blir humana och inkluderande. De fokuserar på barn och unga och menar att det krävs plats för lek, social interaktion och rekreation. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Trappor för lek och funktion

Karen Kim som är arkitekt vid universitetet i Buffalo, USA, föreläser om sitt experiment med interaktiva trappor. Många människor faller och skadar sig i trappor och hon menar att antalet skadade skulle minska genom bättre design. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Vikten av universell design

Hubert Froyen är professor i arkitektur i Belgien. Han visar exempel ur vardagen på universell design och där universell design som fungerar för alla skulle behövas. Inspelat 17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

En studie i universell design

Safaa Mahmoud Issa Abdou är professor vid universitetet i Menoufia i Egypten. Hon har analyserat hur olika länder arbetar med universell design och menar att man måste jobba med tillgänglighetskultur för att skapa miljöer där alla inkluderas. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Diskriminering i turistnäringen

Katerina Papamichail är tillgänglighetsexpert i Grekland. Med fokus på turistnäringen pekar hon på hur hotell, attraktioner och allmänna platser stänger ute personer med funktionsnedsättning. Hon menar att det beror på att arkitekter och stadsplanerare sällan pratar om tillgänglighet. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

En park för alla

Mark Trieglaff som är tillgänglighetskonsult i USA berättar om hur man har jobbat med tillgänglighet i parken Forest Glen Park i USA. Där har otillgänglighet räknats som ett lagbrott sedan 1990. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Information är till för alla

Tillgänglighetsexperten Stefan Johansson föreläser om vikten av information som är tillgänglig för alla. Han menar att fler än någonsin kan hämta och publicera information via internet, men att teknologin fortfarande utestänger personer med funktionsnedsättning. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Så påverkas ett barn av trauman

Dag Ø Nordanger är bl.a. doktor i klinisk psykologi, och han menar att ett sätt att tänka kring barn som brottsoffer är att inte tänka diagnoser, utan tänka anknytning och beröring för att nå fram till barnet och stötta dess obehag. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.

Fråga oss