Titta

UR Samtiden - Universell design 2014

UR Samtiden - Universell design 2014

Om UR Samtiden - Universell design 2014

Internationell konferens om design för alla. Forskare, arkitekter och tillgänglighetsexperter berättar om utmaningar och kreativa lösningar inom universell design. Hur skapar vi arkitektur och design som får alla, även personer med funktionsnedsättning, att känna sig inkluderade i samhället? Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Universell design 2014: Vikten av universell designDela
  1. God morgon, allihop.
    Det är roligt att vara här.

  2. Det är roligt
    att vara här runt midsommar.

  3. Det ger mig nämligen en bild av
    hur ni som bor här i Skandinavien-

  4. -upplever, eller kan tänkas uppleva,
    de klart avgränsade årstiderna.

  5. Under mitt framförande
    kommer jag att ge er en bild-

  6. -av mitt forskningsarbete
    och av mitt privatliv.

  7. Jag forskar om rörelsehinder.

  8. Jag föddes med en hand.
    Jag saknar högerhand.

  9. Så ser mina förutsättningar ut.

  10. Då kan man ställa sig frågan:
    Hur hanterar man nånting sånt?

  11. Jag studerar rörelsehinder,
    och jag har lärt mig mycket.

  12. Jag har även upptäckt-

  13. -att jag upplever att jag
    är född till att syssla med design.

  14. Jag är en boren designer,
    för redan när jag var barn-

  15. -insåg jag att om jag inte
    klarade av att utföra en viss aktivitet-

  16. -så kunde jag förändra min omgivning.

  17. Den fysiska strukturen,
    t.ex. en möbel av nåt slag.

  18. Eller så kunde jag ändra på reglerna
    när jag lekte med vänner och syskon.

  19. Att jag började arrangera om världen
    mycket tidigt i livet-

  20. -var nånting som blev en drivkraft
    som sporrade mig-

  21. -att även börja forska på området.

  22. Nu ska jag visa er... Jag kallar det
    för berättelsen om min kamera.

  23. Jag ska helt enkelt visa er tre föremål
    som jag använder-

  24. -och jag ska berätta lite kort om
    varför de är så värdefulla-

  25. -i kampen mot mitt funktionshinder.

  26. Jag tänkte fota er, om det går för sig.

  27. Jag kommer inte
    att lägga upp det på nätet.

  28. Jag gör det för min egen skull,
    och för att demonstrera nånting.

  29. På ett allvarligare plan så visar det
    att jag numera kan ta foton-

  30. -med en hand.

  31. Intill fotot
    av kanten på min smarttelefon-

  32. -är en bild av nån som visar upp-

  33. -en prisvinnande digitalkamera
    från 2003.

  34. Jag blev irriterad när jag såg bilden.

  35. Här hade vi en prisvinnande kamera-

  36. -som hade utlösningsknappen
    till höger.

  37. Jag hade letat i tiotals år efter
    en kamera som skulle passa mig-

  38. -så att jag kunde fota med en hand.

  39. Smarttelefonen är mer än en kamera.
    Jag kan göra anteckningar med den.

  40. Hur bär jag mig åt för att göra
    anteckningar när jag är i en affär?

  41. Göra anteckningar.

  42. Tidigare behövde jag
    papper och penna.

  43. Men jag kan inte hålla i papperet när
    jag skriver, så jag behövde ett bord.

  44. Nu kan jag titta i kalendern
    medan jag håller i den.

  45. Den som jag använde tidigare kunde
    jag inte bläddra i när jag höll i den.

  46. Jag kunde inte göra anteckningar
    i min kalender. Det kan jag göra nu.

  47. Det här är viktigt för mig,
    och det är även ett bra exempel.

  48. Ett bra exempel på universell design för
    min del.

  49. Jag vill prata om det här med er.

  50. Jag vill prata om det med människor
    med nedsatt syn.

  51. Eller människor som har artrit
    eller psykiska eller kognitiva problem.

  52. Vi bör anpassa saker så att de passar
    fler personer för varje gång.

  53. Framtidens smarttelefoner-

  54. -bör konstrueras med det stora antal
    olika behov vi människor har i åtanke.

  55. Det är så vi måste fortskrida.

  56. Mitt andra exempel
    är blandaren med enhandsgrepp.

  57. Så här ser den ut som jag har hemma.

  58. Jag gillar den. Jag valde ut den
    och använder den varje dag.

  59. Jag kan använda högerarmen
    för att öppna och stänga den.

  60. Jag kan reglera värmen,
    och den har ett vridbart munstycke-

  61. -så jag kan föra vattnet mot kannan
    eller kastrullen i stället för tvärtom.

  62. Den skänker mig
    stora möjligheter att laga mat-

  63. -och göra sånt jag behöver uträtta.

  64. Mitt tredje exempel är rullväskan.

  65. Det här kanske ter sig rätt uppenbart.
    Jag antar att ni alla gillar såna här.

  66. Det leder redan nu in mig
    på min slutsats:

  67. Den är universell.

  68. Jag har gjort
    en lista över väskans egenskaper.

  69. Den har flera
    mycket flexibla funktioner.

  70. Det vita handtaget gör att jag
    kan hålla i väskans högra hörn-

  71. -så att jag kan gå bredvid väskan
    utan att den slår i mina hälar.

  72. Den andra egenskapen uppfyller
    ett krav inom universell design:

  73. Liten fysisk insats.

  74. Jag är mycket stark i min vänstra arm-

  75. -på grund av den påtvingade träning
    som jag utför när jag bär på saker.

  76. Men det är besvärligt för mig att
    bära runt på en väska i flera timmar.

  77. Eller i en halvtimme om den är tung.

  78. Jag kan ju inte byta arm.

  79. Det är därför flexibiliteten
    är så betydelsefull.

  80. Den gör den fysiska insatsen mindre.

  81. Den har hjul,
    men den har även en bärrem.

  82. Jag kan häkta på den och bära väskan
    över axeln eller på ryggen-

  83. -om jag går på gräs eller gatsten.

  84. Jag har flera valmöjligheter
    och det underlättar för mig.

  85. Den har ett vitt infällbart handtag-

  86. -och stora hjul som förhindrar
    att handtag och väska roterar.

  87. Det vita handtaget gör att väskan
    ligger stabilt på takräcken.

  88. Det går även att stötta portföljer mot
    det och hänga en regnjacka över det.

  89. Jag hanterar mina saker med en hand,
    så allting måste vara samlat.

  90. Då klarar jag av det.

  91. Den har även flera handtag som sitter
    på långsidan, kortsidan och ovansidan.

  92. Den är ett bra exempel för min del.

  93. Längst ner skrev jag
    "kritikalitet och valmöjlighet".

  94. Det är en definition som jag har lånat-

  95. -av den australiske antropologen
    Amos Rapoport.

  96. Han skriver om
    husutformning och kultur-

  97. -och om balansen
    mellan kritikalitet och val.

  98. Ju högre kritikaliteten är, desto mer
    begränsad är valmöjligheten.

  99. Så tror jag att det ser ut
    för de allra flesta människor-

  100. -som har
    nån sorts funktionsnedsättning.

  101. Kritikaliteten när det gäller
    de aktiviteter som de utför i vardagen-

  102. -ökar och valmöjligheterna minskar.

  103. Därför behöver vi universell design.

  104. Och vi bör behålla
    termen universell design.

  105. Den är nåt som vi har erövrat över tid.

  106. Vi får inte ge upp den
    när det gäller design-

  107. -för då förlorar vi även våra argument.

  108. Mitt sista exempel är även det äldsta.

  109. Jag kallar det för mina finska bestick.
    Jag får inte nämna tillverkarens namn.

  110. Jag köpte dem 1970 när jag gifte mig.
    Vi köpte dem tillsammans.

  111. De skänker mig komfort och elegans
    i mitt dagliga liv.

  112. Det var innan vi hade universell design,
    vilket visar att företeelsen inte är ny.

  113. Vi måste undersöka sakerna som vi
    har utvecklat i vår materiella kultur-

  114. -och välja ut sånt som är praktiskt.
    Om man t.ex. går i en trappa...

  115. Jag tappade bort ordet.

  116. Räcket?

  117. När man går uppför...
    Ledstång? Tack ska du ha.

  118. Jag har problem med språkbarriären.

  119. Trappor har traditionellt sett
    haft ledstänger på bägge sidor.

  120. Men förhållandena var annorlunda förr.
    Artificiellt ljus var ofta undermåligt.

  121. Därför var trappor nånting-

  122. -som krävde stor noggrannhet
    när det gällde säkerheten.

  123. Vi har övergett den här traditionen.
    Vissa trappor har ingen ledstång alls.

  124. Tillbaka till de finska besticken.
    De skänker mig komfort och elegans.

  125. Det här besticksetet
    är alltså inte nyinköpt.

  126. Det är tillverkat 1970.

  127. Jag uppskattar dem verkligen,
    för när vi bjuder hem gäster-

  128. -så kan jag skära kött alldeles själv.

  129. Hur bär jag mig åt? Jag hoppas att
    ni tycker att det här känns relevant.

  130. När ni ska skära i en köttbit
    så sticker ni gaffeln i den-

  131. -och sen använder ni kniven
    genom att föra den fram och tillbaka.

  132. Jag måste trycka till hårt med kniven
    och gunga den upp och ner.

  133. Så går det till.
    Men då måste designen-

  134. -vara anpassad efter mitt beteende.

  135. Här till höger ser ni
    ett foto av kniven.

  136. Det underlättar en gungande rörelse.

  137. Den har en tandad kant,
    så min familj kan också använda den.

  138. Den inkluderar mig
    utan att exkludera nån annan.

  139. Den har en bred yta
    att trycka fingret mot.

  140. Jag måste trycka på skaftet,
    så det får inte vara smalt.

  141. Det måste vara tillräckligt brett
    för mitt pekfinger.

  142. Skaftet på gaffeln får inte vara runt.

  143. Det måste gå att greppa ordentligt för
    jag skär mat med kanten av gaffeln.

  144. Är handtaget cylindriskt
    så snurrar det runt.

  145. Då är gaffeln oanvändbar för mig.

  146. Skeden fungerar bra. Jag använder
    skedar på samma sätt som ni.

  147. Nu har jag visat på skillnaderna.
    Det här var mitt sista exempel.

  148. Nu är det dags att dra några slutsatser-

  149. -och sen övergår vi till
    att prata om metodologi.

  150. Nu vet ni hur bakgrunden
    till min forskning ser ut.

  151. Här är alla de fyra sakerna på rad.

  152. Smarttelefonen, blandaren,
    väskan och de finska besticken.

  153. Min första slutsats är...

  154. Jag har den allra största respekt
    för FN:s konvention-

  155. -men den tar inte upp
    nån av de här detaljerna-

  156. -som är så viktiga för mig.

  157. Det kanske är i sin ordning,
    men de finns i alla fall inte med.

  158. Nationella lagar och regler
    omfattar inte heller såna här saker.

  159. De är normativa, och de är till för
    den stora allmänheten.

  160. Det är bra lösningar,
    men de brister på detaljnivå.

  161. För mig, och för många andra
    med permanenta funktionshinder-

  162. -så kan detaljerna
    både hjälpa och stjälpa.

  163. Om en detalj är fel
    så fungerar det inte.

  164. Vi behöver mer specifik empirisk
    forskning om funktionshinder.

  165. Jag pratar om funktionshinder,
    men även om förmåga.

  166. Det finns, för oss alla, en balansgång
    mellan vad vi förmår och inte.

  167. Vi är dynamiska varelser.
    Våra förutsättningar är föränderliga.

  168. Det behövs mer specifik forskning.

  169. Det jag vill tynga på här är
    att vi pratar om ett autismspektrum-

  170. -men jag anser att det finns spektrum
    för alla sorters funktionshinder.

  171. Jag kan knyta mina skosnören
    med en hand.

  172. Andra som har en hand kan inte det,
    men de klarar av sånt som jag inte kan.

  173. Det är en sak om man är född
    med en funktionsnedsättning.

  174. Då har man haft hela livet på sig
    att öva på att göra saker.

  175. Är det en följd
    av en bilolycka eller liknande-

  176. -har man begränsad tid på sig
    att anpassa sig.

  177. Jag tycker att ni ska ha i åtanke
    att alla sorters funktionshinder-

  178. -har sina egna spektrum.
    Därför behövs mer empirisk forskning-

  179. -för att avgöra vad som är relevant
    för oss som arbetar med design.

  180. Vi fokuserar på tingens morfologi
    och formens syntes.

  181. Användarexpertis är oerhört viktigt.

  182. Jag hoppas att jag har gett er några
    exempel på hur viktiga detaljer är.

  183. Hur noggrann man måste vara
    med sina observationer och slutsatser.

  184. Vi måste vara försiktiga
    när vi drar slutsatser.

  185. Vi vill undvika den fälla som
    antropologen Evans-Pritchard kallade-

  186. -om jag vore en häst-villfarelsen.

  187. Jag kan inte föreställa mig
    hur det skulle vara att leva som häst.

  188. Det här går att applicera på all vår
    forskning och alla våra observationer.

  189. Vi behöver användarexperter.

  190. Vi behöver människor
    som befinner sig på spektrumen-

  191. -för att diskutera
    såväl problem som lösningar med.

  192. Om den integrerade kvalitetskontrollen
    fungerar bra-

  193. -bör den underhållas och vårdas.
    Utbildning i universell design behövs.

  194. All min forskning
    och allt jag har berättat för er-

  195. -baseras på erfarenheter
    från mitt undervisningsarbete.

  196. Utbildning är oerhört viktigt,
    för varje ny generation-

  197. -har stor potential
    för nyskapande kreativitet.

  198. De har inte skaffat sig
    några fasta ramar än.

  199. De är flexibla och utforskar gärna
    nya vägar. Det är väldigt trevligt.

  200. Sist men inte minst...
    Jag hoppas att ni håller med mig.

  201. Skönhet och elegans
    kan övervinna stigma.

  202. Att leva med stigma
    kan vara oerhört jobbig.

  203. Skönhet och elegans
    kan övervinna stigma.

  204. Det kan inte estetik. Tack ska ni ha.

  205. Översättning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vikten av universell design

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hubert Froyen är professor i arkitektur i Belgien. Han visar exempel ur vardagen på universell design och där universell design som fungerar för alla skulle behövas. Inspelat 17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Design, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Universell design 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Trappor för lek och funktion

Karen Kim som är arkitekt vid universitetet i Buffalo, USA, föreläser om sitt experiment med interaktiva trappor. Många människor faller och skadar sig i trappor och hon menar att antalet skadade skulle minska genom bättre design. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Vikten av universell design

Hubert Froyen är professor i arkitektur i Belgien. Han visar exempel ur vardagen på universell design och där universell design som fungerar för alla skulle behövas. Inspelat 17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Diskriminering i turistnäringen

Katerina Papamichail är tillgänglighetsexpert i Grekland. Med fokus på turistnäringen pekar hon på hur hotell, attraktioner och allmänna platser stänger ute personer med funktionsnedsättning. Hon menar att det beror på att arkitekter och stadsplanerare sällan pratar om tillgänglighet. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Konformism är vår fiende

Bodil Jönsson är professor i rehabiliteringsteknik vid Certec vid Lunds universitet. Hon föreläser om att tillit och öppenhet är centralt om man ska arbeta med design för alla. Hon menar att konformism är vår fiende. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

De humana städerna

Miljöplaneraren Daniel Iacofano och landskapsarkitekten Susan Goltsman föreläser om hur man kan bygga städer så att de blir humana och inkluderande. De fokuserar på barn och unga och menar att det krävs plats för lek, social interaktion och rekreation. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

En studie i universell design

Safaa Mahmoud Issa Abdou är professor vid universitetet i Menoufia i Egypten. Hon har analyserat hur olika länder arbetar med universell design och menar att man måste jobba med tillgänglighetskultur för att skapa miljöer där alla inkluderas. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

En park för alla

Mark Trieglaff som är tillgänglighetskonsult i USA berättar om hur man har jobbat med tillgänglighet i parken Forest Glen Park i USA. Där har otillgänglighet räknats som ett lagbrott sedan 1990. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Information är till för alla

Tillgänglighetsexperten Stefan Johansson föreläser om vikten av information som är tillgänglig för alla. Han menar att fler än någonsin kan hämta och publicera information via internet, men att teknologin fortfarande utestänger personer med funktionsnedsättning. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Design utan gränser

Föreläsning med Patricia A Moore som är industridesigner och konsult inom universell design. Hon menar att det är designen och arkitekturen omkring människor som är bristfällig om inte alla kan leva som de vill. I ett samhälle med fungerande design kallas ingen för handikappad. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barns upplevelser av våld i hemmet

Åsa Källström Cater, socionom och forskare vid Örebro universitet, redogör bland annat för skälen till att barn inte vågar berätta om de lider av våld i familjen. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Rätten att byta land

Det är en mänsklig rättighet att kunna söka asyl från förföljelse. Vi hör Assets och Whrismins dramatiska berättelse om hur de kom till Sverige.

Fråga oss