Titta

UR Samtiden - Universell design 2014

UR Samtiden - Universell design 2014

Om UR Samtiden - Universell design 2014

Internationell konferens om design för alla. Forskare, arkitekter och tillgänglighetsexperter berättar om utmaningar och kreativa lösningar inom universell design. Hur skapar vi arkitektur och design som får alla, även personer med funktionsnedsättning, att känna sig inkluderade i samhället? Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Universell design 2014: Diskriminering i turistnäringenDela
  1. Hej, allihop!
    Tack för att ni kom hit.

  2. Det här föredraget
    handlar om hotelldesign-

  3. -och varför det är ett bra ämne-

  4. -för att lära studenter
    om tillgänglighet.

  5. Men först ska jag ge
    en liten introduktion till ämnet.

  6. Universell design är inget nytt ämne-

  7. -men byggnadsmiljön är fortfarande
    otillgänglig för många.

  8. Vi ser projekt som ritas av kända
    arkitekter, som inspirerar många-

  9. -men deras lösningar missar ofta
    principerna för universell design.

  10. Huvudproblemet är utbildningsbrist-

  11. -och bristen på universell design
    illustreras lättare med ett exempel.

  12. Venedig är förvånande tillgängligt
    för rörelsehindrade trots vattnet.

  13. Men den här nya bron som ritades
    av arkitekten Santiago Calatrava-

  14. -har orsakat många problem för
    fotgängare och turister med väskor-

  15. -på grund av många, obekväma steg.

  16. Stegen gör den också omöjlig
    för rullstolsburna.

  17. Glasstegen har varningsränder
    som ska framhäva kanterna.

  18. Det är ett tecken på en designmiss,
    ett felaktigt materialval.

  19. Problemen för rullstolsburna
    fick lösas efter brobygget-

  20. -med hjälp av den här kapseln som gör
    att broövergången tar 17 minuter.

  21. Lösningens estetik är en smakfråga-

  22. -men personer med nedsatt rörlighet
    diskrimineras-

  23. -och de italienska skattebetalarna
    fick betala ännu mer.

  24. Designteamet saknade uppenbarligen
    kunskap om universell design.

  25. Tillgänglighet för alla
    var alltså inte ett krav-

  26. -när myndigheterna
    inledde broprojektet.

  27. Poängen är att både designteamet och
    upphandlingsansvariga tjänstemän-

  28. -saknade den här kunskapen.

  29. Problemet är utbrett.
    Arkitekter, designer och planerare-

  30. -brukar inte få lära sig universell
    design och vikten av tillgänglighet.

  31. Designutbildningar behandlar ofta
    tillgänglighet som en egen fråga.

  32. Många kurser nämner främst lagkrav-

  33. -för tillgänglighet
    för rörelsenedsatta.

  34. Studenter måste gå längre och inse-

  35. -att universell design inte bara
    gäller rörelsenedsatta-

  36. -utan alla,
    inklusive rörelsenedsatta.

  37. Studenterna måste inte bara veta
    vad de måste göra, utan också varför.

  38. En undersökning som kom ut 2009-

  39. -undersökte förekomsten av universell
    design på europeiska arkitektskolor.

  40. Bara 28 av 332 universitet
    svarade på-

  41. -i vilken grad universell design
    lärs ut till designer och arkitekter.

  42. Här visas att bara 21 universitet
    lärde ut universell design.

  43. Det andra diagrammet
    visar om universell design ingår-

  44. -och om det då är obligatoriskt.

  45. Åtta universitet lärde inte ut det.
    Sju universitet hade det som tillval.

  46. På bara tretton universitet
    var det obligatoriskt.

  47. Bristen på universell design belyses
    i en europeisk upphandlingsstudie-

  48. -om tillgänglighet i byggnadsmiljön
    från 2012.

  49. Jag ingick i undersökningsteamet
    som kom fram till-

  50. -att designer hade dålig kunskap om
    tillgänglighetsbehov i byggnader-

  51. -och att det rådde brist på expertis
    och utbildning om universell design.

  52. Bristande kunskaper märks ofta
    på hotell och semesteranläggningar.

  53. Hotellbyggen är ofta
    prestigefyllda projekt-

  54. -som görs av stora företag med många
    arkitekter, ingenjörer och designer-

  55. -men tillgängligheten kan saknas
    eller läggas till som en eftertanke.

  56. Hotelldesign är ett väldigt bra ämne
    för arkitekt- och designstudenter-

  57. -för att lära dem universell design.

  58. För det första kombinerar hotell
    många funktioner och anläggningar-

  59. -så universell design
    måste tillämpas på många områden.

  60. Hotell omfattar
    de flesta byggnadsmiljöerna-

  61. -samt inredningsarkitektur,
    produktdesign och teknisk utrustning.

  62. Det kan visa
    hur universell design fungerar-

  63. -och dess relevans i alla lägen.

  64. Att repetera designens användarbehov
    i olika skalor och sammanhang-

  65. -är ett viktigt inlärningsverktyg.

  66. För det andra
    måste hotell tillgodose alla gäster-

  67. -med olika tillgänglighetskrav.

  68. Enligt universell design ska hela
    hotellet ses ur användarperspektivet.

  69. För det tredje
    har vi egna erfarenheter.

  70. Vi har alla bott på nån sorts hotell,
    så studenten kan känna igen sig.

  71. De kan känna till ämnet
    ur många synpunkter.

  72. Huvudmålen med universell design
    för hotell och semesteranläggningar-

  73. -kan delas in i sex steg.

  74. Först får studenter lära sig
    principerna för universell design-

  75. -med exempel på hotelldesign.

  76. Två: Öka studenternas medvetenhet
    om personers olika behov-

  77. -för att ge tillgänglighet, komfort
    och säkerhet åt kunder och personal.

  78. Det är det som det handlar om.

  79. Tre: Informera om tillgänglighet,
    normer för universell design-

  80. -lagstiftning och riktlinjer.

  81. Fyra: Ge en översikt av hotells
    funktioner och deras designkrav-

  82. -med exempel på
    universell design i hotelldesign.

  83. Fem: Lär ut hur man på plats granskar
    universell design och tillgänglighet-

  84. -och hur man upptäcker
    bra och dåliga tillämpningar.

  85. Det sista steget är tillämpningen
    i varje students hotelldesignsarbete.

  86. Hotell är bra för att illustrera
    principerna för universell design-

  87. -och jag ska snabbt gå igenom
    de sju principerna.

  88. Rättvis användning.
    En låg frukostbuffé och kaffeautomat-

  89. -som alla kan nå.

  90. Märkbar information... Nej, ursäkta.
    Flexibel användning.

  91. Den här bilden visar en sänkbar
    klädhängare i en hotellgarderob-

  92. -vilket gör den lätt att nå
    för korta och rullstolsburna.

  93. Enkel och intuitiv användning.
    Den här blandaren-

  94. -med färg- och känselmarkeringar
    för varm- och kallvatten-

  95. -är lätt att använda för alla,
    även blinda och barn.

  96. Märkbar information.

  97. Hotellhissen med information
    som både kan ses och kännas-

  98. -plus röstmeddelanden vid varje
    våningsstopp underlättar för alla.

  99. Feltolerans. Här ser vi
    ett mötesrum på ett hotell-

  100. -med markeringar på glasdörrarna
    så att ingen ska gå in i glasrutan.

  101. Liten fysisk ansträngning. Ingångar
    på marknivå och automatiska dörrar-

  102. -som underlättar för
    dem som har svårt att gå-

  103. -och dem som bär bagage
    eller har en barnvagn.

  104. Storlek och utrymme
    för tillvägagångssätt och användning.

  105. I det här hotellrummet ser vi
    gott om utrymme, flyttbara möbler-

  106. -och utrymme under bordet, vilket
    låter rullstolsburna ta sig runt.

  107. Steg två är att öka studenternas
    medvetenhet om olika behov.

  108. Studenter måste förstå
    vilka de designar för.

  109. Varför bor folk på hotell?

  110. Mångfalden bland hotellgäster
    passar bäst för det.

  111. Allt som hotellgäster vill göra-

  112. -ger studenter en bra bild av vidden
    av kraven inom universell design.

  113. Hotellgäster
    kan vara väldigt korta eller långa.

  114. Äldre personer kan vara svaga
    eller ha funktionsnedsättningar.

  115. Men vi måste ta hänsyn till
    den åldrande befolkningen-

  116. -personer över 55 eller 60 år
    som inte räknas som "gamla"-

  117. -men som har vissa hälsobekymmer
    och tillgänglighetskrav.

  118. De reser trots det ofta.

  119. Komfort och säkerhet är viktigt för
    gravida och familjer med små barn.

  120. Gäster som har astma eller allergier
    kan behöva rum utan mattor-

  121. -noggranna materialval
    och specialkost.

  122. Många gäster har förstås stora,
    tunga väskor eller annan utrustning-

  123. -så de behöver plana golv och gott om
    utrymme för att röra sig obehindrat.

  124. Man måste förstås ta hänsyn till
    gäster med funktionsnedsättningar.

  125. Rullstolsburnas behov medför vissa
    krav på mått och tillgänglighet.

  126. De är den mest "krävande"
    målgruppen, men inte den största.

  127. Hotell brukar främst fokusera på
    tillgängligheten för rullstolsburna-

  128. -men behoven för andra
    funktionsnedsättningar förbises.

  129. Måtten för rullstolar är irrelevanta-

  130. -för vi måste ta hänsyn till andra-

  131. -som använder
    elskotrar eller elrullstolar.

  132. Rullstolsburna
    i manuella eller eldrivna rullstolar-

  133. -behöver plana golv, gott om utrymme
    och specialanpassade badrum.

  134. Personer med nedsatt syn
    eller blinda-

  135. -som kanske har ledarhundar-

  136. -behöver mycket ljus, färgkonstraster
    och information med stor text.

  137. Personer med begränsad armfunktion-

  138. -behöver
    lättanvända handtag och kranar.

  139. Blandaren uppfanns först
    för funktionsnedsatta-

  140. -men den är förstås
    lättare att använda för alla.

  141. Personer med nedsatt hörsel och döva
    behöver vibrerande, blinkande larm-

  142. -och visuell information.

  143. Personer med inlärningssvårigheter
    har nytta av bra skyltar-

  144. -och de är också till väldigt stor
    hjälp för dem som inte talar språket.

  145. Hotellpersonal kan ha en funktions-
    nedsättning eller speciella behov.

  146. Hotell är arbetsplatser som ska vara
    tillgängliga för all möjlig personal-

  147. -som använder olika slags utrustning.
    Här ser vi en blind receptionist.

  148. För alla som bär väskor och ansvarar
    för catering och rumsbetjäning-

  149. -är lättillgänglighet nödvändigt
    för deras säkerhet och effektivitet.

  150. Studenter måste informeras om
    normer, riktlinjer och lagstiftning.

  151. EU:s medlemsländer
    har nationella byggnormer-

  152. -med krav på hotell
    gällande funktionsnedsattas behov.

  153. Studenter måste få ta del av
    tillgänglighetsnormerna-

  154. -men de flesta föreskrifterna bygger
    inte på en universell design-tanke-

  155. -utan de bygger i stället på
    procentandelar av befolkningen-

  156. -som har
    olika funktionsnedsättningar.

  157. Studenter måste inse normernas
    begränsningar och gå längre-

  158. -och med hjälp av universell design
    skapa bra, säkra och bekväma hotell-

  159. -för alla.

  160. De måste lära sig om alla funktioner
    på hotell och semesteranläggningar-

  161. -för att göra ett byggprogram.
    Man gör mer än sover på ett hotell.

  162. Tänk på allt som ett hotell kan vara.

  163. Man bor där, inte bara sover.

  164. För vissa gäster kan i synnerhet
    större hotell kan vara resmål i sig.

  165. När det gäller all inclusive-hotell
    måste designern täcka alla behov.

  166. En hastig titt...
    Texten är inte så stor.

  167. På hotells
    och semesteranläggningars hemsidor-

  168. -kan vi se många olika anläggningar.
    Det är som en liten stad.

  169. Jag läser några. Vattenland,
    dykcenter, frisör, fitnesslokal-

  170. -privat strand, barnklubb,
    restauranger, fotbollsplan.

  171. Semesteranläggningar kombinerar de
    flesta byggnadsmiljökomponenterna-

  172. -så därför är skyltningen
    också väldigt viktig.

  173. Skyltdesignen
    ska hjälpa en att hitta.

  174. Hotell handlar inte bara om
    byggnader, utan även om landskap.

  175. Man kan göra referensblad
    för alla hotellfunktioner-

  176. -för att visa studenter
    hur man använder universell design.

  177. Jag har gjort referensblad för
    nio områden, och jag ska visa några.

  178. Nå och gå in i byggnaden, checka in,
    röra sig inomhus och utomhus-

  179. -koppla av, sova och bo-

  180. -sköta hygienen och bada, äta och
    dricka, utnyttja anläggningarna-

  181. -träffa och prata med andra samt
    säkert utrymma byggnaden vid nödfall.

  182. Här tar jag upp några stycken
    för att ge er en överblick.

  183. Varje referensblad kan ha en bild
    på en bra tillämpning, en skiss-

  184. -och en kort beskrivning av principen
    för funktionen och området i fråga.

  185. Det här handlar om att nå byggnaden.

  186. Det visar handikapparkeringen och
    ingången och tar upp viktiga punkter.

  187. Jag beskriver gästrummen
    och badrumskraven mer detaljerat-

  188. -eftersom de är nyckelområden på
    hotell och oftast inte välutformade.

  189. Viktiga punkter är
    manöverutrymme för rullstolsburna-

  190. -ledigt utrymme vid sängen, lämplig
    möblering och flyttbara möbler.

  191. Färgkontraster som är lätta att se.

  192. Ljusknappar och vägguttag
    i lämplig höjd som alla kan nå.

  193. Inga allergener eller mattor, som
    även försvårar för rullstolsburna.

  194. Skåp och hyllor
    som kan nås av rullstolsburna.

  195. Badrummet
    är en väldigt viktig del av hotellet-

  196. -där många gäster
    upplever många problem.

  197. Det är viktigt att tänka på dörrarna.

  198. De ska vara rymliga och helst
    skjutbara eller öppnas utåt.

  199. Golvytan och inredningen
    ska passa rullstolsburna.

  200. Det här är väldigt viktiga frågor
    att ta upp med studenterna.

  201. Rullstolsburna
    bör ha en dusch utan tröskel-

  202. -men det är bra och säkert
    för alla gäster.

  203. Stödräcken behövs för allas säkerhet-

  204. -liksom halkfria golv
    och glasmarkeringar.

  205. Det handlar om allas säkerhet,
    inte bara funktionshinder.

  206. Jag vill betona vikten av handräcken.
    De brukar saknas i badkar.

  207. Det handlar om allas säkerhet-

  208. -och det här är en punkt
    som vi måste betona för studenterna.

  209. Badrummen brukar göras olika för
    vanliga och funktionsnedsatta gäster.

  210. Därför finns det bara
    ett fåtal rum för rullstolsburna-

  211. -i den mån lagen kräver det.

  212. Jag har granskat hotell som kan ha
    många tillgängliga och bekväma rum-

  213. -även för rullstolsburna gäster-

  214. -men arkitekterna vet inte hur man
    gör, eller så tänker de inte på det.

  215. Vid en granskning i Egypten-

  216. -såg jag att många rum var rymliga
    nog för rullstolsburna att röra sig-

  217. -om det inte vore för vissa punkter.

  218. Till exempel fanns det gott om plats
    i badrummen för rullstolsburna-

  219. -men duschgolvet var upphöjt 10 cm-

  220. -så den var inte tillgänglig,
    utan egentlig orsak.

  221. Att bara göra en del av rummen
    tillgängliga för vissa gäster-

  222. -leder till en segregation
    som bygger på människors olikheter-

  223. -i stället för likheter och hur man
    gör det säkert och bekvämt för alla.

  224. Alla rum skulle ha kunnat passa
    rullstolsburna och alla andra-

  225. -men de gjorde inte det.

  226. Här är ett problem som ofta nämns.

  227. Många hotellägare säger att de inte
    kan sälja ett anpassat rum-

  228. -eftersom det liknar ett sjukhusrum.

  229. Men det behöver inte se ut så.
    Designern ska göra det tilltalande.

  230. I det här badrummet kan stödräckena
    vid toaletten fällas in i väggen-

  231. -och försvinna när de inte behövs,
    så det finns lösningar på allt.

  232. Badrum kan ge många bra och dåliga
    designexempel som lär studenter-

  233. -att bättre tillgodose användarens
    behov i stor skala och liten skala.

  234. Ett tvättställ av glas
    är ett dåligt val-

  235. -som speglar ljus och förvirrar både
    dem med dålig syn och alla andra.

  236. Min ring försvann nästan i ett sånt
    tvättställ eftersom jag inte såg den.

  237. I flaskorna finns schampo och dusch-
    kräm. Ingen duschar med glasögon-

  238. -så det är svårt att se skillnad på
    duschkrämen och schampot-

  239. -i flaskor med samma färg
    med otydlig text.

  240. Våta fingrar gör dem svåröppnade.

  241. Vi kan visa det här för studenterna
    så att de förstår vad vi menar.

  242. Ett annat område handlar om
    att äta och dricka på hotellet.

  243. I frukostsalar, matsalar och barer-

  244. -är plana golv och möbleringen
    viktigt för att röra sig obehindrat.

  245. Höjden på buffébordet
    ska passa rullstolsburna och barn-

  246. -och samma krav gäller receptionen,
    kassor och fitnesslokaler.

  247. Möbel- och materialval är en del av
    hotelldesign som studenter bör få se.

  248. Bord med bara ett ben gör det
    enklare för rullstolsburna att nå-

  249. -men de är även väldigt bekväma
    för alla som sitter vid ett hörn.

  250. Hotell och semesteranläggningar
    behöver välfungerande utemiljöer.

  251. Det kan vara ett studentarbete.

  252. Plan mark, skyltar, cirkulation,
    lämliga material och säkerhetsfrågor-

  253. -måste has i åtanke.
    Materialvalet är väldigt viktigt-

  254. -trots att man ofta inte
    tänker på det.

  255. En tillgänglig simbassäng
    som har hala markplattor-

  256. -är ett stort misslyckande
    som kan orsaka skador.

  257. Ett viktigt budskap är
    att det inte är en motsägelse-

  258. -att använda universell design för
    estetiska resultat av hög kvalitet.

  259. Det finns många exempel på
    vackra och tillgängliga hotell.

  260. Det femte steget är
    att göra granskningar på plats-

  261. -vilket är ett verktyg som visar
    universell design i praktiken-

  262. -för studenterna. Det är en användbar
    metod för att ge direkt kunskap om-

  263. -hur design påverkar tillgänglighet
    och hur saker fungerar eller inte.

  264. Det sjätte steget är
    att studenterna själva tillämpar-

  265. -det som de har lärt sig
    om universell design.

  266. Jag hoppas att det här har visat er-

  267. -hur hotell kan vara bra
    för att lära ut universell design.

  268. Jag tror att många lösningar
    kan överföras till-

  269. -andra områden i byggnadsmiljön.

  270. Här ser ni en bok om de bästa
    exemplen på tillgänglig turism-

  271. -där jag skrev ett kapitel om viktig
    design för tillgängliga hotell.

  272. Den är inte ett uttömmande läromedel-

  273. -men den ger principer, riktlinjer
    och checklistor för grundkraven-

  274. -för att rita eller renovera hotell
    i enlighet med universell design.

  275. Den här broschyren är tillgänglig
    i tryckt och elektroniskt format.

  276. Tack så mycket för uppmärksamheten.

  277. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Diskriminering i turistnäringen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Katerina Papamichail är tillgänglighetsexpert i Grekland. Hon menar att arkitekter och stadsplanerare ofts misslyckas med stadsarkitekturen eftersom de inte pratar om tillgänglighet. Med fokus på turistnäringen pekar hon på hur hotell, attraktioner och allmänna platser stänger ute personer med funktionsnedsättning. Såväl turister som personal drabbas av den här diskrimineringen. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Arkitektur, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Stadsplanering, Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Universell design 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Trappor för lek och funktion

Karen Kim som är arkitekt vid universitetet i Buffalo, USA, föreläser om sitt experiment med interaktiva trappor. Många människor faller och skadar sig i trappor och hon menar att antalet skadade skulle minska genom bättre design. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Vikten av universell design

Hubert Froyen är professor i arkitektur i Belgien. Han visar exempel ur vardagen på universell design och där universell design som fungerar för alla skulle behövas. Inspelat 17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Diskriminering i turistnäringen

Katerina Papamichail är tillgänglighetsexpert i Grekland. Med fokus på turistnäringen pekar hon på hur hotell, attraktioner och allmänna platser stänger ute personer med funktionsnedsättning. Hon menar att det beror på att arkitekter och stadsplanerare sällan pratar om tillgänglighet. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Konformism är vår fiende

Bodil Jönsson är professor i rehabiliteringsteknik vid Certec vid Lunds universitet. Hon föreläser om att tillit och öppenhet är centralt om man ska arbeta med design för alla. Hon menar att konformism är vår fiende. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

De humana städerna

Miljöplaneraren Daniel Iacofano och landskapsarkitekten Susan Goltsman föreläser om hur man kan bygga städer så att de blir humana och inkluderande. De fokuserar på barn och unga och menar att det krävs plats för lek, social interaktion och rekreation. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

En studie i universell design

Safaa Mahmoud Issa Abdou är professor vid universitetet i Menoufia i Egypten. Hon har analyserat hur olika länder arbetar med universell design och menar att man måste jobba med tillgänglighetskultur för att skapa miljöer där alla inkluderas. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

En park för alla

Mark Trieglaff som är tillgänglighetskonsult i USA berättar om hur man har jobbat med tillgänglighet i parken Forest Glen Park i USA. Där har otillgänglighet räknats som ett lagbrott sedan 1990. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Information är till för alla

Tillgänglighetsexperten Stefan Johansson föreläser om vikten av information som är tillgänglig för alla. Han menar att fler än någonsin kan hämta och publicera information via internet, men att teknologin fortfarande utestänger personer med funktionsnedsättning. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Design utan gränser

Föreläsning med Patricia A Moore som är industridesigner och konsult inom universell design. Hon menar att det är designen och arkitekturen omkring människor som är bristfällig om inte alla kan leva som de vill. I ett samhälle med fungerande design kallas ingen för handikappad. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Våldet genom barnens ögon

Kattis Ahlström, generalsekreterare för Bris, pekar på vikten av att kunna lyssna och höra barnets hela historia ur dess perspektiv. I 41 år har Bris stöttat barn som ropat på hjälp. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

MiffoTV bakom kulisserna, del 1

Följ programledargänget bakom kulisserna inför MiffoTV:s utfrågning av politiker från Sveriges riksdagspartier.

Fråga oss