Titta

UR Samtiden - Universell design 2014

UR Samtiden - Universell design 2014

Om UR Samtiden - Universell design 2014

Internationell konferens om design för alla. Forskare, arkitekter och tillgänglighetsexperter berättar om utmaningar och kreativa lösningar inom universell design. Hur skapar vi arkitektur och design som får alla, även personer med funktionsnedsättning, att känna sig inkluderade i samhället? Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Universell design 2014: Information är till för allaDela
  1. Jag vill inleda det här föredraget-

  2. -med att prata om vad information är.

  3. Den första referens
    jag har hittat i Sverige-

  4. -är den svenska kungen. Jag vet inte
    om det är Oscar II eller Gustav V-

  5. -för Oscar II dog 1907.

  6. Gustav V övertog tronen efter honom.

  7. I vilket fall som helst skickade kungen
    ett brev till myndigheterna-

  8. -där det stod att de borde uttrycka sig
    mer lättbegripligt.

  9. Han var missnöjd med hur myndig-
    heterna kommunicerade med folket.

  10. Han tyckte att det vore bättre om de
    använde ett enklare, rakare språk.

  11. Det är första gången
    informationstillgänglighet tas upp-

  12. -eller som nån funderar kring-

  13. -hur man kan göra information
    mer begriplig och därmed lättillgänglig.

  14. Under lång tid förmedlades
    information på papper.

  15. De olika sorters initiativ som togs
    på den tiden handlade om-

  16. -hur man skulle göra
    tryckt information-

  17. -mer lättförståelig och lättillgänglig.

  18. En annan typ av diskussion kring
    tillgänglighet växte fram på 1970-talet.

  19. Man hittar de första ansatserna till
    att förverkliga idén om taltidningar.

  20. Jag har hittat referenser till
    en organisation i Storbritannien-

  21. -som grundades 1974-

  22. -och som ville göra tidningar
    tillgängliga annat än i tryckt format-

  23. -och de kallade det för taltidningar.

  24. I dag har vi internet,
    vilket jag återkommer till senare.

  25. Men det har länge varit ett problem
    att folk inte förstår information.

  26. Information är enligt mitt synsätt
    oljan i maskineriet.

  27. Vi behöver information
    för att agera och reagera-

  28. -så man kan se den
    som oljan i maskineriet.

  29. Om kommunikation
    är limmet som håller oss samman-

  30. -behöver vi information
    för att få i gång processen.

  31. Information
    kan även vara nåt som utnyttjas.

  32. Vi kan använda information
    och bygga företag kring den.

  33. Vi kan använda information
    för att skapa affärsverksamheter.

  34. Jag är tillgänglighetskonsult.
    Min huvudsakliga källa är information.

  35. Jag arbetar med
    och utnyttjar information-

  36. -och råkar även vara expert på hur man
    gör information allmänt tillgänglig.

  37. Nu för tiden kan man se
    ett stort antal företag växa fram-

  38. -som samlar in information och tjänar
    pengar på det. Google är ett exempel.

  39. Men det förutsätter
    att man får tillgång till informationen.

  40. Om man inte får det stryps
    ens möjligheter att kommunicera-

  41. -att hitta arbete
    och att bedriva affärsverksamhet.

  42. En livsviktig resurs i samhället-

  43. -och en alltmer viktig resurs
    är tillgången till information.

  44. Vi måste hantera mycket information
    i dag. Det kanske vi alltid har behövt.

  45. Men i dagens samhälle måste vi
    hantera stora mängder information.

  46. Man måste även förstå informationen.

  47. Om man inte förstår informationen
    kan man inte använda sig av den.

  48. Det är det sista steget i processen.

  49. Man behöver tillgång till information
    och man måste kunna förstå den.

  50. Minns ni tiden före internet?

  51. Vilka var aktiva på den tiden?

  52. Inte så många.

  53. Jag kan inte ens beskriva den tiden
    för mina barn.

  54. De fattar inte vad jag pratar om.

  55. Det är väldigt svårt att beskriva
    hur livet var före internet.

  56. Men jag har varit med ett tag.

  57. Det här är en Linotype-sättmaskin.

  58. Har nån av er
    jobbat inom tryckeribranschen?

  59. Ingen? Då har ni nog inte
    sett en sån här maskin.

  60. När jag började jobba med information-

  61. -fanns det fortfarande gubbar
    som skötte såna här maskiner.

  62. De lade i stora blyblock i maskinen
    och värmde upp blyet.

  63. Sen rann blyet ner
    och bildade bokstäver-

  64. -som sedan bildade
    det tryckta materialet.

  65. Det första patentet på
    den här sortens maskin erhölls 1825.

  66. Men Ottmar Mergenthaler
    uppfann Linotype-maskinen.

  67. Den sortens maskin dominerade helt
    i branschen i över 100 år.

  68. Den användes fortfarande
    på 1970- och 1980-talet.

  69. Produktionen av information,
    av trycksaker-

  70. -var starkt beroende av bly
    och av den här typen av maskiner.

  71. De sköttes av specialister.

  72. Enbart specialisterna
    kunde utföra gjutningen.

  73. Varje typ i raden av typer göts.

  74. De användes ända in på 1980-talet-

  75. -och i vissa delar av världen
    kanske än i dag.

  76. När de slutade användas i Sverige
    skickades de bl.a. till länder i Afrika.

  77. De kanske fortfarande används.

  78. Jag köpte min första skrivmaskin 1985.

  79. Det var en ganska dyr maskin
    på den tiden.

  80. Jag ställde undan den 1986.

  81. Vad hände mellan 1985 och 1986-

  82. -som fick mig att ställa undan
    skrivmaskinen?

  83. Sen dess har jag inte använt den.

  84. Men de går fortfarande att köpa.

  85. Det är bara att lägga den
    i varukorgen och betala-

  86. -199, 95 pund.

  87. Man kan köpa samma typ av
    skrivmaskin som jag köpte 1985:

  88. Ordbehandlingsskrivmaskinen
    Silver Reed. De säljs fortfarande.

  89. Vad var det som var så speciellt
    med den? Minns nån det?

  90. -Den ser likadan ut fortfarande.
    -Ja.

  91. Det har inte skett så mycket
    produktutveckling inom den branschen.

  92. Den stora finessen var att man kunde
    radera så mycket som man ville.

  93. Man kunde radera hela sin text.
    Det var nåt revolutionerande då.

  94. Innan den typen av skrivmaskiner kom
    fick man använda korrigeringsvätska-

  95. -på sina felstavningar och skriva om.

  96. Det var ett enormt framsteg,
    tyckte vi år 1985.

  97. Man kunde även...
    Den hade även ett pyttelitet minne-

  98. -så man kunde skriva meningar som
    man lagrade i skrivmaskinens minne.

  99. Med ett snabbkommando fick man sen
    maskinen att skriva ut hela meningen.

  100. Även det sågs som en stor fördel-

  101. -jämfört med de äldre skrivmaskinerna.

  102. Ett år senare
    blev skrivmaskinen totalt överflödig.

  103. Desktop publishing-revolutionen
    ägde rum.

  104. Ni som inte var med innan internet
    fanns vet nog inte vad det är.

  105. För mig var den livsomvälvande.

  106. Inte internet, utan desktop
    publishing-revolutionen.

  107. Jag jobbade med trycksaker,
    jag producerade information.

  108. Jag var en del
    i den långa kedjan av kompetenser-

  109. -som behövs för att göra en tidning.

  110. Jag var den
    som skrev texten i början-

  111. -och jag var den som
    publicerade materialet i slutet.

  112. Men däremellan var det många
    personer som var inblandade i arbetet-

  113. -med att få fram tryckt material.

  114. Sen kom
    desktop publishing-revolutionen.

  115. 1986 köpte jag min första dator.

  116. Jag sålde faktiskt min bil
    för att ha råd med datorn.

  117. På den tiden var datorer jättedyra.

  118. Jag sålde bilen och köpte en dator.

  119. "Du är skvatt galen", sa min pappa.

  120. "Varför säljer du en perfekt fungerande
    bil för att köpa nåt sånt"-

  121. -"när du precis har köpt en skriv-
    maskin?" Han fick det inte att gå ihop.

  122. "Du hade en skrivmaskin och en bil."

  123. "Nu har du en undanställd skrivmaskin,
    en ny, konstig maskin, och ingen bil."

  124. Ett dumt drag, tyckte han,
    men det var mitt livs bästa investering.

  125. Den förändrade mitt liv.
    Datorn och postscript-språket-

  126. -som var ett sätt för datorn
    att kommunicera med laserskrivaren-

  127. -vilken var den tredje
    tekniska uppfinningen-

  128. -i en kedja av samhällsomdanande
    uppfinningar.

  129. Med datorn,
    postscript-språket och laserskrivaren-

  130. -kunde man nästan direkt se hur
    det tryckta slutresultatet skulle bli.

  131. Man fick kontroll över hela processen.
    Man styrde över den själv.

  132. Jag var som en allsmäktig gud.
    Jag kunde styra över hela processen.

  133. Det var tack vare de här grejerna.

  134. Idéerna till dem uppstod
    vid Xerox Parc i Silicon Valley.

  135. Ett steg framåt, och vi närmar oss
    internet. Men det här var före internet.

  136. Sen kom Page Maker.

  137. Ett program som jag använde för att
    göra layouten till mina tidningar.

  138. Man fick sätta in fyra stycken...
    Det här är en diskett.

  139. Ni kanske inte vet vad det är.

  140. Man fick sätta in fyra olika disketter.

  141. Först satte man in två disketter
    med operativsystemet.

  142. Sen satte man in fyra disketter
    för att ladda programvaran.

  143. På den lilla skärmen kunde man sen
    skapa sin tidning. Det var ren magi!

  144. Man kunde skapa vad som helst.
    I början var allt svartvitt-

  145. -så man fick föreställa sig färgerna.
    De syntes inte.

  146. Senare kunde man se färger
    på skärmen.

  147. Det var också ett stort steg
    för mänskligheten. I alla fall för mig.

  148. Dagens unga fattar inte
    vad som var så märkvärdigt med det.

  149. De kan publicera vad de vill på nätet
    omedelbart.

  150. Vad gjorde jag då med min dator?

  151. Ordet på allas läppar på den tiden
    var WYSIWYG:

  152. "What you see is what you get", alltså
    man får kontroll över hela processen.

  153. Allt skulle vara "WYSIWYG".
    Det var ett tecken på kvalitet-

  154. -som säljare
    av dessa produkter gärna påpekade.

  155. Man kunde inte sälja nåt som inte var
    WYSIWYG. Man får det man ser.

  156. Vad gjorde jag, då?

  157. Givetvis startade jag en svensk tidning
    om boulespelet pétanque.

  158. Det kanske verkar lite udda,
    men gillar man den sporten-

  159. -och försöker etablera den
    i norra Europa behöver man en tidning.

  160. Jag gjorde inte tidningen helt själv-

  161. -men jag styrde över hela processen.

  162. Jag var till och med illustratör.
    Ni kanske ser den lilla fågeln där.

  163. Jag la nog in den
    bara för att jag kunde.

  164. Ingen kunde be mig att ta bort den.

  165. Jag hade full kontroll.
    Det här förändrade folks tänkesätt helt.

  166. Man kunde skapa tidningen
    och se hur den skulle se ut tryckt.

  167. Man hade råd med en färg
    utöver svart. Färg var väldigt dyrt.

  168. Varje nummer hade sin egen färg.
    En tilläggsfärg.

  169. Fyrfärgstryck fanns inte då.
    I alla fall hade inte jag råd med det.

  170. Jag hade bara råd med en färg
    och det kändes lyxigt då.

  171. Jag började som redaktör på en obskyr
    tidning om sporten pétanque.

  172. Det var en del av det. Det blev
    billigare att producera trycksaker.

  173. Radioproduktion blev också billigare.

  174. Vi hade nåt som kallades
    allemansradion.

  175. Alla kunde producera och sända
    sina egna radioprogram.

  176. Videoproduktion blev också billigare.

  177. Många saker hände då som gjorde
    att produktionskostnaderna minskade.

  178. Jag producerade mest tryckt material,
    men även radio och video-

  179. -fast mest jobbade jag
    med tryckt information.

  180. Vem som helst kunde producera
    vilket slags information som helst.

  181. Inte direkt, som vi fick veta senare.

  182. Många hade ännu inte råd
    med den utrustning som behövdes.

  183. Vi fick snart veta att produktions-
    verktygen inte var allmänt tillgängliga.

  184. Det fanns de som inte
    kunde producera information-

  185. -med den nya sortens teknik.

  186. De hade inte kunnat producera
    mycket information tidigare heller-

  187. -men de kunde inte
    använda de nya verktygen.

  188. Vi hade dessutom
    ett distributionsproblem.

  189. Om man inte skickade sin tidning
    med posten-

  190. -och då var leveranstiden
    för den sortens material 5-6 dagar-

  191. -kunde man använda
    band eller videoband.

  192. Det här är verktyg
    som kanske är obekanta för er.

  193. När ni sparar nånting på datorn
    klickar ni på disketten.

  194. Disketten användes på riktigt förr
    i tiden. Numera är den bara en ikon.

  195. Vi hade ett distributionsproblem. Man
    hade information som man producerat-

  196. -men det var svårt att duplicera den
    och distribuera den till mottagarna.

  197. Det fanns ett irriterande bakgrundsljud.
    När vi började göra videoband sa folk:

  198. "Jag hör inte vad som sägs" eller
    "Jag ser inte" eller "Jag förstår inte".

  199. Röster började höras.
    Vi producerade mycket-

  200. -och det mesta av dtp-materialet
    var fult och dåligt gjort.

  201. Folk utan kunskap
    började göra sina egna tidningar.

  202. Det var en period
    med riktigt dålig design-

  203. -men det var kul,
    för man skapade allt själv.

  204. Det var som punkrockrörelsen.
    Alla som ville kunde göra tidningar.

  205. Men negativa röster började höras:
    "Jag fattar inte." "Detta är oläsligt."

  206. Det fanns ett tillgänglighetsproblem,
    som ingen av oss hade hört talas om.

  207. I skolan hade inga lärare
    pratat om olika användare-

  208. -och att användarna kunde ha
    funktionshinder-

  209. -som påverkade förmågan att
    ta till sig information.

  210. Vi kände inte till det förrän dessa
    personer började klaga på materialet.

  211. Sen kom internet.

  212. Allt det här hände före internet.

  213. Vissa av oss hade hört talas
    om internet, att datorer...

  214. Datorer var ännu fristående enheter-

  215. -som inte kopplades ihop med nåt
    förutom skrivaren.

  216. Men man började höra rykten om
    att man kunde koppla ihop datorer.

  217. Till början med en kabel
    och sen via telefonlinjerna.

  218. Nu för tiden finns det många sorters
    uppkopplingsmöjligheter.

  219. Det började med att man kopplade ihop
    två datorer med en sladd.

  220. Det var revolutionerande.

  221. Vi hörde talas om aktivitet på internet,
    men vi visste inte så mycket om det.

  222. Det här var...

  223. Det måste ha varit
    nån gång i mitten på 1990-talet.

  224. Sen kom den här.

  225. Vi ska få höra ett bekant ljud...
    - Kan ni spela upp...?

  226. Det här är ett tidernas viktigaste ljud.

  227. För mig är det här
    ett av tidernas viktigaste ljud.

  228. Ungdomarna i församlingen
    fattar nog ingenting.

  229. Det är ett modem
    som ansluts till ett annat modem.

  230. En handskakningsprocess, sa man.

  231. Man kopplade upp sig på ett nät
    och det var ljudet som hördes då.

  232. Ni som var med på den tiden
    hörde troligen det där ljudet dagligen.

  233. Nu har ljudet inte hörts på evigheter-

  234. -men när man hör det känner man igen
    det. Det är ett viktigt ljud.

  235. Om man skulle rangordna
    de viktigaste ljuden i ens liv...

  236. Ens barns första skrik
    är förstås ett viktigt ljud.

  237. Men det här är också ett viktigt ljud.
    Det var i alla fall det på den tiden.

  238. Det ni ser nu
    kallas Bulletin Board System.

  239. Det var ett kommandorad-gränssnitt.

  240. Man fick mata in siffror
    eller bokstäver-

  241. -som talade om för systemet
    vad det skulle göra.

  242. Det här användes tidigt i Sverige. 1991
    startade en förening för dövblinda-

  243. -ett bbs-nät som kallades Fruktträdet.

  244. Det var ett tidigt exempel
    på en nätbaserad gemenskap.

  245. På den tiden var såna
    dessutom väldigt sällsynta.

  246. Många av oss som använde
    Fruktträdet var inte dövblinda.

  247. Vi använde det bara
    som en plats att kommunicera.

  248. På sin höjd var 10-15 procent
    av användarna dövblinda, tror jag.

  249. I gemenskapen kunde de
    kommunicera med icke-dövblinda-

  250. -och det var nog första gången som det
    var möjligt-

  251. -utan att ta hjälp av tolk.

  252. Plötsligt kunde jag skriva till
    en dövblind person och tvärtom.

  253. De dövblinda kunde läsa nyheterna
    i bbs-nätet. De lades in i systemet.

  254. Det gjorde även väderleksrapporten.

  255. Plötsligt fick de dövblinda tillgång
    till en massa information.

  256. Det var en sorts försmak på
    vad som sen skulle komma.

  257. I dag har vi bl.a. Facebook-

  258. -som inte är lika tillgängligt
    för den här sortens grupp.

  259. De fick det svårt när de grafiska
    gränssnitten kom några år senare.

  260. Bbs-gränssnittet var
    mer användarvänligt för dem.

  261. Vi andra hade svårt att komma ihåg
    vilka siffror man skulle mata in-

  262. -för att komma in i
    de olika diskussionsgrupperna.

  263. Sen kom internet. World Wide Webs
    uppfinnare Tim Berners-Lee...

  264. Föreställ er hur det skulle kännas!

  265. Han sa att webbens styrka
    ligger i att den är universell-

  266. -och att tillgänglighet för alla
    är en grundläggande aspekt.

  267. Många av de problem som vi
    hade upplevt med tidigare teknik-

  268. -kunde vi börja lösa när internet kom.

  269. Hypertexten förändrade allt igen.

  270. Först förändrade desktop publishing
    allt. Sen gjorde hypertexten det.

  271. Vi kunde både producera och
    distribuera information över internet.

  272. Det gjorde vi med hjälp av hypertext.

  273. Det här är mitt första exempel.

  274. Jag var webbansvarig
    på Handikappinstitutet.

  275. Det här var 1996, ett tidigt exempel på
    en svensk webbsida.

  276. Då fanns det inte många webbsidor.

  277. Vi var tidiga med
    att publicera information på nätet.

  278. Nu kunde vem som helst
    producera och distribuera-

  279. -och allmän tillgång rådde. Problemet
    var löst. Nej, alla kunde inte det.

  280. Återigen fanns det
    tillgänglighetsproblem.

  281. Inte alla kunde använda verktygen.

  282. Inte alla kunde komma åt sidorna
    på nätet.

  283. Vi hade fortfarande problem
    i båda ändar av processen.

  284. Bakgrundsljudet fanns fortfarande där.

  285. Nu fick vi höra ett nytt slags klagomål.
    "Jag vet inte hur det här fungerar."

  286. Datorn och alla de tekniska hjälpmedel
    som utvecklingen förde med sig-

  287. -var det inte alla som förstod sig på.

  288. Inte alla visste hur en dator fungerade.

  289. "Jag kan inte använda det här."

  290. Fortfarande klagade de på att
    materialet var oläsligt och obegripligt.

  291. Man klagade inte så mycket på ljudet.
    De första sidorna på nätet-

  292. -innehöll inte så mycket ljud,
    i alla fall inte prat.

  293. Vi la inte upp
    så mycket videomaterial i början.

  294. Problemen rörde
    läsbarheten och tillgängligheten.

  295. I dag lägger vi ut mycket videomaterial
    på nätet-

  296. -så problemet med dåligt ljud
    är ett större bekymmer i dag.

  297. Vi måste dock komma ihåg-

  298. -att fler människor än nånsin har till-
    gång till den information de behöver.

  299. Tanken om att göra information
    allmänt tillgänglig-

  300. -verkar dyka upp samtidigt som
    den digitala revolutionen sker.

  301. Den svenska kungen sa till regeringen-

  302. -att de måste uttrycka sig
    på ett begripligt sätt.

  303. Han sa inte att all information skulle
    vara tillgänglig för alla medborgare.

  304. Den sortens tankar började dyka upp
    på 1980- och 1990-talet.

  305. Det borde vara möjligt att göra
    information allmänt tillgänglig.

  306. Den tekniska utvecklingen tänjde på
    gränserna för vad som var möjligt.

  307. Tidigare fanns inga såna ambitioner.

  308. Vi hade taltidningar.
    Den utvecklingen rullade på.

  309. Den hade börjat långt före internet.

  310. Det togs en del initiativ-

  311. -för att göra myndighetstexter
    ännu bättre-

  312. -än kungen hade önskat
    att de var 1907.

  313. Men tanken om att göra information
    allmänt tillgänglig-

  314. -hängde ihop med den digitala
    revolutionen eller det digitala skiftet.

  315. Det stämmer att många fler
    har tillgång till information i dag-

  316. -och även tjänster tack vare internet,
    fast många problem återstår att lösa.

  317. På samma sätt kan många fler
    producera information.

  318. Vara både mottagare och avsändare.

  319. Om man tänker på folk som mottagare
    och avsändare-

  320. -är alla både mottagare och avsändare
    på nätet.

  321. Vi både producerar och konsumerar
    informationen.

  322. Vi innehar båda roller. Ibland
    samtidigt, ibland vid olika tillfällen.

  323. Vad gjorde min son
    med all denna teknik?

  324. Som ni säkert kan gissa
    startade han en blogg om pétanque.

  325. Han finns även på olika sociala medier.

  326. Det är nog bäst att jag inte vet exakt
    var han håller till.

  327. Han publicerar allt själv,
    fast på nätet-

  328. -och råkar gilla samma sport.

  329. Bilden är tagen-

  330. -när han precis hade kommit med
    i svenska juniorlandslaget.

  331. Han är riktigt duktig på att spela,
    inte bara på att blogga.

  332. Vi har... Och nu börjar jag närma mig
    slutet på det här föredraget...

  333. Vi har gjort många förbättringar.

  334. Utvecklingen går framåt,
    men det finns ändå en digital klyfta.

  335. Vi måste tänka på dem
    som inte deltar i den digitala världen.

  336. Det finns fortfarande många personer-

  337. -som vill vara en del av den
    digitala världen, men inte kan det.

  338. Det finns även
    folk som lämnar den digitala världen.

  339. De har varit en del av den,
    men de har tröttnat.

  340. Dessutom har vi en stor grupp
    i Sverige som inte är intresserad.

  341. "Jag vill inte koppla upp mig.
    Ge mig information på ett annat sätt."

  342. "Tvinga inte ut mig på nätet
    för att få information."

  343. "Tvinga mig inte att hämta en app.
    Jag vill göra det på det gamla sättet."

  344. Lite beroende på hur man mäter
    och i vilket land man ställer frågorna-

  345. -säger 20-40 procent-

  346. -av allmänheten
    att de inte deltar i den världen.

  347. Fortfarande är det väldigt många-

  348. -som inte använder internet-

  349. -som inte publicerar information
    på nätet-

  350. -eller som får sin information
    över nätet.

  351. Vi måste tänka på det och inse att det
    så kommer att vara rätt länge.

  352. I viss mån lär problemet dö ut eftersom
    det är nära förknippat med de äldre.

  353. Många av dem använder inte datorer
    m.m. och kommer aldrig att göra det.

  354. Det finns även unga som inte känner
    sig delaktiga i det digitala samhället.

  355. Nåt oroande
    är att när vi ställer de här frågorna-

  356. -till psykiskt sjuka människor-

  357. -säger 40 procent
    att det här inte är nåt för dem.

  358. De känner sig inte inkluderade i utan
    exkluderade från det digitala samhället.

  359. Frågan är om det beror på
    den psykiska sjukdomen.

  360. Det kan göra det, men det kan även
    hänga ihop med fattigdom.

  361. Psykiskt sjuka människor i Sverige
    är ofta väldigt fattiga.

  362. De har inte tillgång till
    arbetsmarknaden, de har inget jobb-

  363. -så de har låga inkomster. De har inte
    råd att köpa rätt utrustning.

  364. Eller så är de hänvisade till
    väldigt gammal utrustning.

  365. De känner sig inte delaktiga,
    men det kanske de vill vara.

  366. Många av dem vill vara delaktiga,
    men de utestängs från utvecklingen.

  367. Vägen framåt, då.

  368. Jag har varit med ett tag.

  369. De tekniska problemen...

  370. Vi vet hur man utvecklar
    tillgängliga gränssnitt-

  371. -i tekniska termer. Det är bara
    att göra det och göra det på rätt sätt.

  372. Vi har börjat kunna integrera ny teknik-

  373. -vilket tidigare var ett problem.

  374. Den har setts som otillgänglig
    för att den inte följer standarder.

  375. Men nu finns det bättre sätt
    att införliva ny teknik.

  376. Standarderna är förberedda
    för att hantera tekniska innovationer.

  377. Man måste göra det rätta
    och bygga på rätt sätt.

  378. Vad gäller den tekniska biten
    behöver vi inte så mycket innovation-

  379. -för att göra gränssnitt tillgängliga.

  380. Smartmobiler har förändrat scenbilden.

  381. Utvecklarna måste ta hänsyn till-

  382. -teknik som bidrar till tillgänglighet.

  383. En tillgänglig internettjänst är en
    tjänst som funkar bra även på mobilen.

  384. Vi kan dra nytta av den utvecklingen.

  385. Språkproblemet finns alltid där.

  386. Innehållet anses ofta vara svårtolkat
    och det finns ingen "förenkla"-knapp-

  387. -som snabbt kan förenkla innehållet.
    Kanske behövs multimodalitet.

  388. Vi kan producera både text, video, ljud-

  389. -och lättlästa versioner av texten
    för samma information.

  390. Det kanske är vägen framåt.

  391. Kanske håller nån på
    att uppfinna "förenkla"-knappen-

  392. -som jag kan trycka på
    ett antal gånger-

  393. -tills svårighetsgraden i texten
    anpassas till min nivå.

  394. Sen har vi den kognitiva utmaningen.
    Många vet inte hur dessa saker funkar.

  395. Vi vet inte hur man hittar
    informationen.

  396. Hur man ska hitta informationen
    är fortfarande ett stort problem.

  397. Google är ett bra verktyg,
    men inte för alla.

  398. Man måste ju veta vilket ord
    man ska söka på.

  399. Den kognitiva belastningen
    anses av många vara för hög.

  400. Det är för mycket
    som ska kommas ihåg.

  401. Hjärnan kan inte inhämta
    det som behövs-

  402. -för att förstå informationen
    och hur saker och ting fungerar.

  403. Våra kunskaper måste förbättras
    på det området.

  404. Vi vet inte så mycket.
    I alla fall inte vi inom forskarvärlden.

  405. Men det finns personer
    som vet mycket om det här:

  406. De som har funktionsnedsättningar.
    Vi måste få dem att bli delaktiga.

  407. Det får bli mitt slutord: Det finns
    ingen genomsnittlig användare. Tack.

  408. Översättning: Lisa Albright
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Information är till för alla

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tillgänglighetsexperten Stefan Johansson föreläser om vikten av information som är tillgänglig för alla. Fler än någonsin kan hämta och själva publicera information via internet. Men teknologin stänger fortfarande ute många med funktionsnedsättning och mycket arbete återstår för att minska informationsklyftan. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Ämnen:
Information och media, Samhällskunskap
Ämnesord:
Digitala klyftan, Informationsteknik, IT, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Universell design 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Trappor för lek och funktion

Karen Kim som är arkitekt vid universitetet i Buffalo, USA, föreläser om sitt experiment med interaktiva trappor. Många människor faller och skadar sig i trappor och hon menar att antalet skadade skulle minska genom bättre design. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Vikten av universell design

Hubert Froyen är professor i arkitektur i Belgien. Han visar exempel ur vardagen på universell design och där universell design som fungerar för alla skulle behövas. Inspelat 17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Diskriminering i turistnäringen

Katerina Papamichail är tillgänglighetsexpert i Grekland. Med fokus på turistnäringen pekar hon på hur hotell, attraktioner och allmänna platser stänger ute personer med funktionsnedsättning. Hon menar att det beror på att arkitekter och stadsplanerare sällan pratar om tillgänglighet. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Konformism är vår fiende

Bodil Jönsson är professor i rehabiliteringsteknik vid Certec vid Lunds universitet. Hon föreläser om att tillit och öppenhet är centralt om man ska arbeta med design för alla. Hon menar att konformism är vår fiende. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

De humana städerna

Miljöplaneraren Daniel Iacofano och landskapsarkitekten Susan Goltsman föreläser om hur man kan bygga städer så att de blir humana och inkluderande. De fokuserar på barn och unga och menar att det krävs plats för lek, social interaktion och rekreation. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

En studie i universell design

Safaa Mahmoud Issa Abdou är professor vid universitetet i Menoufia i Egypten. Hon har analyserat hur olika länder arbetar med universell design och menar att man måste jobba med tillgänglighetskultur för att skapa miljöer där alla inkluderas. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

En park för alla

Mark Trieglaff som är tillgänglighetskonsult i USA berättar om hur man har jobbat med tillgänglighet i parken Forest Glen Park i USA. Där har otillgänglighet räknats som ett lagbrott sedan 1990. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Information är till för alla

Tillgänglighetsexperten Stefan Johansson föreläser om vikten av information som är tillgänglig för alla. Han menar att fler än någonsin kan hämta och publicera information via internet, men att teknologin fortfarande utestänger personer med funktionsnedsättning. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Design utan gränser

Föreläsning med Patricia A Moore som är industridesigner och konsult inom universell design. Hon menar att det är designen och arkitekturen omkring människor som är bristfällig om inte alla kan leva som de vill. I ett samhälle med fungerande design kallas ingen för handikappad. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Next chapter

Bibliotek i en digital värld

Vad händer med bibliotekens roll i en digital värld? Pernille Drost, chef för Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn, menar att innehållsdiskussionen allt mer försvinner på biblioteken och att bibliotekarien istället får en roll som påminner om en litteraturkurator. Inspelat den 23 maj 2014. Arrangörer: Publit och Bok & Bibliotek.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Hovnarren och makten

I gamla tider var det bara hovnarren som fick kritisera kungen. Men än idag används humor som vapen mot makthavare. Vilken är den politiska satirens ställning och funktion idag?

Fråga oss