Titta

UR Samtiden - Universell design 2014

UR Samtiden - Universell design 2014

Om UR Samtiden - Universell design 2014

Internationell konferens om design för alla. Forskare, arkitekter och tillgänglighetsexperter berättar om utmaningar och kreativa lösningar inom universell design. Hur skapar vi arkitektur och design som får alla, även personer med funktionsnedsättning, att känna sig inkluderade i samhället? Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Universell design 2014 : De humana städernaDela
  1. Vi börjar med att fundera lite över
    vad den inkluderande stad en innebär.

  2. Det är ett ideal och
    en framtidsvision. Vi är inte där än.

  3. Vi tänker på vårt århundrade
    som urbaniseringens tid.

  4. 200 000 nya stadsbor
    tillkommer varje dag.

  5. Det är som om två Lund
    skulle uppstå varje dag.

  6. Urbaniseringen går snabbt.

  7. Kina kommer att ha
    220 miljonstäder år 2035.

  8. Som jämförelse
    finns det 35 i Europa i dag.

  9. I USA har vi megaregioner,
    samlingar av megastäder.

  10. Här ser vi den nordöstra megaregionen
    smälta samman.

  11. De närmaste 40 åren kommer
    befolkningen att öka längs kusten-

  12. -med kända konsekvenser
    med tanke på klimatförändringarna.

  13. Över hela världen har vi upplevt
    stora förändringar.

  14. Vi känner alla till
    den stora lågkonjunkturen-

  15. -och försöker förstå oss på de unga.

  16. Här ser vi dem
    när de diskuterar framtiden.

  17. I USA sägs den nya generationen
    sky villaförorterna.

  18. De är ointresserade av sånt.
    De vill till städerna.

  19. I San Francisco
    har vi fem procents arbetslöshet.

  20. Det kan räknas
    som full sysselsättning.

  21. Men 40 mil längre österut,
    i Central Valley-

  22. -Kaliforniens jordbruksområde,
    är arbetslösheten 15-20 procent.

  23. Fördelningen är ojämn, och vi vet
    vilka konsekvenser det får.

  24. Förändringarna fortsätter. För
    ett antal år sen fick vi internet-

  25. -med e-post, e-handel
    och så småningom sociala medier.

  26. Av allt som kan bli nätbaserat
    har vi bara nått 1 procent.

  27. Internet växer fortfarande.

  28. År 2020 omsätter internetmarknaden
    19 biljoner dollar.

  29. Det är uppenbart
    att det blir än större omvälvningar.

  30. Teknologin
    leder till väldigt bra saker-

  31. -men det här
    är en utrotningshotad art.

  32. Hantverkaren med sina verktyg
    ersätts av robotar.

  33. Teknologin har en baksida,
    och den blir bara värre.

  34. Det finns ekonomer som menar
    att genomsnittet är på väg bort.

  35. Det går antingen upp eller ner,
    så det blir stora problem.

  36. Så här ser dagens detaljhandel ut.

  37. Det här är Amazons
    90 000 kvadratmeter stora lagerlokal.

  38. De som är ute efter låga priser
    beställer härifrån.

  39. Kvartersbutiker och lokala bokhandlar
    är hotade.

  40. Och då har vi knappt nämnt
    sociala och miljömässiga orättvisor.

  41. Socialt, ekonomiskt och kulturellt
    har vi en lång väg kvar.

  42. Den inkluderande staden
    är vår vision.

  43. Hur kan vi nå den? Utveckling
    av den fysiska miljön räcker inte.

  44. För många år sen kallades vårt ämne
    "barriärfri design".

  45. Sedan kom det att kallas
    "tillgänglig design".

  46. Termen "universell design"
    hörde jag först från Ron Mace.

  47. Universell design lägger en ny aspekt
    till begreppets vanliga betydelse.

  48. Vi vill främja inkluderande design-

  49. -vilket rör såväl funktionshinder
    som ålder och etnicitet.

  50. Vi vill inkludera hela befolkningen
    när vi bygger upp en stad.

  51. Det handlar om att utveckla staden
    fysiskt och socialt-

  52. -men också om att kulturell
    utveckling skapar mångfald-

  53. -vilket ger ekonomisk tillväxt
    och en inkluderande stad.

  54. Vi har utvecklat en struktur
    för stadsutveckling.

  55. Den har åtta delar, och vi börjar
    med "Den välmående staden".

  56. Människor behöver
    en lön de kan leva på.

  57. Det är en del
    av en inkluderande ekonomi.

  58. Vi lever i en global värld
    och konkurrerar med alla städer-

  59. -när det gäller ekonomisk utveckling
    som ger möjligheter.

  60. De städer som överlever
    i den hårda konkurrensen-

  61. -kommer att ha de här egenskaperna:

  62. De präglas av hög social tolerans,
    och där har vi trenden på vår sida.

  63. Vi ser samma kulturella och sociala
    trender över hela världen.

  64. Småskaligheten har också sin plats.

  65. Skräddarsydda lösningar
    börjar komma tillbaka.

  66. Småföretagen existerar sida vid sida
    med kreativa teknikföretag-

  67. -som utvecklar grön energi
    och bioteknik.

  68. Detta utvecklas parallellt
    med småskalig verksamhet-

  69. -med en miljövänlig produktion
    som kunde bli rena museet.

  70. Det här är inte science fiction,
    utan existerande industrier.

  71. "Den utbildade staden"
    börjar med små barn.

  72. De behöver varierade miljöer där de
    lär sig hur man tar hand om naturen-

  73. -såväl som sin sociala
    och fysiska omgivning.

  74. I USA låter vi oss inspireras
    av universitetscampus.

  75. Jättekvarteren
    bryts ner och delas upp-

  76. -så att universitetens lokaler
    blandas in i övrig bebyggelse.

  77. Då låter vi studenternas energi
    genomsyra hela stadsmiljön.

  78. Den utvecklingen ser vi både i USA,
    Europa och resten av världen.

  79. Vad gäller den tillgängliga staden
    är mobiliteten förstås viktig.

  80. Bilägandet minskar i USA,
    tro det eller ej.

  81. Kollektivresandet ökar tack vare
    förändringarna i demografin.

  82. Den här infrastrukturen är vanlig
    men har snart spelat ut sin roll.

  83. Den utgör en tredjedel av städernas
    yta och innebär en stor barriär.

  84. Barriärfrihet handlar inte bara
    om dörrar, ramper och toaletter-

  85. -utan om att humanisera
    hela stadsmiljön.

  86. Genom att bygga för alla människor-

  87. -får vi en tryggare
    och mer inkluderande miljö.

  88. Det finns många exempel på det
    i Europa.

  89. Vi inspireras ofta
    av europeiska städer.

  90. Framtidens transporter
    utvecklas fortfarande.

  91. I USA tillverkas allt mindre fordon-

  92. -som kan få plats
    i allt trängre utrymmen.

  93. Vi har fortfarande inte sett
    vad tekniken kan göra.

  94. Den här typen av infrastruktur
    är inhuman, oproportionerlig-

  95. -och dessutom otillgänglig
    eftersom den är farlig.

  96. Vi försöker åtgärda det
    på olika dyra sätt.

  97. Det är en bra trend
    att man börjar aktivera utrymmena.

  98. 1989 hade vi en stor jordbävning.

  99. De upphöjda motorvägarna försvagades
    och fick rivas.

  100. I stället byggde vi gator
    och boulevarder i markplan.

  101. De leder till riktiga förvandlingar.

  102. Det har redan skett
    exempelvis i Boston.

  103. Det här är "Big Dig"
    som omvandlades till det här.

  104. Det här är en gata i Seoul
    som också omvandlades.

  105. Gatulandskapet förändras dramatiskt.

  106. Över hela USA finns
    såna här motorvägar.

  107. Vi är i full gång med att göra dem
    mer människovänliga.

  108. Här ser ni
    var trottoaren tog slut tidigare.

  109. Men trots vidgningen
    var körbanan ändå för bred.

  110. Det är dyrt, men byggnaderna
    får bättre kontakt med gatan-

  111. -och det blir fler samlingspunkter.

  112. Om det saknas pengar
    till så stora åtgärder-

  113. -finns nåt
    som kallas "taktisk urbanism".

  114. Med en färgburk
    och några tusen dollar-

  115. -kan man förändra miljön
    och skapa sociala utrymmen.

  116. Vi kan föra in konsten i stadsbilden
    och öka det estetiska värdet-

  117. -genom
    att lyfta fram lokala konstnärer.

  118. Det här är ett kommande projekt
    i San Antonio.

  119. Så här tänker vi oss
    att det ska se ut.

  120. Det är Hemisphere Park som ska skapas
    på världsutställningens plats.

  121. Vi vill att ytorna ska spegla miljön
    och människorna som bor här.

  122. Titta gärna på restreets.org,
    grundad av konstrådet-

  123. -för att främja inkluderande design
    i det offentliga rummet.

  124. Där hittar ni över 800 exempel-

  125. -på stadsdesign och omvandlingar.

  126. Nu till "En stad att leva i".

  127. En stad blir inte bra att leva i
    om den inte är barnvänlig.

  128. Barn är en utrotningshotad art
    i många städer.

  129. San Francisco
    har bara 8 procent barn.

  130. En sund andel barn är 27-30 procent
    av invånarna.

  131. Hur gör man då för att en stad
    ska bli riktigt barnvänlig?

  132. Grunden är lek. Alla däggdjur leker.

  133. Det ingår i vår natur.
    Om vi inte leker lär vi oss inget.

  134. Vi måste undersöka
    hur lekfulla miljöerna är.

  135. Det gäller både barndomen
    och vuxenlivet.

  136. Om man inte leker kan man inte
    vara kreativ och innovativ.

  137. Det här bevisas
    av modern hjärnforskning.

  138. Ett samhälle som inte leker
    kan inte vara nyskapande.

  139. Det gäller människor
    i alla storlekar.

  140. I olika åldrar har vi olika behov,
    och varje åldersgrupp har behov-

  141. -som måste uppfyllas miljömässigt,
    socialt och känslomässigt.

  142. När man tittar över hela linjen
    är det ett enormt stort arbete-

  143. -som ingen hittills har utfört
    helt och fullt.

  144. Man börjar med bostäderna-

  145. -och hur barnens miljö ter sig
    både inomhus och utomhus.

  146. I städerna måste vi titta
    på platserna runt bostäderna.

  147. Området används för olika ändamål-

  148. -och alla måste vara trygga,
    så att barnen kan leka där.

  149. Därför är det så viktigt
    att bygga om gatorna.

  150. Nu håller man på
    att bryta upp gatorna-

  151. -och bygga parker
    i anslutning till bostäderna.

  152. Då kan föräldrarna se sina barn genom
    fönstret, och barnen är inte ensamma.

  153. I Europa är läget inte lika akut
    som i USA-

  154. -eftersom våra säkerhetsproblem
    är mycket större.

  155. Förr var det här en vanlig syn,
    men inte nu längre.

  156. Mycket få barn leker på gatan
    eftersom gatorna ser ut så här.

  157. De är så breda
    att flygplan skulle kunna landa där.

  158. När man bryter upp strukturen
    kan man skapa olika zoner.

  159. En del kan användas för lek,
    en för bilar och en för parker.

  160. Gatorna kan delas upp
    i olika typer av platser.

  161. Och när det gäller förflyttning-

  162. -är det väldigt svårt att skapa såna
    cykelbanor som ni har överallt-

  163. -när infrastrukturen
    redan är på plats.

  164. Man får försöka skapa nya utrymmen
    genom områdena.

  165. Här var det ett vattendrag-

  166. -som vi täckte över och skapade
    en gångväg för barnen.

  167. Vad gäller kommunikationer-

  168. -sätter man inte barnen på bussen,
    spårvagnen eller tåget ensamma-

  169. -eftersom det är otryggt.

  170. Ny teknik kommer att innebära
    stora förändringar.

  171. Tänk om vi får nya hållplatser-

  172. -där man kan följa barnets bussresa
    hela vägen.

  173. Resan blir trygg-

  174. -om man kan följa barnets väg
    genom hela färden.

  175. Parker och öppna ytor är viktiga,
    och ett exempel är mobila parker.

  176. På "Parking Day"
    gör vi parkeringsfickor till parker.

  177. Här har vi ett exempel
    på en sån park.

  178. Man kan ta stora delar av gator
    och motorvägar-

  179. -och göra dem
    till mycket tilltalande platser.

  180. Institutioner för barn
    ska vara byggda för barn-

  181. -men ofta är inte miljön
    tillräckligt genomtänkt.

  182. Naturen måste få en plats-

  183. -för om barn aldrig möter naturen
    utvecklas inte hjärnan ordentligt-

  184. -och då bryr de sig inte om världen
    som vuxna.

  185. Det handlar om vår arts överlevnad
    och är väldigt grundläggande.

  186. Om man aldrig har sett djurens miljö
    vet man inte att den måste bevaras.

  187. Institutionerna måste börja
    tänka om och tänka rätt.

  188. Jag brukar tänka så här:

  189. Om man har ett djur...
    Finns det nån pekare?

  190. Den första bilden... Andra hållet.

  191. Det här är en rätval
    som lever i vattnet här i trakten.

  192. Varför inte låta valen blir en del av
    miljön, så att man kan leka med den?

  193. Det är så varje plats blir speciell.

  194. Det är viktigt att skapa möjligheter
    att lära barnen om sin egen miljö.

  195. På den här djurparken
    driver de ett forskningsprojekt-

  196. -för att rädda kondoren.

  197. När de började fanns
    bara 5-6 vilda kondorer kvar.

  198. Tack vare projektet är antalet nu
    325, men det är oerhört kostsamt.

  199. Om man gör barnen delaktiga-

  200. -kan de förstå varför det är viktigt
    att bevara just den arten.

  201. Över till nöjesfält:

  202. De handlar de inte om lek,
    utan om underhållning.

  203. Genom att skapa lekfullare
    och mer interaktiva delar-

  204. -lär man både föräldrar och barn
    att leken är nödvändig.

  205. Lek är inte bara underhållning. Det
    är faktiskt inte underhållning alls.

  206. Vi kan också titta
    på våra offentliga byggnader.

  207. Här ser vi mäktiga trappor
    upp till byggnaden-

  208. -som visar
    hur betydelsefull byggnaden är.

  209. Det måste förändras, så att det
    viktiga i stället blir användbart.

  210. Alla offentliga platser måste
    förändras, t.ex. handelsplatser.

  211. Här har vi en lekplats
    mitt i ett stort butiksstråk.

  212. Även på arbetet
    ska man tänka på barnen.

  213. Om man har ett bageri
    kan man nån gång i veckan-

  214. -låta barnen ta över
    och sköta arbetet.

  215. Samma sak med mataffärer
    och radiostationer.

  216. Det här handlar inte bara
    om studiebesök-

  217. -utan om att visa
    att hela miljön är till för lärande-

  218. -för utan den typen av utbildning
    får vi ingen inkluderande stad.

  219. Det här är de viktigaste kriterierna.

  220. Vi har beteendemässiga behov
    och behov vad gäller ekologin.

  221. Vi måste balansera dem.

  222. Våra beteendemässiga behov
    är enkla.

  223. Det handlar om sånt vi alltid söker.

  224. Vi behöver både glädje och andlig
    återhämtning, och det får vi i leken.

  225. Men vi är också djur
    med ekologiska behov.

  226. De handlar om utveckling.
    Ett exempel är räckvidden.

  227. Med bristande räckvidd under
    uppväxten utvecklas vi inte normalt.

  228. Små barn går bara
    en liten bit från sina föräldrar.

  229. Med åldern rör man sig
    längre och längre bort.

  230. Då måste man känna sig trygg
    och som en del av miljön-

  231. -så att man lär sig
    att anpassa sig och försörja sig.

  232. Försörjning handlar inte bara
    om mat och tak över huvudet-

  233. -utan också om själens försörjning.

  234. Vårt mål är att lära oss
    att planera omgivningen-

  235. -så att den blir en plats som
    inbjuder till lek och känns trygg-

  236. -där vi kan hantera de risker
    vi måste ta.

  237. Det här är ett projekt i Denver.

  238. Vi försöker studera städerna
    och skapa ett ramverk-

  239. -när det gäller lagar, krav
    och riktlinjer-

  240. -samt strategier för genomförande.

  241. Här undersökte man alla de platser-

  242. -där barn upp till 18 år lekte
    i Denver.

  243. Det kriterium vi hade-

  244. -var att det måste finnas nåt
    att leka med-

  245. -högst 200 meter från bostaden.

  246. Det blir en 5-10 minuters promenad.

  247. Vi tittade på antalet barn
    i varje område-

  248. -för att undersöka var barnen bodde
    i relation till lekplatserna.

  249. Här ser vi
    både under- och överetableringar.

  250. Vi satte upp kriterier för både
    under- och överetablerade områden-

  251. -för att jämna ut spridningen.

  252. Det finns andra miljöer också.
    Det här är en djurpark i Toledo-

  253. -där man kan utforska naturen
    kring Toledo.

  254. Så här ser det ut utanför Toledo.

  255. Det viktiga är inte ritningarna-

  256. -även om de skapar förutsättning
    för lärande-

  257. -utan att undersöka
    hur miljöerna fungerar.

  258. På den här kartan ser vi
    var lärandet pågår.

  259. Här gäller det naturkunskap.

  260. Här har vi bäcken, verkstaden
    och gethagen.

  261. Lägg märke till alla prickar
    på de platserna.

  262. Här klättrar man i berg.

  263. Platser där barnen kan påverka miljön
    och röra vid levande varelser-

  264. -blir de populäraste
    och därmed mest lärorika platserna.

  265. Här markerar vi utvecklingen av
    sensorisk och kognitiv förståelse.

  266. Återigen ser vi var den typen
    av inlärning främst sker.

  267. Genom kartläggningen
    kan man argumentera för-

  268. -varför såna miljöer är viktiga.

  269. Målet är att låta barnen nå längre ut
    och bli en del av världen-

  270. -och att det ska gälla alla barn.

  271. Tack, Susan.
    Vi ger Susan en applåd. - Tack.

  272. Tack. Vi tar de sista delarna
    och avslutar enligt schemat.

  273. "Den friska staden" innefattar
    lokalproducerade varor-

  274. -hållbart odlade och av hög kvalitet,
    som samhället konstrueras kring.

  275. I projekten försöker man föra in
    jordbruket i den urbaniserade miljön-

  276. -och förvandla överflödiga gatuytor
    till mat till hela bostadsområdet.

  277. Våra beräkningar visar
    att det är möjligt-

  278. -baserat
    på amerikanska stadsstrukturer.

  279. När det gäller hållbara städer
    ligger Europa steget före USA-

  280. -men det finns många kreativa idéer
    som leder till förbättringar-

  281. -lägre kostnader och bättre miljö.

  282. Det här är ett projekt från
    universitetet Davis i Kalifornien.

  283. De gjorde en detaljplan
    för West Village-

  284. -inriktad på att uppnå
    ett hållbart samhälle-

  285. -med hjälp av solenergi
    och lokala initiativ-

  286. -för att minska och producera energi.

  287. Området
    är nu självförsörjande på energi.

  288. Resultatet av ineffekt och uteffekt
    blir noll.

  289. Vi är stolta över projektet,
    och fler kommer.

  290. Vi pratar också om
    en kreativ, tolerant mångfald i USA-

  291. -där fler immigranter
    anländer varje dag.

  292. Vi har inte nått målet när det gäller
    relationer mellan etniska grupper.

  293. Vi behöver minnesvärda städer-

  294. -estetiskt tilltalande
    och identifierbara-

  295. -där symboliken gör
    att alla kan känna sig välkomna-

  296. -oavsett vilken kultur
    de kommer ifrån.

  297. Slutsatsen vi kan dra
    av vårt planeringsarbete-

  298. -är att det är en viktig del
    av skapandet av miljön-

  299. -och att man måste involvera
    invånarna i den utvecklingen.

  300. Vi syftar alltså
    på alla aspekter av miljön.

  301. I det utåtriktade arbetet använder vi
    bl.a. intervjuer-

  302. -personliga presentationer,
    interaktiva workshops-

  303. -samt minneskartor-

  304. -för att dokumentera
    invånarnas idéer.

  305. Här har vi en minneskarta
    som skapades i realtid.

  306. Invånarnas idéer
    skrevs upp på väggen.

  307. Vi arbetar i små och stora grupper
    med olika verktyg-

  308. -som High Touch, byggklossar,
    kartor och diagram.

  309. Invånarna får tala sitt eget språk
    som tolkas till engelska-

  310. -för att vi ska kunna bygga
    från gräsrotsnivå.

  311. Vi för ut informationen
    i våra skåpbilar-

  312. -och har lyckats nå
    hundratals människor-

  313. -som annars inte skulle ha kommit
    till ett offentligt möte.

  314. Många som nyligen invandrat till USA
    är rädda.

  315. De gömmer sig eftersom de är rädda
    för myndigheterna.

  316. Det finns många olika sätt
    att nå människor-

  317. -som inte ingår i den grupp
    som vanligen kommer till mötena.

  318. Vi finns också på nätet, där vi har
    flera verktyg för att nå invånarna.

  319. Med det spel vi konstruerade
    för kollektivtrafiken i Spokane-

  320. -lyckades vi få tusentals invånare
    att fatta beslut-

  321. -om hur de ville satsa flera
    miljarder dollar på kommunikationer.

  322. Intressant nog resulterade det
    i en minskning-

  323. -av intresset för biltrafik-

  324. -till förmån för fotgängare,
    cyklister och kollektivtrafik.

  325. Vi överlämnade informationen
    till beslutsfattarna-

  326. -och invånarna kunde själva se
    hur besluten påverkade resultatet-

  327. -när det gällde arbetstillfällen
    och tillgång till kollektivtrafik.

  328. Alla frågor nådde ut
    tack vare våra hjälpverktyg.

  329. Den inkluderande staden
    kan också innefatta planeringsfasen.

  330. Sociala medier är också viktiga
    för att alla röster ska bli hörda.

  331. Vi har kommit fram
    till tre huvudkriterier-

  332. -som gäller
    för en inkluderande stadsplanering.

  333. Vi börjar med funktionalitet.

  334. Brukarnas behov
    blir till designprogram-

  335. -som leder
    till detaljerade ritningar.

  336. Sen kan vi använda dem
    för att utvärdera miljön.

  337. Kontextkänslighet,
    alltså en känsla för platsen-

  338. -med bas
    i geografin, klimatet, historien-

  339. -och allt annat
    som gör en plats särskild och unik.

  340. Det kanske svåraste att uppfylla
    är jämlikheten.

  341. Både för- och nackdelar
    av varje åtgärd i den urbana miljön-

  342. -ska fördelas lika mellan alla
    grupper, så att ingen halkar efter.

  343. I framtiden vill vi få bort
    sociala och miljömässiga orättvisor-

  344. -med hjälp av inkluderande design.

  345. Och med det avslutar vi
    vår presentation. Tack så mycket.

  346. Översättning: Malin Hedlund
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

De humana städerna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Miljöplaneraren Daniel Iacofano och landskapsarkitekten Susan Goltsman föreläser om hur man kan bygga städer så att de blir humana och inkluderande. De fokuserar på barn och unga och menar att det krävs plats för lek, social interaktion och rekreation. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Förvaltning, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap, Stadsplanering
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Universell design 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Konformism är vår fiende

Bodil Jönsson är professor i rehabiliteringsteknik vid Certec vid Lunds universitet. Hon föreläser om att tillit och öppenhet är centralt om man ska arbeta med design för alla. Hon menar att konformism är vår fiende. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Design utan gränser

Föreläsning med Patricia A Moore som är industridesigner och konsult inom universell design. Hon menar att det är designen och arkitekturen omkring människor som är bristfällig om inte alla kan leva som de vill. I ett samhälle med fungerande design kallas ingen för handikappad. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

De humana städerna

Miljöplaneraren Daniel Iacofano och landskapsarkitekten Susan Goltsman föreläser om hur man kan bygga städer så att de blir humana och inkluderande. De fokuserar på barn och unga och menar att det krävs plats för lek, social interaktion och rekreation. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Trappor för lek och funktion

Karen Kim som är arkitekt vid universitetet i Buffalo, USA, föreläser om sitt experiment med interaktiva trappor. Många människor faller och skadar sig i trappor och hon menar att antalet skadade skulle minska genom bättre design. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Vikten av universell design

Hubert Froyen är professor i arkitektur i Belgien. Han visar exempel ur vardagen på universell design och där universell design som fungerar för alla skulle behövas. Inspelat 17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

En studie i universell design

Safaa Mahmoud Issa Abdou är professor vid universitetet i Menoufia i Egypten. Hon har analyserat hur olika länder arbetar med universell design och menar att man måste jobba med tillgänglighetskultur för att skapa miljöer där alla inkluderas. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Diskriminering i turistnäringen

Katerina Papamichail är tillgänglighetsexpert i Grekland. Med fokus på turistnäringen pekar hon på hur hotell, attraktioner och allmänna platser stänger ute personer med funktionsnedsättning. Hon menar att det beror på att arkitekter och stadsplanerare sällan pratar om tillgänglighet. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

En park för alla

Mark Trieglaff som är tillgänglighetskonsult i USA berättar om hur man har jobbat med tillgänglighet i parken Forest Glen Park i USA. Där har otillgänglighet räknats som ett lagbrott sedan 1990. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Information är till för alla

Tillgänglighetsexperten Stefan Johansson föreläser om vikten av information som är tillgänglig för alla. Han menar att fler än någonsin kan hämta och publicera information via internet, men att teknologin fortfarande utestänger personer med funktionsnedsättning. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Workshop om jämställdhet

Sofia Falk, vd för Wiminvest, leder en workshop om karriärmöjligheter inom akademin. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - integration

Mångkultur?

Finns det ett särskilt värde i att människor från olika kulturer lever tillsammans utan krav att anpassa sig efter någon sorts majoritetskultur? Czernowitz, eller Chernivitsi som staden heter idag, är ett historiskt exempel på ett mångkulturellt samhälle. Kanske är dagens Malmö en lika mångkulturell miljö, men en miljö som hyllas eller ringaktas beroende på vem man frågar.

Fråga oss