Titta

UR Samtiden - Universell design 2014

UR Samtiden - Universell design 2014

Om UR Samtiden - Universell design 2014

Internationell konferens om design för alla. Forskare, arkitekter och tillgänglighetsexperter berättar om utmaningar och kreativa lösningar inom universell design. Hur skapar vi arkitektur och design som får alla, även personer med funktionsnedsättning, att känna sig inkluderade i samhället? Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Universell design 2014: En park för allaDela
  1. Tack.
    Det känns roligt att vara här i dag.

  2. Det är trevligt att ta del av
    alla projekt och aktiviteter.

  3. Jag ska säga nåt om min bakgrund,
    den kan vara bra för er att känna till.

  4. Jag är vd för ACT Services men har en
    bakgrund inom terapeutisk rekreation.

  5. Jag har arbetat
    med anpassade projekt.

  6. Jag har tränat ett baseball-lag
    för blinda. De hade en boll som pep.

  7. Jag jobbade med Special Olympics.

  8. Jag har arbetat på Brookfield Zoo
    och anpassat deras skolprojekt.

  9. Där arbetade jag mycket
    med universell design.

  10. Vi fick pris för en CD
    med exempel på universell design-

  11. -från våra utställningar. Jag har
    också jobbat på LCM Architects.

  12. Där fick jag ett arkitektperspektiv
    på tillgänglighet.

  13. När vi började med det här projektet
    fanns det redan normer.

  14. I USA har funktionshindrade
    lagstadgade rättigheter.

  15. Byggnormerna kom 1990-

  16. -men de ändrades 2010 och omfattar
    nu även rekreationsområden.

  17. Här markerade jag "lekområden".
    Det är lekplatser.

  18. Vi utgick från det för att se vad vi
    måste göra ur tillgänglighetssynpunkt.

  19. Vi ville utöka det
    och sträva efter universell design.

  20. Det här projektet var unikt.

  21. När en parkförvaltning ska bygga nåt-

  22. -måste man följa lagens minimikrav
    för tillgänglighet.

  23. I det här fallet fick parken
    ett bidrag från Kellogg-stiftelsen.

  24. Villkoret var att man skulle följa
    principerna för universell design-

  25. -så vi måste göra mer
    än vad lagen krävde.

  26. Det var nåt mycket unikt.

  27. Parken skulle bekostas
    med skattebetalarnas pengar-

  28. -men nu fick vi ytterligare
    500 000 dollar till universell design-

  29. -så vi kunde göra mer
    än vad lagen krävde.

  30. Jag beskrev de olika delarna i ett
    paper, och nu ska berätta om dem.

  31. Jag ska ge exempel på
    vad som krävs enligt lagen-

  32. -och hur vi går längre
    när vi jobbar med universell design.

  33. Vi har en tillgänglig parkering. Det
    finns handikapplatser på parkeringen.

  34. Det finns tillgängliga parkeringsrutor
    nära ingången till parken.

  35. Här har vi ett extra stort utrymme
    mellan rutorna.

  36. Det finns plats
    för en ramp eller rullstolslyft.

  37. Man har tillräckligt med plats för att
    kliva ur, sen går man till gångvägen.

  38. Det är inkluderande design redan från
    början, som inte kräver ansträngning.

  39. En ingång finns vid parkeringen-

  40. -och på den östra sidan finns
    en annan ingång från en gångväg.

  41. Vi strävade efter att alla gångvägar
    skulle ha en lutning på högst 5 %.

  42. Lagen tillåter 5-8 % lutning.
    Då kallas det för en ramp.

  43. Tillgänglighetsrådet som utarbetade
    lagens riktlinjer gjorde några studier.

  44. 12 % av dem med gånghjälpmedel,
    balansproblem eller rullstol-

  45. -klarar inte en sån lutning.
    Det är för brant.

  46. Därför såg vi till att lutningen
    var högst 5 % i hela parken-

  47. -från ingången
    till de olika delarna av parken.

  48. Ett krav som lagen
    ställer på en lekställning-

  49. -är att de högre nivåerna
    ska vara tillgängliga.

  50. Man kan ha en transferplattform
    eller ett rampsystem.

  51. Med en transferplattform
    måste barnet ta sig ur rullstolen-

  52. -och sittande ta sig upp
    ett trappsteg i taget.

  53. De kanske vill upp
    för att kunna åka rutschkana.

  54. Det är ansträngande för dem
    att ta sig upp på det här sättet-

  55. -och väl nere måste de
    ta sig tillbaka till rullstolen.

  56. Det är svårt,
    och de flesta barn vill inte göra det.

  57. 1-2 % av barnen vill göra det,
    resten vill inte lämna rullstolen.

  58. Det andra alternativet är att ha ramper
    åtminstone på ena sidan.

  59. Man kommer upp på lekställningen,
    men allt där uppe är inte tillgängligt.

  60. Sen vänder man och tar sig ner.
    50 % är tillgängligt-

  61. -men vi ville att 100 % av det som
    fanns där uppe skulle vara tillgängligt.

  62. Vi utvecklade ett system med ramper-

  63. -som går igenom
    den övre delen av lekställningen.

  64. Här ser ni rampen
    som går igenom lekställningen-

  65. -till andra sidan.

  66. Vi gillade att barn kan vara tillsammans
    med vänner som inte sitter i rullstol.

  67. De kan ta sig till alla olika delar
    uppe på lekställningen.

  68. Ett villkor för bidraget var
    att vi skulle ha en rådgivningsgrupp-

  69. -med funktionshindrade
    barn och vuxna-

  70. -och föräldrar
    till funktionshindrade barn-

  71. -och även speciallärare
    och specialister på området.

  72. Föräldrarna och en del barn bad om
    utmaningar, allt måste inte vara platt.

  73. Vi sa:
    "Okej, vi ska se vad vi kan göra."

  74. Vi gjorde en utbyggnad högt uppe.

  75. Barnet måste lämna rullstolen
    och använda trappan-

  76. -för att ta sig ända upp
    till den här utsiktsplatsen.

  77. Många föräldrar och barn uppskattade
    det. Det innebar en större utmaning.

  78. En förälder sa:

  79. "Hur kan våra barn som inte kan
    ta sig upp ändå vara delaktiga?"

  80. Vi diskuterade det med tillverkaren,
    som kom med ett bra förslag:

  81. Ett periskop.

  82. Ett barn som är här nere
    kan titta i periskopet-

  83. -och se barnen som är där uppe
    och interagera med dem.

  84. Golvet där uppe är som ett nät,
    så de kan ropa till varandra.

  85. De kan interagera med dem där uppe
    trots att de själva kan ta sig dit.

  86. En annan sak som vi gjorde var
    att täcka marken med en gummimatta.

  87. För att följa föreskrifterna brukar man
    ha träflis, det anses vara tillgängligt.

  88. Men när folk sparkar i det
    blir det snabbt otillgängligt.

  89. Vi har en gummimatta med mycket
    jämn yta på hela lekplatsen.

  90. Det gör det mycket lätt
    för nån i rullstol att ta sig runt.

  91. En annan sak
    som kom upp i rådgivningsgruppen-

  92. -var att man skulle ha olika nivåer
    även på marken.

  93. Vi skapade pucklar,
    som i en slalombacke-

  94. -och målade dem
    så att färgen visar höjden.

  95. Från lågt till högt är det
    grönt, blått, gult och rött.

  96. Vi valde gult och rött i samråd med-

  97. -föräldrar till barn med autism
    eller kognitiva funktionshinder.

  98. Gult och rött är som ett trafikljus.

  99. Det kan vara nåt högre,
    farligare eller svårare.

  100. De får en visuell signal
    om att där finns en större utmaning.

  101. Vi skapade också öppningar
    mellan en del pucklar.

  102. En rullstol kan ta sig igenom,
    och de fick varierande höjd.

  103. En del föräldrar hade ju sagt
    att allt inte måste vara platt.

  104. Vi ville göra nåt som var lite mer
    utmanande för deras barn.

  105. Gångvägen som går runt hela parken-

  106. -har väldigt liten lutning,
    så det är mycket lätt att ta sig runt.

  107. Vi såg också till att det fanns
    en bred övergång från gångbanan-

  108. -till lekplatsområdet eller gungorna.

  109. Det är en mjuk övergång
    mellan områdena.

  110. Enligt lagen krävs det bara
    en trottoarramp ner till lekplatsen.

  111. Vi ville ha nåt mer inkluderande.

  112. Barnen som vill använda lekplatsen
    kan ta sig in dit på olika sätt.

  113. Bilden är tagen från lekplatsen.
    Man ser gångvägen och gungorna.

  114. Det är en av ingångarna till
    den lägst belägna delen av lekplatsen.

  115. Här ser man den jämna övergången till
    gungorna, precis som vid lekplatsen.

  116. Här finns några gungor som är gjorda
    för barn med funktionshinder.

  117. De ger ett extra stöd
    för dem med svag rygg eller nacke.

  118. Det gör
    att de kan vara med och gunga.

  119. De kan spännas fast, vilket är en
    säkerhetsdetalj, så att de kan gunga.

  120. I en annan del av parken
    anlade man en upphöjd trädgård-

  121. -med en fontän.

  122. I den här änden bubblar vattnet upp.

  123. Sen rinner det i en fåra-

  124. -ända till slutet av trädgårdsområdet.

  125. Vi fick feedback
    från föräldrar till barn med autism.

  126. De sa att deras barn älskade
    att doppa händerna i rinnande vatten.

  127. De föreslog att vi skulle göra avtryck
    i cementen medan den var våt-

  128. -som de kunde ta på under vattnet.

  129. Vi tog löv som fanns i närheten
    och gjorde avtryck i betongen.

  130. De kan ta på dem
    och känna vattnet som strömmar.

  131. Det var nåt
    som de tyckte var mycket behagligt.

  132. I slutet finns tre statyer:
    en groda, en sköldpadda och en fisk.

  133. Det finns tre sätt att aktivera dem.

  134. Den här aktiveras när man går på
    panelen eller kör rullstolen över den.

  135. Den här har en panel på sidan,
    som man kan ta på.

  136. Den här på kanten går att nå om man
    sitter på kanten eller i rullstol.

  137. När man aktiverar den
    sprutar den vatten i en skål.

  138. Man kan aktivera dem
    efter förmåga-

  139. -och vara med och använda fontänen.

  140. Trädgården fick upphöjda rabatter-

  141. -så att den som använder rullstol
    kan delta i trädgårdsprojekt.

  142. Unga vuxna som deltar i ett projekt
    sköter den.

  143. Det är ett projekt för ungdomar
    med utvecklingsstörning.

  144. Vi har ett picknickområde med bord
    som är tillgängliga för rullstolsburna.

  145. Vi har ett bord i solen
    och även ett i skuggan-

  146. -för den som tycker
    att solen är för stark-

  147. -eller om man tar medicin
    som gör en solkänslig.

  148. Här är nåt som vi gjorde
    med tanke på autistiska barn.

  149. En del av de barnen springer i väg,
    och utanför finns en trafikerad gata.

  150. Vi skapade en vall
    så att man ser att det är en gräns där.

  151. Vi planterade buskar längs kanten.
    Här har vi ingången.

  152. Det finns staket också. Det här hindrar
    ett barn från att springa ut på gatan.

  153. Det ger barnen ett avgränsat område
    att hålla sig inom.

  154. Det krävdes ett team för att
    kunna genomföra det här projektet.

  155. Kellogg-stiftelsen finansierade det
    via DuPage-stiftelsen.

  156. Parkförvaltningen i Woodridge
    var positiva till den här idén.

  157. Hitchcock Design Group
    var landskapsarkitekterna.

  158. Jag hade erfarenhet av universell
    design och hade en överblick-

  159. -och såg till att vi gjorde mer
    än vad lagen krävde.

  160. Jag brukar visa den här bilden
    från invigningsdagen.

  161. En pappa kom med sin tolvåriga dotter.
    Hon har en mycket svår CP-skada.

  162. Hon kan inte ta sig ur rullstolen
    och är svag i överkroppen.

  163. Han sa så här: "Hon är tolv år"-

  164. -"och för första gången kan jag leka
    med min dotter på en lekplats."

  165. Den här bilden brukar jag visa
    när jag berättar om projektet.

  166. Den allra första dagen
    som parken var öppen-

  167. -fick vi se nåt sånt.
    Det var mycket glädjande.

  168. Här kan också funktionshindrade
    föräldrar eller far- och morföräldrar-

  169. -leka med sina barn eller barnbarn.

  170. Vi tänker inte bara
    på tillgänglighet för barn.

  171. Det ska vara möjligt för en förälder
    att interagera med sitt barn.

  172. Tack för mig. Nu tror jag
    att det finns tid till frågor.

  173. Några frågor?

  174. -Välj nån.
    -Okej.

  175. Bra jobbat!

  176. -Var exakt ligger parken?
    -I Woodridge i Illinois.

  177. Det är i Chicago-området, cirka tre mil
    utanför Chicago. Sydväst om stan.

  178. Okej.

  179. Ni får hojta till också
    för att ge er till känna.

  180. Vi börjar här och sen där nere.

  181. Tack, det var intressant. Jag vill fråga
    om materialen som ni använde.

  182. Illinois har ett mycket varierande
    klimat. Var det en svårighet?

  183. Inte direkt. Lekplatsen byggdes
    av Landscape Structures.

  184. De finns över hela landet.

  185. Det är ett av tre stora företag
    som säljer lekplatsutrustning.

  186. De var så tillmötesgående och
    konstruerade det där periskopet.

  187. De ville vara kreativa
    och tänkte ut den lösningen.

  188. De ritade det speciellt för oss,
    så det är unikt för den här lekplatsen.

  189. Har en likadan park byggts
    nån annanstans i Illinois?

  190. Har den inspirerat till andra parker?

  191. Bra fråga. Delar av den har kopierats.

  192. En intressant sak
    är att en förening för USA:s parker-

  193. -gjorde ett reportage
    om den här parken-

  194. -och jag vet
    att parkförvaltningen i Woodridge-

  195. -har haft rundvisningar i parken.

  196. Landskapsarkitekter och
    parkförvaltningschefer har varit där.

  197. Jag vet inte hur många parker
    som har använt våra idéer-

  198. -men jag vet
    att det här har väckt stort intresse.

  199. -Finns det fler frågor?
    -Längst ner, tror jag.

  200. -Hej.
    -Hej.

  201. Diskuterade ni om man
    skulle ha räcken vid ramperna?

  202. Vi ville undvika just det.

  203. Vi försökte göra lutningarna så små
    att det inte krävdes ramper enligt lag.

  204. Jag vet att när en ramp inte är brant
    så är det inte nödvändigt med räcken-

  205. -men om det finns räcken
    uppmärksammas folk på-

  206. -att det kommer en förändring,
    till exempel en nerförsbacke.

  207. Naturligtvis var vi tvungna
    att ha räcken på själva lekställningen-

  208. -men vi ville undvika det
    på gångvägarna.

  209. -Lekplatsen är väldigt fint gjord.
    -Tack. Vi är mycket stolta över den.

  210. Jag undrar över kostnaden.

  211. Man hör ibland att tillgänglighet och
    universell design kostar mycket mer.

  212. Diskuterades det? Vad var kostnaden?

  213. Lagen om tillgänglighet för
    funktionshindrade är tvingande.

  214. Delstaten och kommunerna
    måste följa lagen.

  215. Den kostnaden måste man räkna med.

  216. Parkförvaltningen
    hade avsatt medel till själva parken-

  217. -och för att kunna
    uppfylla lagens minimikrav.

  218. Med pengarna från stiftelsen kunde vi
    bygga rampen i lekställningen.

  219. Den var mycket dyr.

  220. Gummimattorna till lekplatsen och
    gungorna kostade 100 000 dollar.

  221. Om man hade valt träflis
    hade det kostat 5 000 dollar.

  222. De extra pengarna gjorde
    att man kunde ha bättre tillgänglighet.

  223. Tack.
    Jag passar på att ställa en fråga själv.

  224. Du nämnde rörelsehinder och kognitiva
    funktionshinder, de synskadade, då?

  225. Om jag hade haft mycket mer tid...

  226. Min presentation
    brukar ta en timme och en kvart.

  227. Vi satte upp skyltar med punktskrift.

  228. Vid växterna fanns informationsskyltar
    och taktila skyltar med punktskrift.

  229. Och vid färgvalet fick vi feedback
    från föräldrar till barn med svag syn.

  230. Att pucklarna har en annan färg
    är till hjälp för dem-

  231. -när de rör sig över lekplatsen.

  232. Om man går med käpp-

  233. -vill man ha en kant att följa
    så att man hittar rätt.

  234. Alla ytor verkar släta,
    så det finns inget som leder en.

  235. De sa att de olika materialen, gång-
    vägens betong och lekplatsens gummi-

  236. -räckte för att de skulle förstå
    att det var olika områden.

  237. Okej.

  238. Fler frågor?

  239. -Där!
    -Ja, där nere.

  240. -Vi har tid kvar. Det är inte kaffe än.
    -Nån som är hungrig?

  241. Tack för en mycket bra presentation.

  242. I Sverige har vi en diskussion-

  243. -om det finns en motsättning
    mellan kreativitet och säkerhet.

  244. Har ni samma diskussion i USA?
    Hur har ni löst det?

  245. Ja, man har tänkt
    på markbeläggningen i synnerhet.

  246. Jag nämnde träflis,
    och man talar om fallområden.

  247. Om ett barn ramlar ner
    måste det finnas en viss stötdämpning.

  248. En sak som är bra med gummimattan
    är att den är tjock.

  249. Det minskar risken att skadas
    vid fall från högre höjd.

  250. Den är godkänd
    enligt ASTM:s säkerhetsstandard.

  251. Vissa saker,
    som räckena på lekställningen-

  252. -är sånt som blir en del av designen.
    Det ska vara säkert och funktionellt.

  253. Klockan är 25 minuter över.

  254. -Ni kan ställa frågor i kaffepausen.
    -Det låter bra.

  255. Tack till alla talare
    för jättebra presentationer.

  256. Översättning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

En park för alla

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mark Trieglaff som är tillgänglighetskonsult i USA berättar om hur man har jobbat med tillgänglighet i parken Forest Glen Park i USA. Där har det sedan 1990 funnits en lag som förbjuder diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Otillgänglighet räknas som ett lagbrott. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Förvaltning, Parker, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Stadsplanering, Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Universell design 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Trappor för lek och funktion

Karen Kim som är arkitekt vid universitetet i Buffalo, USA, föreläser om sitt experiment med interaktiva trappor. Många människor faller och skadar sig i trappor och hon menar att antalet skadade skulle minska genom bättre design. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Vikten av universell design

Hubert Froyen är professor i arkitektur i Belgien. Han visar exempel ur vardagen på universell design och där universell design som fungerar för alla skulle behövas. Inspelat 17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Diskriminering i turistnäringen

Katerina Papamichail är tillgänglighetsexpert i Grekland. Med fokus på turistnäringen pekar hon på hur hotell, attraktioner och allmänna platser stänger ute personer med funktionsnedsättning. Hon menar att det beror på att arkitekter och stadsplanerare sällan pratar om tillgänglighet. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Konformism är vår fiende

Bodil Jönsson är professor i rehabiliteringsteknik vid Certec vid Lunds universitet. Hon föreläser om att tillit och öppenhet är centralt om man ska arbeta med design för alla. Hon menar att konformism är vår fiende. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

De humana städerna

Miljöplaneraren Daniel Iacofano och landskapsarkitekten Susan Goltsman föreläser om hur man kan bygga städer så att de blir humana och inkluderande. De fokuserar på barn och unga och menar att det krävs plats för lek, social interaktion och rekreation. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

En studie i universell design

Safaa Mahmoud Issa Abdou är professor vid universitetet i Menoufia i Egypten. Hon har analyserat hur olika länder arbetar med universell design och menar att man måste jobba med tillgänglighetskultur för att skapa miljöer där alla inkluderas. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

En park för alla

Mark Trieglaff som är tillgänglighetskonsult i USA berättar om hur man har jobbat med tillgänglighet i parken Forest Glen Park i USA. Där har otillgänglighet räknats som ett lagbrott sedan 1990. Inspelat 16-17 juni 2014 i Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Information är till för alla

Tillgänglighetsexperten Stefan Johansson föreläser om vikten av information som är tillgänglig för alla. Han menar att fler än någonsin kan hämta och publicera information via internet, men att teknologin fortfarande utestänger personer med funktionsnedsättning. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Universell design 2014

Design utan gränser

Föreläsning med Patricia A Moore som är industridesigner och konsult inom universell design. Hon menar att det är designen och arkitekturen omkring människor som är bristfällig om inte alla kan leva som de vill. I ett samhälle med fungerande design kallas ingen för handikappad. Inspelat 16-17 juni 2014 i Lund. Arrangör: Certec, Lunds universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Våldet genom barnens ögon

Kattis Ahlström, generalsekreterare för Bris, pekar på vikten av att kunna lyssna och höra barnets hela historia ur dess perspektiv. I 41 år har Bris stöttat barn som ropat på hjälp. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Statslös

Utan nationalitet är man i många fall rättslös. Vi träffar statslösa palestinier som bor i Malmö. Dessutom besöker vi Ryssland där det finns städer som man inte kan besöka utan tillstånd.

Fråga oss