Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2014

UR Samtiden - Bokmässan 2014

Om UR Samtiden - Bokmässan 2014

Seminarier och föreläsningar från bokmässan i Göteborg. Inspelat den 25-28 september 2014.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2014: Den konstnärliga bilderbokenDela
  1. Välkomna till det här seminariet-

  2. -Konst-igt?
    Den konstnärliga bilderboken.

  3. Jag tror att vi som sitter här
    på scenen... Jag tror att vi kommer-

  4. -att landa i frågan om konstnärliga
    bilderböcker är konstiga.

  5. Och frågor kring att skriva bilder-
    böcker för barn, unga och vuxna.

  6. De som ska fundera på de här
    frågeställningarna är Ulf Stark-

  7. -Anna Höglund och Per Gustavsson.

  8. Jag heter Agneta Edwards och gör
    allt möjligt kring litteratur.

  9. Jag tänkte att vi skulle starta
    väldigt konkret.

  10. Det är några nya böcker
    som har kommit ut av er.

  11. Jag tänkte börja be Ulf och Anna
    berätta lite om "Skuggbarnen".

  12. Jag har laddat med lite bilder.

  13. Jag har läst att den började
    som pjäs. Kan ni inte berätta?

  14. Ja, den började som pjäs
    för tio år sen, eller nåt sånt där.

  15. Med Marionett...teatern?
    Var det Långa Näsan?

  16. Långa Näsan på Stadsteatern.
    Det var en dockteater.

  17. Skådespelare och ganska stora dockor.

  18. Det var så länge sen
    så jag kommer inte ihåg nånting.

  19. Men då...var faktiskt Anna
    en liten inspirationskälla-

  20. -för jag hade läst en intervju
    med dig-

  21. -där du sa att det otäckaste du
    visste när du var liten-

  22. -var när det skulle vara
    glada bilder.

  23. Det var när de skulle ta bilder av
    din pappa.

  24. Då skulle ni ut i nån skidbacke,
    och du skulle se glad ut.

  25. Den lyckliga familjen
    som plötsligt avbildades.

  26. Och det var en liten tanke
    som jag hade-

  27. -att det är ganska otäckt med
    nån slags artificiell lycka.

  28. Det är temat i boken.

  29. Skuggorna försvinner,
    dysterheten försvinner.

  30. När det ska se bra ut, menar du.
    För det försvinner inte.

  31. Nej. Det åker på andra sidan jorden
    där Gud inte kan se det.

  32. För här ser vi skaparen
    med sin kvast.

  33. Som sopar bort så det blir
    en mörk sida och en ljus sida.

  34. På teatern var det väldigt
    "hejsan, Gud", måste jag säga.

  35. Och det är svårt att könsbestämma
    Gud. Därför blev det hen.

  36. Det är kanske enda gången
    jag använder hen.

  37. Det låter mer som höna
    än nånting annat.

  38. Jag tänkte också att det måste vara
    svårt att hitta hur det ser ut...

  39. -...när man gör en bild.
    -En jättestor höna!

  40. -Det var mer som ett ägg, tycker jag.
    -Skrev du först texten till pjäsen?

  41. Gjorde du scenografi då till pjäsen,
    Anna?

  42. Ja, scenografi, kläder och dockor.
    Det bildmässiga.

  43. Men historien
    tyckte jag var så himla bra.

  44. För Ulf är bra på att göra sagor.

  45. Riktiga berättelser som är som sagor.

  46. Jag tjatade mycket om det. Du skrev
    först nästan som en kapitelbok-

  47. -som du inte gillade, va?

  48. Sen sågs vi nån gång och jag sa:
    "Kan vi inte göra det tillsammans?"

  49. Då blev du så rädd
    att du skrev den själv.

  50. Så ser vårt samarbete ut.

  51. -Och sen kom det till dig?
    -Ja.

  52. Då hade jag tänkt att det skulle vara
    roligt att använda dockorna-

  53. -till att göra en bilderbok lite som
    "Sotlugg och linlugg".

  54. Jag hade en massa foton i min dator.
    Det var därför jag kom ihåg den.

  55. Jag har inte använt dem som jag tänkt
    från början, utan klippt lite i.

  56. Ja, det är en spännande teknik.
    Det är en blandteknik.

  57. Man måste försöka överraska sig
    själv, annars blir det tråkigt.

  58. Skaparen sopar bort skuggorna.
    Vi ser vad som sker då.

  59. Då ger sig den här flickan i väg
    för att leta rätt på skuggan.

  60. För de kommer på att det inte funkar.
    Vad är det de saknar?

  61. Om man sopar bort skuggorna
    på andra sidan-

  62. -flyter de ihop med
    alla andra skuggor.

  63. Plötsligt tappar skuggorna
    sin identitet på nåt vis.

  64. Egentligen tappar också de som är
    kvar och färgade sin identitet.

  65. Och så blir det kvar
    en sorts prozacvärld.

  66. Fast hen då har varit...

  67. Har önskat det bästa.

  68. Man tror att det är det bästa
    om det inte finns några olyckor-

  69. -om det inte finns några skuggor.

  70. Han känner
    att han har befriat människorna.

  71. Det är en jättebra bild du gör.

  72. Det blir bara kompakt ångest.
    Man kan inte urskilja nånting.

  73. Men när det får vara med i vardagen,
    kan man se dem.

  74. Det är en jättebra poäng du hade där.

  75. Många har skrivit skuggberättelser.

  76. H.C. Andersen har skrivit en,
    Oscar Wilde har gjort en.

  77. Det finns en tradition, så jag är nog
    lite i skuggan av de där.

  78. Per har också en skuggbok som vi ska
    tangera om en liten stund.

  79. Här blir ju föreningen...

  80. Vi ska inte dra hela boken.
    Vi ska ha lite kvar åt läsaren också.

  81. Flickan ger sig i väg från sitt håll
    och skuggflickan från sitt håll.

  82. Och här har de mötts
    vid den här bänken.

  83. Flickan är den som tar tag i saken
    och pratar med skaparen-

  84. -och säger:
    "Så här kan det ju inte vara."

  85. Och där har vi när hen förstår
    att hen måste reparera det hela.

  86. Det är det positiva med
    att skaparen plötsligt kan medge-

  87. -att han kanske är allsmäktig,
    men han är inte allklok.

  88. Allt blir inte bra ändå.
    Så hen stampar i marken.

  89. Det är skönt att det går lätt
    att fixa.

  90. Jag skrev till Anna innan
    att jag älskar när man ser-

  91. -hur gestalterna längtar efter
    varandra.

  92. En leopard eller gepard
    och så kommer skuggan hoppande.

  93. Den här föreningen som kan ske.

  94. Och när skuggorna finns tillbaka
    finns också berättelserna.

  95. Vad har skuggan och det svarta
    med berättelserna att göra?

  96. -Ulf?
    -För mig är det så att...

  97. Om man säger att ljuset står för
    det man vet, tanken, klarhet-

  98. -är kanske skuggan det man inte vet.
    Det man inte har nån riktig kläm på.

  99. Jag skulle vilja säga att
    att skriva och göra bilder-

  100. -kommer väldigt mycket ur...

  101. Jag tycker att jag inte vet vad jag
    gör. Hela tiden. Då blir det bäst.

  102. Om du inte vet vad du gör, blir det
    bäst. Det undermedvetna formar.

  103. Den här valdes ut av Kulturrådet
    för att presenteras ute i världen.

  104. Det var också en bok av Per i våras.

  105. "Vad gör du medan jag sover?",
    tillsammans med Mats Wänblad.

  106. Den är inte med i seminariet, men jag
    vill att du ska säga nåt om den.

  107. Jag och Mats sitter på samma kontor,
    och så sa vi:

  108. "Hur ska vi vinna Augustpriset?
    Vi skriver om döden."

  109. -Det är bra om man vill vinna.
    -Ja.

  110. Då skrev Mats den här historien
    om igelkotten som går i ide-

  111. -och haren som kommer och tror
    att det är ett dött djur.

  112. Han tycker att det är förfärligt
    att djuret är dött.

  113. Han måste göra nåt monument
    över igelkotten.

  114. Han sjunger en vacker sång
    om livet och den kolsvarta döden.

  115. Mot vårkanten när haren fortfarande
    vakar över begravningsplatsen-

  116. -kvicknar igelkotten till.

  117. Haren tror att det döda har
    återuppstått. De blir goda vänner.

  118. Historien handlar om att igelkotten
    ska gå och lägga sig igen-

  119. -och vill höra historien om
    hur det var när han var död.

  120. Den bok som du har med i dag,
    som är mer nyutkommen-

  121. -är "Måntornet". Vad är det för nåt?

  122. Det kom sig av att jag var med i
    ett projekt i Istanbul.

  123. Vi var några tecknare och författare.

  124. Jag skulle rita bilder
    som barn skulle skriva texten till.

  125. Det skulle vara baserat på
    barnens rättigheter.

  126. Jag tänkte att det var barnens
    rättighet att ha drömmar.

  127. Då hade jag gjort en kortare variant
    med bilderna och barnen fick skriva.

  128. De skrev på turkiska,
    så jag vet inte vad de hittade på.

  129. Efter ett par år ville jag utveckla
    historien. Det blev "Måntornet".

  130. Vi ska se
    om vi har nån mer bild från den.

  131. Det här var en av mina favoritbilder.
    När pojken har byggt sitt torn.

  132. För det är en pojke som vill
    till månen.

  133. Och så prövar han genom alla...
    Det är upprepning, som sagan.

  134. Vilka är det han provar som han tror
    att han ska få hjälp från?

  135. Först går han till en cirkus
    som har en mänsklig kanonkula.

  136. Han hoppas bli utskjuten.

  137. Men cirkusartisterna säger
    att det är livsfarligt.

  138. Sen ber han en byggnadskonstruktör
    att bygga ett torn till månen.

  139. Men det är för dyrt
    och tar för många skruv.

  140. -Filjoner skruvar, tror jag.
    -Nånting bortåt så.

  141. Och sen? Vad gör han mer?
    Det har jag glömt.

  142. -Astronaut!
    -En astronaut. Vi tackar.

  143. Det är alltid bra
    att ha en sufflös med sig.

  144. Då måste man kunna en massa saker
    på -ik. Hydraulik, mekanik, fysik.

  145. Vuxenvärlden säger:
    "Det där ska du inte bry dig om."

  146. -"Det klarar du aldrig av."
    -Men det gör han.

  147. För han kommer på det här med
    pinnarna och bygger.

  148. Och så ska vi inte avslöja
    vad som händer.

  149. Det där var den första bilden
    jag gjorde. Ibland börjar man mitt i.

  150. Börjar ni också mitt i
    när ni jobbar?

  151. Jag skulle jättegärna börja med den
    där bilden. Den är så fascinerande.

  152. Det var nånting med det som jag tror
    att jag ville starta med.

  153. Men när man berättar en historia är
    det kanske mer före och efter.

  154. Man börjar kanske från början med
    nåt slags problem.

  155. När du gör bild,
    kan man kanske börja i mitten?

  156. Ja, jag börjar nog lite här och där.
    När jag gör egna böcker, i alla fall.

  157. Så det är olika.
    Ibland är det från A till B.

  158. Men ibland trevar man i mörkret
    ordentligt.

  159. Jag tänker så att jag ger mig på
    den som verkar mest komplicerad.

  160. Klarar jag det här uppslaget,
    klarar jag resten.

  161. Det brukar aldrig stämma,
    men det är så jag resonerar.

  162. Det är lite Jakobs stege och
    Sisyfosmyten i nån slags kombination.

  163. När jag skriver, är jag kanske inte
    inspirerad av barnböcker-

  164. -utan oftast av myter eller nånting
    som finns i vuxenmytologin-

  165. -eller vuxenlitteraturen.

  166. Det är kanske därför
    det blir gränsöverskridande.

  167. Precis.
    Vi ska kika på en till bok av Per.

  168. Apropå skuggor. Här har vi
    "Skugg...sidan".

  169. Jag var tvungen att kolla.
    Jag hade en fusklapp.

  170. Det var inte den egentligen heller
    vi skulle prata om-

  171. -men här gör vi vad vi vill.

  172. Ni hade skuggor och du har skuggor.
    Vad är det med skuggorna i din bok?

  173. Det började med
    att jag läste Neil Gaiman.

  174. Han kan beskriva
    att man går mellan världar.

  175. Jag ville göra nånting liknande.
    Då uppfann jag den här killen-

  176. -som var rädd för skuggor
    och naturligtvis hamnar i-

  177. -nåt slags skuggtillvaro.

  178. Speciellt i ett hus
    som han är tvungen att gå in i.

  179. Det intressanta var att jag inte
    visste vad som skulle hända i huset.

  180. Där satte jag i gång på det omedvetna
    sättet som är väldigt bra.

  181. Om man hamnar i det,
    vet man att det blir bra.

  182. Så fort man börjar planera
    brukar det aldrig funka.

  183. Jag började med
    nästan som telefonklotter.

  184. Det växte och till slut hade han
    hamnat nånstans-

  185. -där jag inte var medveten om
    att det skulle bli.

  186. -Han är rädd för skuggvärlden?
    -Ja. Mörkret inom sig.

  187. -Inom sig. Aha.
    -Det är jättebra.

  188. Här har vi nån sufflös.
    Det kanske är förlaget som...

  189. Det var mina 200 kronor
    som jag gav henne innan.

  190. Just det. Det finns en recension
    som Susanna Ekström skrivit om boken.

  191. Jag tänkte läsa upp lite.

  192. "Efter prinsess- och prinsböckerna
    arbetar Per Gustavsson med"-

  193. -"att förnya sin motivkrets
    och sitt bildmässiga uttryck."

  194. "Per Gustavssons intresse på inre
    processer hos huvudpersonerna"-

  195. -"uppfattar jag som nytt."

  196. "Även tätheten i bilderna och
    allvaret visar att utveckling pågår."

  197. Är det så? Är det en utveckling
    sen prinsessböckerna?

  198. Utvecklingen pågår nog hela tiden.

  199. Det är väl bara det att man hamnar i
    projekt som man blir kvar i.

  200. Prinsessböckerna tyckte folk om-

  201. -och det är ju roligt
    att göra böcker som folk tycker om.

  202. Det kan vara
    en intressant diskussion-

  203. -varför man skulle göra nånting om
    ingen begriper eller tycker om det.

  204. Finns det såna böcker?

  205. Jag visste nog med den här att inte
    lika många skulle tycka om den.

  206. Men för mig var den viktig.

  207. Om man är i den här branschen, kan
    man inte räkna med en massa pengar.

  208. Men då ska man väl få göra
    det man tycker är riktigt kul.

  209. Så kände jag.
    - Jag vet att vi har pratat om det.

  210. Gör man runt och fint, är det bättre
    än mörkt och taggigt. Pengamässigt.

  211. För att fler har lättare
    att ta det till sig?

  212. Ja. Det är roligare att ha skoj,
    tror de.

  213. När jag tänkte kring det här ämnet-

  214. -slog det mig en sak som hände för...
    Jag vet inte hur länge sen.

  215. Du var på Litteralund.

  216. Vi hade samtal du och jag
    och några andra om genus.

  217. När vi förberedde det,
    frågade jag vad du hade på gång.

  218. "Ja, jag vet inte om jag ska säga nåt
    om det."

  219. Lite hemligt. "Det är nåt annat."

  220. Och man såg att det här "annat"
    var mörkt.

  221. "Jag kan skicka nån bild." Men jag
    fick inte visa den på seminariet.

  222. Men det var den här. Ett förstadium.

  223. Det var den bok som kom sen
    som hette "Maskrosdagen".

  224. Då kändes det lite som
    en sorts komma ut-grej-

  225. -att göra nåt som var nåt annat.

  226. Ja, men anledningen
    att jag var försiktig var-

  227. -att jag inte var säker på
    att jag skulle få ihop hela boken.

  228. I den släppte jag alla konturer.
    - Jobbar du mycket med det?

  229. För släpper man konturer kan det bli
    jobbigt om man är van med det.

  230. Ja, det är olika.
    När man tecknar är det svårt.

  231. Jag kan beskriva en sak snabbt
    om jag bara får rita upp konturer.

  232. Ytor som möts måleriskt
    hade jag mycket svårare för.

  233. Jag tänker aldrig göra så där igen.
    Det tog jättelång tid.

  234. Var det också så att du i den här
    eller nån av de andra vi pratat om-

  235. -grävde lite djupare i dig själv-

  236. -därför att du gick in i mer
    psykologiska processer?

  237. Var det nån...?

  238. Alla känslomässiga processer i
    samband med kreativitet är korta.

  239. Den mesta tiden är en transport-
    sträcka tills målningen är färdig.

  240. Jag tycker inte att upplevelsen...

  241. När jag kom på slutet...

  242. Den handlar om livet och döden.
    Maskrosorna får en dag.

  243. Mot slutet blir de bollar
    som man blåser i väg.

  244. Och de dör då för pojken.

  245. När jag kom på att fröna
    svävar i väg-

  246. -och på morgonen har de
    planterat sig, att livet går runt-

  247. -då kände jag mig euforisk.
    "Jag fick ihop det på slutet!"

  248. Då är det bara ner i gruvan och
    jobba. "Måla, måla, det blev fel."

  249. Det känslomässiga är inte jobbigt
    på det sättet.

  250. Det jobbiga är när det blir dåligt.

  251. -Då är det jobbigt.
    -Ja, det är trist att traggla.

  252. -Slänger du många bilder?
    -Jag jobbar i dator.

  253. Så jag gör om,
    men jag har en massa varianter.

  254. -Jobbar du i dator?
    -Aldrig.

  255. Vi skulle skicka bilder till varandra
    och det gick inte så bra.

  256. Sen ryckte förlaget in,
    och det tackar vi för.

  257. Bara papper.
    Blir det mycket släng då?

  258. Ja, jag slänger ibland. Just när man
    håller på och gör om och gör om-

  259. -väldigt länge.

  260. Ibland är det en befrielse
    att bara slänga den.

  261. Ulf, lång process?

  262. Jag kommer ihåg den tid
    när man skrev på papper.

  263. I morgon ska jag vara med på Natur-
    skyddsföreningen och prata om skog.

  264. Jag tänkte:
    "Fan, vad skog man gjorde av med."

  265. "Är det verkligen värt ett träd,
    det som jag har skrivit?"

  266. På datorn märker man inte
    att man har gjort åtta versioner.

  267. För jag jobbar kontinuerligt
    med hela texten.

  268. Vilket måste bli väldigt tråkigt
    för litteraturforskare sen-

  269. -när det aldrig finns nån som
    Hemingway som skrev i kanten.

  270. Pappersmanus kommer inte att finnas.

  271. Det finns versioner
    eller ingenting kvar.

  272. Att jobba inåt...
    Ni har gjort elva böcker tillsammans.

  273. Ofta handlar de om nånting
    psykologiskt eller existentiellt.

  274. Den bok som vi har kvar att prata om,
    Anna...

  275. "Om detta talar man endast med
    kaniner", rör sig mycket inåt.

  276. Vill du berätta lite?

  277. Det har inte varit
    i närheten av en dator.

  278. Jag kan berätta om tekniken först.

  279. Det är gamla foton,
    det är allt möjligt.

  280. Jag har i min ateljé stora högar-

  281. -med tidningar, vykort
    och etiketter och sånt.

  282. Omslaget är ett foto från en rast-
    plats som jag använt lite grann av.

  283. Det är... Jag har utvecklat
    en teknik att komma...

  284. Komma in i ett annat...
    Att överraska mig själv.

  285. Jag blev så trött på mina egna bilder
    till slut.

  286. Även om jag försökte byta teknik.

  287. Jag gjorde ingenting på tio år.
    Jag visste hur det skulle se ut.

  288. På förlaget sa de: "Vi är så nöjda."

  289. Jag prövade att rita med vänster hand
    och en massa grejer.

  290. Jag bara kräktes på mig själv.
    Det var ett sätt att komma runt det.

  291. Nu är de jättemycket målade ändå.

  292. Om man har en bildbank i huvudet
    och ser en bild framför sig-

  293. -vet man ungefär hur det kommer
    att bli. Det är inte kul.

  294. Så jag har använt det aktivt
    också i berättelsen.

  295. Det är en berättelse
    som börjat mitt i-

  296. -och så har det hittat nån form
    till slut.

  297. Och temat? Vad är det man bara
    talar med kaniner om?

  298. Vill du säga nånting om
    vad den handlar om?

  299. Jag kom på sen
    att det låter lite exkluderande.

  300. Men det var inte så, utan jag tror
    att vi är kaniner allihop.

  301. Inte hela tiden, men då och då.

  302. Den här kaninen är
    en väldigt känslig tonåring.

  303. Som många tonåringar är.

  304. Men kanske lite mer
    än vad han orkar med.

  305. Jag gjorde den till en tonåring
    som jag ville trösta.

  306. Det är en tröstbok.

  307. Och uppmuntran ville jag förmedla.

  308. Att det är nånting
    som man kan ha glädje av.

  309. Att ha så här väldigt bra hörsel
    som han har. Även om det är jobbigt.

  310. Och att man får lära sig
    att man måste kanske gå undan-

  311. -för man orkar inte höra allting
    hela tiden.

  312. Man får akta sig för situationer
    där man kan bli ihjälskrämd.

  313. Om man har sett en hund jaga en
    kanin, kan man se att de är smarta.

  314. För hunden bara rusar efter.

  315. Kaninen springer i en cirkel
    och sticker åt sidan.

  316. Hunden fortsätter springa runt.

  317. Det är intressant med kaniner.

  318. Nu säger du att du har tänkt på
    en tonåring när du skrivit den.

  319. Det står också i förlagsreklamen att
    det är en bilderbok för tonåringar.

  320. -Fast inte bara.
    -Nej, men man får det intrycket.

  321. Nu sitter vi på det här seminariet
    med de här böckerna som är valda-

  322. -för att de kanske har nåt slags
    frågetecken kring mottagarna.

  323. Är det bilderböcker
    som förstås av alla?

  324. Hur tänker ni kring läsaråldrar
    när ni gör era böcker? - Per?

  325. Jag tänker inte på ålder, faktiskt.

  326. Jag får idéer som ser olika ut.

  327. Sen försöker jag göra det så bra och
    intressant för mig själv som möjligt.

  328. Det är märkligt att vi inte pratar
    mer om hur barn tar emot saker.

  329. Med mina kollegor kan jag inte minnas
    att vi diskuterat-

  330. -hur vi ska kommunicera med barnen.
    Alla pratar om-

  331. -hur vi ska få ur oss det
    som vi har över huvud taget.

  332. Känner ni igen det när ni jobbar
    tillsammans? - Ulf?

  333. Jag tycker att själva begreppet
    "förstå" är ett lite...

  334. Det är egentligen ett skolbegrepp.

  335. Hur fan förstår man en bild?
    Hur förstår jag dina maskrosfläckar?

  336. Hur förstår vi Schubert?
    Hur förstår vi en målning?

  337. Det finns en annan typ av förståelse
    menar jag än Björklundförståelsen-

  338. -där man får en text-

  339. -och när man kan återberätta texten
    har man förstått den.

  340. Men om jag läser Tomas Tranströmer
    är det en känsloupplevelse.

  341. Det är en känsloförståelse-

  342. -och en förståelse av det omedvetna
    i en själv.

  343. Man läser det omedvetna i sig själv
    när man inte förstår en text.

  344. Egentligen är det det
    man skulle ge barn.

  345. Sättet att kunna kommunicera med
    sin egen obegriplighet.

  346. Ulla Rhedin lyfter fram att barn
    förstår alltid, på sitt eget sätt.

  347. Det är som att säga:
    "Hur förstår de vuxna?" Det är olika.

  348. Meningen med konst är att alla ska
    läsa in en del av sig själv.

  349. Då blir det olika tolkningar för
    var och en som tittar på en bild.

  350. Jag bad en förskola nära mig
    att läsa "Skuggbarnen".

  351. Där kom det inte så djupa tolkningar
    kring berättelsen och drömmar-

  352. -som i en recension i DN.

  353. Men där började man fundera
    kring skuggorna.

  354. Vilka dagar man såg skuggor
    och var de var de mulna dagarna.

  355. De hittade de ett sätt
    att jobba kring skuggorna-

  356. -som man sen säkert går omkring
    och pratar om och funderar kring-

  357. -och kanske hittar den bok som du har
    med skuggor och parar ihop dem.

  358. Funderar man för mycket över
    förståelsen? Björklundförståelsen?

  359. Ja. Vad jag skulle önska är-

  360. -att ge barn möjlighet
    att träffa på texter och se-

  361. -hur intressant det är
    att läsa det man inte förstår.

  362. Och att förstå
    att man inte kan förstå allting.

  363. Det är styrkan i sagor,
    om man får prata om sagor.

  364. "Skuggbarnen" är väl en saga,
    i alla fall.

  365. Man berör sånt
    som inte går att förstå.

  366. Att det är därför man behöver sagor.

  367. Om man inte förstår nånting
    under en längre tid, tröttnar man.

  368. Ja, det måste finnas
    en känslomässig förståelse.

  369. Ja. Sagan förstår man till synes.

  370. Fast under finns det nåt
    som berör en djupare.

  371. Men om man pratar om bilder
    eller även om svår poesi-

  372. -känner jag de gånger jag försöker:
    "Jag orkar inte. Jag förstår inte."

  373. Då har man tappat dem
    man försöker kommunicera med.

  374. Där tycker jag att det är svårt
    att dra den gränsen-

  375. -hur tuff man törs vara
    i sin obegriplighet.

  376. Om det är nånting som intresserar dig
    väldigt mycket-

  377. -och du försöker formulera det
    och förstå det fast det inte går-

  378. -tror jag att det intresserar
    andra också.

  379. Jo, en och annan kan man
    säkert hitta.

  380. Om jag är kär i min fru,
    vet jag inte vad kärlek är.

  381. Men det innebär inte
    att jag skiljer mig.

  382. Intressant!

  383. En sak som seminarietexten säger är
    att det har kommit-

  384. -fler mer komplexa, lite djärvare,
    svårare böcker.

  385. Om ni blickar ut från de egna verken,
    är det så?

  386. Jag vet inte hur mycket grepp ni har
    på nån slags helhet.

  387. Finns det mer i dag?

  388. Jag kan inte sätta det i historia.
    Jag är inte så bra bakåt.

  389. Isol är väldigt intressant.

  390. Hon är ju väldigt...rufsig.

  391. Och rufsighet kan gemene man
    tycka är lite besvärligt.

  392. När det inte är så där snyggt.

  393. Det händer väldigt mycket
    på vuxensidan. Shaun Tan likadant.

  394. Shaun Tan var viktigt
    för att det inte är bara till barn.

  395. Det suddar ut gränsen att
    bilderböcker måste vara till barn.

  396. Han tror jag gjorde en stor insats.
    Att det är mer tillåtet nu.

  397. Om det är en grafisk roman eller en
    bilderbok, vad spelar det för roll?

  398. -Man kan väl se vad man själv tycker.
    -Det lyfte du fram...

  399. Nu vet vi inte om det är så
    att kommer fler såna här böcker.

  400. Marknadsmässigt är det ju så
    att förlagen tittar...

  401. De är inte stormförtjusta varje gång
    det kommer en svårbegriplig...

  402. Det blir ingen jättesäljsuccé.

  403. Så en prinsessa väger tyngre på
    marknadsavdelningen än Shaun Tan.

  404. Det är ju lite sorgligt.

  405. På det viset
    sätter bokmarknaden gränser-

  406. -för vad som kommer ut på marknaden.

  407. Och vad som syns.

  408. Vi pratade en del om form, Anna...

  409. När du sa att seminariet skulle heta
    "konstiga", blev jag...

  410. -Konst-igt.
    -Då blev jag irriterad.

  411. Det blev vi allihop, tror jag.
    "Vad då konstigt?"

  412. Enligt vilken norm då?
    Och svårbegripligt för vem?

  413. Det blir så dumt.
    Kan vi inte prata lite om form?

  414. Nån bibliotekarie sa häromdagen:

  415. "Om tio år
    är boken kanske inte ens fysisk."

  416. Då tror inte jag på det,
    för jag tror tvärtom.

  417. Just bilderböcker
    och de här vackra böckerna...

  418. Nu tog jag en bild
    med min mobilkamera.

  419. Det var kanske inte så
    jätterepresentativt.

  420. Men böckerna som har fint papper
    och är uttänkta i formen.

  421. Alla är inte likadana.
    Inte lika blanka, inte samma papper.

  422. Utan att man vill ha saken. Då kanske
    de t.o.m. kan få kosta lite.

  423. Du lyfte också fram grafisk form
    och design när vi mejlpratade.

  424. Vad var det du tänkte?
    Att det var mer...

  425. Många sökte design,
    och vi pratade om soffbordsböcker.

  426. Jag tycker att det är många
    som kommer ut av de nya...

  427. Mest kvinnor som kommer med
    nya, bra böcker.

  428. Men de gör allting:
    Affischer, tyger, koppar-

  429. -och det känns
    som om det sprider sig på allting.

  430. Då känns det som om boken dras med
    in i det här experimenterandet.

  431. Det var väl så.

  432. Förutsättningen är
    att det är ett innehåll.

  433. -Annars blir man blåst.
    -Det var dit vi ville komma.

  434. Jättesnyggt och så får man ingenting.

  435. Precis.

  436. Jag lade in en sak på bilden
    som inte du har tagit: "Dumma mej".

  437. För vi skulle komma ihåg att säga
    att apropå rubriken "Konst-igt?"-

  438. -så kanske inte vi tyckte-

  439. -att bilderböckerna var så konstiga,
    men det fanns annat som var konstigt.

  440. Då skickade du ett klipp från
    "Dumma mej". Är böcker nåt annat nu?

  441. Ja.
    - Alla har förstås sett "Dumma mej"?

  442. Han ska läsa för barnen
    om de söta katterna.

  443. Då stoppar man in tre fingrar,
    så är det tre katter...

  444. En slags fingerdockor, fast i boken.

  445. Jag kan inte återge det lika roligt,
    men se "Dumma mej".

  446. Han läser en sida i bilderboken.

  447. "Tar det aldrig slut?!"
    Han tycker att det är tråkigt.

  448. "Tycker ni om det här?"
    - "Ja", säger de.

  449. Det är meningen att man ska somna med
    kattungarna. Och han bara stönar.

  450. Så tittar de plötsligt på honom
    förväntansfullt.

  451. "De ska dricka mjölken."

  452. Han ska sticka in fingrarna och vippa
    dem mot en ritad mjölkskål i boken.

  453. Det var en spännande illustration av
    vad en bok är.

  454. Men den funkar jättebra
    i den situationen.

  455. Jag vet inte om han har
    litterära aspekter.

  456. Han kanske bara inte gillar att läsa.
    Men böcker som lyser och...

  457. -Du skrev...
    -Ja, man dras ju med...

  458. Det är en annan grej. Vi pratar inte
    om samma sak. Bara så du vet...!

  459. Du pratar om form
    så att det blir mer spännande?

  460. Vad jag menar är mer...

  461. Inget som lyser och inget som blinkar
    och inget tekniskt, utan just papper.

  462. Riktigt papper, gärna tyger.
    Det taktila, menar jag.

  463. Hade jag hunnit,
    hade jag nog kommit fram dit-

  464. -men jag drogs med av:
    "Hur kan man utveckla boken?"

  465. "Man kan göra papper som man kan äta,
    den kan vara tung så man kan träna."

  466. Jag blir mer och mer entusiastisk.
    "Eller också kan jag skriva"-

  467. -"en bra historia och rita teck-
    ningar." Det tänkte jag sluta med.

  468. Du kan kanske kombinera.

  469. När jag var liten,
    hade min farmor en familjebibel-

  470. -med Dorés bilder.
    De är inte barnbilder-

  471. -men jag satt hela sommaren och
    tittade på Dorés bilder.

  472. -Var det papper man lyfte upp?
    -Ja.

  473. Men den var också tung, så den
    kunde man öva tyngdlyftning med-

  474. -och se hur stark man kom att bli
    om man slog upp de rätta uppslagen.

  475. -De som välte portar.
    -Det var nåt sånt här möte...

  476. ...på ett av de stora förlagen
    där en ung, trevlig kille-

  477. -skulle förklara hur roligt man kunde
    göra det med interaktiva media.

  478. "Man kan gå in och välja
    hur historien ska bli."

  479. Jag kände mig som 100 år.
    "Det är ju böcker vi gör. Hallå!"

  480. Jag var på det.
    Olof Landström ställde en fråga:

  481. "Men vi har ju tänkt ut det här
    att man ska bläddra..."

  482. "Det här är mycket bättre!
    Man trycker och det händer saker!"

  483. För mig dog det digitala äventyret
    med Olofs fråga.

  484. Han ringade in det.
    "Vi har faktiskt tänkt på det här."

  485. Det är kanske så att det kommer
    att finnas fler spår.

  486. Jag tjatar om de snygga böckerna
    för jag tror-

  487. -att om man vill ha kvar
    lite pappersböcker-

  488. -ska man satsa på
    att göra dem snygga.

  489. Där är en...
    Nej, den syns inte så bra.

  490. "Den svarta fiolen",
    som kom ut i Japan...

  491. Här var den en vanlig A4
    med blankt omslag.

  492. I Japan var den så liten,
    hade skyddsomslag i matt papper.

  493. Så snyggt gjort
    så man ville bara ha den.

  494. Jag tror att det signalerar
    nånting annat om man får tygpärmar-

  495. -och det är snyggt gjort. Den
    signalerar att den ska finnas kvar.

  496. Att det inte är...
    Att det plötsligt...

  497. Nu är det en barnadödlighet
    som inte är av denna världen-

  498. -när det gäller böcker.
    Numera lever de i tre, fyra månader.

  499. Om man gjorde dem lite mer exklusiva,
    skulle det vara en signal.

  500. Jag gjorde en liten enkät med
    en representant för förskolan-

  501. -en för biblioteket
    och en för bokhandeln.

  502. När man pratar med bokhandeln om
    vad det är som säljer mycket-

  503. -säljer Isol eller Shaun Tan
    precis när det uppmärksammas.

  504. Sen blir det sällan nåt. Men de stora
    nybearbetningarna av klassiker-

  505. -som är stora och påkostade
    och vackra finns hela tiden.

  506. Man vill ha att det är vackert.

  507. Sen finns det boardbooks som man kan
    använda som är tuggvänligt.

  508. Det man känner igen.

  509. Där kan man känna en fara med
    böckerna som har "konstigare" bilder.

  510. -Därför måste de vara väldigt snygga.
    -Eller hur! Precis.

  511. -Och kunna blixtra och tuta.
    -Nej!

  512. Försäljarna kan blixtra och tuta.
    De ska vara böcker, Per.

  513. Jag fick ett tips av bibliotekarien,
    som träffar många BVC-grupper.

  514. Hon sa också
    att man lånar det man känner igen.

  515. Det är mänskligt att man vet
    att det funkar med Alfons.

  516. Föräldragrupperna brukar låna hem
    fem böcker varje gång.

  517. Hon hade strategin: "Ta tre du känner
    igen, så väljer jag två."

  518. "Som är lite andra."

  519. Det tyckte jag var fiffigt.
    För då kom de i väg.

  520. Det fanns en puff.
    Att man på nåt vis får hjälp med det.

  521. Lite som ni var inne på. Man förstår
    på sin nivå och pratar om det.

  522. Annars blir det gräsligt om det är
    föräldrar som traderar det man läst.

  523. Det nya kommer aldrig in då.
    Men det gör kanske ingenting?

  524. Att det inte kommer till
    en bredare publik?

  525. Det är ju tråkigt rent ekonomiskt.

  526. Precis, det är tråkigt rent
    ekonomiskt för förlag och upphovsmän.

  527. Men kan man tänka
    att det är en förlust i upplevelse?

  528. Alla böcker behövs. Ibland kan man få
    titta i "My Little Pony" också.

  529. -Det kanske man behöver ibland.
    -De kan få lysa.

  530. Man ska kunna rida på dem.

  531. Jag var i Kina alldeles nyss
    och pratade.

  532. De sa: "Vad ska vi läsa för böcker
    för våra barn?"

  533. Alla böcker, naturligtvis!

  534. Sen ska man bilda sig en uppfattning
    om vad man tycker om.

  535. Och då kan man läsa mer av det.

  536. Sen ska man erövra nya att tycka om.

  537. Då måste man möta saker
    som man inte mött hela tiden.

  538. Det är bra med
    en väldigt varierad marknad.

  539. Det tråkiga med marknaden är när det
    bara finns vissa typer av böcker.

  540. Oss vuxna skulle man också ta med på
    nånting man aldrig gjort förut.

  541. Poledancing skulle man kanske testa?

  542. Ta en vän i handen
    och nyfikna sig tillsammans.

  543. Alla förmedlarna som finns här: Det
    är viktigt att våga titta djupare.

  544. Jag ställde frågan till en
    förskollärare som jag känner väl-

  545. -och hon jobbar med många olika barn.
    Jag frågade-

  546. -om barnen nån gång sa
    att nånting var för konstigt.

  547. Och det menade hon
    att det aldrig hände.

  548. Sen kan det vara att man inte förstår
    på nivån nån har tänkt sig.

  549. Aldrig att barn sa
    att det var för konstigt.

  550. Så nånstans är det så
    att man kan läsa vad som helst.

  551. På olika nivåer och så.
    Det är kanske där vi ska sluta.

  552. Ingenting kan bli för konstigt
    eller för konstnärligt.

  553. Det har vi inte berört,
    men det får vi göra en annan gång.

  554. Men att man tänker att man öppnar upp
    och ser att berättelserna finns där.

  555. Tack ska ni ha!

  556. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Den konstnärliga bilderboken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samtal mellan författare och illustratörer om vikten av att våga experimentera och utveckla det konstnärliga uttrycket i bilderböcker. Bilderböcker riktar sig idag lika mycket till vuxna som till barn vilket gör att uttrycken kan vara djärvare och mer komplexa. Medverkande: Per Gustavsson, Anna Höglund och Ulf Stark. Moderator: Agneta Edwards. Inspelat den 25 september på Bokmässan 2014 i Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Bonnier Carlsen och Lilla Piratförlaget.

Ämnen:
Bild, Svenska > Läsning, Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Barn- och ungdomslitteratur, Bilderböcker, Litteraturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Bilal - på slavrutten till Europa

Fabrizio Gatti är journalist. Boken "Bilal - på slavrutten till Europa" beskriver hur han antar identiteten som irakkurdisk flykting på en riskfylld resa mot ett nytt liv i Europa. Intervjuare: Hélène Benno. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Gulfen

Bitte Hammargren är journalist och Mellanösternkännare. Hennes bok "Gulfen" handlar om staterna på den Arabiska halvön som på bara några årtionden har utvecklats till mäktiga energiproducenter. Intervjuare: Marika Griehsel. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Det otäcka könet

I Marcus Priftis bok "Det otäcka könet" får vi en analys om manlighetens myter, mekanismer och motsättningar. Författaren gör ett försök att sätta fingret på vad en riktig karl egentligen är. Intervjuare: John Chrispinsson. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Det perfekta skottet

Olavi Blomfjord var en av poliserna som sköt och grep massmördaren Mattias Flink i Falun den 11 juni 1994. I boken "Det perfekta skottet" berättar han om händelsen och hur den påverkade hans liv. Intervjuare: John Chrispinsson. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Att berätta om döden

Författaren och chefredaktören Pamela Andersson blev sjuk i cancer och höll på att dö. Nu har hon skrivit om tiden med sjukdomen. Hör henne samtala med författaren Lars H Gustavsson om döden. Inspelat den 26 september på Bokmässan 2014 i Göteborg. Arrangör: UR.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Projekt perfekt

Ann Frisén är professor i psykologi vid Göteborgs universitet. Hennes bok "Projekt perfekt" tar upp den senaste forskningen kring kroppsuppfattning. Intervjuare: Hélène Benno. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Den döende kommunismen

I "Den döende kommunismen" skildrar journalisten Wolfgang Hansson de avgörande ögonblicken som ledde fram till Berlinmurens fall 1989, samt hur vi än idag känner av följderna av händelsen. Intervjuare: John Chrispinsson. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Svikna barn och trasig ungdom

I barn- och ungdomsböcker lever många unga karaktärer under svåra förhållanden. Föräldrar eller andra vuxna sviker och sveken ser ut att bli fler och vanligare. Författarna Lina Stoltz, Marta Söderberg, Christina Wahldén och förläggaren Erik Titusson samtalar om ämnet. Moderator: Åsa Warnqvist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Om konsten att översätta

Översättaren Johanna Svartström berättar om arbetet med att översätta boken "De gömda rummen" av Care Santos från spanska. Intervjuare: Marie-Caroline Biver. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2014. Arrangör: UR.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Riskkapitalism till vilket pris?

Samtal mellan journalisterna Carolina Neurath, Jan Almgren och Lotta Engzell om riskkapitalisternas manliga värld där en delägare kan tjäna 30 miljoner kronor årligen. Moderator: Anders Billing. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Norstedts och Weylers förlag.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Lena Andersson om romanfiguren Ester

Författaren Lena Andersson berättar om mottagandet av sin Augustprisbelönade roman Egenmäktigt förfarande. Hon berättar även om den fristående fortsättningen, Utan persolingt ansvar, och speciellt om huvudpersonen i de båda böckerna, Ester. Intervjuare: Marie-Caroline Biver. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: UR

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Identitet och nationalitet

Varför är det viktigt för vissa att kunna sätta nationalitetsstämpel på människor? Samtal med författarna Zulmir Bečević och Janne Teller. Moderator: Lena Sundström. Inspelat den 25 september på Bokmässan 2014 i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget och Alfabeta.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Författarskola för de yngsta

Pernilla Stalfelt är författare och museipedagog och hon samtalar här med förläggaren Moa Brunnberg om hur man kan frigöra barns berättarglädje med hjälp av bilder och teckningar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Rabén & Sjögren.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Ryslig spänning

Samtal mellan författarna Åsa Larsson och Magnus Nordin som alla skriver spänningslitteratur för unga läsare. Moderator: Agneta Edwards. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Berghs förlag, Bonnier Carlsen och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Om brasiliansk litteratur och fotboll

Författaren och översättaren Fredrik Ekelund berättar om brasiliansk litteratur och om fotbollslitteratur. Bland annat nämns författarna Michel Laub och Daniel Galera. Intervjuare: Marie-Caroline Biver. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2014. Arrangör: UR.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya svenska filmen

Filmprofessor Erik Hedling med medförfattare följer de senaste årens utveckling i den svenska filmkulturen. Populära filmer sätts under luppen, men också mer konstnärligt strävande film. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Graffitimålaren

Graffitimålaren Apher har börjat göra sig ett namn inom graffitivärlden. Han är 15 år och brinner för sin konstart. Trots att samhället har bekämpat graffitin, kallat den för klotter och skadegörelse och utövarna har straffats, dör graffitin inte ut. Tvärtom, nya generationer av graffitiutövare tillkommer hela tiden. Vad är det som driver Apher att trotsa lagen? Här berättar han om hur det är att vara graffitikonstnär, om när han blev tagen av polisen, och vi får följa med från skiss till färdig graffitimålning.

Fråga oss