Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2014

UR Samtiden - Bokmässan 2014

Om UR Samtiden - Bokmässan 2014

Seminarier och föreläsningar från bokmässan i Göteborg. Inspelat den 25-28 september 2014.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2014 : Förlåtelse och försoningDela
  1. Välkomna till det här seminariet-

  2. -med Desmond och Mpho Tutu
    om förlåtelse och försoning.

  3. Välkomna, ni också,
    till Göteborg och Bokmässan.

  4. Desmond var här 2007.

  5. En oförglömlig stund
    när det hände saker i Burma-

  6. -och du ledde oss i protester.

  7. Mpho var här 2010.
    - Du presenterade er första bok:

  8. "Om godhet". "Made for goodness".

  9. Nu är ni båda tillbaka
    med er andra bok.

  10. På svenska heter den "Förlåtelse".

  11. Originaltiteln är
    "The book of forgiving".

  12. Jag tycker att det finns en skillnad.

  13. Den skillnaden har väckt
    visst uppseende bland svenska läsare.

  14. Det var likadant när ni skrev boken
    som på svenska heter "Om godhet".

  15. Men originaltiteln var
    "Made for goodness".

  16. Det handlar mer om oss.
    Att vi är skapade för godhet.

  17. Titeln "The book of forgiving"
    antyder snarare en process.

  18. "Förlåtelse" är ju ett substantiv.
    När kommer förlåtelsen?

  19. Den svenska diskussionen
    har till stor del handlat om-

  20. -huruvida förlåtelsen
    är en handling man måste utföra-

  21. -eller om man snarare
    kan se det som en process.

  22. Kanske är det mer afrikanskt att
    fokusera på processer och utveckling-

  23. -och mer europeiskt
    att betrakta saker som substantiv.

  24. Det är vår grekiska och hebreiska
    bakgrund. Vad anser du?

  25. Tack så mycket.
    Det är underbart att vara tillbaka.

  26. Även om de får oss
    att se ut som Bono-

  27. -med de här grejerna i ansiktet.

  28. Tack för att du påpekade skillnaden.
    Det är en viktig skillnad.

  29. Det vi strävar efter
    är att folk ska förstå-

  30. -att skapelsen är en process.

  31. Gud har skapat oss,
    men vi är också på väg-

  32. -mot vår fulländning.

  33. Och det handlar om
    att vi ska bli perfekta-

  34. -såsom Gud är perfekt.

  35. När vi betraktar våra handlingar,
    tankar och yttranden-

  36. -kan vi ju inte föreställa oss
    att vi ska vara gudalika.

  37. Men vi rör oss och utvecklas
    för att bli som Gud-

  38. -som är evigt förlåtande
    och som alltid välkomnar oss-

  39. -och söker upp oss
    när vi har gått vilse.

  40. Gud vänder oss inte ryggen
    för att vi gör fel.

  41. Det är då Gud söker upp oss.

  42. Jag tror att det är
    en viktig skillnad för boken.

  43. Det vi beskriver i boken
    är verkligen en process.

  44. Det är en väg mot förlåtelsen.

  45. En väg mot att kunna
    släppa taget om en oförrätt-

  46. -och skapa ett nytt sätt att vara.

  47. Antingen att bygga en ny relation
    eller att släppa en skadlig relation.

  48. I boken beskriver vi
    en process i fyra steg.

  49. Det är en process
    som börjar med att berätta-

  50. -vad det är som har gjort ont.

  51. Att sätta ord på oförrätten.

  52. Att säga: "När du slog mig
    sved det i ansiktet."

  53. "Jag skämdes
    och kände mig förödmjukad."

  54. Först när man har satt ord
    på oförrätten-

  55. -kan man till fullo beskriva
    vad man har varit med om.

  56. Först då kan man acceptera det.

  57. Man kan inte göra
    det förflutna ogjort-

  58. -men man kan förlika sig med nuet.

  59. Efter att ha gjort det
    kan man bestämma sig för-

  60. -om man vill ha en fortsatt relation,
    om än med nya villkor-

  61. -eller om relationen måste avslutas.

  62. Mpho, dina berättelser
    handlar mer om själavård.

  63. De rör personliga relationer.

  64. Men du har upplevt apartheidsystemet-

  65. -och Sannings-
    och försoningskommissionen.

  66. Dina erfarenheter
    är i viss mening mer politiska.

  67. Kan man hantera
    personliga relationer-

  68. -på samma sätt som politiska?

  69. Du börjar genast tala om Gud
    när du talar om processerna-

  70. -men du sa inget om Gud.

  71. I Sverige drar vi oss för
    att tala om Gud.

  72. Vi vill att processerna ska fungera
    även om vi inte säger "Gud".

  73. Det går bra.
    Gud blir inte ledsen för det.

  74. Men vårt tänkande
    är förstås färgat av det.

  75. Du säger att Mpho-

  76. -fokuserar mer
    på personliga relationer-

  77. -medan jag talar mer om systemet...

  78. Men systemet bestod av människor.
    Människor talade inför kommissionen.

  79. Det var människor som berättade om
    vad de råkat ut för. Människor...

  80. Och otroligt nog gick nästan alla-

  81. -från att beskriva
    de mest ohyggliga upplevelser-

  82. -som antingen de själva eller
    deras nära och kära råkat ut för...

  83. Man väntade sig
    att de skulle hålla svavelosande tal-

  84. -och vara ute efter hämnd.

  85. Men nästan alltid var det så-

  86. -som ni nog kunde läsa
    i kommissionens rapporter...

  87. Nästan alltid kom de till en punkt
    där de var beredda att förlåta.

  88. Man såg ofta bilder-

  89. -där offret omfamnade förövaren.

  90. Det är sant att det var ett orättvist
    och förtryckande system-

  91. -som möjliggjorde
    att allt detta kunde ske.

  92. Men det bestod ändå av människor,
    inte siffror.

  93. Det var människor som blev skadade.
    Människor som blev dödade.

  94. Det var människor...

  95. En person beskrev-

  96. -hur polisen släpade ut henne
    ur hennes hem-

  97. -och förde henne till polisstationen.

  98. Där klädde de av henne
    och drog in henne på ett kontor.

  99. Sedan tog de fram hennes bröst.

  100. De stack in bröstvårtan
    i en skrivbordslåda-

  101. -och smällde igen lådan
    på bröstvårtan-

  102. -tills det sipprade ut nåt vitt.

  103. Men trots att hon hade blivit-

  104. -så förödmjukad som hon blivit...

  105. Man hade kunnat tro att hon
    skulle hålla svavelosande tal-

  106. -och vilja utkräva hämnd.

  107. Men hon sa:

  108. "Jag är beredd att förlåta dem
    för vad de gjorde mot mig."

  109. Vi som satt där blev ofta mållösa.

  110. Det hände ofta att jag sa:

  111. Vi sitter och står på helig mark.

  112. Vi borde ta av oss skorna.

  113. Människor är kapabla att begå-

  114. -de mest fasansfulla skändligheter.

  115. Men människor
    är också otroligt storsinta.

  116. Jag håller nästan med dig.

  117. Jag tror att den berättelsen
    understryker poängen.

  118. Förlåtelseprocessen
    är alltid densamma.

  119. Graden och situationen
    kan vara annorlunda.

  120. Det kan gälla konflikter
    mellan nationer och inte personer.

  121. Men förlåtelseprocessen
    är alltid densamma.

  122. Man måste alltid berätta
    vad som hände.

  123. Man måste alltid sätta ord på
    hur oförrätten skadat eller påverkat-

  124. -en själv, ens omgivning
    eller ens samhälle.

  125. Och man måste inse att det förflutna
    inte kan göras ogjort-

  126. -men att man kan förändra framtiden.

  127. En av de frågor
    som ställs i svenska tidningar är:

  128. Sätter man inte
    för stor press på offret-

  129. -genom att säga
    att man kan och bör förlåta?

  130. Vad svarar ni på den kritiken?
    Sätter man press på offret?

  131. Nåväl. Svara, du.

  132. Jag reagerar kraftigt-

  133. -mot att säga "bör" och "förlåta"
    i samma mening.

  134. Förlåtelsen är inget krav
    utan en inbjudan.

  135. Man blir inbjuden att förlåta.

  136. Men det är en inbjudan
    att göra något för sin egen skull.

  137. Att kliva ut ur offerrollen
    och in i rollen som överlevande.

  138. Att bli en
    som nu kan definiera sig själv.

  139. Förövaren har definierat en-

  140. -som en person
    man kan tillfoga skada.

  141. Någon som är obetydlig nog
    att utsätta för detta.

  142. Men när man förlåter
    är det inte längre sant.

  143. Då säger man: "Du kan inte definiera
    mig. Jag bestämmer vem jag är."

  144. Din tur.

  145. -Visst är hon klok?
    -Jag brås på mamma.

  146. En av hemligheterna i boken är att
    förlåtelsen är en gåva till en själv.

  147. Vi tänker oss ofta att förlåtelse
    är något vi ger förövaren.

  148. Men ni säger att förlåtelsen
    är viktig för en själv-

  149. -så att man kliver ur offerrollen.

  150. Men man får inte bortse
    från den andra sidan.

  151. Man erbjuder även förövaren
    en väg framåt.

  152. Om man skulle säga-

  153. -att man inte förlåter
    honom eller henne-

  154. -så omintetgör man möjligheten
    att en människa utvecklas.

  155. Visst finns det personer som säger:

  156. Jag tänker inte förlåta.
    Jag kan inte förlåta.

  157. Det är mycket viktigt
    att man inte ger folk skuldkänslor.

  158. -Inte ens de som är skyldiga?
    -Nej, för att de inte kan förlåta.

  159. De som har blivit sårade.

  160. Man bör inte ge dem skuldkänslor.

  161. Gud är alltid...

  162. Ursäkta, jag skulle ju inte
    prata om Gud.

  163. Du pratar om Gud och jag låter bli.

  164. Saken är den
    att det är en otrolig Gud vi har.

  165. Han är beredd att omfamna alla.

  166. Det är det fantastiska.

  167. Vi har skapat Gud till vår avbild.

  168. Den Gud som vår Herre påbjöd...

  169. ...är den Gud som söker upp syndaren.

  170. Skurken. Den förskräcklige.

  171. Jesu vänner var inte ärkebiskopar.

  172. -Det kan de ha varit.
    -Vi är vänner i dag.

  173. Men det var människor
    som samhället avskydde.

  174. Och när han talar om-

  175. -fadern till den förlorade sonen...

  176. Han älskar visserligen sin andre son-

  177. -men hans hjärta längtar
    efter den som är borta.

  178. Och när han ser honom på avstånd
    säger han inte:

  179. "Usch, vem är det där?"

  180. Han rusar fram för att omfamna
    honom.

  181. Trots att han stinker.

  182. Och det är nådens under.

  183. Gud ger oss möjligheten
    att själva visa nåd.

  184. Att förstå livet och samhället
    och mänskligheten och så vidare-

  185. -under rubriken "ubuntu"
    är viktigt för er och för boken.

  186. Innebörden är: Jag är för att du är.
    Vi står i relation till varandra.

  187. Om man klipper banden till någon
    så kapar man en del av sig själv.

  188. Det är ju inte västerländskt
    individualistiskt tänkande.

  189. En av de frågor det handlar om
    är alltså denna:

  190. Ur individperspektiv ser vi det
    inte riktigt på samma sätt som ni.

  191. Att man förlorar sig själv
    om man inte inkluderar förövaren.

  192. Vi tänker snarare:
    Hur blir vi av med honom för gott?

  193. -Vill du säga något? Damerna först.
    -Börja, du.

  194. Damerna...

  195. Folk ser "ubuntu" som
    typiskt afrikanskt och underbart.

  196. Men kom ihåg att Gud skapade en
    Adam.

  197. Adam hade allt. Han var i lustgården
    och hade djur och allt möjligt.

  198. Och Gud sa: Nej, det är inte bra
    för honom att vara ensam.

  199. Jag brukar berätta historien så här:

  200. Gud bad Adam
    att välja ut en vän bland djuren.

  201. "Vad sägs om den där?"
    Men Adam säger nej.

  202. "Den där?" "Aldrig i livet."

  203. Men då skapade Gud
    en ljuvlig varelse.

  204. När Adam vaknade sa han: "Wow!"

  205. Det betyder att vi är skapade
    för ömsesidigt beroende.

  206. Vi är inte oss själva nog.

  207. Den som är sig själv nog
    är omänsklig.

  208. Jag behöver dig
    eftersom jag inte har alla gåvor.

  209. Du behöver mig
    eftersom du inte har alla gåvor.

  210. Vi är gjorda
    för att komplettera varandra.

  211. Det finns
    så mycket lidande i världen-

  212. -på grund av att vi strävar
    efter en självständighet-

  213. -som är omänsklig.

  214. Levde du i enlighet med ubuntu
    när du var pastor i USA?

  215. Jag förstår inte riktigt-

  216. -hur man kan leva utan det.

  217. Om jag ska vara ärlig.

  218. Jag förstår inte hur man kan vara
    en del av ett samhälle-

  219. -utan att vara en del av samhället.

  220. Det är i slutändan
    vad ubuntu handlar om.

  221. Det handlar om hur vi lever
    tillsammans i gemenskap.

  222. Det innebär att berättelserna
    alltid är inkluderande.

  223. Er bok handlar mycket
    om berättelser som hör ihop-

  224. -och skapar nya,
    hoppfulla och större berättelser.

  225. Berättelserna är
    mycket betydelsefulla i er bok.

  226. Så även om vi inte blir övertygade
    om förlåtelsens system-

  227. -så blir vi övertygade
    av era berättelser.

  228. Vi har ju ingen rätt att säga:
    "Nej, det är inte sant."

  229. Ni berättar om fruktansvärda saker
    som människor har genomlidit.

  230. Du nämnde ett fall. Vem är jag
    att säga att hon inte förlät?

  231. Du vet ju att hon gjorde det.
    Så det ni gör är att berätta.

  232. Du har en berättelse
    om Amy Biehl, till exempel.

  233. Kan du berätta om henne?

  234. Amy Biehl kom till Sydafrika
    från USA-

  235. -som stipendiat
    i Fulbright-programmet.

  236. Hon arbetade med sin forskning
    vid University of Western Cape-

  237. -som ligger i Kapstaden.

  238. Som väntat blev hon vän
    med dem hon arbetade med.

  239. En av dem var en svart kvinna.

  240. Vid ett tillfälle
    skjutsade hon hem sin nya vän-

  241. -till en av de svarta förstäderna
    utanför Kapstaden.

  242. Läget var väldigt spänt på den tiden.

  243. En folkmassa sjöng och skrek slagord-

  244. -mot vita människor.

  245. Då fick de syn på...

  246. ...Amy i sin bil
    och började gå mot henne.

  247. Hon insåg
    att hon måste ta sig ut ur bilen.

  248. Och hon försökte fly.

  249. Men de övermannade henne
    och mördade henne brutalt.

  250. Vissa av dem greps och dömdes
    till långvariga fängelsestraff.

  251. Sedan ansökte de om benådning-

  252. -hos benådningskommittén-

  253. -inom Sannings- och
    försoningskommissionen.

  254. Amy Biehls föräldrar,
    Peter och Linda Biehl, reste dit.

  255. Man hade rätt att bevilja
    eller motsätta sig benådningen.

  256. Föräldrarna kom hela vägen
    från Kalifornien till Sydafrika.

  257. De reste sig upp och sa-

  258. -när de två unga männen
    bad om benådning-

  259. -att de ställde sig bakom beslutet
    om benådning.

  260. Och inte nog med det.

  261. Dessutom grundade de Amy Biehl-
    stiftelsen, som finns än i dag.

  262. Syftet är att hjälpa svarta ungdomar
    från förstäderna.

  263. Det är ett utvecklingsprojekt.

  264. Och de anställde några av
    ungdomarna.

  265. Hör och häpna,
    de två som mördat deras dotter-

  266. -blev anställda och
    arbetar fortfarande inom stiftelsen.

  267. Ibland hör man folk säga:

  268. "Afrikaner är mer förlåtande."

  269. Men det är inte sant.

  270. Här har vi ett vitt par
    som var fast beslutna att göra detta.

  271. Peter Biehl sa:

  272. "Amy tittar ner på oss
    och väntar sig"-

  273. -"att vi ska bevilja
    dessa två ungdomar benådning."

  274. Du skriver också att enligt ubuntu-

  275. -bär vi alla ansvaret
    för dessa två mördare.

  276. På sätt och vis
    bär vi alla ansvaret.

  277. En av de bra sakerna som finns
    att säga om Gud är detta:

  278. När vi säger "komplettera varandra"
    menar vi-

  279. -att en del av mänskligheten
    har vissa egenskaper-

  280. -i mycket hög grad.

  281. Som det du sa om er själva:
    Individualismen.

  282. Förmågan att tänka självständigt.

  283. Det är mycket viktiga egenskaper.

  284. Men om de ges för stort spelrum
    undergräver de mänskligheten.

  285. Å andra sidan har vi
    de egenskaper som betonar-

  286. -att leva tillsammans.

  287. Men om man lägger för stor vikt
    vid såna egenskaper-

  288. -förstör man
    människors individualitet.

  289. Vi behöver varandra
    för att uppnå jämvikt.

  290. Martin Luther King sa en gång:

  291. "Om vi inte lär oss
    att leva som bröder..."

  292. Nuförtiden skulle vi
    lägga till "systrar".

  293. "Då går vi under tillsammans
    som dårar."

  294. Du har också en självupplevd historia
    som kan vara svår att prata om.

  295. Din bok är tillägnad Angela.

  296. Det var en fruktansvärd upplevelse
    för dig.

  297. Ja. Angela var vår hushållerska.

  298. Jag och mina döttrar flyttade
    tillbaka till Sydafrika 2011.

  299. Angela började arbeta hos oss
    i slutet av det året.

  300. Hon bodde i huset med oss.

  301. Hon var i allra högsta grad
    en del av familjen.

  302. I april 2012-

  303. -hittade jag henne mördad
    i min dotters rum.

  304. I förra veckan-

  305. -befanns vår trädgårdsmästare
    skyldig till mordet.

  306. Men från den tidpunkten-

  307. -och under arbetet med boken-

  308. -hade jag, och har väl fortfarande,
    min egen förlåtelseresa att göra.

  309. Jag kommer ihåg-

  310. -dagen efter, tror jag att det var.
    Det är ganska suddigt.

  311. Jag gick genom huset
    med brottsplatsutredarna.

  312. En av poliserna frågade
    om de hade tagit något.

  313. Jag svarade: "Ett liv."

  314. Du återkommer till det
    och illustrerar hur svårt det är.

  315. Det är inte lätt att förlåta.

  316. -Du kämpar med det genom boken.
    -Ja, det gör jag.

  317. Förhållandet mellan förlåtelse
    och försoning...

  318. På svenska är det stor skillnad
    mellan förlåtelse och försoning.

  319. När ni talar om förlåtelseprocessen
    blir den en sorts försoning.

  320. Ni gör inte lika stor skillnad
    på de båda orden.

  321. Det är nästan så att förlåtelsen
    är ett nödvändigt steg-

  322. -på vägen mot försoning.

  323. Det är omöjligt att försonas
    utan att ha förlåtit. - Eller hur?

  324. Man kan inte försonas
    utan att förlåta.

  325. Nej, det kan inte bli
    någon verklig försoning.

  326. Då tapetserar man
    bara över sprickorna.

  327. -Men att förlåta är inte att glömma.
    -Absolut inte.

  328. Man glömmer, men på ett annat sätt...

  329. Nej, jag menar att man minns,
    men på ett annat sätt.

  330. Ja. Man minns på ett annat sätt...

  331. Man minns på ett sådant sätt-

  332. -att ens historia kan bli berikad-

  333. -av den smärta
    som har varit mellan er.

  334. När man...

  335. Den beskrivning
    jag kommer att tänka på-

  336. -är Jesus och hans upplevelser
    efter återuppståndelsen.

  337. Han säger till lärjungarna:

  338. "Stick handen i min sida.
    Rör vid mina sår."

  339. Och man tänker:
    Om Jesus kunde bota spetälska-

  340. -och ge blinda synen åter-

  341. -kunde han inte hitta på nån
    plastikkirurgi för att få bort ärren?

  342. Men det finns
    något väsentligt med ärren.

  343. De är en del
    av hans förhållande till lärjungarna.

  344. "Jag förlåter er och älskar er,
    men det som hände hände."

  345. "Det är en del
    av vår gemensamma historia."

  346. Du talar om "gemensam sårbarhet".

  347. Vi är alla sårbara på olika sätt,
    och den insikten för oss samman.

  348. Ett annat tema är förhållandet
    mellan förlåtelse och rättvisa.

  349. I dina erfarenheter
    från 1996 till 1998-

  350. -var benådning en del
    av den rättsliga processen.

  351. I många andra länder är det inte så.
    Men man anser ofta-

  352. -att förlåtelseprocessen
    hänger ihop med benådning.

  353. -Men du har mer att säga om det.
    -Jag tycker att det är viktigt.

  354. Det är viktigt att känna till-

  355. -att den process som vi deltog i
    innebar rättvisa.

  356. Men de flesta människor
    känner bara till en sorts rättvisa.

  357. Vedergällande rättvisa.

  358. Man begår ett brott
    och så får man sitt straff.

  359. Men det finns
    en annan sorts rättvisa.

  360. Reparativ rättvisa.

  361. Då är man inte i första hand
    ute efter att straffa.

  362. I stället säger man: "Ja, du
    har varit en dålig samhällsmedlem."

  363. "Men för det
    tänker vi inte göra oss av med dig."

  364. "Vi vill hitta ett sätt för dig"-

  365. -"att återställa balansen
    som du har rubbat."

  366. Kan du föreställa dig
    vad som hade hänt-

  367. -om Nelson Mandela
    kommit ut ur fängelset-

  368. -och sagt:
    "Öga för öga. Så vill vi ha det"?

  369. Då hade hoppet nästan varit ute
    för oss i Sydafrika.

  370. Många av oss, de flesta av oss-

  371. -är innerst inne storsinta.

  372. Det är vi alla.

  373. När ens barn
    uppför sig hemskt illa...

  374. ...har man kanske lust
    att vrida nacken av dem.

  375. Men det gör man inte.

  376. Ofta är det något
    som barnet gör om och om igen.

  377. Man stryper dem ändå inte.

  378. Man hoppas att de ska växa upp.

  379. Min fråga förut var förstås retorisk.

  380. Alla vet att
    om Mandela hade kommit ut-

  381. -och hållit svavelosande tal
    och krävt ett skålpund kött...

  382. Då hade Sydafrika gått under.
    Men många hade väntat sig det.

  383. Att det skulle bli
    raskrig och blodbad.

  384. Men det fanns en enorm storsinthet-

  385. -som inte bara kom
    från svarta människor.

  386. Ibland glömmer folk bort-

  387. -att det var många vita människor
    som talade inför Kommissionen-

  388. -och hade utsatts för oerhört lidande
    av svarta förövare.

  389. När de kom dit...

  390. Det var verkligen vördnadsväckande
    att sitta där och inse-

  391. -att vi var precis lika nedbrutna
    som de som talade till oss.

  392. Att lyssna på en mor-

  393. -som hade blivit svårt skadad-

  394. -när en av de politiska grupperna
    angrep en golfklubb.

  395. Hon säger att hon inte
    kunde tvätta sig och laga mat.

  396. Hennes barn fick hjälpa henne.

  397. Sedan sa hon:
    "Jag skulle vilja träffa förövaren."

  398. "Jag skulle vilja träffa honom
    och förlåta honom."

  399. Men det var inte allt,
    för sedan sa hon:

  400. "Och jag hoppas
    att han förlåter mig."

  401. Vad är det du säger?
    Du sitter där och säger...

  402. Om en författare hade en sådan figur
    i en roman skulle folk säga:

  403. "Det där skulle aldrig
    kunna hända i verkligheten."

  404. -Men det har hänt.
    -Ja.

  405. I våra vanliga rättssystem,
    om man begår ett brott...

  406. Om man stjäl eller dödar
    får man en skuld till samhället.

  407. Men inte till offret.

  408. Det är det förhållandet
    den reparativa rättvisan vill laga.

  409. Inte våra problem med staten,
    som dömer en till tio års fängelse.

  410. Men offret är inte närvarande.

  411. En följd av era upplevelser
    i Sydafrika-

  412. -är att vi i många länder
    talar mer om reparativ rättvisa.

  413. Vi försöker införliva det
    och föra samman offer och förövare.

  414. Så det har hänt saker
    i många länder-

  415. -efter era upplevelser i Sydafrika.

  416. Det görs en hel del nu även i USA.

  417. Där har de kommit fram till-

  418. -att rättssystemet
    skapar återfallsförbrytare.

  419. Folk åker i fängelse,
    avtjänar sitt straff och kommer ut.

  420. Mycket snart begår de nya brott.

  421. De säger:
    "Det måste vara något fel."

  422. "Vi måste medge
    att systemet är bristfälligt."

  423. Och de gör en hel del sådana saker
    som vi talar om.

  424. De sammanför offren
    eller offrens familjer med förövarna-

  425. -i syfte att reparera
    relationen mellan dem.

  426. Målet är att inte se honom
    som en förövare-

  427. -utan som en människa.

  428. En människa som kanske
    har haft flera olika upplevelser-

  429. -som ledde till
    att han blev som han blev.

  430. -Och... - Ja, jag ska vara tyst nu.
    -Jag tänkte inte be dig vara tyst.

  431. Jag ville bara lägga till-

  432. -att det påverkar båda sidor.

  433. För förövarens del...

  434. Förövaren är väldigt ofta
    avskärmad från offrets perspektiv.

  435. Förövaren
    ser inte offret som en människa.

  436. Att sätta offret eller offrets familj
    i ett samtal med förövaren-

  437. -innebär inte
    att förövarens straff förkortas.

  438. Men när straffet är avtjänat
    känner förövaren-

  439. -att hans brott påverkade
    en annan verklig människa.

  440. Inte bara ett formlöst samhälle.

  441. Boken är väldigt speciell såtillvida
    att du har med praktiska övningar.

  442. Stenar spelar en stor roll.

  443. -Men de är inte till för att kastas.
    -Nej.

  444. Och meditation.

  445. Är övningarna hämtade
    ur ditt yrkesliv?

  446. -Ja, många av dem.
    -Allihop.

  447. Förklara.

  448. Hur kan stenar hjälpa mig
    att bli en mer förlåtande människa?

  449. Saken är den...

  450. För många år sedan
    gav en vän mig en judisk bönbok.

  451. Den består av psalmer-

  452. -och flera sätt att be varje psalm.

  453. Det vi erbjuder i vår bok-

  454. -är flera olika sätt
    att arbeta med en känsla.

  455. Vissa människor tycker kanske att
    detta att skriva ned sin berättelse-

  456. -är bästa sättet att komma i kontakt
    med sina känslor och tankar.

  457. Andra behöver något de kan ta på.

  458. En av de första övningarna
    är att gå runt och hålla i en sten.

  459. Jag hade gjort en sådan övning
    med en grupp ungdomar.

  460. De fick välja en fin sten ur en korg
    i början av en gudstjänst.

  461. I början av gudstjänsten känns det
    underbart att hålla i stenen.

  462. Men tre fjärdedelar in i gudstjänsten
    när man börjar skruva på sig-

  463. -börjar stenen bli en plåga.

  464. Det illustrerar hur det är-

  465. -att gå runt och hysa agg
    eller bära på något oförlåtet.

  466. Till en början störs man inte av det.
    Det bara finns där.

  467. Men efterhand börjar det
    ta upp plats i ens liv.

  468. Plats som man kan använda
    till något mer livgivande.

  469. -Har du utövat detta, Desmond?
    -Nej.

  470. Inte det?
    Men du anser att det är en bra metod.

  471. Det är en mycket stark påminnelse
    att förlåtelse och försoning-

  472. -alltid handlar om människor,
    även om det gäller politik.

  473. Människor har händer
    och de kan bära stenar.

  474. I synnerhet
    kan de skriva ned sina berättelser.

  475. Boken handlar om
    att skriva ned sina berättelser-

  476. -och att försöka koppla
    sina egna smärtsamma berättelser-

  477. -till en bredare och mer hoppfull
    berättelse för framtiden.

  478. Tack för att ni hjälper oss
    att se saker i nytt ljus.

  479. Översättning: Rickard Sjöberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Förlåtelse och försoning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kan allting verkligen förlåtas? Desmond Tutu, ordförande för Sannings- och försoningskommissionen i Sydafrika och mottagare av Nobels fredspris 1984, har ofta fått frågan hur människor har kunnat förlåta övergreppen under apartheidtiden. Tillsammans med sin dotter Mpho Tutu har han skrivit boken "Förlåtelse - den fyrfaldiga vägen till helande för oss och vår värld". Desmond och Mpho Tutu diskuterar tillsammans med tidigare ärkebiskopen KG Hammar hur man uppnår förlåtelse och försoning. Inspelat den 26 september 2014 på Bokmässan i Göteborg. Arrangörer: Libris och Se människan/Svenska kyrkan.

Ämnen:
Religionskunskap > Etik och moral, Religionskunskap > Livsfrågor
Ämnesord:
Etik, Filosofi, Förlåtelse, Försoning, Kristendomen, Religion, Teologisk etik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Svikna barn och trasig ungdom

I barn- och ungdomsböcker lever många unga karaktärer under svåra förhållanden. Föräldrar eller andra vuxna sviker och sveken ser ut att bli fler och vanligare. Författarna Lina Stoltz, Marta Söderberg, Christina Wahldén och förläggaren Erik Titusson samtalar om ämnet. Moderator: Åsa Warnqvist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Riskkapitalism till vilket pris?

Samtal mellan journalisterna Carolina Neurath, Jan Almgren och Lotta Engzell om riskkapitalisternas manliga värld där en delägare kan tjäna 30 miljoner kronor årligen. Moderator: Anders Billing. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Norstedts och Weylers förlag.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Identitet och nationalitet

Varför är det viktigt för vissa att kunna sätta nationalitetsstämpel på människor? Samtal med författarna Zulmir Bečević och Janne Teller. Moderator: Lena Sundström. Inspelat den 25 september på Bokmässan 2014 i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget och Alfabeta.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Ryslig spänning

Samtal mellan författarna Åsa Larsson och Magnus Nordin som alla skriver spänningslitteratur för unga läsare. Moderator: Agneta Edwards. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Berghs förlag, Bonnier Carlsen och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Lägg undan mobilen och läs

Hur kan vi hjälpa barn och unga att läsa och skriva? Samtal om Berättarministeriets metoder och hur en skrivarkurs kan genomföras. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Sven Hagströmer, Martin Widmark, Johan Unenge och Melis Yorulmaz. Moderator: Bodil Unenge. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Bonnierförlagen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Den konstnärliga bilderboken

Samtal mellan författare och illustratörer om vikten av att våga experimentera och utveckla det konstnärliga uttrycket i bilderböcker. Medverkande: Per Gustavsson, Anna Höglund och Ulf Stark. Moderator: Agneta Edwards. Inspelat den 25 september på Bokmässan 2014. Arrangör: Natur & Kultur, Bonnier Carlsen och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Global migration och nationalism

Tre författare i samtal om nationalstaten, nationalism, antirasism och migrations- och integrationspolitik. Medverkande: Erik de la Reguera, Kristina Ohlsson och Lawen Mohtadi. Moderator: Björn Wiman. Inspelat den 25 september på Bokmässan 2014. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur, och Piratförlaget.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

E-bokens fram- och baksida

Många framhåller e-bokens positiva sidor, men det talas inte lika mycket om nackdelarna. Med Ann Steiner, forskare, Kristina Ahlinder, Svenska Förläggarföreningen, Gunnel Stjernvall, Kungliga biblioteket, och Katarina Dorbell, Barnens bibliotek. Moderator: Signe Westin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangörer: Kulturrådet och Kungliga biblioteket.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Botar tillväxt fattigdom?

I boken ”De fattigas manifest” ifrågasätter prästen Francisco van der Hoff Boersma tillväxt som en självreglerande väg till ett bättre liv för alla. Han samtalar med Anna Borgeryd, författare och företagare, samt generaldirektören Per Molander. Moderator: Kenneth Hermele. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangörer: Se människan/Svenska kyrkan, Sackeus och Weyler förlag.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Förlåtelse och försoning

Kan allting förlåtas? Desmond Tutu och hans dotter Mpho har skrivit boken "Förlåtelse - den fyrfaldiga vägen till helande för oss och vår värld". Tillsammans med tidigare ärkebiskopen KG Hammar diskuterar de hur man uppnår förlåtelse och försoning. Inspelat den 26 september 2014 på Bokmässan i Göteborg. Arrangörer: Libris och Se människan/Svenska kyrkan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Det ser PG Gyllenhammar och Ingvar Carlsson

Ingvar Carlsson och Pehr G Gyllenhammar har som få andra haft inflytande över det svenska samhället. I var sin bok har de nu gett sin syn på samhället och sakernas tillstånd. De möts i ett samtal med journalisten Björn af Kleen. Inspelat den 26 september 2014 på Bokmässan i Göteborg. Arrangörer: Albert Bonniers förlag och Norstedts.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Kärlek, pengar och svek

Författaren Klas Östergrens nya roman "Twist" handlar om bland annat kärlek, pengar och svek. Tre teman som påstås ingå i de romaner som räknas till stor romankonst. Här samtalar han med Yukiko Duke. Inspelat den 26 september 2014 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Tove Jansson 100 år

Vem var egentligen Tove Jansson? Bakom rollen som Muminförfattare finns så mycket mer. Tove Janssons släkting Sophia Jansson, författaren Sara Bergmark Elfgren och litteraturprofessor Boel Westin samtalar med förläggaren Helen Svensson. Moderator: Janina Orlov. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangörer: Schildts & Söderströms, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Människan bakom gasmasken

Hur påverkades den enskilda människan av första världskriget? Historikern och författaren Peter Englund pratar om sin bok ”Stridens skönhet och sorg” med fotografen Nils Fabiansson och författaren Maja Hagerman. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangör: Natur & Kultur och Norstedts.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Flickbilden i fantasy

Kvinnliga huvudpersoner är vanliga i den nya ungdomsfantasyn. Men hur har kvinnobilden förändrats i fantasylitteraturen? Samtal med författarna Sara Bergmark Elfgren, Maria Turtschaninoff och Mats Strandberg. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat 27 september 2014 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Berghs förlag, Rabén & Sjögren och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Människosonen

Vad gjorde Jesus från att han försvann från sin hemstad vid 12 års ålder tills han återvände som 30-åring? När skedde omvandlingen till människosonen och hur gick det till när Jesus skrev sin Bergspredikan? Här ger författaren till romanen "Människosonen", Lennart Hagerfors, sina svar. Samtalsledare: Eric Schüldt. Inspelat den 23 september 2016 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Weyler förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Klass 4b om tro och religion

Klass 4B på Slättgårdsskolan i Stockholm går på studiebesök i en kyrka. I klassen går elever som är kristna, muslimer, buddhister och ateister och som alla har sina egna tankar om tro. Vi tar del av deras tankar och hör hur de svarar på de stora frågorna. Hur skapades världen? Varför måste man dö? Finns helvetet?

Fråga oss