Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2014

UR Samtiden - Bokmässan 2014

Om UR Samtiden - Bokmässan 2014

Seminarier och föreläsningar från bokmässan i Göteborg. Inspelat den 25-28 september 2014.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2014: Människan bakom gasmaskenDela
  1. Välkomna till seminariet
    "Människorna bakom gasmasken."

  2. Välkomna Peter Englund, ständig
    sekreterare i Svenska akademien-

  3. -och även fortsättningsvis
    författare...

  4. -...som kommer med en ny bok.
    -Nygammal.

  5. "Stridens skönhet och sorg"
    i en ny utgåva, mycket förändrad-

  6. -och Nils Fabiansson
    som skrivit boken-

  7. -"Historien om västfronten:
    I spåren av första världskriget".

  8. Vi är vana vid att mediaverkligheten
    är fylld av andra världskriget-

  9. -på tv, i historiebokhyllor
    och tidskrifter.

  10. Men plötsligt
    har det blivit första världskriget.

  11. Man börjar undra. Är det så att
    första världskriget är intressantare?

  12. Kan det vara så?

  13. I alla fall intressantare
    såtillvida-

  14. -att det är mer moraliskt tvetydigt.

  15. Det är en mer komplicerad och
    på så vis intressantare berättelse.

  16. Det första världskriget är en tragedi
    och det andra är en melodram.

  17. Melodram är en enkel berättelse.

  18. Ondskan håller på att göra nåt
    och det goda håller på att förlora.

  19. Efter många dramatiska vändningar
    tvingas odjuret åter till sin håla-

  20. -och världen är god igen.
    Det är en melodram.

  21. Medan tragedin... Om en melodram är
    en kollision mellan gott och ont-

  22. -är en tragedi
    en kollision mellan rätt och rätt.

  23. Det är omöjligt att säga
    vem som har rätt. Det är komplicerat.

  24. Den är inte lika tacksam att berätta.

  25. Hur kom det sig, Nils, att du
    fastnade i första världskriget?

  26. Med minnesmärken, skyttegravar
    och så vidare.

  27. Jag fastnade först
    i andra världskriget-

  28. -och höll på med det i många år
    och tröttnade sen fullständigt.

  29. Jag säger inte
    att nåt är intressantare-

  30. -men för mig var andra världskriget
    intressant första delen av livet-

  31. -och sen har första världskriget
    varit mycket intressantare.

  32. Varför blev det det?

  33. Det är nåt med första världskriget
    som inte andra världskriget har.

  34. -Moralisk ambivalens.
    -Det är nåt medeltida över det hela.

  35. Jag mötte första världskriget
    först som tolvåring-

  36. -när jag läste om andra världskriget.

  37. Ibland bläddrade man förbi
    första världskriget.

  38. Då var där konstiga stridsvagnar och
    rustningar som påminde om medeltiden.

  39. Det tyckte jag nog då
    var konstigt och spännande.

  40. På gränsen mellan modernt
    och gammalt.

  41. För en pojke
    var det magiskt på nåt sätt-

  42. -med olika tider inom samma tid.

  43. Ni båda närmar er
    första världskriget-

  44. -med ambitionen att
    spränga den gängse krigshistorien.

  45. Det finns kartor i era böcker,
    och truppförflyttningar-

  46. -och kända slags placeringar
    till nutida och dåtida gränser.

  47. Samtidigt vill ni båda utgå från den
    enskilda människan, det som är kvar.

  48. Men ni utgår från
    två helt olika lämningar.

  49. Peter Englund, det är för din del
    brev och dagböcker.

  50. Jag använder det som är ett
    klassiskt, historiskt källmaterial.

  51. Det är brev, dagböcker, anteckningar
    och så, som historiker alltid använt.

  52. Men inte för att bygga upp
    en stor berättelse, utan tvärtom-

  53. -att vända den stora berättelsen och
    gå till dess atomära beståndsdelar.

  54. Min bok är ett experiment
    i historieskrivning-

  55. -men utifrån ett material
    som historiker alltid använt.

  56. Man föreställer sig
    din skrivarbetsplats-

  57. -som ett väldigt... Jag vet inte vad.

  58. Kartotek? Att hålla reda på
    alla berättelser.

  59. I första varianten av boken
    när den kom 2008...

  60. Då var ju bara det här året 1914
    typ sextio sidor.

  61. Här är det 260 sidor.

  62. Ett fåtal personer har blivit många.

  63. Det som var ett nedslag den 4 augusti
    och sen den 20 augusti-

  64. -har blivit mängder av nedslag
    hos olika personer.

  65. Man är i Ryssland, England och
    Tyskland. Det är som ett flugöga.

  66. Det är många vinklar
    på ett litet skeende.

  67. Jag har både i ursprungliga versionen
    och den här använt en matris.

  68. Jag arbetar mot en matris där jag
    delar in det hela i datum och veckor.

  69. Det har fått den intressanta effekten
    att urvalet av nedslag-

  70. -är gjort utifrån matrisen. I början
    satte man dem där man ville ha dem.

  71. Men så småningom fylls matrisen.

  72. Det fick, från ett berättartekniskt
    perspektiv, en speciell konsekvens.

  73. Vissa dagar och nedslag är valda vad
    statistikerna kallar "stokastiskt".

  74. Det är slumpmässigt. Det ska vara ett
    nedslag med Sarah Macnaughtan här-

  75. -inte för att hon gör nåt intressant,
    men hon ska in i matrisen den dagen.

  76. Jag har inte valt nedslagen efter
    det mest spännande eller intressanta-

  77. -utan ibland är det valt av en slump.

  78. Vissa dagar finns det ett kapitel,
    och ingenting händer.

  79. Det är en del
    av det anti-historiska i projektet.

  80. På nåt sätt anar man en historiebok
    som ännu kanske inte är klar.

  81. Du skulle kunna fortsätta fylla på
    matrisen med människor och förlopp.

  82. Det prismatiska seendet
    kan bli ännu djupare-

  83. -och gå längre in i vad som hände
    i augusti eller en viss vecka...

  84. Det är både fascinerande och farligt.

  85. Det finns en berömd film
    från slutet av 60-talet av Antonioni-

  86. -som heter "Blow-up", som handlar om
    en fotograf som fotograferar en park-

  87. -och när han kommer hem
    upptäcker han en död kropp på fotot.

  88. Han förstorar fotot. Det blir allt
    grynigare och till slut meningslöst.

  89. Det som är fantastiskt
    när man arbetar som historiker-

  90. -är att ofta kan man förstora
    och bilden blir inte grynig.

  91. Det är lite läskigt. Det är farligt.

  92. Man kan snöa in på det.

  93. Därför har jag sagt
    att nu får det räcka.

  94. Jag har med stor behållning
    även läst din bok, Nils Fabiansson.

  95. Man får myror i huvudet när man
    försöker sätta ihop era berättelser-

  96. -fast båda handlar om människor och
    detaljer. Du rör dig i landskapet.

  97. Du är på plats i Flandern 1914-

  98. -och traskar runt i det som blivit
    lager av minnesmärken och monument-

  99. -och återskapade skyttegravar-

  100. -som inte såg ut så från början.

  101. Hur minnespolitiken, den offentliga
    och privata, har grottat i detta.

  102. Du frilägger lager av minnen,
    och legender naturligtvis.

  103. Det är en teknik för att undkomma den
    konventionella historieskrivningen.

  104. Man kanske inte förstår
    vad jag menar-

  105. -men om man läst två böcker om första
    världskriget gör man det.

  106. Peter Englund gör inte så,
    men de flesta har en mall-

  107. -och upprepar bara tidigare böcker.

  108. Jag hade ett manus för tjugo år sen
    att publicera, men det fick jag inte.

  109. Jag trodde, när jag skulle skriva den
    här boken, att jag kunde använda det.

  110. Jag hade lärt mig
    vad som hände på västfronten och så.

  111. Men jag kunde inte alls
    förmå mig att skriva detta.

  112. Jag har lärt mig så mycket
    sen jag skrev det manuset-

  113. -så den historien, den berättelsen
    fick inte rum längre.

  114. Min erfarenhet fanns inte
    i den konventionella historien.

  115. -Du kände inte igen dig?
    -Många historier passade inte in.

  116. Många vill väl att det ska vara
    i ett speciellt format.

  117. Man ska tänka på ett visst sätt
    och det ska vara en viss politik.

  118. Då blir det alltid nåt
    som blir lidande.

  119. Jag vill inte ha en ton.
    Jag vill att det ska vara tonlöst.

  120. Ingen tragedi, inget nationalistiskt,
    inga hjältar.

  121. Det blir upp till läsaren att bedöma
    vad som händer, vilken känsla det är.

  122. Den här känslan
    är det som är lite farligt.

  123. Det blir som ett soundtrack.

  124. Man hör nästan hur det låter,
    som när man gör film om vikingatiden.

  125. Det är dimma när det är
    medeltiden och vikingatiden.

  126. I första världskriget
    är det nån begravningsmarsch.

  127. Mollstämt soundtrack.

  128. Det som för dig varit
    kittlande stunder av upplevelse-

  129. -när du närmat dig artefakter,
    nåt som finns kvar...

  130. Kan du nämna nån höjdpunkt,
    som du tyckte var en peak?

  131. Jag har jobbat nästan som en
    etnograf. Peter pratade om en matris.

  132. Jag hade ingen matris med datum,
    utan en stor karta i vårt vardagsrum-

  133. -med 120 nålar från Nordsjön
    ner till Schweiz.

  134. Dem fick jag märka med olika färger.

  135. Det handlar om platser på västfronten
    som jag skulle undersöka närmare.

  136. För att undgå en tendens blandade jag
    tyska, engelska och franska källor.

  137. Jag hade olika färger
    på flörtkulor med nålar.

  138. Röda och gröna och så där.

  139. Jag försökte få
    en jämn fördelning av historierna.

  140. Sen ut med flyget och bilen,
    ut i skogen.

  141. Den är upplagd geografiskt.
    Man följer västfrontens 80 mil.

  142. Man börjar i Flandern
    och tar sig vidare till Artois-

  143. -medan din är kronologisk,
    man följer dag för dag.

  144. Den är helt kronologisk.

  145. Jag har tidigare gjort utflykter
    och stegat runt i Italien-

  146. -och till och med flugit
    i stridshelikopter -

  147. -över slagfältet vid Ktesifon
    i Mesopotamien.

  148. Jag förstår en del
    av dragningen till det.

  149. Jag har känt, även när jag stegat
    runt och tittat på nån patronhylsa-

  150. -så har det ändå blivit att
    sen är man tillbaka i källorna.

  151. Och det är där...

  152. Det kan vara väldigt spännande
    att kliva runt-

  153. -men den verkliga upphetsningen
    är när man börjar läsa en ny källa.

  154. Vad kommer jag att hitta här?
    Just mötet med en annan människa.

  155. Just den här gången kommer jag
    kanske att hitta den där detaljen.

  156. Vad letar du då?

  157. Allt som man i regel förtränger,
    som man hittar oerhört lite om.

  158. Man kan hitta saker som handlar om
    sex eller självmord, alkohol, droger.

  159. Allt som förträngs. Inte minst
    feghet, när människor sviker varann.

  160. Det är lätt att hitta det
    tillrättalagda. Speciellt i memoarer.

  161. Och att då hitta det här-

  162. -där man kan hitta människors alla
    motsägelser. Det går ju att hitta.

  163. Jag har använt källor i flera lager.

  164. Som till exempel,
    den här Sarah Macnaughtan-

  165. -den skotska hjälparbetaren, där det
    å ena sidan finns en memoar...

  166. Hon dog 1906,
    efter att ha varit i Persien.

  167. Hon åkte runt i fabrikerna och
    ropade åt arbetarna att inte strejka-

  168. -och fick tusentals män
    att lova att slåss till döden-

  169. -och samtidigt började hon tvivla.

  170. I memoaren ser man inte en spricka
    men det personliga materialet skevar.

  171. Att hitta där det skevar,
    där de tar upp det de skäms för...

  172. Hon skäms för det här.
    Skamkänslan för henne till Ryssland-

  173. -och vidare till Persien där hon dör.

  174. Allt det där
    man egentligen inte vill minnas-

  175. -och egentligen
    inte vill skriva om...

  176. Jag har i alla tusentals sidor-

  177. -bara hittat onani nämnd en gång.

  178. Det förekom givetvis hela tiden.
    Jag vill hitta allt det där skamliga.

  179. Nils Fabiansson,
    jag tror att du menar-

  180. -att du hittar det bortvända
    eller förtigna på andra vägar?

  181. Det är ju inte saker jag letar. Jag
    pratar inte om en granat eller så-

  182. -utan det är händelserna
    som är intressanta.

  183. Man kan utgår från en grav
    eller ett monument.

  184. De här platserna har ju betydelse.

  185. Det är det som är det genomgående
    i det jag har skrivit.

  186. Det är levande historier.
    De är inte döda på nåt sätt.

  187. Materiellt är de döda,
    med döda människor och monument-

  188. -men allt har minnen. Människor minns
    och berättar gärna om de här sakerna.

  189. Så är det längs hela fronten. Lokal-
    befolkningen berättar om platser.

  190. Det är museum, och...

  191. Det är mycket levande
    i människornas...

  192. I nu levande människors minnen finns
    det som hände på de här platserna.

  193. Minnet är också levande på så sätt
    att man omskapar det.

  194. Det är inte samma historier
    som berättas 1914 som 2014.

  195. Det är skillnad.
    I dag är det här en tragedi-

  196. -infärgad av en fredstanke
    som vi alla omsluter-

  197. -där meningslösheten
    är nåt vi alla är överens om.

  198. Sen läser man en anteckning-

  199. -från en brittisk soldat
    i en skyttegrav i Flandern 1914-

  200. -som är lycklig för att han har lärt
    sig hur man håller ett gevär.

  201. Han är vid fronten
    och hoppas att de ska bli anfallna.

  202. Han inser att det dundrar i luften,
    och att det måste vara en fullträff.

  203. Man förstår i det du återger
    att han ryser av lycka.

  204. Han är där det händer, han är viktig,
    hans liv har fått en mening.

  205. Det är en moralisk sak
    som det är svårt att ta in-

  206. -att man i början av kriget tyckte
    att det här var verkligen...

  207. Personen du talar om, Alfred Pollard,
    älskade kriget från början till slut.

  208. Det är självfallet så-

  209. -att alla berättelserna skrivs
    baklänges, från fullbordat faktum.

  210. Allt som sker... Kriget tolkas
    utifrån det som skedde efter.

  211. En massa saker, om man försöker göra
    en sammansatt berättelse av det-

  212. -måste bort, för det passar inte.
    En del var inte alls entusiastiska.

  213. Det har varit en poäng att lyfta fram
    olika förhållningssätt.

  214. Vissa jublar,
    andra jublar lite grann.

  215. De finns de som Kafka, som är kluven.

  216. Han avskyr
    de patriotiska demonstrationerna-

  217. -men vill nog helst bli soldat själv.

  218. Människor reagerade väldigt olika
    på det där.

  219. Det har varit en poäng för mig.
    Det finns ingen ensartad reaktion.

  220. Också i det man kallar ett slag-

  221. -reagerar människor väldigt olika.

  222. En del blir hjältar, en del
    blir fega. De flesta följer med.

  223. Det sammansatta i mänskliga
    reaktioner har varit en poäng.

  224. Det försvinner
    i en sammanhållen berättelse.

  225. När man gör en berättelse måste man
    sortera bort allt som inte passar.

  226. Kan det ändå finnas erfarenheter
    från kriget som inte kommer med-

  227. -när man använder brev och dagböcker?
    Finns det personer som aldrig skrev?

  228. Bra fråga. De flesta skrev aldrig.

  229. Boken kommer att bli fem volymer
    och jättetjock-

  230. -men den är fortfarande bara
    ett snapsglas under Niagara.

  231. Är den ett segment av erfarenhet?

  232. Urvalet har varit så att jag velat ha
    folk från olika sidor-

  233. -olika kön, olika åldrar,
    olika perspektiv-

  234. -olika funktioner och allt sånt där,
    och variera det.

  235. Det har varit väldigt centralt.
    Det är givetvis så-

  236. -att det vi har som källmaterial
    är en bråkdel av erfarenheterna.

  237. Jag läser en jättemärklig bok, en
    fallhistoria över granatchocksfall.

  238. Det är små noveller.
    Det är 600 fall som har samlats ihop.

  239. Man vet vad de här människorna gör,
    hur de säger och tänker.

  240. Det är allt som har efterlämnats.
    De flesta är bara nedslag i register.

  241. De allra, allra flesta
    lämnade inga spår efter sig-

  242. -av det här slaget.

  243. Nils Fabiansson, tror du att-

  244. -i de artefakter, spår, platser och
    minnen du bygger berättelsen på...

  245. Tror du att de ordlösa personerna
    kan komma fram där?

  246. De som aldrig skrev
    eleganta brev och dagböcker-

  247. -eller hade bildning nog att anse-

  248. -att deras egna tankar och känslor
    var värda att fästa på pränt.

  249. Det är omöjligt att veta vad de
    tänkte om de inte berättade för nån.

  250. De kanske inte hade
    klara tankar själva om hur de tänkte.

  251. Alla är inte medelklassmänniskor
    på Bokmässan.

  252. Om man tänker på alla dessa miljoner
    soldater som var med...

  253. Många av dem kunde inte formulera
    en mening som vi gör här i dag.

  254. Det blir ett helt annat urval där.

  255. Jag tror att det finns så.
    Man kan inte göra...

  256. Jag skrev om Ernst Jünger.
    Han var filosof och skrev fint-

  257. -så det är skönt att använda hans
    texter för det blir sån effekt.

  258. Men han är på inget vis
    representativ. Han är helt unik.

  259. Men du har ju till exempel
    sånt som klotter.

  260. Det finns ett exempel med en flaska
    som var nedgrävd-

  261. -som arkeologer hittade när de
    skulle gräva i en järnåldersgrav.

  262. Inuti hittade de ett brev som en
    soldat lagt där, från sin moster.

  263. Mostern var från USA,
    och berättade hur de hade det hemma.

  264. Tjänstefolket hade blivit inkallat,
    så de hade det lite tufft.

  265. Då var de lägre medelklass. Men
    hon kunde inte stava eller skriva.

  266. Det blir inte snyggt, men det blir
    en berättelse av den sortens person.

  267. Det var en slump att den fanns där.
    Sen har vi klotter och ristningar.

  268. -Vad står det i dem?
    -Namn, datum och regementsnummer.

  269. Jag tolkar det som graffiti. Det har
    med gemenskap och identitet att göra.

  270. "Jag var här."

  271. I varje kyrka vid fronten
    kan man hitta sånt.

  272. Det är sandsten,
    så det är lätt att rista i.

  273. En gång när jag varit i Irak
    så skrev jag en längre sak-

  274. -som handlar om toalettklottret jag
    såg bland de amerikanska styrkorna.

  275. Det är tidlöst,
    men inte ett lätt källmaterial.

  276. Det här är en diskussion bland
    historiker som pågått i trettio år-

  277. -just vilka källor det finns för att
    nå dem som själva inte lämnat källor.

  278. Givetvis går de att få tag på.
    Medicinska fallberättelser är en.

  279. Om man går till krigsrättsprotokoll
    och sånt här...

  280. Många har ju börjat
    digitalisera sina arkiv.

  281. Man kan plocka fram en dossier på
    en enskild soldat, från de tas med.

  282. Hur mycket de väger och deras
    tandstatus steg för steg hela vägen.

  283. En som jag följde, en Englund-

  284. -som uppenbarligen
    försökte ta livet av sig 1917.

  285. Det stod "gunshot wound to the head",
    men det var bakom fronten.

  286. Han blev galen och skeppades hem.

  287. Man kunde följa honom från
    enrolleringen, steg för steg-

  288. -tills han dör
    på ett mentalsjukhus 1947.

  289. Det går att hitta
    många av människorna-

  290. -därför att den militära byråkratin
    i Europa är stor och stark.

  291. Det finns dossierer. De finns där.

  292. Det finns andra sätt också.
    Man kan leta efter lokalforskning.

  293. Fransmän och belgare
    som skrivit om sin lokalhistoria.

  294. De använder sockenprotokoll och så-

  295. -om fastigheter, var de bott
    och hur många barn de har.

  296. Den typen av lokalhistoria,
    och släktforskning och så.

  297. De som var i kriget
    har inte berättat nåt-

  298. -men man kan bygga upp
    deras liv i nån mening.

  299. Likadant med förhör. Det finns också
    det att när soldater var saknade-

  300. -var det alltid en process för att
    kolla om de stupat eller deserterat.

  301. Då var det förhör,
    som officerare höll.

  302. Då får man nån typ av ord i alla fall
    som nån soldat har sagt.

  303. Det kanske inte är precis vad de
    säger. Såna förhör finns många av.

  304. En av de jag använder i min
    ursprungliga bok och som är bra-

  305. -heter Harvey Cushing
    och var hjärnkirurg.

  306. Han opererade ofta en masse.
    Han hade en metod som gick ut på-

  307. -att han pratade med soldaterna.
    Han var intresserad av skallskador-

  308. -och räknas som den moderna
    hjärnkirurgins fader.

  309. Vid undersökningar pratade han
    med dem, och fick dem att prata.

  310. Han skrev ner deras berättelser.
    Det var en del av diagnostiken.

  311. Genom att prata
    kunde han också få en uppfattning om-

  312. -vad som hade hänt, men också
    vilken effekt olika hjärnskador fick.

  313. Trots att det var instrumentellt
    skrev han ner det här-

  314. -och då blir det små berättelser.

  315. Han beskriver hur de ser ut, hur
    gamla de är, vad de har för minspel.

  316. Det finns, om man är öppen för
    de små mikroberättelserna-

  317. -så finns de i mängd.

  318. Man håller på i EU att man får saker
    fotograferade och digitaliserade.

  319. -Som minnessaker, post...
    -Europeana, ja.

  320. Det mesta som finns från första
    världskriget är förtryckta kort-

  321. -där man skriver "Hej, hälsningar
    från..." Sånt finns i massor.

  322. Man kan digitalisera dem,
    och titta på dem hemma i sin dator.

  323. Det finns mycket sånt.

  324. Ja. Men vi står inför
    ett källmaterial som är oändligt.

  325. Det går inte att ta sig igenom allt.
    Det är enormt stort.

  326. Peter Englund, när du skrev din bok
    valde du att inte citera så mycket.

  327. Det är frestande när man är ute efter
    äktheten, detaljen och äkta kontakt-

  328. -med nån som inte förvrängt
    i efterhand vad han var med om.

  329. Men du citerar lite. Du är
    disciplinerad vad det gäller det där.

  330. Jag tänker att fast det är många
    människor med olika erfarenheter-

  331. -och de är tyskar, ryssar,
    kvinnor och män-

  332. -så är det en tydlig hand genom allt,
    och det är Peter Englunds-

  333. -vars språk finns där genom den här
    boken likväl som genom de andra.

  334. Det är det karakteristiska med
    hur du flyger liksom nära marken-

  335. -och det doftar och smakar och
    vi vet om det var en stjärnklar natt.

  336. Sen byter du perspektiv och
    plötsligt har man vidunderlig utsikt-

  337. -och ser uppifrån, och blir invigd i
    vad det var som egentligen hände.

  338. Där stod de på marken
    och såg inte riktigt, men vi...!

  339. Det kan vara ett kommatecken mellan
    det lilla perspektivet och det stora.

  340. "Förmodligen hade de rätt
    när de anande att..." och så vidare.

  341. Det är en väldigt tydlig berättare
    i din bok.

  342. Den rollen varken kan jag
    eller vill jag abdikera ifrån.

  343. I början av projektet tänkte jag göra
    nåt som Walter Kempowski har gjort.

  344. Det är en tysk författare med ett
    gigantiskt verk som heter "Ekolodet".

  345. Under 20-30 år samlade han på sig
    berättelser om andra världskriget.

  346. Han samlade ihop dem och ordnade dem
    kronologiskt, med några nedslag.

  347. Han citerar bara.

  348. Jag började lite grann åt det hållet,
    och övervägde det.

  349. Problemet är att de är så...
    Han samlade in muntliga berättelser-

  350. -som låg på en hyfsat jämn nivå,
    rent stilistiskt.

  351. Sen tar han med Thomas Mann
    och Anais Nins dagbok och såna saker-

  352. -men vad jag upplevde
    när jag började skruva i det där-

  353. -var att det blev
    oerhörda stilnivåskiftningar.

  354. Ibland är det så
    att jag kan ge en bild av vädret-

  355. -och hur det luktar
    och ser ut runtomkring.

  356. Det är för att jag pusslat
    med källorna.

  357. När det finns en som dör
    ombord på Emden-

  358. -så när jag beskriver
    tumlarna som kommer-

  359. -då är det en annan som var på båten
    som beskrev hundratals tumlare-

  360. -som åker förbi dem i Malackasundet.

  361. Om jag bara citerat det jag hade där
    hade det blivit en jätteliten sak.

  362. Så där arbetar en historiker,
    och lägger ihop-

  363. -allt som de andra som var på skeppet
    skrev, till hans berättelse.

  364. Här har jag en känsla av att, Nils
    Fabiansson, i din bok så är ju...

  365. Aha-upplevelserna kan ju vara-

  366. -att eftersom du befinner dig
    på en plats väldigt tydligt-

  367. -blir tidsdjupen i berättelsen
    det som studsar.

  368. När du berättar om Langemark,
    det berömda tyska slaget-

  369. -där det sades att unga soldater
    sjöng "Deutschland über alles"-

  370. -och gav sitt liv för fäderneslandet
    utan att blinka. Det blev en legend.

  371. Och du frilägger oerhört noga...

  372. Du får gärna berätta. När du utgår
    från en plats får du med tidsdjupen.

  373. Du är som en minnesarkeolog
    kring det här slaget.

  374. Många av minnena
    från första världskriget-

  375. -har så mycket överlagringar
    av berättelser och politik.

  376. Speciellt det. Det var kontaminerat
    av nazistisk propaganda och så.

  377. För att komma åt måste man skala
    av lager och förklara vad som hänt.

  378. Vilka som gjorde och sa vad. Och för
    mig själv, för att kunna förstå...

  379. Det intressanta är då inte bara
    att soldaterna kanske sjöng.

  380. Med stor sannolikhet förstår man
    att det är troligt att de gjorde det-

  381. -utan du berättar om lagren av... Man
    bygger monument över sina kamrater-

  382. -sen tar nån bort det
    och gör ett annat monument.

  383. Det är tyska soldater på
    belgisk mark, då tycker belgarna...

  384. Sen kommer tyskarna tillbaka
    under andra världskriget.

  385. Historien om de tyska soldaternas
    gravar i Langemark är intressant.

  386. Det blir en lång historia till slut.

  387. Så sent som på 2000-talet har man
    förändrat gravläggningarna.

  388. Det håller på hela tiden. Det har
    varit ganska lika sen 70-talet.

  389. Man kan tro
    att det varit så sen kriget.

  390. Men det har varit
    en väldig kamp om symbolerna-

  391. -och vad man
    egentligen ska berätta där.

  392. Man berättar ju om hur kriget var.

  393. Monumentet du tänker på
    är ett kanadensiskt monument.

  394. Ett av västfrontens största monument
    byggdes där 10, 20 år efter kriget.

  395. Innan det nationella, kanadensiska
    maktmonumentet byggdes-

  396. -fanns där ett litet monument som
    soldaterna byggde för sina vänner.

  397. Det var bara nån meter högt.
    Det nya är 40, 50 meter.

  398. Det ursprungliga, som gjordes
    av de små soldaterna, de maktlösa-

  399. -det är borta nu.
    Det är en hög med tegel.

  400. Man har tagit bort del efter del.
    Det var ingen som kollade på det.

  401. Det fanns ett stort monument
    som alla åkte till.

  402. Det är en kamp om makten över minnet.

  403. Det är sällan som soldaterna, de små
    människorna, vinner den kampen.

  404. Det är fascinerande.
    Det är hundra år sen det hände.

  405. Alltså första världskrigets utbrott.

  406. Det har varit intressant att se-

  407. -att till exempel det stora firandet
    eller minneshögtiden-

  408. -som planerades inom EU
    fick ställas in.

  409. Det gick helt enkelt inte
    att centralt komma fram till-

  410. -en berättelse om vad det var
    som hände där på sommaren 1914-

  411. -som alla kunde känna sig bekväma
    med. Man skrinlade det-

  412. -gjorde en konsert, samlade
    statscheferna och hissade flaggor.

  413. Nåt mer neutralt än en berättelse.
    Fortfarande, hundra år efteråt-

  414. -så är berättelsen om
    första världskriget så laddad.

  415. Om man ska ha ett europeiskt eller
    mångfacetterat perspektiv.

  416. Det sker nåt med en sån här händelse
    när den går ur levande minne.

  417. En del av energin
    har börjat läcka ur.

  418. Därför tycker jag, om man studerar
    hur diskussionen ser ut-

  419. -så är den i dag mer nyansrik
    än den nånsin har varit.

  420. En del handlar om att vissa arkiv
    har öppnats, till exempel-

  421. -en del ryska arkiv och
    en del man kom åt efter murens fall.

  422. En del av prestigen...

  423. En del av det
    som kanske behövdes i Tyskland...

  424. Tyskland kanske behövde
    ta på sig den totala skulden.

  425. En del av uppgörelsen med nazismen
    var att kasta sig till marken-

  426. -och erkänna skulden
    för det första världskriget.

  427. Det kanske behövdes, psykologiskt
    och politiskt-kulturellt.

  428. Nu behövs inte det längre, utan man
    kan studera händelsen för vad det är-

  429. -och se
    att det var mer sammansatt än så.

  430. Man kan inte ännu påstå att Tyskland
    startade första världskriget.

  431. Det är det som lämnar
    såna djupa ekon in i dag.

  432. När kriget tog slut gav man Tyskland
    skulden för att kriget hände.

  433. Hela den här Versaillesfreden-

  434. -blev grunden
    till andra världskriget.

  435. Känslan av oförrätt,
    missförstånd och så vidare.

  436. Det är därför historien om första
    världskriget pekar in i senare tid.

  437. I och med
    att det kommer ett andra världskrig-

  438. -tolkas delvis
    berättelsen om det första om.

  439. Den måste byggas om, och då blir det
    på nåt sätt att det här är...

  440. Då spårar man tillbaka. "Egentligen
    började det i första världskriget."

  441. Tyskland i andra världskriget
    blir synonymt med det i det första.

  442. Var det inte Tyskland som startade
    första världskriget?

  443. Det var inte Tyskland
    som startade första världskriget.

  444. Det finns en forskare
    som heter Sean McMeekin.

  445. Om han skulle tvingas utpeka en enda
    stat skulle det vara Ryssland.

  446. Men ingen av de här staterna
    stod utan skuld.

  447. Men att säga att det var Tyskland
    håller inte längre.

  448. Det var ju en del av
    krigsskadeståndsprocessen-

  449. -och den berättelsen fortsatte
    in i 60-talet-

  450. -som en del av Tysklands uppgörelse
    med sin egen historia.

  451. Nils Fabiansson, du är inne på att-

  452. -vi är väldigt infärgade
    med brittisk historiesyn-

  453. -historievärdering och så.
    Skickligt historieberättande-

  454. -men likafullt den historia som
    britter berättar då de är britter.

  455. Absolut. Jag vill säga nåt
    som faller undan hela tiden.

  456. I media syns också brittisk historia.

  457. Man tänker på vad som hände
    på västfronten och så.

  458. Peter Englund håller på med hela
    kriget. Många i Sverige har släkt-

  459. -som har erfarenhet från kriget.
    De har stridit för Osmanska riket.

  460. Det finns ett par hundra tusen
    som har far- eller morföräldrar-

  461. -som deltog eller kanske stupade.
    Min frisör visade sin Facebook-sida.

  462. Han har en man med fez och sabel.
    Det är hans farfars far-

  463. -som blev halshuggen
    under folkmordet 1915.

  464. Hans mormor...morfar var det,
    hittades som spädbarn i en massgrav-

  465. -och blev omhändertagen av en kurd.

  466. När han var femton år berättade de
    att hans föräldrar var döda.

  467. Fortfarande är första världskrigets
    berättelse en europeisk berättelse.

  468. Men det händer en massa saker
    utanför Europa-

  469. -under de här åren,
    som vi måste lära oss att komma ihåg.

  470. Det är delvis
    en av urvalsmekanismerna här.

  471. Jag har velat ha personer
    som befinner sig i Afrika-

  472. -eller Mesopotamien eller Palestina.
    Sen var jag glad att jag fick med-

  473. -berättelsen om SMS Emden,
    som är en kapare-

  474. -som far runt i Asien med början
    vid Korea och slut i Indiska oceanen.

  475. Det täcker stora delar av världen.
    Det får man inte glömma bort.

  476. Konsekvenserna är ju allra störst
    i andra delar av världen.

  477. Europa har nog hämtat sig, men
    Mellanöstern har inte gjort det än.

  478. Det vi ser i dag går ytterst
    att spåra tillbaka till 1914-1918.

  479. Jag var för några månader sen i
    Belgien och såg minnesutställningar-

  480. -som är en mycket, av förklarliga
    skäl, nationell berättelse-

  481. -om det lidande belgarna utsattes för
    under den tyska invasionen.

  482. I Berlin hade de inte
    öppnat nån utställning.

  483. De hade börjat med planeringen sent.

  484. Det var inte en lika stor sak, det
    här med minnet av 1914, i Tyskland.

  485. Jag anar att det kan vara så
    att berättelsen om 1914-

  486. -på nåt sätt också klingar i dag
    i den återuppväckta nationalismen-

  487. -som vi ser i dag. Är det så?

  488. Det kan vara så, men det finns också
    ett motsatt fenomen.

  489. En del av staterna som utkämpade
    kriget finns de facto inte.

  490. Det finns andra stater nu,
    som inte fanns då.

  491. För ett antal år sen var jag också
    "battlefield spotting".

  492. Jag var i Caporetto.
    Jag hade läst Hemingway och så där.

  493. Det ligger nu i Slovenien
    och heter Kobarid.

  494. Då såg jag nog det absurt bästa...
    Det var ett litet museum där.

  495. Det bästa museum jag sett. Det
    handlade bara om mänskligt lidande.

  496. Just av det skälet
    att den här staten inte fanns då.

  497. Man kunde inte göra nån poäng av det.

  498. Det fanns ingen nationell berättelse
    att inordna det i.

  499. Om man tänker sig Ungern finns
    det här med Trianon och så vidare.

  500. Första världskriget är den första
    stora katastrofen som drabbar Ungern.

  501. Att minnas den i dag blir ett sätt
    att återskapa de känslor-

  502. -eller i alla fall färga in med de
    känslor som fanns då kring Ungern.

  503. Kan man tänka sig.

  504. Så fungerar det. Det är det
    problematiska och lite tveeggade-

  505. -som man ska vara medveten om
    när man handskas med historia.

  506. Historia är ett utomordentligt
    politiskt ämne, lätt att missbruka.

  507. Det går att hålla vid liv
    vissa typer av minnen.

  508. Såret ska pillas i,
    det får aldrig läka.

  509. "Minns det och det..."

  510. Sättet att använda historien
    instrumentellt-

  511. -är klassiskt nationalistiskt.
    Det får man vara försiktig med.

  512. Upptagenheten i Storbritannien
    med första världskriget-

  513. -går att se att en del av det går in
    i en nationalistisk diskurs där.

  514. Offren är inte i vägen utan är själva
    poängen: "Vi tappade så många".

  515. Det är en källa till stolthet.
    Det är inga problem att hitta...

  516. Därför är det mer intressant
    att läsa tyska böcker.

  517. Där är det urladdat-

  518. -medan det går att se en tydlig
    revisionism i Storbritannien-

  519. -där det här ska omvärderas.
    Det kan vara problematiskt.

  520. På försättsbladet i din bok
    finns ett foto på några män.

  521. Det ligger i en plånbok hos en man
    i Frankrike, som du känner.

  522. Det är ett långt släktled.

  523. -Min frus kusins...
    -Syssling?

  524. -Det är ett foto.
    -Min frus kusins svärfar är det.

  525. Fransman är han, som har ett litet
    kort från fronten i sin plånbok.

  526. Han har burit det i hela sitt liv.

  527. Det var hans morfar
    som var med i första världskriget.

  528. Han är stolt över morfadern.

  529. Han var nån typ av syndikalist också.

  530. Berättelsen som då min frus...
    kusins svärfar-

  531. -alltid fått höra som liten, var att
    mamman fick sitta i soldatens knä-

  532. -och fick höra att det inte var
    nån skillnad på tyskar och fransmän.

  533. Man tittade på fotot som låg
    i plånboken och pratade om det.

  534. Vi måste avrunda snart.

  535. När du varit ute med första utgåvan
    av "Stridens skönhet och sorg"-

  536. -på många håll i världen.
    Den har kommit i 23 länder.

  537. Har du mötts av människor
    det här väcker minnen hos?

  538. Ja, men det mest intressanta
    är att jag fått kontakt-

  539. -med släktingar
    till personer jag skrivit om.

  540. Det har alltid varit lite läskigt.

  541. De har bara reagerat positivt.

  542. Den jag haft svårast att relatera
    till, och som jag tycker är galnast-

  543. -är Alfred Pollard, som är
    nåt slags brittisk Ernst Jünger.

  544. Han älskar att döda.
    Han tycker det är toppen.

  545. Jag skrev om honom
    för att han var så extrem.

  546. Sen fick jag ett brev.
    Hon presenterade sig som...

  547. Hon var ordförande i hans släkt-
    förening. "Jäklar, hur ska det gå?"

  548. Men det var bara: "På dockan
    han bar på sig när han åkte ut 1916"-

  549. -"var bandet inte rosa, det var
    karmosinrött." Såna kommentarer. Puh!

  550. Jag har träffat andra också.
    Folk reagerar positivt-

  551. -för de flesta av de här människorna
    är helt bortglömda.

  552. Den där kontakten, att möta människor
    som kände dem och pratade om dem-

  553. -och berättade hur de var,
    det har varit roligt.

  554. Tack, Peter Englund
    och Nils Fabiansson.

  555. Människorna bakom gasmasken.
    Minnena lever fortfarande.

  556. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Människan bakom gasmasken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hundra år efter att första världskriget bröt ut lyfts återigen en av mänsklighetens största katastrofer fram. Men först nu kommer egentligen fokus på hur individen påverkades. Historikern, författaren och akademiledamoten Peter Englund pratar om sin bok "Stridens skönhet och sorg" tillsammans med fotografen Nils Fabiansson och författaren Maja Hagerman. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangör: Natur & Kultur och Norstedts.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Första världskriget
Ämnesord:
Första världskriget 1914-1918, Historia
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Bilal - på slavrutten till Europa

Fabrizio Gatti är journalist. Boken "Bilal - på slavrutten till Europa" beskriver hur han antar identiteten som irakkurdisk flykting på en riskfylld resa mot ett nytt liv i Europa. Intervjuare: Hélène Benno. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Gulfen

Bitte Hammargren är journalist och Mellanösternkännare. Hennes bok "Gulfen" handlar om staterna på den Arabiska halvön som på bara några årtionden har utvecklats till mäktiga energiproducenter. Intervjuare: Marika Griehsel. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Den döende kommunismen

I "Den döende kommunismen" skildrar journalisten Wolfgang Hansson de avgörande ögonblicken som ledde fram till Berlinmurens fall 1989, samt hur vi än idag känner av följderna av händelsen. Intervjuare: John Chrispinsson. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Projekt perfekt

Ann Frisén är professor i psykologi vid Göteborgs universitet. Hennes bok "Projekt perfekt" tar upp den senaste forskningen kring kroppsuppfattning. Intervjuare: Hélène Benno. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Det otäcka könet

I Marcus Priftis bok "Det otäcka könet" får vi en analys om manlighetens myter, mekanismer och motsättningar. Författaren gör ett försök att sätta fingret på vad en riktig karl egentligen är. Intervjuare: John Chrispinsson. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Det perfekta skottet

Olavi Blomfjord var en av poliserna som sköt och grep massmördaren Mattias Flink i Falun den 11 juni 1994. I boken "Det perfekta skottet" berättar han om händelsen och hur den påverkade hans liv. Intervjuare: John Chrispinsson. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Att berätta om döden

Författaren och chefredaktören Pamela Andersson blev sjuk i cancer och höll på att dö. Nu har hon skrivit om tiden med sjukdomen. Hör henne samtala med författaren Lars H Gustavsson om döden. Inspelat den 26 september på Bokmässan 2014 i Göteborg. Arrangör: UR.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Svikna barn och trasig ungdom

I barn- och ungdomsböcker lever många unga karaktärer under svåra förhållanden. Föräldrar eller andra vuxna sviker och sveken ser ut att bli fler och vanligare. Författarna Lina Stoltz, Marta Söderberg, Christina Wahldén och förläggaren Erik Titusson samtalar om ämnet. Moderator: Åsa Warnqvist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Om konsten att översätta

Översättaren Johanna Svartström berättar om arbetet med att översätta boken "De gömda rummen" av Care Santos från spanska. Intervjuare: Marie-Caroline Biver. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2014. Arrangör: UR.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Riskkapitalism till vilket pris?

Samtal mellan journalisterna Carolina Neurath, Jan Almgren och Lotta Engzell om riskkapitalisternas manliga värld där en delägare kan tjäna 30 miljoner kronor årligen. Moderator: Anders Billing. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Norstedts och Weylers förlag.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Lena Andersson om romanfiguren Ester

Författaren Lena Andersson berättar om mottagandet av sin Augustprisbelönade roman Egenmäktigt förfarande. Hon berättar även om den fristående fortsättningen, Utan persolingt ansvar, och speciellt om huvudpersonen i de båda böckerna, Ester. Intervjuare: Marie-Caroline Biver. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: UR

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Identitet och nationalitet

Varför är det viktigt för vissa att kunna sätta nationalitetsstämpel på människor? Samtal med författarna Zulmir Bečević och Janne Teller. Moderator: Lena Sundström. Inspelat den 25 september på Bokmässan 2014 i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget och Alfabeta.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Författarskola för de yngsta

Pernilla Stalfelt är författare och museipedagog och hon samtalar här med förläggaren Moa Brunnberg om hur man kan frigöra barns berättarglädje med hjälp av bilder och teckningar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Rabén & Sjögren.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Ryslig spänning

Samtal mellan författarna Åsa Larsson och Magnus Nordin som alla skriver spänningslitteratur för unga läsare. Moderator: Agneta Edwards. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Berghs förlag, Bonnier Carlsen och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Om brasiliansk litteratur och fotboll

Författaren och översättaren Fredrik Ekelund berättar om brasiliansk litteratur och om fotbollslitteratur. Bland annat nämns författarna Michel Laub och Daniel Galera. Intervjuare: Marie-Caroline Biver. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2014. Arrangör: UR.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kapare och pirater i Nordeuropa under 800 år

Fiskare, handelsfartyg och kustsamhällen har genom århundranden fått försvara sig mot pirater och kapare. Lars Ericson Wolke, professor i historia vid Försvarshögskolan, berättar i ”Kapare och pirater i Nordeuropa under 800 år” om sjöröveri och kapningar under tiden efter vikingarna. Intervjuare: John Chrispinsson.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.

Fråga oss