Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2014

UR Samtiden - Bokmässan 2014

Om UR Samtiden - Bokmässan 2014

Seminarier och föreläsningar från bokmässan i Göteborg. Inspelat den 25-28 september 2014.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2014: Att förverkliga sina mardrömmarDela
  1. Hej och välkomna till seminariet
    "Att förverkliga sina mardrömmar."

  2. Vi ska bjuda er på en ryslig stund.

  3. -Vi hoppas på det.
    -Jag heter Sara Bergmark Elfgren.

  4. Jag sitter här
    med John Ajvide Lindqvist.

  5. För tio år sen kom din första roman
    "Låt den rätte komma in".

  6. Sen dess har du skrivit
    "Hanteringen av odöda"-

  7. -"Pappersväggar"...
    Ska vi kolla om jag kan dem utantill?

  8. "Människohamn",
    "Lilla stjärna", "Tjärven"-

  9. -och "Låt de gamla drömmarna dö".

  10. Tio poäng.

  11. Du har skrivit två pjäser
    för Dramaten-

  12. -monologer, en barnbok
    tillsammans med Mia Ajvide Lindqvist.

  13. -Bara Mia Ajvide, men ändå.
    -Okej. Ursäkta.

  14. Och du har också skrivit filmmanus,
    bl.a. till "Låt den rätte komma in".

  15. Skriver du varje dag,
    till och med på julafton?

  16. Absolut inte.
    Jag har en viss disciplin.

  17. Jag ska skriva vissa timmar på dagen.
    Det lyckas inte alltid-

  18. -men jag har timmar då jag ska sitta
    vid skrivbordet och producera nåt.

  19. Sen lyckas jag inte alltid. På
    senare tid har jag blivit bättre på-

  20. -att säga åt mig själv... Jag satt
    fast ganska länge med den här boken.

  21. Det var så oerhört många trådar
    som jag skulle knyta ihop-

  22. -så det tog stopp i ett par månader,
    tills...

  23. Varenda gång jag började skriva
    frågade jag mig varför.

  24. "Är det här bra? Varför skriver jag
    böcker överhuvudtaget?"

  25. Men så beslutade jag mig
    för att skriva tre sidor om dagen.

  26. "Det får bli dåligt eller meningslöst
    och vara tråkigt, men det ska göras."

  27. Med det i bakhuvudet
    har jag lyckats vara disciplinerad.

  28. Timmarna då jag sitter där,
    säg mellan ett och fem-

  29. -då ser jag till att producera
    en förutbestämd mängd text.

  30. Var du mer odisciplinerad förut?

  31. Jag har alltid varit disciplinerad
    och haft bestämda tider-

  32. -men att producera en viss mängd
    var nytt. Oftast blir det mer.

  33. Jag måste skriva tre sidor.
    Har jag skrivit fyra får jag gå hem.

  34. -Men oftast blir det fem eller sex.
    -När författare träffas frågar man:

  35. "Skriver du disciplinerat? Skriver du
    varje dag? Hur många sidor?"

  36. Folk jämför sig med varandra.
    Har du upplevt det?

  37. -Nej.
    -Då är det bara jag.

  38. Jag träffar inte så många författare,
    förutom här.

  39. Det här är din sjätte roman.

  40. Du har säkert rätt.
    Du har bättre koll än jag.

  41. Den heter "Himmelstrand"
    och den kom ut för en månad sen.

  42. Hur känns det?
    Det var en lång process.

  43. Och snårig.
    Jag höll även på med annat-

  44. -men det är absolut
    min mest komplicerade bok.

  45. Problemet var att jag visste att
    den skulle få minst en uppföljare.

  46. Det blir ingen direkt fortsättning,
    men den använder samma mytologi-

  47. -som sträcker sig bakåt i tiden,
    till mordet på Olof Palme.

  48. Det var enormt tillfredsställande
    när mytologin var på plats-

  49. -och jag kunde avsluta boken.
    Där kom "tre sidor om dagen" in-

  50. -för då visste jag
    hur allt hängde ihop.

  51. Det är ju alltid en lättnad
    när det är färdigt.

  52. Det kan vara bra eller dåligt,
    men det blev färdigt.

  53. Det är där - det är konkret.

  54. Sen brukar jag säga hej då
    genom att läsa in böckerna-

  55. -men nu hade jag inte tid,
    så den här är inläst av vår granne.

  56. Okej. "Hej, har du lust att..."

  57. Han är skådespelare och en gammal
    vän, så det är inte helt...

  58. -Inte så "random".
    _Bengtssons allservice och schakt.

  59. "Lasse, kan inte du...?
    Här. Du har så vacker röst."

  60. Det vore just snyggt.

  61. -När började du arbeta med boken?
    -Det är nog tre år sen nu.

  62. Då försökte jag komma på
    vad det var för en berättelse.

  63. Jag hade den här... Ursäkta.
    Jag hade grundidén klar för mig.

  64. För dem som inte vet så förflyttas
    fyra husvagnar till ett öde fält-

  65. -med kortklippt gräs.
    Den bilden har jag haft länge.

  66. För tre år sen började jag försöka
    hitta på vilka människor-

  67. -som skulle placeras där.

  68. Det tog nästan ett år
    bara att ta fram persongalleriet-

  69. -handlingen och mytologin.
    Jag skrev 300-400 sidor anteckningar-

  70. -och monologer.
    Människorna fick prata med mig-

  71. -om sitt jobb,
    sin kärlek, och sin tillvaro-

  72. -bara för att jag
    skulle lära känna dem.

  73. Det tog lång tid
    att vaska fram persongalleriet.

  74. -De var många fler från början.
    -Fyra till.

  75. Vid sida 150 blev det för rörigt.

  76. Dessutom brydde jag mig inte om
    några av dem - och det är inte bra.

  77. -Det brukar märkas.
    -Ja, det blir nästan en satir.

  78. Konstigt nog var en författare.
    Det var första gången för mig.

  79. Jag gillade inte honom.

  80. Lite som i metanovellen om dig själv.

  81. Men den var ju rolig.

  82. I novellen "Ansiktsburk"
    drar jag mig själv i smutsen.

  83. -Du gör det väldigt väl.
    -Tack. Roy Andersson misshandlar mig.

  84. Han och hans gäng.
    Han talar om behovet av allvar-

  85. -och om att mena nåt med det man gör,
    vilket jag inte gör.

  86. Under Göteborgs filmfestival
    blir han alltmer förbannad.

  87. Det slutar med
    att han misshandlar mig-

  88. -filmar det
    och lägger ut det på Youtube.

  89. Många googlar nog efter filmen
    efter att ha läst det.

  90. När de presenterade den...
    Den var skriven i en metaform-

  91. -där författaren är en kompis till,
    eftersom jag har brutit ihop.

  92. När den skulle presenteras
    på bokmässan-

  93. -bad jag dem anlita en skådis
    som skulle spela kompisen.

  94. Roy Andersson var med
    och blev verkligen...

  95. "Varför är jag indragen i det här?"
    Förlåt, det var en utvikning.

  96. En mycket bra sådan.
    Författaren som du strök i boken...

  97. Stephen King skriver gärna om
    författare, men det blev inget bra.

  98. Jag hade
    för mycket distans till honom.

  99. I en av
    dina andra noveller - "Tindalos"-

  100. -finns det
    en väldigt osympatisk poet.

  101. -Hon som han prasslar med?
    -Är inte mannen författare?

  102. Är han det? Oj då.

  103. Ja, det är han. Det är så de träffas.

  104. Shit. Nej, han är inget vidare.

  105. -Nu blev det väldigt konstigt.
    -Det kan ju bli så.

  106. Däremot har du en karaktärstyp-

  107. -som du inte har skrivit om förut:
    Benny.

  108. -Är han döpt efter Benny Andersson?
    -Nej. Det slog mig senare...

  109. ...att det
    är det man associerar till.

  110. Jag frågade Benny
    om hunden är döpt efter honom.

  111. -Han visste inte.
    -Då kan du lugna honom.

  112. -Fast karaktären är sympatisk.
    -Ja, hunden är jättefin.

  113. Kanske...
    i och med att ABBA skulle vara...

  114. -Jag tänkte det.
    -...en bit av boken. Det är möjligt.

  115. Men skulle jag döpt katten
    till Björn, då?

  116. Eller Anni-Frid, snarare.

  117. Hur var det?
    De kommer till den här platsen-

  118. -och det är en helt obegriplig plats.

  119. Det är inte en plats
    som hör hemma i vår värld.

  120. De försöker orientera sig på
    olika vis. Benny har sitt eget sätt.

  121. Var det spännande
    att skriva om ett djur?

  122. Ja. Benny tillkom efter att jag hade
    strukit de där fyra personerna.

  123. Då gav jag Benny ett eget perspektiv.

  124. Det är oerhört tacksamt.
    Han kan ju förnimma-

  125. -dofta och känna av saker
    som människorna inte kan uppfatta.

  126. Samtidigt kan han inte uttrycka sig
    och hans tankar är luddiga-

  127. -så han är lämplig att använda
    för att antyda hemska saker-

  128. -som Benny inte förstår
    vad det kan vara.

  129. Han var en tacksam karaktär.

  130. Jag blev väldigt glad
    när jag kom på hela hans båge-

  131. -speciellt i förhållande till katten.

  132. De börjar som bittra fiender,
    men blir nåt annat.

  133. Jag uppskattade också Benny mycket.

  134. Ibland när man läser andras böcker-

  135. -känner man
    att ett djur var ett smart grepp-

  136. -för att man kan skildra
    saker som människor inte uppfattar.

  137. -De här personerna...
    -Men ni har...

  138. -Hon är inne i en ekorre eller räv.
    -I en räv.

  139. -Men då får ni inte rävmedvetandet.
    -Jo, lite.

  140. Nu blev det
    väldigt Engelsfors-internt.

  141. Jag tänkte... Hur mycket
    vill du berätta om skräcken i boken?

  142. -Vill du avslöja det?
    -O ja.

  143. Det är mest en fråga om hur mycket...
    Enkelt uttryckt kan man säga-

  144. -att skräcken handlar om att...

  145. Det finns bara en tomhet.
    Sen rör de sig ut på fältet.

  146. De måste ju hitta en väg därifrån.

  147. På fältet
    finns det två typer av gestalter:

  148. De förbrända och de vita.

  149. Framför allt de vita, som egentligen
    är intighet förkroppsligad-

  150. -gör att människorna
    projicerar sin skräck-

  151. -sina drömmar
    och sina bilder av längtan-

  152. -på de vita, som blir till allt det.

  153. En pojke var med om
    att pappan förolyckades.

  154. De här figurerna blir till honom,
    och pojken måste relatera till det.

  155. En annan kvinna, Majvor,
    har alltid haft en liten dröm.

  156. När vardagen är för jobbig tänker hon
    att hon pratar med James Stewart-

  157. -i hans olika rollgestalter. Eftersom
    den drömmen är större än nån skräck-

  158. -är det givetvis James Stewart
    som kommer emot henne.

  159. Det får ju inte
    helt lyckliga konsekvenser, men...

  160. De vita är projektionsytor-

  161. -för människornas farhågor
    och förhoppningar.

  162. På sätt och vis fanns samma idé
    i "Hanteringen av odöda".

  163. Zombierna där
    är inte farliga i sig själva.

  164. De vill inget nåt ont. Människornas
    rädsla är det som gör dem aggressiva.

  165. -Just det.
    -Människorna sätter igång det.

  166. När jag läste boken kändes miljön
    nästan som ett slags scen.

  167. Den är skriven i presens
    och det finns en stark omedelbarhet.

  168. Det är nästan som en teaterscen.

  169. Nån recensent skrev
    att det är som ett laboratorium-

  170. -där man tittar på
    hur de här människorna beter sig.

  171. Man får lite den känslan - att
    författaren vill se vad som händer.

  172. Känner du så när du skriver?

  173. Inte generellt, men nu gjorde jag
    det, så det är inte obefogat.

  174. Men jag tror att...
    Normalt kan man som berättare...

  175. Det blir mycket vardagsdetaljer.
    Så mycket ska beskrivas.

  176. Rent rytmiskt blir det "diskbänken
    är trasig i hörnet", och så vidare.

  177. Man vill skapa en känsla för scenen.
    Här fanns det så lite att beskriva-

  178. -i och med tomheten.
    Lite har de ju i husvagnarna-

  179. -men det är mycket färre miljö-
    beskrivningar än i de andra böckerna.

  180. Vilket gör att...

  181. ...att även jag kände
    att det var nåt slags experiment.

  182. Men det är det ju alltid i en bok.

  183. Man hittar på människor och utsätter
    dem för saker för att se vad de gör.

  184. Det blir bara
    så mycket tydligare här-

  185. -med myrorna som kryper
    under förstoringsglaset.

  186. Det blir ju också väldigt intressant
    med så lite-

  187. -av just vardagsföremål. Då blir de
    få saker som finns väldigt viktiga.

  188. Vilka bilar och husvagnar de har.

  189. Har de en massa "bling"
    på sin husvagn?

  190. -Donald har mycket "bling".
    -Han är väldigt...

  191. Han är en "bling-farbror".
    Donald är Amerika-fantast.

  192. Hans lilla superkraft,
    ungefär som jag har med min tumme-

  193. -är att han kan räkna upp
    alla amerikanska presidenter.

  194. Han älskar Amerika. I förtältet
    hänger bilder på Elvis och vargar-

  195. -och han har
    hissat en liten amerikansk flagga.

  196. Hans ganska förtryckta hustru
    har ett litet utrymme längst bak.

  197. Där hänger en bonad:
    "Ett vänligt ord i rättan tid"-

  198. -"mäktar mycket i livets strid."
    Det är hennes bidrag.

  199. -Men hon har James Stewart.
    -Just det.

  200. Det finns även två barn i gruppen:
    Emil och Molly.

  201. Jag läste om dina böcker,
    därför är jag så påläst...

  202. Du gjorde ju det.
    Du vet bättre än jag.

  203. Du har ett väldigt starkt
    barnperspektiv i många böcker.

  204. Det finns en stor sympati för barnet-

  205. -men det finns också
    barn som är väldigt otäcka.

  206. Det finns något förfrämligande
    och hotfullt kring barnet.

  207. -Är det något du själva har tänkt på?
    -Ja... Nej.

  208. Vad böckerna kan betyda
    vet jag först när de är färdiga.

  209. Det kan slå mig i efterhand.

  210. Det är samma sak med barnen.
    Det blev ett otäckt barn...

  211. Det finns ett väldigt läskigt barn
    i den här boken - Molly.

  212. Nja... Jag tror att det är som...

  213. Barn är väldigt bra att ha som
    människor i såna här berättelser-

  214. -eftersom de inte har så cementerade
    uppfattningar om verkligheten-

  215. -eller om rätt och fel
    och sant och falskt.

  216. De är blankare papper. Som jag
    brukar säga är de mer benägna att...

  217. Om ett barn får se
    nån som är sårig-

  218. -och grå och raglar ner för en gata-

  219. -så tittar det inte efter kamerorna,
    utan de tänker: "En zombie!"

  220. -Och springer, förhoppningsvis.
    -Ja, förhoppningsvis.

  221. Om det nu är en zombie.

  222. Jag tror att barn därför är...

  223. Just för att de oftast inte...
    Även små barn kan ha en tydlig moral-

  224. -men när den här viskningen
    ur mörkret kommer...

  225. ...så är barn mycket mer...

  226. "Vad är det här? Hur ska jag relatera
    till det? Jag vet inte."

  227. Vuxna har mycket mer
    färdiga föreställningar.

  228. Därför har jag ofta barn med
    i mina berättelser.

  229. Barn eller människor
    som gett upp hoppet.

  230. De kan vara i samma läge -
    benägna att acceptera det okända.

  231. Precis. Alla karaktärerna
    har ju ett förflutet-

  232. -som grävs fram i ljuset.

  233. Som fältet provocerar fram.
    Ja, så är det.

  234. Att hitta bilder
    höll jag på med väldigt länge.

  235. När jag hade
    en känsla för hur människorna var-

  236. -var nästa steg att hitta bilder ur
    deras förflutna som förklarade detta.

  237. Vi läser
    sportjournalisten Richard Fords bok.

  238. Han talar om att
    han inte tror på avgörande ögonblick.

  239. Egentligen finns det inget sånt
    som förvandlar eller definierar en.

  240. Han skulle inte gilla mig.
    Jag går mycket på det.

  241. Att det finns bestämda händelser
    som har förvandlat oss.

  242. Det är ju så vi minns och tolkar det
    efteråt, så på så sätt är det sant.

  243. Ja, eller så har han rätt. Men på nåt
    sätt måste man ju bli som man blir.

  244. Det kan ju inte bara vara gener.
    Men det är en annan fråga.

  245. Jag tänkte på en sak,
    apropå de läskiga barnen.

  246. Frågar man vad folk är rädda för,
    säger många "läskiga barn"-

  247. -och det väldigt snabbt.

  248. -"The Grudge".
    -Alla som har sett den mår dåligt nu.

  249. Det är min andra superkraft,
    utöver tummen.

  250. Seminariet heter ju
    "Att förverkliga sina mardrömmar".

  251. När vi träffades för någon månad sen
    på en signering på SF-bokhandeln-

  252. -frågade jag om det fanns
    nån fråga jag inte fick ställa.

  253. Du sa: "Jag tror inte att du tänker
    fråga varför jag skriver skräck."

  254. Det ska jag inte heller. Varför är
    folk så besatta av att fråga det?

  255. Det var
    ett annat sätt att ställa frågan.

  256. Men det är roligare. Frågan är
    befogad, men jag får den så ofta.

  257. I varenda intervju
    som jag har lyssnat på eller läst.

  258. Jag tror att man upplever skrivandet
    av skräck som något onaturligt.

  259. Deckarförfattare
    får säkert också liknande frågor-

  260. -men egentligen
    tror jag att den frågan...

  261. Man ställer
    en till synes neutral fråga-

  262. -fast egentligen menar de:
    "Varför skriver du skräck?"

  263. Och så kommer:
    "Du som verkar så snäll."

  264. Ja, då är det ju verkligen obefogat.

  265. Jag vet inte.
    Jag tror att det är ungefär som...

  266. Träffar man en seriemördare
    så frågar man inte:

  267. "Varför valde du den slipsen?" Man
    frågar: "Varför mördade du så många?"

  268. Eller inte,
    för då skulle man ligga risigt till.

  269. -Seriemördare träffar man ju sällan.
    -Vad vi vet.

  270. Man har en tendens
    att fråga om det avvikande.

  271. Det man själv inte
    kan föreställa sig att hålla på med-

  272. -typ skriva skräck eller mörda,
    och då frågar man om det.

  273. Det är märkligt. Skräck
    har varit en viktig ingrediens-

  274. -i så mycket litteratur,
    sen tidernas begynnelse.

  275. Hur formuleras frågan till er?
    Ert gränsar ju till skräck.

  276. Ja... Jag vet inte.
    De frågar varför man skriver om magi.

  277. -De frågar också om vi tror på magi.
    -Den frågan får jag också.

  278. Jag tror inte på drakar
    för att jag skriver om en, men...

  279. Jag vet inte.

  280. Journalister
    vill väl bara hitta på frågor.

  281. Jag får också frågan om jag tror på
    det övernaturliga. Naturligtvis inte.

  282. Den egentliga frågan är ju:
    "Varför skriver du skräck?"

  283. Ingen skulle fråga:
    "Tror du att det finns otäcka saker?"

  284. "Ja, det är klart." Alltså
    skriver jag om det i en annan form.

  285. Man kan nästan säga
    att boken handlar om skräck.

  286. Ja, det är bra sagt.

  287. Det är nästan en skräckbok om skräck.

  288. Det är det.
    Den borrar sig ner i människorna-

  289. -och frågar vad vi är rädda för,
    ytterst sett.

  290. Hur transformeras det
    för olika människor?

  291. Vad är skräcken i oss?
    Ja, det är sant.

  292. -Det är intressant...
    -Det var väldigt bra sagt.

  293. Samtidigt har jag också gett ut
    novellen "Speciella omständigheter".

  294. Den hette "Skräckhistorien" först,
    men det lät inget bra.

  295. Den handlar egentligen bara om skräck
    och om vad det är.

  296. Ett par köper ett gammalt hus
    där det finns nåt i källaren.

  297. Den är otroligt "basic". Jag ville
    skriva en basal skräckberättelse-

  298. -om hur rädsla växer. Så jag har väl
    hållit på med lite sånt nu.

  299. Vi fascineras av skräck. Jag var med
    på ett Tove Jansson-seminarium i går-

  300. -så jag har läst dina
    och Tove Janssons böcker.

  301. Det låter kanske omaka,
    men det var det inte.

  302. På sätt och vis är ni inne på samma
    spår. Du gillar Tove Jansson.

  303. -Mycket.
    -Du refererar ofta till henne.

  304. I "Tjärven" finns det en
    som samlar på muminmuggar-

  305. -och tänker i Tove Jansson-termer.

  306. Och Flora i "Hanteringen av odöda".

  307. -Även i "Gräns" läser hon Tove.
    -Ja. "Kometen kommer".

  308. -Eller vilken bok är det?
    -Det borde jag veta.

  309. Jag minns faktiskt inte.
    Men just det här...

  310. Med hennes och dina böcker,
    såväl som med skräck i allmänhet...

  311. Vad Tove Jansson gör
    är att hon låter Morran finnas där.

  312. Hon försöker inte trycka bort
    det otäcka-

  313. -utan hon säger att det finns där
    och att vi måste leva med det.

  314. Och att det finns en befrielse i
    att låta kaoset komma.

  315. Att låta det som jag är rädd
    för komma - som med Filifjonkan.

  316. Filifjonkan är så rädd för
    att det ska komma en stor storm.

  317. Så kommer stormen
    och det blir en frihet.

  318. Tove Jansson är så bra.
    Jag är sparsam med privata detaljer-

  319. -men min "skrivarmugg"
    som jag dricker termoskaffe i-

  320. -pryds av Morran.

  321. Vi har en kaffeburk med Morran på.

  322. Viktig information för en publik.

  323. Jag tänker att det finns
    nåt befriande med skräck.

  324. Nästan som en trygghet.

  325. Det kan man säga. Man beskriver
    den värsta möjliga utgången.

  326. Ofta går ju allt inte åt helvete.
    Man kan frukta det-

  327. -men att skriva eller läsa
    berättelser där allt går åt helvete-

  328. -i det finns det
    en form av befrielse.

  329. Ja, det blir ju som en katarsis.

  330. Att man som läsare eller åskådare
    utsätter sig för det fruktansvärda.

  331. -Man genomlever det.
    -Det finns nog ett element av det...

  332. ...hos dem som gillar skräck
    - som jag själv.

  333. Du började läsa skräck
    i tidiga tonåren.

  334. "Kalla kårar".

  335. -Några andra författare?
    -Jag läste en del Stephen King.

  336. Clive Barker kom tidigt,
    men "Kalla kårar" var först.

  337. Jag berättade nåt fruktansvärt i DN.

  338. Jag var så förundrad över att
    böckerna alltid var 180 sidor långa-

  339. -eller om det var 190,
    trots att det var novellsamlingar-

  340. -skräckklassiker och nyskrivet.
    Allt var lika långt.

  341. Så berättade nån som hade jobbat där
    att det berodde på trycksidorna.

  342. Om en bok var för lång så tog de bort
    lite. Som med "I am legend".

  343. Den har ju ett helt fantastiskt slut-

  344. -som vänder allting på huvudet -
    helt andlöst.

  345. I "Kalla kårar"
    har de tagit bort det.

  346. -Slutet är nästan hela poängen.
    -Och det är borta.

  347. Den handlar om att vampyrer
    har tagit över världen.

  348. I "Kalla kårar"
    heter den "Varulvarnas natt".

  349. -Så allt höll inte så hög klass.
    -Men det väckte något.

  350. -O ja.
    -Många... Mats som jag skriver med...

  351. ...började läsa Stephen King
    i mellanstadiet.

  352. Det är något med den här skräcken
    när man är i den åldern.

  353. Det är något med den
    som de vuxna försöker dölja.

  354. -Kanske det.
    -Sagorna har en trygg struktur.

  355. Det finns ett ganska lyckligt slut,
    men man märker ju-

  356. -att det finns ett stort mörker.

  357. Så möter man skräcklitteraturen
    som vågar tala om mörkret.

  358. Det är nog sant.
    Jag hade det jobbigt i den åldern-

  359. -med människor omkring mig
    och i skolan, så för mig...

  360. Du har säkert rätt,
    men jag kände att skräcklitteraturen-

  361. -korrekt återgav
    hur det var att leva.

  362. -Hotet som ligger där hela tiden.
    -Det finns något ärligt med skräck.

  363. Även i det värsta kitsch-skräpet,
    där de bara klafsar på-

  364. -så finns det i bästa fall
    något ärligt, även i det.

  365. -Du säger att du skriver melodramer.
    -Ja, det tycker jag att jag gör.

  366. Det är mitt ideal -
    den välfungerande melodramen.

  367. Lars Von Trier är mästaren på det.
    Nu har han ballat ur-

  368. -men i hans bästa filmer är det så.

  369. Ja, det gör jag. I och med
    att jag har starka känslokast-

  370. -stora känslor
    och livsavgörande händelser.

  371. Ögonblicken
    då allt ställs på sin spets.

  372. Det är väldigt...i mina böcker,
    och så är det ju i en melodram.

  373. Det finns en filmteoretiker,
    Linda Williams-

  374. -som pratar om "body genres",
    alltså "kroppsgenrer".

  375. Cronenberg, typ.

  376. Hon listar melodram, skräck och porr.

  377. Det är "kroppsgenrer", designade
    för att skapa en fysisk reaktion-

  378. -hos åskådaren. Skräck och melodram
    ligger väldigt nära varandra.

  379. Det är ju toppen
    om man kan pricka in två av dem.

  380. -Det är det där tredje, då...
    -Det är ju svårt.

  381. Jag tänkte också på
    dina inspirationskällor.

  382. Du har skrivit om konkreta,
    nästan arketypiska skräckfigurer-

  383. -som vampyren och zombien.

  384. Men du har också skrivit om
    den mer metafysiska skräcken-

  385. -som känns
    lite mer Lovecraft-influerad.

  386. Lovecraft var amerikan och
    skrev pulpböcker som blev kult.

  387. -Mycket ord.
    -Många adjektiv.

  388. Och adverb.

  389. Han menar att vi inte riktigt
    kan förstå det fruktansvärda.

  390. De blir ofta galna när de
    konfronteras med den andra sidan.

  391. Hur känner du inför
    att jobba med arketyper-

  392. -kontra att, som du gör här,
    hitta på ditt eget monster?

  393. -Är det något som...?
    -Jag har betat av arketyperna.

  394. Jag har till och med en novell
    med Lovecraft-tentakler i toaletten.

  395. -Varulvar har du inte skrivit om.
    -Det ska jag göra.

  396. -Jag ska skriva en novell.
    -"Varulvarnas natt"?

  397. -"Hår" ska den heta.
    -Okej.

  398. Jag har stoff till en novellsamling,
    men jag vill skriva nåt nytt också.

  399. Vad var frågan? Jo, arketyperna.

  400. Jag har ju betat av dem,
    i stort sett.

  401. Min grundidé -
    jag har ju även troll i en novell-

  402. -var att vrida på det här -
    men från första början var det...

  403. Hur skulle det vara
    om nån var vampyr-

  404. -om man bortser från
    alla romantiska föreställningar?

  405. Varför skulle de döda
    vilja äta upp folk?

  406. De skulle förmodligen vilja gå hem
    och låtsas att de levde.

  407. Man får mycket gratis
    med färdiga arketyper.

  408. Man vet en massa saker
    om vampyrer och zombier-

  409. -och om
    hur man förhåller sig till dem.

  410. Nu har jag lagt grunden
    till en sorts ny mytologi-

  411. -som jag ska återvända till
    i två böcker till.

  412. -Hur känns det att ha åtagit sig det?
    -Jag vet inte om jag åtar mig nåt.

  413. Jag har faktiskt
    alla viktiga idéer på plats.

  414. Jag trodde inte det först,
    för jag går på känsla.

  415. Det dyker upp saker.
    En person gör något...

  416. "Nu säger han så här.
    Det anade jag inte."

  417. "Vad ser han då?
    Nu ser han det här..."

  418. Och så hittar jag på något.
    "Den där mörkerväggen var ju bra."

  419. "Det känns helt rätt i berättelsen."

  420. "Men vad fan är den där för?"

  421. I slutet på den här finns det trådar-

  422. -eftersom jag tycker att det ska bli
    på det viset utan att jag vet varför.

  423. Men nu har jag tänkt ut allt,
    så nu sys det ihop i trean.

  424. I bland lägger man nästan omedvetet
    grunden till berättelsen.

  425. Så upptäcker man att det funkade.

  426. Har ni också lämnat lösa trådar?

  427. Vi planerade mycket,
    men det fanns ögonblick-

  428. -då vi inte visste hur vi skulle gå
    framåt, men så kom lösningen ändå.

  429. Jag tänker att dina böcker
    bildar en sorts väv.

  430. Många teman, karaktärer och platser
    refererar till varandra.

  431. De är förstås enskilda verk också,
    men de bildar en helhet.

  432. Hur tänker du själv kring dina teman?

  433. Har du en "idébank"
    där du skriver ned idéer?

  434. O ja, det har jag.

  435. Ibland har jag bara en lösryckt bild.

  436. Jag kan skriva om ett barn som står
    i fören på en Finlandsfärja-

  437. -och tittar ut över havet och väntar.
    Det är en bra bild.

  438. -En väldigt bra bild.
    -Den kan bli till en novell.

  439. Mats ska ju skriva om en Finlands-
    färja, men min är bara en kortis.

  440. Mats som jag skriver med, skriver
    en skräckroman om en Finlandsfärja.

  441. Han hade ångest för att din nästa bok
    skulle handla om samma sak.

  442. Jag har haft idén väldigt länge.
    Det är en bra spelplats för skräck.

  443. I "Människohamn" fryser
    en Finlandsfärja fast i isen.

  444. Jag trodde att det
    skulle bli ett större parti.

  445. Det blir kul att se
    vad han har hittat på.

  446. Just angående det här med
    intertextualitet och teman-

  447. -så känner man sig som läsare
    väldigt införstådd.

  448. Du skriver dessutom
    personliga för- och efterord.

  449. Hur mycket kontakt har du
    med dina läsare?

  450. Väldigt lite. Eller ingen...

  451. Trots... Jag kan få brev ibland-

  452. -eller så vidarebefordrar förlaget
    nåt mejl, men det är inte mycket.

  453. Det är skönt.
    Jag vill hitta på nya saker-

  454. -inte skriva brev, även om det
    är roligt när nån skriver.

  455. Speciellt när en ung människa skriver
    om hur mycket en bok betyder för dem.

  456. -Men det är inte mycket.
    -Men det finns diskussionsforum.

  457. -Brukar du själv vara inne där?
    -Ja.

  458. -Skriver du kommentarer?
    -Några gånger.

  459. I ett amerikanskt forum
    har de supernördiga diskussioner-

  460. -om formen på Elis vingar.
    Hur det skulle funka aerodynamiskt.

  461. De är nere på
    de allra minsta detaljerna i filmen.

  462. Enstaka gånger, om jag vet varför man
    gjort si eller så , så säger jag det.

  463. Är det "We, the infected"?
    Det kan vara jobbigt-

  464. -när läsarna är smartare än en själv.

  465. De har kommit på grejer
    som man aldrig tänkte på.

  466. Speciellt när de gör långa analyser.
    "Har jag skrivit nåt sånt här?"

  467. "Har jag tänkt så där?
    Det var ju jättebra."

  468. Har du nån uppfattning om
    vilka dina läsare är?

  469. Det är väldigt blandat. Det märker
    man här på mässan vid signeringar.

  470. Det är väldigt blandat,
    möjligen lite fler yngre-

  471. -men det är en väldig blandning.

  472. Jag tror kanske inte att den typiske
    läsaren av mina böcker finns.

  473. På releasefesten för "Pappersväggar"-

  474. -min novellsamling,
    fanns det två olika grupper.

  475. Den hölls på Kulturhuset.
    Det var dels kulturfolk-

  476. -klädda som jag ser ut nu,
    fast kanske med en halsduk också.

  477. De stod och sippade, och så var det
    de med spret, piercingar och läder.

  478. De mixades liksom ihop.

  479. Det tyckte jag var fint.

  480. Det finns ju en glädje i
    att dela genren tillsammans.

  481. Du har pratat om glädjen över att
    få verka som skräckförfattare.

  482. Ja. Man frågar hur jag känner inför
    att vara "Sveriges skräckmästare".

  483. Jag är bara jättestolt över det.

  484. För jag älskar genren och att skriva
    i den. Jag är bara stolt och glad.

  485. Har du haft kontakt med
    några utländska skräckförfattare?

  486. -Har du träffat några idoler?
    -Nej.

  487. Det låter som om
    jag inte träffar någon alls.

  488. Nej...

  489. Nej, det har jag inte.

  490. Ramsey Campbell har jag pratat med.
    Men det är väl allt.

  491. -Det är mer av en själslig gemenskap?
    -Ja. Clive Barker verkar obehaglig.

  492. -Men Stephen King vill jag träffa.
    -Det kanske händer.

  493. -Han gillade väl "Låt den rätte..."?
    -Han sa att han inte vågar läsa den.

  494. Det tog svenska tidningar upp: "Jag
    vågar inte läsa 'Låt den rätte...'"

  495. -Blev det en "blurb" i USA?
    -Nej. Grejen var...

  496. Han sa: "Jag vågar inte,
    för filmen var så bra."

  497. "Jag är rädd för
    att boken ska förstöra den."

  498. Det är ju lite...

  499. -Vilken film var det?
    -Den svenska.

  500. Då hade du i alla fall skrivit manus.

  501. Du är även manusförfattare.
    Har du några projekt på gång?

  502. Gud, ja.

  503. Ni har haft en sån tur
    med er film.

  504. "Vi vill göra en film...
    Åh, här kommer alla pengarna."

  505. Jag har fem olika filmer
    i olika stadier.

  506. Med "Hanteringen av odöda"
    har det inte blivit nåt på tio år.

  507. Jag har skrivit ett jättebra manus.
    Jo, mycket pågår.

  508. Det tar i snitt sju år
    från idé till färdig film i Sverige.

  509. Ja, ja.
    Då är det kanske inte så farligt.

  510. "Hanteringen..." är helt jinxad.
    Med samtliga av mina fyra manus-

  511. -är det så här: Ett produktionsbolag
    vill filmatisera nåt.

  512. Jag skriver ett manus.
    "Det ska bli en liten svensk film."

  513. "Inga stora grejer."
    Så får de den briljanta idén:

  514. "Nej, vi gör den på engelska,
    med amerikanska bolag."

  515. Och så går allt åt helvete,
    om och om igen.

  516. -Okej. Tyvärr brukar det väl vara så.
    -Ni får ju en svensk film. Lyllos er.

  517. Vi håller tummarna för att det ska
    lösa sig med "Hanteringen...".

  518. Kristian Petri ska regissera. Då blir
    det en riktig sorglig zombiefilm.

  519. -Det kan bli bra.
    -Det skulle jag jättegärna vilja se.

  520. Nu ska vi alldeles strax sluta.
    Har du några tankar om framtiden?

  521. Du är modig som författare
    och jobbar i många olika medier-

  522. -och i olika former. Du skriver
    fortsättningar på romaner.

  523. -Finns det nåt nytt du vill testa?
    -Ja.

  524. Nu har jag den här boken,
    och är hundra sidor in i nästa.

  525. Sen blir det novellsamlingen. Efter
    det vill jag skriva hyperdetaljerat.

  526. Att det blev så tomt i den här
    har fött en längtan efter-

  527. -att förankra en bok
    på en specifik plats:

  528. Norrtälje, i närheten av där vi bor.

  529. Att gå runt och fota
    och beskriva träd, skuggor-

  530. -inredningen på pizzerian...
    Att verkligen använda en plats.

  531. Norrtälje är vad jag vet inte med
    på det sättet i någon roman.

  532. Dessutom har jag en idé om
    två överviktiga tjejer på gymmet-

  533. -och tre killar i en minigolfklubb,
    och om hur de tre...

  534. Och en författare som blir vansinnig
    när han försöker dokumentera allt.

  535. Metagrejer.

  536. Jag vill skriva en bok
    som är förankrad på en plats.

  537. Som med Blackeberg
    i "Låt den rätte...", fast i nutid.

  538. Jag tror att vi avslutar där.
    Det känns naturligt.

  539. Tack för att ni kom.
    John kommer att signera efteråt.

  540. Textning: David Lind
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Att förverkliga sina mardrömmar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Författaren John Ajvide Lindqvist berättar om sin senaste skräckroman där han utsätter tio campare för ett experiment där allt omkring dem försvinner. Han samtalar med författarkollegan Sara Bergmark Elfgren om vad ett förverkligande av mardrömmar kan innebära. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 27 september 2014. Arrangör: Ordfront förlag.

Ämnen:
Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Deckare, Litteraturvetenskap, Skräck, Skräckromaner
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Gulfen

Bitte Hammargren är journalist och Mellanösternkännare. Hennes bok "Gulfen" handlar om staterna på den Arabiska halvön som på bara några årtionden har utvecklats till mäktiga energiproducenter. Intervjuare: Marika Griehsel. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Bilal - på slavrutten till Europa

Fabrizio Gatti är journalist. Boken "Bilal - på slavrutten till Europa" beskriver hur han antar identiteten som irakkurdisk flykting på en riskfylld resa mot ett nytt liv i Europa. Intervjuare: Hélène Benno. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Projekt perfekt

Ann Frisén är professor i psykologi vid Göteborgs universitet. Hennes bok "Projekt perfekt" tar upp den senaste forskningen kring kroppsuppfattning. Intervjuare: Hélène Benno. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Det otäcka könet

I Marcus Priftis bok "Det otäcka könet" får vi en analys om manlighetens myter, mekanismer och motsättningar. Författaren gör ett försök att sätta fingret på vad en riktig karl egentligen är. Intervjuare: John Chrispinsson. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Det perfekta skottet

Olavi Blomfjord var en av poliserna som sköt och grep massmördaren Mattias Flink i Falun den 11 juni 1994. I boken "Det perfekta skottet" berättar han om händelsen och hur den påverkade hans liv. Intervjuare: John Chrispinsson. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Att berätta om döden

Författaren och chefredaktören Pamela Andersson blev sjuk i cancer och höll på att dö. Nu har hon skrivit om tiden med sjukdomen. Hör henne samtala med författaren Lars H Gustavsson om döden. Inspelat den 26 september på Bokmässan 2014 i Göteborg. Arrangör: UR.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Den döende kommunismen

I "Den döende kommunismen" skildrar journalisten Wolfgang Hansson de avgörande ögonblicken som ledde fram till Berlinmurens fall 1989, samt hur vi än idag känner av följderna av händelsen. Intervjuare: John Chrispinsson. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Svikna barn och trasig ungdom

I barn- och ungdomsböcker lever många unga karaktärer under svåra förhållanden. Föräldrar eller andra vuxna sviker och sveken ser ut att bli fler och vanligare. Författarna Lina Stoltz, Marta Söderberg, Christina Wahldén och förläggaren Erik Titusson samtalar om ämnet. Moderator: Åsa Warnqvist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Om konsten att översätta

Översättaren Johanna Svartström berättar om arbetet med att översätta boken "De gömda rummen" av Care Santos från spanska. Intervjuare: Marie-Caroline Biver. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2014. Arrangör: UR.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Riskkapitalism till vilket pris?

Samtal mellan journalisterna Carolina Neurath, Jan Almgren och Lotta Engzell om riskkapitalisternas manliga värld där en delägare kan tjäna 30 miljoner kronor årligen. Moderator: Anders Billing. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Norstedts och Weylers förlag.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Lena Andersson om romanfiguren Ester

Författaren Lena Andersson berättar om mottagandet av sin Augustprisbelönade roman Egenmäktigt förfarande. Hon berättar även om den fristående fortsättningen, Utan persolingt ansvar, och speciellt om huvudpersonen i de båda böckerna, Ester. Intervjuare: Marie-Caroline Biver. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: UR

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Identitet och nationalitet

Varför är det viktigt för vissa att kunna sätta nationalitetsstämpel på människor? Samtal med författarna Zulmir Bečević och Janne Teller. Moderator: Lena Sundström. Inspelat den 25 september på Bokmässan 2014 i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget och Alfabeta.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Författarskola för de yngsta

Pernilla Stalfelt är författare och museipedagog och hon samtalar här med förläggaren Moa Brunnberg om hur man kan frigöra barns berättarglädje med hjälp av bilder och teckningar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Rabén & Sjögren.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Ryslig spänning

Samtal mellan författarna Åsa Larsson och Magnus Nordin som alla skriver spänningslitteratur för unga läsare. Moderator: Agneta Edwards. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Berghs förlag, Bonnier Carlsen och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Om brasiliansk litteratur och fotboll

Författaren och översättaren Fredrik Ekelund berättar om brasiliansk litteratur och om fotbollslitteratur. Bland annat nämns författarna Michel Laub och Daniel Galera. Intervjuare: Marie-Caroline Biver. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2014. Arrangör: UR.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vardagsmakt

Retorikern Elaine Eksvärd menar att det inte är något fel med makt, så länge den hamnar i rätt händer.”Vardagsmakt" handlar om det som många vill ha, men få vill erkänna att de strävar efter. Elaine berättar bland annat om hur man kan få mer makt och öka kontrollen över tillvaron. Intervjuare: Hélène Benno.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaLäs och lev

Humor

Varför kommer de mest hängivna ordvitsarna från Göteborg? Vi träffar Henrik Kruusval som förutom att jobba på SVT är en av de mest drivande i att se till att Göteborg lever upp till sitt rykte som ledande ordvitsstad. En annan typ av humor är igenkänningshumorn. Om du är 80- eller 90-talist och har befunnit dig i storstadens nattliv kan du känna igen dig i serien Lilla Berlin. Vi träffar Ellen Ekman som är serietecknaren bakom denna humoristiska skildring av hipsterkulturen. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.

Fråga oss