Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2014

UR Samtiden - Bokmässan 2014

Om UR Samtiden - Bokmässan 2014

Seminarier och föreläsningar från bokmässan i Göteborg. Inspelat den 25-28 september 2014.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2014: Möt mig som jag ärDela
  1. Välkomna till miniseminariet
    "Möt mig som jag är".

  2. Vi ska samtala utifrån Thérèse
    Eriksson nya bok med samma namn-

  3. -som handlar om hur vuxna
    kan stötta unga som skadar sig själv.

  4. Det är möjligt
    att ni har sett Thérèse det senaste-

  5. -i morgonsoffor
    och i "Uppdrag Granskning".

  6. Då har det handlat om den tidigare
    boken, "Slutstation rättspsyk".

  7. Jag heter Maria Rödholm och jobbar
    på studieförbundet Bilda. Vem är du?

  8. Thérèse Eriksson, alltså.
    Jag är beteendevetare-

  9. -och har arbetat på olika sätt
    med självskadebeteende i flera år.

  10. Jag började i en ideell förening-

  11. -och har via studier och verksamhet
    som föreläsare ägnat mig åt det.

  12. Varför valde du att skriva boken?

  13. Självskadebeteende
    har ökat ganska mycket-

  14. -under de senaste 10-15 åren-

  15. -och kunskapen har inte hunnit med.

  16. Det har inte funnits
    många böcker om det på svenska.

  17. Eftersom jag själv
    har mycket kontakt med kyrkan-

  18. -och vet att kyrkan
    möter många unga som inte mår bra-

  19. -ville jag skriva en bok
    riktad åt kyrka-

  20. -och andra verksamheter
    som inte är behandlande.

  21. Även föräldrar, skola och kyrka
    träffar ungdomar som inte mår bra-

  22. -och behöver stöd
    i att känna att man gör rätt.

  23. I en av recensionerna jag läste
    hade de rubriken:

  24. "Till kyrkan behövs ingen remiss."
    Det var väl ett citat från dig?

  25. Det var nog ungefär det.

  26. En av personerna jag intervjuade
    sa det-

  27. -att det var så bra
    när man ville ha hjälp.

  28. Ska man söka till psykiatrin
    kan det vara lång väntetid-

  29. -men i kyrkan behöver man
    ingen remiss. Man kan bara ringa.

  30. Vad är självskadebeteende-

  31. -om man tittar på det som begrepp?
    Kan du rama in det?

  32. Självskadebeteende
    är än så länge ingen diagnos.

  33. Det för med sig att olika forskare
    och olika läkare-

  34. -kan tänka olika
    kring vad som är självskadebeteende.

  35. Det många tänker på
    när man hör ordet-

  36. -är människor som skadar sig
    avsiktligt, kanske skär sig-

  37. -och på nåt sätt gör illa sin kropp.

  38. Sedan finns det olika sätt
    att göra det på.

  39. Det är det man brukar prata om.

  40. -Varför skadar man sig själv?
    -Det är en väldigt stor fråga.

  41. Det varierar mycket, men man pratar
    om några skäl som är vanliga.

  42. Det ena är emotionsreglering,
    man försöker hantera känslor.

  43. Det är framförallt unga människor
    som lider av det-

  44. -där är det flest antal.

  45. När man är ung är det inte alltid
    så lätt att veta vad man känner.

  46. Är jag arg, ledsen
    eller kanske besviken?

  47. Då kan självskadorna var ett sätt
    att hantera sina känslor.

  48. En annan del kan vara kommunikation-

  49. -man vill uttrycka
    att man är arg eller ledsen-

  50. -och säga att man inte mår bra.

  51. Det kan vara svårt att hitta ord för
    "Jag behöver hjälp."

  52. Då kan det vara lättare
    att göra sig själv illa.

  53. Är det ett sätt att tala om
    att man behöver hjälp?

  54. Det kan det absolut vara.

  55. Du nämner att varannan eller var
    tredje elev på högstadiet skadar sig.

  56. Finns det nåt mönster
    i vem som drabbas?

  57. Statistik om självskadebeteende
    är ganska svårt-

  58. -eftersom man mäter olika saker.

  59. När man säger varannan högstadieelev
    låter det ju jättemycket.

  60. Man ska komma ihåg att de flesta bara
    har testat vid nåt enstaka tillfälle.

  61. Det är inte så många som har
    ett omfattande självskadebeteende.

  62. Det finns
    faktiskt inga jättetydliga mönster.

  63. Det drabbar både tjejer och killar,
    både äldre och lite yngre-

  64. -och personer
    från olika socioekonomisk bakgrund.

  65. Det tydliga mönstren
    finns inte riktigt.

  66. Hur kan jag upptäcka
    ett självskadebeteende i min närhet?

  67. Det kan tyvärr vara ganska svårt-

  68. -eftersom många som skadar sig själva
    inte vill eller vågar visa det.

  69. Det mest självklara
    är att man ser skadorna-

  70. -att personen
    har nån skada på kroppen-

  71. -antingen en som de försöker dölja-

  72. -eller att förklaringen till skadan
    känns lite underlig.

  73. Annars handlar det om att upptäcka
    psykisk ohälsa-

  74. -att personen inte verkar må så bra.

  75. Om jag anar att nån inte mår så bra,
    hur kan jag göra själv?

  76. Bland det viktigaste är att finnas
    kvar, att finnas för personen.

  77. Många berättar att omgivningen
    kan känna en rädsla och en osäkerhet.

  78. Man vet inte hur man ska göra.

  79. Då kan det viktigaste vara
    att vara den som står kvar-

  80. -som vågar ställa frågor
    som kanske känns obekväma-

  81. -som vågar lyssna in svaret
    och ta hand om svaret-

  82. -och som vågar dela det som är tungt.

  83. Ibland kan man inte läka eller lösa
    alla problem.

  84. Då kan det viktigaste vara
    att bara dela smärtan.

  85. Om jag ser att personen behöver
    mer stöd än vad jag kan erbjuda-

  86. -vad gör jag då?

  87. Man kan prata med den drabbade-

  88. -och höra om de vill ha hjälp
    att söka sig vidare inom vården.

  89. Man kan söka sig
    till ungdomsmottagning, elevhälsa-

  90. -primärvård eller vårdcentral.

  91. Det finns olika vårdgivare-

  92. -dit man som medmänniska
    kan följa med.

  93. Det finns också en del ideell
    verksamhet som ger mycket bra stöd-

  94. -som inte behandlar
    men som kan ge medmänskligt stöd.

  95. Det kan man hitta
    om man söker på internet.

  96. Det finns ett avsnitt i boken
    där du pratar om-

  97. -att ställa hjälpsamma frågor till
    nån som skadar sig själv. Vad är det?

  98. Kan du ge nåt exempel
    eller finns det nåt man ska undvika?

  99. De man har kommit fram till
    när man har forskat-

  100. -är att det är viktigt
    att inte ställa konfrontativa frågor.

  101. I stället för att säga
    "Varför gör du så här?"-

  102. -kan man säga: "Jag vill förstå.
    Vill du berätta för mig?"

  103. Visa att man som medvandrare inte
    förstår men har ett intresse av det.

  104. Då lägger man också...

  105. Då talar jag om du är viktig och att
    jag vill förstå dina upplevelser.

  106. Annars är det lätt
    att den som frågar-

  107. -utgår från att vara mer kunnig
    eller bättre vetande.

  108. Ha i stället
    ett mer förutsättningslöst samtal-

  109. -där man ber den som är drabbad
    att förklara och berätta.

  110. Du pratar om tre andra nyckelord:

  111. Mötet eller bemötandet-

  112. -förståelsen och kunskapen.

  113. Om jag vill söka mer kunskap...

  114. Om jag möter människor som skadar sig
    själva och behöver lära mig mer-

  115. -kan jag naturligtvis läsa din bok,
    men vad mer skulle du rekommendera?

  116. Jag tycker att man ska prata
    med människor som är drabbade.

  117. Gå till dem som själva har eller har
    haft ett självskadebeteende.

  118. Internetåldern gör det möjligt-

  119. -att söka bloggar på internet-

  120. -och söka kontakt med olika
    samtalsgrupper som finns på nätet.

  121. Anledningen är
    att man får förstahandsberättelser.

  122. Man kan läsa om självskadebeteende
    för att få en samlad bild-

  123. -men det är jätteviktigt att lyssna
    in dem som själva är drabbade.

  124. Du pratar om att risken är
    att man får fokus på problemet-

  125. -i stället för personen.

  126. Självskadebeteende...

  127. När nån upptäcker att det finns nån
    i en klass som skadar sig själv-

  128. -är det lätt att självskadebeteendet
    får mycket uppmärksamhet.

  129. Det skapar mycket oro både hos vuxna
    och andra ungdomar i samma grupp.

  130. Då lägger man jättemycket fokus
    på självskadebeteendet.

  131. Det handlar om hur personen får
    eller inte får skada sig själv-

  132. -hur man ska förebygga
    och hantera det.

  133. Då glömmer man lite
    att den som skadar sig själv-

  134. -är en tonåring eller en ung vuxen
    precis som alla andra-

  135. -med samma behov och drömmar
    som andra ungdomar.

  136. Ibland är det bra att fundera kring
    hur man förhåller sig till det.

  137. Möter jag personen
    som ett självskadebeteende-

  138. -eller som en ung människa
    som också har ett självskadebeteende?

  139. Det kan vara viktigt. Det är nåt
    som återkommer i intervjuerna.

  140. Det var en fördel med kyrkan.
    "Jag fick vara den jag är."

  141. Det var inte bara självskadebeteendet
    som stod i centrum-

  142. -eller att jag mådde dåligt.

  143. Hela jag fick plats,
    och det är jätteviktigt.

  144. Många som lyssnar undrar nog
    om man kan bli frisk.

  145. Ja, det kan man.

  146. De allra flesta blir fria och friska
    från sitt självskadebeteende.

  147. Det kan vara skönt att höra-

  148. -när larmrapporterna kommer
    om att våra unga mår psykiskt dåligt.

  149. Det gör förstås inte att vi
    ska förminska lidandet under tiden-

  150. -men det kan vara skönt att veta att
    de flesta blir fria från beteendet-

  151. -och kan leva ett gott liv sedan.

  152. Har du nåt exempel? Det finns
    flera metoder som man kan jobba med.

  153. Har du nåt exempel på vad man
    kan göra i sitt tillfrisknande?

  154. De nämner spännande saker
    som fjärilsprojekt och akutlådor.

  155. Att sluta med ett självskadebeteende-

  156. -måste anpassas efter den person
    som har självskadebeteendet.

  157. Jag får ofta mejl
    från personer som är drabbade-

  158. -där de berättar
    vad just de har testat.

  159. Flera stycken har en akutlåda.

  160. De har tagit en skokartong som de har
    målat eller slagit in i fint papper.

  161. I akutlådan har de lagt saker
    som gör dem glada-

  162. -eller som betyder nåt för dem.

  163. Den har använts som ett substitut när
    man har fått tankar om att skada sig-

  164. -och man vill bryta det negativa.

  165. Då kan man plocka fram sin akutlåda-

  166. -och kanske hitta foton och bli
    påmind om att livet har varit bättre.

  167. Man kan hitta ett brev från nån
    som man tycker om eller en långfilm.

  168. Det finns många romantiska komedier
    i akutlådor runt om i landet.

  169. Det kan få dig att må lite bra
    och skjuta självskadan framför dig.

  170. Det handlar inte om att det botar-

  171. -men när man får tankar
    på att skada sig-

  172. -kan det vara en metod
    för att hantera det.

  173. Du nämnde organisationer och nätet.

  174. Det finns några ideella föreningar-

  175. -som fungerar som stödföreningar
    och information och kunskap.

  176. Det finns dels föreningen SHEDO
    som jag var med och startade upp.

  177. De arbetar med att ge stöd vid
    självskadebeteende och ätstörningar.

  178. -Hur stavas det?
    -SHEDO.

  179. Vad är det en förkortning för?

  180. "Self Harm
    and Eating Disorders Organisation".

  181. Självskadebeteende
    och ätstörningars organisation.

  182. Om man söker på nätet
    hittar man många olika föreningar.

  183. Man får leta efter
    en inriktning som passar-

  184. -och vilka som har verksamhet
    där man bor.

  185. -Säg nåt om fjärilsprojektet!
    -Du vill att jag ska säga nåt om det.

  186. Det var en av tjejerna
    som jag intervjuade till boken.

  187. Hon berättade om fjärilsprojektet.

  188. Man skulle måla fjärilar på sin hud.

  189. När man fick tankar på att skada sig
    själv skulle man måla en fjäril.

  190. Man skulle vårda den där fjärilen
    och tänka-

  191. -att den motsvarade en person
    jag älskar eller som tycker om mig.

  192. Då blev det en motivation
    att inte skada sig själv.

  193. Om man skadade sig själv var man
    tvungen att plocka bort fjärilen.

  194. Det var ett sätt att komma ihåg att
    det finns människor som bryr sig-

  195. -som älskar mig och som inte vill
    att jag ska skada mig själv.

  196. -Det är ganska fint.
    -En bra bild att ha.

  197. Tjugo minuter går fort.

  198. Vad vill du skicka med oss härifrån?
    Vad ska vi ta med oss?

  199. Det är att det finns hopp när det
    handlar om självskadebeteende.

  200. Det går att bli frisk,
    och det går att vara ett bra stöd.

  201. Du behöver inte kunna allting.

  202. Du måste inte kunna rabbla statistik
    eller veta vilka metoder som är bra.

  203. Det handlar om att finnas
    för den som är drabbad-

  204. -att dela smärta, lidande
    och också dela vägen tillbaka-

  205. -att gör sånt som är roligt.
    Dela glädje också.

  206. Det är det viktigaste.

  207. -Tack, Thérèse.
    -Tack.

  208. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Möt mig som jag är

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Författaren Thérèse Eriksson berättar om självskadebeteende hos unga. Mellan högstadiet och gymnasiet har varannan till var tredje elev någon gång skadat sig själv. Utifrån sin bok "Möt mig som jag är", ger hon tips på hur vuxna kan bemöta ungdomar som har den här problematiken. Moderator: Maria Rödholm. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2014. Arrangörer: Libris förlag och Studieförbundet Bilda.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Kyrkan, Psykiatri, Psykiska sjukdomar, Självskadebeteende, Unga vuxna, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Att berätta om döden

Författaren och chefredaktören Pamela Andersson blev sjuk i cancer och höll på att dö. Nu har hon skrivit om tiden med sjukdomen. Hör henne samtala med författaren Lars H Gustavsson om döden. Inspelat den 26 september på Bokmässan 2014 i Göteborg. Arrangör: UR.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Den döende kommunismen

I "Den döende kommunismen" skildrar journalisten Wolfgang Hansson de avgörande ögonblicken som ledde fram till Berlinmurens fall 1989, samt hur vi än idag känner av följderna av händelsen. Intervjuare: John Chrispinsson. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Det otäcka könet

I Marcus Priftis bok "Det otäcka könet" får vi en analys om manlighetens myter, mekanismer och motsättningar. Författaren gör ett försök att sätta fingret på vad en riktig karl egentligen är. Intervjuare: John Chrispinsson. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Det perfekta skottet

Olavi Blomfjord var en av poliserna som sköt och grep massmördaren Mattias Flink i Falun den 11 juni 1994. I boken "Det perfekta skottet" berättar han om händelsen och hur den påverkade hans liv. Intervjuare: John Chrispinsson. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Gulfen

Bitte Hammargren är journalist och Mellanösternkännare. Hennes bok "Gulfen" handlar om staterna på den Arabiska halvön som på bara några årtionden har utvecklats till mäktiga energiproducenter. Intervjuare: Marika Griehsel. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Projekt perfekt

Ann Frisén är professor i psykologi vid Göteborgs universitet. Hennes bok "Projekt perfekt" tar upp den senaste forskningen kring kroppsuppfattning. Intervjuare: Hélène Benno. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En bok, en författare - Bilal - på slavrutten till Europa

Fabrizio Gatti är journalist. Boken "Bilal - på slavrutten till Europa" beskriver hur han antar identiteten som irakkurdisk flykting på en riskfylld resa mot ett nytt liv i Europa. Intervjuare: Hélène Benno. Inspelat på Svenska mässan i Göteborg under Bokmässan 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Svikna barn och trasig ungdom

I barn- och ungdomsböcker lever många unga karaktärer under svåra förhållanden. Föräldrar eller andra vuxna sviker och sveken ser ut att bli fler och vanligare. Författarna Lina Stoltz, Marta Söderberg, Christina Wahldén och förläggaren Erik Titusson samtalar om ämnet. Moderator: Åsa Warnqvist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Om konsten att översätta

Översättaren Johanna Svartström berättar om arbetet med att översätta boken "De gömda rummen" av Care Santos från spanska. Intervjuare: Marie-Caroline Biver. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2014. Arrangör: UR.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Riskkapitalism till vilket pris?

Samtal mellan journalisterna Carolina Neurath, Jan Almgren och Lotta Engzell om riskkapitalisternas manliga värld där en delägare kan tjäna 30 miljoner kronor årligen. Moderator: Anders Billing. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Norstedts och Weylers förlag.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Lena Andersson om romanfiguren Ester

Författaren Lena Andersson berättar om mottagandet av sin Augustprisbelönade roman Egenmäktigt förfarande. Hon berättar även om den fristående fortsättningen, Utan persolingt ansvar, och speciellt om huvudpersonen i de båda böckerna, Ester. Intervjuare: Marie-Caroline Biver. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: UR

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Identitet och nationalitet

Varför är det viktigt för vissa att kunna sätta nationalitetsstämpel på människor? Samtal med författarna Zulmir Bečević och Janne Teller. Moderator: Lena Sundström. Inspelat den 25 september på Bokmässan 2014 i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget och Alfabeta.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Författarskola för de yngsta

Pernilla Stalfelt är författare och museipedagog och hon samtalar här med förläggaren Moa Brunnberg om hur man kan frigöra barns berättarglädje med hjälp av bilder och teckningar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Rabén & Sjögren.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Ryslig spänning

Samtal mellan författarna Åsa Larsson och Magnus Nordin som alla skriver spänningslitteratur för unga läsare. Moderator: Agneta Edwards. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Berghs förlag, Bonnier Carlsen och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Om brasiliansk litteratur och fotboll

Författaren och översättaren Fredrik Ekelund berättar om brasiliansk litteratur och om fotbollslitteratur. Bland annat nämns författarna Michel Laub och Daniel Galera. Intervjuare: Marie-Caroline Biver. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2014. Arrangör: UR.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Makt, plast, gift och våra barn

Före detta generaldirektör för Kemikalieinspektionen Ethel Forsberg beskriver sambandet mellan ekonomiska intressen och de farliga kemikalierna i vardagen. Syntetiska kemikalier kan orsaka cancer, skada arvsmassa, ge allergier och störa hormonsystem. Intervjuare: Mattias Österlund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaI sängen med Anna

Nära dig

På helgerna hjälper Veronicas make Conny henne själv för att de ska får vara i fred. Hon njuter av deras sexliv trots förlamningen nedanför midjan.

Fråga oss