Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2014

UR Samtiden - Bokmässan 2014

Om UR Samtiden - Bokmässan 2014

Seminarier och föreläsningar från bokmässan i Göteborg. Inspelat den 25-28 september 2014.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2014 : Möt mig som jag ärDela
  1. Välkomna till miniseminariet
    "Möt mig som jag är".

  2. Vi ska samtala utifrån Thérèse
    Eriksson nya bok med samma namn-

  3. -som handlar om hur vuxna
    kan stötta unga som skadar sig själv.

  4. Det är möjligt
    att ni har sett Thérèse det senaste-

  5. -i morgonsoffor
    och i "Uppdrag Granskning".

  6. Då har det handlat om den tidigare
    boken, "Slutstation rättspsyk".

  7. Jag heter Maria Rödholm och jobbar
    på studieförbundet Bilda. Vem är du?

  8. Thérèse Eriksson, alltså.
    Jag är beteendevetare-

  9. -och har arbetat på olika sätt
    med självskadebeteende i flera år.

  10. Jag började i en ideell förening-

  11. -och har via studier och verksamhet
    som föreläsare ägnat mig åt det.

  12. Varför valde du att skriva boken?

  13. Självskadebeteende
    har ökat ganska mycket-

  14. -under de senaste 10-15 åren-

  15. -och kunskapen har inte hunnit med.

  16. Det har inte funnits
    många böcker om det på svenska.

  17. Eftersom jag själv
    har mycket kontakt med kyrkan-

  18. -och vet att kyrkan
    möter många unga som inte mår bra-

  19. -ville jag skriva en bok
    riktad åt kyrka-

  20. -och andra verksamheter
    som inte är behandlande.

  21. Även föräldrar, skola och kyrka
    träffar ungdomar som inte mår bra-

  22. -och behöver stöd
    i att känna att man gör rätt.

  23. I en av recensionerna jag läste
    hade de rubriken:

  24. "Till kyrkan behövs ingen remiss."
    Det var väl ett citat från dig?

  25. Det var nog ungefär det.

  26. En av personerna jag intervjuade
    sa det-

  27. -att det var så bra
    när man ville ha hjälp.

  28. Ska man söka till psykiatrin
    kan det vara lång väntetid-

  29. -men i kyrkan behöver man
    ingen remiss. Man kan bara ringa.

  30. Vad är självskadebeteende-

  31. -om man tittar på det som begrepp?
    Kan du rama in det?

  32. Självskadebeteende
    är än så länge ingen diagnos.

  33. Det för med sig att olika forskare
    och olika läkare-

  34. -kan tänka olika
    kring vad som är självskadebeteende.

  35. Det många tänker på
    när man hör ordet-

  36. -är människor som skadar sig
    avsiktligt, kanske skär sig-

  37. -och på nåt sätt gör illa sin kropp.

  38. Sedan finns det olika sätt
    att göra det på.

  39. Det är det man brukar prata om.

  40. -Varför skadar man sig själv?
    -Det är en väldigt stor fråga.

  41. Det varierar mycket, men man pratar
    om några skäl som är vanliga.

  42. Det ena är emotionsreglering,
    man försöker hantera känslor.

  43. Det är framförallt unga människor
    som lider av det-

  44. -där är det flest antal.

  45. När man är ung är det inte alltid
    så lätt att veta vad man känner.

  46. Är jag arg, ledsen
    eller kanske besviken?

  47. Då kan självskadorna var ett sätt
    att hantera sina känslor.

  48. En annan del kan vara kommunikation-

  49. -man vill uttrycka
    att man är arg eller ledsen-

  50. -och säga att man inte mår bra.

  51. Det kan vara svårt att hitta ord för
    "Jag behöver hjälp."

  52. Då kan det vara lättare
    att göra sig själv illa.

  53. Är det ett sätt att tala om
    att man behöver hjälp?

  54. Det kan det absolut vara.

  55. Du nämner att varannan eller var
    tredje elev på högstadiet skadar sig.

  56. Finns det nåt mönster
    i vem som drabbas?

  57. Statistik om självskadebeteende
    är ganska svårt-

  58. -eftersom man mäter olika saker.

  59. När man säger varannan högstadieelev
    låter det ju jättemycket.

  60. Man ska komma ihåg att de flesta bara
    har testat vid nåt enstaka tillfälle.

  61. Det är inte så många som har
    ett omfattande självskadebeteende.

  62. Det finns
    faktiskt inga jättetydliga mönster.

  63. Det drabbar både tjejer och killar,
    både äldre och lite yngre-

  64. -och personer
    från olika socioekonomisk bakgrund.

  65. Det tydliga mönstren
    finns inte riktigt.

  66. Hur kan jag upptäcka
    ett självskadebeteende i min närhet?

  67. Det kan tyvärr vara ganska svårt-

  68. -eftersom många som skadar sig själva
    inte vill eller vågar visa det.

  69. Det mest självklara
    är att man ser skadorna-

  70. -att personen
    har nån skada på kroppen-

  71. -antingen en som de försöker dölja-

  72. -eller att förklaringen till skadan
    känns lite underlig.

  73. Annars handlar det om att upptäcka
    psykisk ohälsa-

  74. -att personen inte verkar må så bra.

  75. Om jag anar att nån inte mår så bra,
    hur kan jag göra själv?

  76. Bland det viktigaste är att finnas
    kvar, att finnas för personen.

  77. Många berättar att omgivningen
    kan känna en rädsla och en osäkerhet.

  78. Man vet inte hur man ska göra.

  79. Då kan det viktigaste vara
    att vara den som står kvar-

  80. -som vågar ställa frågor
    som kanske känns obekväma-

  81. -som vågar lyssna in svaret
    och ta hand om svaret-

  82. -och som vågar dela det som är tungt.

  83. Ibland kan man inte läka eller lösa
    alla problem.

  84. Då kan det viktigaste vara
    att bara dela smärtan.

  85. Om jag ser att personen behöver
    mer stöd än vad jag kan erbjuda-

  86. -vad gör jag då?

  87. Man kan prata med den drabbade-

  88. -och höra om de vill ha hjälp
    att söka sig vidare inom vården.

  89. Man kan söka sig
    till ungdomsmottagning, elevhälsa-

  90. -primärvård eller vårdcentral.

  91. Det finns olika vårdgivare-

  92. -dit man som medmänniska
    kan följa med.

  93. Det finns också en del ideell
    verksamhet som ger mycket bra stöd-

  94. -som inte behandlar
    men som kan ge medmänskligt stöd.

  95. Det kan man hitta
    om man söker på internet.

  96. Det finns ett avsnitt i boken
    där du pratar om-

  97. -att ställa hjälpsamma frågor till
    nån som skadar sig själv. Vad är det?

  98. Kan du ge nåt exempel
    eller finns det nåt man ska undvika?

  99. De man har kommit fram till
    när man har forskat-

  100. -är att det är viktigt
    att inte ställa konfrontativa frågor.

  101. I stället för att säga
    "Varför gör du så här?"-

  102. -kan man säga: "Jag vill förstå.
    Vill du berätta för mig?"

  103. Visa att man som medvandrare inte
    förstår men har ett intresse av det.

  104. Då lägger man också...

  105. Då talar jag om du är viktig och att
    jag vill förstå dina upplevelser.

  106. Annars är det lätt
    att den som frågar-

  107. -utgår från att vara mer kunnig
    eller bättre vetande.

  108. Ha i stället
    ett mer förutsättningslöst samtal-

  109. -där man ber den som är drabbad
    att förklara och berätta.

  110. Du pratar om tre andra nyckelord:

  111. Mötet eller bemötandet-

  112. -förståelsen och kunskapen.

  113. Om jag vill söka mer kunskap...

  114. Om jag möter människor som skadar sig
    själva och behöver lära mig mer-

  115. -kan jag naturligtvis läsa din bok,
    men vad mer skulle du rekommendera?

  116. Jag tycker att man ska prata
    med människor som är drabbade.

  117. Gå till dem som själva har eller har
    haft ett självskadebeteende.

  118. Internetåldern gör det möjligt-

  119. -att söka bloggar på internet-

  120. -och söka kontakt med olika
    samtalsgrupper som finns på nätet.

  121. Anledningen är
    att man får förstahandsberättelser.

  122. Man kan läsa om självskadebeteende
    för att få en samlad bild-

  123. -men det är jätteviktigt att lyssna
    in dem som själva är drabbade.

  124. Du pratar om att risken är
    att man får fokus på problemet-

  125. -i stället för personen.

  126. Självskadebeteende...

  127. När nån upptäcker att det finns nån
    i en klass som skadar sig själv-

  128. -är det lätt att självskadebeteendet
    får mycket uppmärksamhet.

  129. Det skapar mycket oro både hos vuxna
    och andra ungdomar i samma grupp.

  130. Då lägger man jättemycket fokus
    på självskadebeteendet.

  131. Det handlar om hur personen får
    eller inte får skada sig själv-

  132. -hur man ska förebygga
    och hantera det.

  133. Då glömmer man lite
    att den som skadar sig själv-

  134. -är en tonåring eller en ung vuxen
    precis som alla andra-

  135. -med samma behov och drömmar
    som andra ungdomar.

  136. Ibland är det bra att fundera kring
    hur man förhåller sig till det.

  137. Möter jag personen
    som ett självskadebeteende-

  138. -eller som en ung människa
    som också har ett självskadebeteende?

  139. Det kan vara viktigt. Det är nåt
    som återkommer i intervjuerna.

  140. Det var en fördel med kyrkan.
    "Jag fick vara den jag är."

  141. Det var inte bara självskadebeteendet
    som stod i centrum-

  142. -eller att jag mådde dåligt.

  143. Hela jag fick plats,
    och det är jätteviktigt.

  144. Många som lyssnar undrar nog
    om man kan bli frisk.

  145. Ja, det kan man.

  146. De allra flesta blir fria och friska
    från sitt självskadebeteende.

  147. Det kan vara skönt att höra-

  148. -när larmrapporterna kommer
    om att våra unga mår psykiskt dåligt.

  149. Det gör förstås inte att vi
    ska förminska lidandet under tiden-

  150. -men det kan vara skönt att veta att
    de flesta blir fria från beteendet-

  151. -och kan leva ett gott liv sedan.

  152. Har du nåt exempel? Det finns
    flera metoder som man kan jobba med.

  153. Har du nåt exempel på vad man
    kan göra i sitt tillfrisknande?

  154. De nämner spännande saker
    som fjärilsprojekt och akutlådor.

  155. Att sluta med ett självskadebeteende-

  156. -måste anpassas efter den person
    som har självskadebeteendet.

  157. Jag får ofta mejl
    från personer som är drabbade-

  158. -där de berättar
    vad just de har testat.

  159. Flera stycken har en akutlåda.

  160. De har tagit en skokartong som de har
    målat eller slagit in i fint papper.

  161. I akutlådan har de lagt saker
    som gör dem glada-

  162. -eller som betyder nåt för dem.

  163. Den har använts som ett substitut när
    man har fått tankar om att skada sig-

  164. -och man vill bryta det negativa.

  165. Då kan man plocka fram sin akutlåda-

  166. -och kanske hitta foton och bli
    påmind om att livet har varit bättre.

  167. Man kan hitta ett brev från nån
    som man tycker om eller en långfilm.

  168. Det finns många romantiska komedier
    i akutlådor runt om i landet.

  169. Det kan få dig att må lite bra
    och skjuta självskadan framför dig.

  170. Det handlar inte om att det botar-

  171. -men när man får tankar
    på att skada sig-

  172. -kan det vara en metod
    för att hantera det.

  173. Du nämnde organisationer och nätet.

  174. Det finns några ideella föreningar-

  175. -som fungerar som stödföreningar
    och information och kunskap.

  176. Det finns dels föreningen SHEDO
    som jag var med och startade upp.

  177. De arbetar med att ge stöd vid
    självskadebeteende och ätstörningar.

  178. -Hur stavas det?
    -SHEDO.

  179. Vad är det en förkortning för?

  180. "Self Harm
    and Eating Disorders Organisation".

  181. Självskadebeteende
    och ätstörningars organisation.

  182. Om man söker på nätet
    hittar man många olika föreningar.

  183. Man får leta efter
    en inriktning som passar-

  184. -och vilka som har verksamhet
    där man bor.

  185. -Säg nåt om fjärilsprojektet!
    -Du vill att jag ska säga nåt om det.

  186. Det var en av tjejerna
    som jag intervjuade till boken.

  187. Hon berättade om fjärilsprojektet.

  188. Man skulle måla fjärilar på sin hud.

  189. När man fick tankar på att skada sig
    själv skulle man måla en fjäril.

  190. Man skulle vårda den där fjärilen
    och tänka-

  191. -att den motsvarade en person
    jag älskar eller som tycker om mig.

  192. Då blev det en motivation
    att inte skada sig själv.

  193. Om man skadade sig själv var man
    tvungen att plocka bort fjärilen.

  194. Det var ett sätt att komma ihåg att
    det finns människor som bryr sig-

  195. -som älskar mig och som inte vill
    att jag ska skada mig själv.

  196. -Det är ganska fint.
    -En bra bild att ha.

  197. Tjugo minuter går fort.

  198. Vad vill du skicka med oss härifrån?
    Vad ska vi ta med oss?

  199. Det är att det finns hopp när det
    handlar om självskadebeteende.

  200. Det går att bli frisk,
    och det går att vara ett bra stöd.

  201. Du behöver inte kunna allting.

  202. Du måste inte kunna rabbla statistik
    eller veta vilka metoder som är bra.

  203. Det handlar om att finnas
    för den som är drabbad-

  204. -att dela smärta, lidande
    och också dela vägen tillbaka-

  205. -att gör sånt som är roligt.
    Dela glädje också.

  206. Det är det viktigaste.

  207. -Tack, Thérèse.
    -Tack.

  208. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Möt mig som jag är

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Författaren Thérèse Eriksson berättar om självskadebeteende hos unga. Mellan högstadiet och gymnasiet har varannan till var tredje elev någon gång skadat sig själv. Utifrån sin bok "Möt mig som jag är", ger hon tips på hur vuxna kan bemöta ungdomar som har den här problematiken. Moderator: Maria Rödholm. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2014. Arrangörer: Libris förlag och Studieförbundet Bilda.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Kyrkan, Psykiatri, Psykiska sjukdomar, Självskadebeteende, Unga vuxna, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Svikna barn och trasig ungdom

I barn- och ungdomsböcker lever många unga karaktärer under svåra förhållanden. Föräldrar eller andra vuxna sviker och sveken ser ut att bli fler och vanligare. Författarna Lina Stoltz, Marta Söderberg, Christina Wahldén och förläggaren Erik Titusson samtalar om ämnet. Moderator: Åsa Warnqvist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Riskkapitalism till vilket pris?

Samtal mellan journalisterna Carolina Neurath, Jan Almgren och Lotta Engzell om riskkapitalisternas manliga värld där en delägare kan tjäna 30 miljoner kronor årligen. Moderator: Anders Billing. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Norstedts och Weylers förlag.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Identitet och nationalitet

Varför är det viktigt för vissa att kunna sätta nationalitetsstämpel på människor? Samtal med författarna Zulmir Bečević och Janne Teller. Moderator: Lena Sundström. Inspelat den 25 september på Bokmässan 2014 i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget och Alfabeta.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Ryslig spänning

Samtal mellan författarna Åsa Larsson och Magnus Nordin som alla skriver spänningslitteratur för unga läsare. Moderator: Agneta Edwards. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Berghs förlag, Bonnier Carlsen och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Lägg undan mobilen och läs

Hur kan vi hjälpa barn och unga att läsa och skriva? Samtal om Berättarministeriets metoder och hur en skrivarkurs kan genomföras. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Sven Hagströmer, Martin Widmark, Johan Unenge och Melis Yorulmaz. Moderator: Bodil Unenge. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Bonnierförlagen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Den konstnärliga bilderboken

Samtal mellan författare och illustratörer om vikten av att våga experimentera och utveckla det konstnärliga uttrycket i bilderböcker. Medverkande: Per Gustavsson, Anna Höglund och Ulf Stark. Moderator: Agneta Edwards. Inspelat den 25 september på Bokmässan 2014. Arrangör: Natur & Kultur, Bonnier Carlsen och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Global migration och nationalism

Tre författare i samtal om nationalstaten, nationalism, antirasism och migrations- och integrationspolitik. Medverkande: Erik de la Reguera, Kristina Ohlsson och Lawen Mohtadi. Moderator: Björn Wiman. Inspelat den 25 september på Bokmässan 2014. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur, och Piratförlaget.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

E-bokens fram- och baksida

Många framhåller e-bokens positiva sidor, men det talas inte lika mycket om nackdelarna. Med Ann Steiner, forskare, Kristina Ahlinder, Svenska Förläggarföreningen, Gunnel Stjernvall, Kungliga biblioteket, och Katarina Dorbell, Barnens bibliotek. Moderator: Signe Westin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangörer: Kulturrådet och Kungliga biblioteket.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Botar tillväxt fattigdom?

I boken ”De fattigas manifest” ifrågasätter prästen Francisco van der Hoff Boersma tillväxt som en självreglerande väg till ett bättre liv för alla. Han samtalar med Anna Borgeryd, författare och företagare, samt generaldirektören Per Molander. Moderator: Kenneth Hermele. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangörer: Se människan/Svenska kyrkan, Sackeus och Weyler förlag.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Förlåtelse och försoning

Kan allting förlåtas? Desmond Tutu och hans dotter Mpho har skrivit boken "Förlåtelse - den fyrfaldiga vägen till helande för oss och vår värld". Tillsammans med tidigare ärkebiskopen KG Hammar diskuterar de hur man uppnår förlåtelse och försoning. Inspelat den 26 september 2014 på Bokmässan i Göteborg. Arrangörer: Libris och Se människan/Svenska kyrkan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Det ser PG Gyllenhammar och Ingvar Carlsson

Ingvar Carlsson och Pehr G Gyllenhammar har som få andra haft inflytande över det svenska samhället. I var sin bok har de nu gett sin syn på samhället och sakernas tillstånd. De möts i ett samtal med journalisten Björn af Kleen. Inspelat den 26 september 2014 på Bokmässan i Göteborg. Arrangörer: Albert Bonniers förlag och Norstedts.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Kärlek, pengar och svek

Författaren Klas Östergrens nya roman "Twist" handlar om bland annat kärlek, pengar och svek. Tre teman som påstås ingå i de romaner som räknas till stor romankonst. Här samtalar han med Yukiko Duke. Inspelat den 26 september 2014 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Tove Jansson 100 år

Vem var egentligen Tove Jansson? Bakom rollen som Muminförfattare finns så mycket mer. Tove Janssons släkting Sophia Jansson, författaren Sara Bergmark Elfgren och litteraturprofessor Boel Westin samtalar med förläggaren Helen Svensson. Moderator: Janina Orlov. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangörer: Schildts & Söderströms, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Människan bakom gasmasken

Hur påverkades den enskilda människan av första världskriget? Historikern och författaren Peter Englund pratar om sin bok ”Stridens skönhet och sorg” med fotografen Nils Fabiansson och författaren Maja Hagerman. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangör: Natur & Kultur och Norstedts.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Flickbilden i fantasy

Kvinnliga huvudpersoner är vanliga i den nya ungdomsfantasyn. Men hur har kvinnobilden förändrats i fantasylitteraturen? Samtal med författarna Sara Bergmark Elfgren, Maria Turtschaninoff och Mats Strandberg. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat 27 september 2014 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Berghs förlag, Rabén & Sjögren och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Mor och dotter - en galen relation?

Författaren Lotta Lundberg och författaren och läkarstudenten Negar Naseh samtalar om mor och dotter-relationer och om psykisk sjukdom. De samtalar om hur man med hjälp av språket levandegör både det sjuka och det friska. Moderator: Nina Eidem. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 26 september 2014. Arrangör: Natur & Kultur.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Jag vill vara Norton igen

Behandlingen av leukemi bland barn har kommit långt och idag ser statistiken god ut. Många blir fria från själva cancern. Men biverkningarna av behandlingen kan leda till nya, svåra sjukdomar. 13-åriga Norton är en av dem som blivit fri från cancern men som efter benmärgstransplantationen drabbades av GVHD, en reaktion som slog hårt mot flera viktiga organ. När lungkapaciteten sjönk till halvfart var fotboll och ishockey inte längre att tänka på. Då blev gaming räddningen och genom onlinespel kan han fortsätta ha kontakt med sina kompisar.

Fråga oss