Titta

UR Samtiden - Människans natur 2014

UR Samtiden - Människans natur 2014

Om UR Samtiden - Människans natur 2014

Föreläsningar från Människans natur 2014. Ekonomer, biskopar och grisbönder reflekterar över människans natur, hälsa och tillväxt. Inspelat i Båstad 31 juli 2014. Arrangör: Antonia Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och utveckling.

Till första programmet

UR Samtiden - Människans natur 2014: Tillväxtens mognadDela
  1. Tack så mycket. Allt liv vill växa-

  2. -och bli till.

  3. Så tillväxt är livets signatur.

  4. Då kan man undra:
    Varför har tillväxt blivit så...

  5. ...omstritt? Så ekonomiserat?

  6. Varför väcker det så mycket debatt-

  7. -när det är det mest naturliga?

  8. I alla fall är det min upplevelse
    att det gör det.

  9. För två år sen skrev jag en artikel
    i "Sydsvenskan" med rubriken:

  10. "Sverige har ett debattklimat
    om religion"-

  11. -som inte gagnar tillväxt."

  12. Jag hade valt rubriken
    väldigt medvetet-

  13. -för att locka vissa lyssnare.

  14. Naturligtvis väckte den debatt,
    och kritiken kom.

  15. Dels var det såna som sa: "Religion
    ska vara tyst och inte säga nåt."

  16. "Det ska vi inte tala om.
    Det är privat och mot vetenskap."

  17. Sen var det också en kritik
    som kom från...

  18. ...säg, den kristna vänstern, som sa:

  19. "Vänta lite. Du ska väl inte ta
    ordet 'tillväxt' i din mun."

  20. "Det är lika med kapitalism."

  21. I kristendomen finns det alltid
    en viss kapitalism-kritik.

  22. Det måste göra det.

  23. Jag fann mig tvingad att svara:
    "Visst kan det vara så"-

  24. -"men jag vägrar att ge ekonomin"-

  25. -"ensamrätt till ordet 'tillväxt'."

  26. Vi måste återerövra
    hela bredden av ordet.

  27. I våras skrev jag och mina kolleger-

  28. -ett biskopsbrev om klimatet.

  29. Det finns på nätet
    på svenska och "in English".

  30. I det här biskopsbrevet om klimatet,
    det är ganska mycket i det-

  31. -men vi kom inte omkring
    att säga nåt om tillväxt-

  32. -och diskutera
    vårt beroende av tillväxt.

  33. Det är inte tillväxt i sig
    som är klimatets problem-

  34. -utan naturligtvis
    tillväxtens innehåll, som är viktigt.

  35. Vi kan inte göra annat
    än att ställa det-

  36. -i ett globalt rättviseperspektiv.

  37. Även det väcker debatt
    och även kritik.

  38. Kanske några av er läst ledaren
    i söndagens "Svenskan"?

  39. Den var en frontalattack
    mot denna lilla skrift-

  40. -och fick fram att det bara var
    politik i stället för teologi-

  41. -vilket inte är sant. Då kom kritiken
    plötsligt från den kristna högern.

  42. De säger
    att så fort man talar om tillväxt-

  43. -så är man
    arrogant, västerländsk och "vänster"-

  44. -och raljerar över
    de fattiga som behöver tillväxt-

  45. -för att få en dräglig tillvaro.

  46. Tillväxtbegreppet
    polariserar uppenbarligen i vår tid.

  47. För några månader sen
    var jag på en näringslivsgala.

  48. Där hade jag väldigt kort tid på mig.

  49. Jag klämde ur mig:

  50. "Varje ansvarig företagsledare
    i vår tid vet"-

  51. -"att tillväxt inte bara
    stavas 'pengar'"-

  52. -"utan stavas 'hållbarhet'."

  53. "Ekonomisk, ekologisk"-

  54. -"social och andlig."

  55. Då blev det applåd,
    och då finns det gott hopp om att se-

  56. -att vi är bortom
    polariseringen av tillväxtbegreppet.

  57. Vi kan återerövra det i sin helhet.

  58. Tillväxt behöver vi,
    och tillväxt är både yttre och inre.

  59. Om ni, nu under semestertiden,
    har råkat gå in i en kyrka-

  60. -har ni kanske sett att tyget
    som hänger från predikstolen-

  61. -det ser annorlunda ut än så här-
    och från altaret, är grönt.

  62. Ungefär lika grönt som bakgrunden var
    här innan, på skärmen.

  63. Grönt är tillväxtens färg.

  64. Det är ganska mycket djup psykologi
    i de liturgiska färgerna i kyrkan.

  65. Den längsta perioden på året
    är det den gröna färgen-

  66. -som påminner människan
    om tillväxtens nödvändighet.

  67. Det är pedagogik, lärande
    och mycket övning i detta.

  68. Ett stråk som går igenom
    den kristna traditionen-

  69. -och inte bara den kristna,
    är tanken "ora et labora".

  70. Be och arbeta.

  71. Man kan översätta det med
    "fundera, reflektera och arbeta."

  72. Reflektera och skapa.

  73. Vad är tillväxtens mål?
    Vad är mål för hela den där övningen?

  74. Man kan dels ta det som att det är-

  75. -det som Bibeln kallar
    "andens nio frukter".

  76. Och vad är det?
    Det är tre gånger tre:

  77. Kärlek, glädje och frid.

  78. Tålamod, vänlighet och godhet.

  79. Trofasthet, ödmjukhet
    och självbehärskning.

  80. Bara det är ganska mycket stoff
    för att både be och arbeta.

  81. Men vad är målet?
    Är det perfektionism?

  82. Det ligger i oss
    att vi har en stävan efter-

  83. -att det ska bli perfekt.

  84. Allt som går under namnet
    "transhumanism"-

  85. -som vill
    utöka mänsklig livslängd till...

  86. Vi vet inte hur långt.

  87. Att använda teknologi-

  88. -för att förbättra
    detta att vara människa.

  89. Det kan vara ett sätt
    att vilja bli perfekt.

  90. Att vilja lura döden så länge
    som möjligt, att undvika döden.

  91. Samtidigt som det tillhör
    vår mänskliga växt-

  92. -att faktiskt förhålla oss till
    den dödslängtan vi har.

  93. Å ena sidan säger man-

  94. -att det att vi vet att vi alla är
    dödliga får oss att växa med besked.

  95. Det får oss skapa all denna kultur.

  96. Samtidigt...
    Att veta att vi inte skulle dö-

  97. -är nåt som plågat mänskligheten.

  98. Det finns motivet av Ahasverus,
    den vandrande juden som inte kan dö.

  99. Det är nåt väldigt förskräckligt.

  100. Jag tror att vi måste se tillväxt
    som en dragkamp-

  101. -mellan å ena sidan strävan efter
    perfektion, och å andra sidan-

  102. -att förhålla sig till svagheten,
    sårbarheten, dödligheten.

  103. Det är där vår kreativitet ligger-

  104. -och också grogrunden till
    teknologisk och ekonomisk utveckling.

  105. Det är när våra idéer
    om det perfekta-

  106. -och den upplevda sårbarheten-

  107. -så att säga
    "rub shoulders" med varandra...

  108. Det är då kreativiteten uppstår.

  109. Det tror jag, som kristen,
    är starkt förkroppsligat-

  110. -i det som sker i dopets rit.

  111. Jag kanske blev inspirerad av den här
    jätteskålen, nästan som en dopskål.

  112. När en människa döps
    är det en rit som säger:

  113. "Vi döps in i samhörighet med Jesus,
    som har dött och blivit levande."

  114. Det är död och liv i förening.

  115. Med orden
    som en av 1900-talets stora poeter-

  116. -i vår svenska psalmskatt, Anders
    Frostensson, har skrivit i en psalm:

  117. "Våga vara den du i Kristus är."

  118. Alltså livet i dopet för en kristen.

  119. "Den i hans tanke, den i hans kärlek,
    den i hans ögas eviga ljus du är."

  120. Vad betyder det?
    I sista versen säger han:

  121. "Redan är du den du en gång ska bli:"

  122. "Dömd och benådad,
    död och uppstånden, älskad"-

  123. -"och ett
    med honom som gjort dig fri."

  124. Här finns alltså
    det medvetna bejakandet av både...

  125. ...strävan efter fullkomligheten
    och bejakandet av sårbarheten.

  126. Och tanken är: Där vi kan se det,
    och hitta nån sorts frid i det-

  127. -där frigör vi de här krafterna,
    att växa och mogna som människor-

  128. -så att vi kan odla
    en anständighetens kultur.

  129. Man kan väl säga
    att tillväxtens mål är inte-

  130. -att bli perfekt, att bli som Gud.

  131. Tillväxtens mål är faktiskt
    att bli människa, helt och fullt.

  132. Att bli människa helt och fullt.

  133. Och vad innebär det?

  134. Jo, det finns ju en berättelse
    i början av den bibliska traditionen-

  135. -som kallas för
    "syndafallsberättelsen".

  136. För mig har den mer och mer-

  137. -blivit en berättelse, faktiskt,
    där detta sker:

  138. Övergivandet av drömmen
    att vara som Gud-

  139. -men uppdraget och löftet
    att bli just människa.

  140. Det blir man bara till priset av att
    inte bara ha grundkunskap om livet-

  141. -utan även avgrundskunskap.

  142. Att man har vågat blicka in
    i de avgrunder som öppnar sig-

  143. -när vi konfronteras med
    de valmöjligheter vi har i livet-

  144. -och våga se dem
    utifrån den grundtrygghet-

  145. -man har funnit
    när man har vuxit en del.

  146. Så att bli människa fullt ut-

  147. -är inte att optimera och maximera.

  148. Det är inte att optimera förmågan,
    det är inte att maximera information.

  149. Utan det är att fullt ut leva
    i kommunikation, i relation.

  150. Till sist så är vi människor,
    tror jag-

  151. -som tillväxtvarelser
    relationsvarelser.

  152. Det är i duet som vi utvecklas.

  153. Det är inte bara duet framför mig,
    utan det som är inom mig-

  154. -det är resten av skapelsen
    och det är inte minst också Gud.

  155. Tack så mycket.

  156. Tack, ärkebiskopen. Vi återkommer
    om en liten stund till dig.

  157. Först ska vi lyssna på fler
    reflektioner om den yttre tillväxten.

  158. Välkommen Thomas Frostberg,
    ekonomiredaktör på "Sydsvenskan".

  159. Tack. De som tror
    att jag ska vända på det här-

  160. -och förklara allt kring optimering
    och effektivisering, blir besvikna.

  161. Jag har bevakat näringslivet
    de senaste 10-15 åren-

  162. -i Skåne och Silicon Valley.

  163. Det som triggar mig, snarare än
    börskurser och maximering av vinster-

  164. -är att förstå vad som händer
    i bolag och i näringslivet-

  165. -hos de individer
    som driver företag och startar bolag-

  166. -och som vill nåt mer än bara en
    börsnotering och en vinstmaximering.

  167. Det har också fått mig att se
    djupare perspektiv om hållbarhet-

  168. -men att också titta på nåt
    jag skriver en bok om: filantropi.

  169. Många entreprenörer har filantropiska
    engagemang parallellt med det de gör.

  170. Det finns ett större djup.
    Jag ska ta er med på en resa-

  171. -som börjar i Peking på jakt efter
    en taxi, för några veckor sen-

  172. -och vidare fram till en del
    av kapitalet vi kanske glömmer-

  173. -nämligen förtroendekapitalet.

  174. För ganska precis två veckor sen-

  175. -så stod jag och min sambo
    Marie-Louise, som sitter i publiken-

  176. -vid en tunnelbanestation
    mitt i Peking.

  177. Vi ville inte bidra mer än nödvändigt
    till smogen.

  178. Vi tog snabbtåget in
    och tänkte ta taxi den sista biten.

  179. Det kanske var ett felbeslut,
    hållbart eller inte.

  180. Det var omöjligt att få taxibilar
    att stanna för en västerlänning.

  181. De som stannade krävde
    lika mycket som det hade kostat-

  182. -att åka hela vägen
    från flygplatsen till hotellet.

  183. Känslan av att vi blev blåsta
    väckte en sorts motsträvighet.

  184. Vi hade haft råd att betala,
    men det skulle inte gå till så här.

  185. När vi visade att vi visste vad det
    borde kosta så stack taxibilarna.

  186. Vi upplevde hur förtroendet mellan
    oss konsumenter och taxichaufförerna-

  187. -var fullständigt eroderat.

  188. Ända tills en man
    kliver ur sin taxi och säger:

  189. "Följ med mig. Det här är oförskämt.
    Vi kineser är inte så här."

  190. Vi fick åka med honom på ordinarie
    taxa och fick dessutom inte betala.

  191. Han bidrog till att återupprätta
    förtroendet i början på vår semester.

  192. Det fascinerande var
    när vi checkade in på hotellet.

  193. I Asien får man ofta en lapp så man
    ska hitta tillbaka till hotellet.

  194. Här hade de kompletterat den med
    instruktioner på kinesiska. Det stod:

  195. "Var medveten om att du är på väg
    in i en taxi. Notera taxinumret."

  196. "Se till att de slår på taxametern."

  197. "Här är numret till taximyndigheten
    i Peking, om ni får problem."

  198. Instruktionen var inte riktad
    till mig, då den var på kinesiska.

  199. Jag skulle använda den
    som nån typ av hot i förhandlingen.

  200. Vilket bara bekräftade misstroendet-

  201. -och hur förstörd den branschen var.

  202. Några dagar
    efter att vi lämnade Peking-

  203. -så etablerade sig en ny tjänst där:
    Uber.

  204. Det är en privat taxiverksamhet-

  205. -där man gör sina privatbilar
    till tillfälliga taxibilar.

  206. Den kinesiska taxi-ekonomin
    utmanas från ett helt nytt håll.

  207. En del har kanske stött på Uber.

  208. Det är spännande att man kan åka med
    en privatperson i stället för taxi.

  209. Men när Uber nyligen tog in
    nya pengar i en emission-

  210. -så värderades de till
    sjutton miljarder dollar-

  211. -vilket är mer än traditionella
    biluthyrningsföretag som Hertz.

  212. Om det är hållbart vet jag inte. Det
    känns lite "bubbelekonomi" över det-

  213. -men det väcker ändå ett perspektiv.

  214. Det handlar inte bara om
    skalan eller volymen i detta.

  215. Man rider på en trend eller våg-

  216. -av att i stället för att äga
    så kan vi dela, låna och hyra.

  217. Inte bara på traditionellt sätt,
    som att gå till biluthyrningen-

  218. -utan vi lånar av varandra direkt,
    privatperson till privatperson.

  219. Nåt som blivit enklare genom Internet
    att hitta.

  220. Där bolag som Uber, men även Airbnb
    som vi ska höra mer om senare i dag-

  221. -tar tillfället i akt
    att mäkla kontakten-

  222. -och skapa en relation mellan två
    personer som inte hade den kontakten.

  223. Nån har en tom lägenhet.
    Nån behöver en lägenhet i den staden.

  224. Varför inte hitta en matchning?

  225. Nån har inte hund men vill umgås
    med en. Nån vill låna ut sin hund.

  226. Många tjänster bygger på detta
    och framför allt på förtroende.

  227. Det är poängen som gått förlorad,
    när man tittar på Airbnb och Uber.

  228. Förtroendekapitalet de förmedlar
    är en del av poängen.

  229. Airbnb, bara kort. Senaste
    uppdaterade siffran på deras sajt:

  230. 800 000 boenden runt om
    i över 190 länder finns att tillgå.

  231. Det är mer än stora hotellkedjor
    som Hilton och Mariott erbjuder.

  232. Hilton finns i hälften så många
    länder och har något färre boenden.

  233. Man kan hyra slott via Airbnb. De har
    "specialfeatures" som man bjuder in-

  234. -som kanske normalt inte hyrs ut.

  235. Ett bolag i Lund, Terranet-

  236. -förhandlar med
    flera globala mobiltillverkare-

  237. -om att bygga in mjukvara
    i deras telefoner.

  238. Inte en app,
    utan att den ligger i telefonen.

  239. När ni befinner er utanför täckning-

  240. -men det finns en annan telefon
    inom räckvidd, som har täckning-

  241. -så blir deras telefon
    både mottagare och sändare.

  242. Den blir som en vandrande basstation.
    Man hoppar via deras telefon.

  243. Det bygger på att jag vill låna ut
    lite av mitt batteri och min lina.

  244. Det är inte hokuspokus.

  245. De har jobbat med det länge,
    och det förväntas lanseras nästa år.

  246. Det väcker tanken om hur vi delar
    vår tillgång till mobilitet.

  247. Om man gör en historisk återblick
    måste vi gå till pre-industriell tid-

  248. -för att hitta nåt liknande läge
    av personligt förtroende.

  249. Man gjorde affärer öga mot öga,
    och visste:

  250. Blåser du mig blir det ingen affär,
    och samma om jag blåser dig.

  251. Det hade för- och nackdelar-

  252. -men man hade kontroll på
    vilka man gjorde affärer med.

  253. Sedan började man flytta in till
    städer och göra affärer med bolag-

  254. -och det blev en ansiktslös relation.
    I stället kom det regler och lagar.

  255. Man litade på
    att myndigheter hade koll.

  256. Man litade på att företag åtminstone
    tog risken att kontrolleras-

  257. -eller få lappar,
    om man var taxichaufför.

  258. Det saknades förtroende. Man byggde
    andra sätt för att ersätta det.

  259. Spaningen här är
    att vi är på väg in i nåt-

  260. -där förtroendekapitalet spelar
    en större roll i nya affärsmodeller.

  261. Entreprenörer vaknar upp:
    "Här kan jag hitta nåt"-

  262. -"som handlar om att mäkla
    mellan dem som sitter på tillgångar."

  263. Det måste inte vara
    kapitalinvesteringar längre.

  264. Man bygger inte hotell, utan samlar
    de privatbostäder som finns.

  265. Man köper inte in en bilflotta,
    utan samlar de bilar som finns-

  266. -och ofta står tomma,
    och försöker få nåt att hända.

  267. Vi pratar om hållbarhet.

  268. Där finns möjlighet till fortsatt
    tillväxt och möjlighet att resa-

  269. -samtidigt som vi konsumerar resurser
    som inte innebär nya investeringar.

  270. Funkar det där?

  271. Bara för att ta ett exempel.

  272. En verksamhet där man hyr ut bilen
    började med att man hade kortläsare.

  273. Det blev för dyrt att alla som hyrde
    skulle hitta en bil och läsa av kort.

  274. I stället fick man träffas
    och lämna över nyckeln.

  275. Det var en effektivare affärsmodell-

  276. -men man såg också att antalet
    skadeanmälningar genast minskade.

  277. När du vet vem du lånar av lämnar du
    tillbaka den i ett schyst skick.

  278. Fascinerande. Det var närmast
    en slump att de upptäckte det.

  279. Jag vill avrunda med att säga:

  280. Att vara mäklare
    av bostäder, bilar eller hundar-

  281. -är inte det intressantaste, utan
    det är att man mäklar förtroende-

  282. -mellan folk
    som tidigare inte möttes.

  283. Det förflyttar ner både ansvar
    och möjligheter på individen.

  284. Vi alla kan fundera på:

  285. Vad har jag som jag vill låna ut,
    hyra ut eller dela med mig av?

  286. Och vem vågar jag släppa in?

  287. Där landar vi i en spännande fråga
    om vilka vi är-

  288. -och hur vi bidrar till tillväxt,
    och hållbar tillväxt.

  289. Tack.

  290. Då ber jag att få tillbaka
    ärkebiskopen också.

  291. Antje, yes.

  292. Nu har vi tid för att reflektera
    över detta som har sagts.

  293. Jag sitter på en höbal
    för första gången i mitt liv.

  294. -Det är lite gungigt.
    -Men ganska skönt, faktiskt.

  295. Om ni har såna här resurser
    är det onödigt med trädgårdsmöbler.

  296. Jag har så många frågor så jag vet
    nästan inte var jag ska börja.

  297. Jag börjar hos Antje.
    Stämmer det, skulle du säga-

  298. -att det finns ett växande intresse
    för andliga frågor-

  299. -och avspeglas det i nåt ni kan mäta-

  300. -till exempel besök i Svenska kyrkan?

  301. Det finns definitivt ett tilltagande
    intresse för andliga frågor.

  302. Om man nu definierar det
    som ett existentiellt intresse.

  303. Samtidigt kombineras det i vår tid
    med en stark individualism-

  304. -som har med sig en skepsis
    mot institutionaliserade lösningar.

  305. Mycket av den andligheten
    går förbi de etablerade kanalerna-

  306. -vilket jag har förståelse för,
    men det är också ineffektivt-

  307. -för då gräver man av de flöden av
    visdom som ackumulerats under åren.

  308. Att bortse från dem
    är egentligen ganska dumt.

  309. Jag vill tillägga: Du frågade
    om vi ser det i statistiken?

  310. Vi ser det inte i
    gudstjänststatistiken-

  311. -men däremot i statistiken över tända
    ljus i kyrkorna. Det har ökat mycket.

  312. Det känns för mig, utifrån
    att ha läst tidningarna och så-

  313. -att kyrkan har en större roll i
    det offentliga samtalet än på länge.

  314. Man kan tänka sig-

  315. -att mandatet att få ta den platsen
    och de ställningstagandena-

  316. -skulle komma från en sorts massa.

  317. Ett antal,
    inte medlemmar utan praktiserande.

  318. Jag har en känsla av
    att det är ett moraliskt mandat.

  319. Att man över huvud taget talar om
    värderingar där få aktörer gör det-

  320. -ger en väldigt stor röst.

  321. Ja, det är klart. Det har svängt
    egentligen ganska fort.

  322. På 80-talet var det många aktörer
    i samhället som sa-

  323. -att religion
    håller på att försvinna.

  324. "Journalister behöver inte veta nåt
    om religion om 20 år."

  325. Det har blivit tvärt om.

  326. Det säger nåt
    om den nöd som präglar vår tid.

  327. Häromdagen kom det nya siffror
    om att självmorden bland unga ökar.

  328. Det finns många orsaker.

  329. En är att det finns en existentiell
    valhänthet, en existentiell nöd.

  330. Hur hanterar man den?

  331. Jo, delvis genom att få ett språk
    för att hantera den.

  332. Det språket är oftast religiöst.

  333. Jag vill att människor
    får tillgång till bönens språk.

  334. Till klagans, jublets
    och lovsångens språk.

  335. Det är en del av att bli människa,
    fullt ut.

  336. Thomas, tror du att desperationen-

  337. -efter sann kontakt,
    mening och sammanhang-

  338. -kan sägas vara kopplad till
    de nya affärsmodellerna du talar om?

  339. Jag tror, precis som Antje,
    att man söker nåt djupare.

  340. Det kan kanaliseras i tro
    eller andra engagemang.

  341. Har man bakat surdegslimpor
    och gjort alla hipster-grejer-

  342. -kan det börja kännas lite tomt.

  343. Vad kommer sen? Jag tror att tro och
    andlighet kan bli nästa hipster-grej.

  344. Om man nu ska ha
    en spaning på det temat.

  345. Det väcker många spännande tankar.

  346. Jag ser det när jag intervjuar folk
    jag mött i näringslivet i flera år-

  347. -som har byggt framgångsrika bolag
    och har lyckats på alla sätt.

  348. Det känns som att det inte räcker.
    De vill nånting mer.

  349. Det kanaliseras ofta
    i filantropiska engagemang.

  350. Det är lätt att tro
    att det är för att putsa på fasaden-

  351. -men jag har rest med några av dem,
    och ser djupet i deras engagemang.

  352. När man inte bara gör en intervju,
    utan är med en vecka i deras projekt-

  353. -ser man hur djupt det är. Det finns
    en ärlig vilja att göra nånting mer.

  354. Man är inte nöjd med att dö
    med mest pengar på banken.

  355. Det är viktigt att de berättelserna
    delas, eftersom berättelsen ofta är-

  356. -att det finns banor för framgång.
    Når man fram ska man vara lycklig.

  357. De som stigit in i templet
    och inser att det är tomt...

  358. Man vill att de ska säga det-

  359. -så att de på andra trappsteget
    kan välja bättre från början.

  360. Eller åtminstone välja nåt
    som känns meningsfullt.

  361. Antje nämnde
    "en anständighetens kultur".

  362. Om du på ekonomisidorna
    skriver om den, får du sparken då?

  363. Det hoppas jag inte.
    Det hade väl varit oanständigt.

  364. Jag tror att vi vridit bevakningen
    och inte minst mina krönikor-

  365. -lite mer åt det hållet.
    Mot de djupare perspektiven.

  366. Det innebär inte att alla människor
    i näringslivet vill gott. Tvärt om.

  367. Det finns mycket "bad people"
    man ska akta sig för.

  368. Många har tröttnat på det och känner
    att man dras med i en svartmålning.

  369. Många av de yngre entreprenörerna
    som startar bolag gör det sällan...

  370. Visst, man drömmer om att sälja
    bolaget till Google eller Apple-

  371. -men det är sällan syftet.
    Man vill ändra på nåt.

  372. Man gör det
    med en affärsmetod och ett bolag-

  373. -där man tidigare engagerade sig i
    kyrkan eller ideella organisationer.

  374. De värden som kallas
    samhällsentreprenörskap flyter ihop.

  375. Det är bra och intressant och viktigt
    att hålla koll på.

  376. De amerikanska kyrkorna
    var långt framme-

  377. -i CSR-revolutionen, alltså
    "Corporate Social Responsibility"-

  378. -eftersom kyrkor
    förvaltar ekonomiska tillgångar.

  379. Vi vet att Svenska kyrkan
    är långt framme i klimatfrågan.

  380. Möter kyrkan de andra
    finansiella aktörerna i de termerna?

  381. Går kyrkans representanter
    på bolagsstämmor-

  382. -och tar aktiva äganderoller?

  383. När man säger "kyrkan"
    tror man att det är proffsen-

  384. -men kyrkan är ju alla medlemmar.

  385. Hur de lever ut sina värderingar och
    sin övertygelse har vi inte koll på.

  386. När det gäller
    kyrkans finansstrategier...

  387. Det har diskuterats
    hur man gör med aktieinnehav.

  388. Ska man hålla sina fingrar ifrån
    bolag man tycker är kontroversiella?

  389. Eller ska vi ta vårt ägaransvar
    och försöka påverka?

  390. Man har valt det senare.

  391. Det finns också en strikt policy att
    "såna företag investerar vi inte i"-

  392. -men där vi investerar
    vill vi ta ägaransvar och påverka.

  393. Vi kan inte säga att vi bygger kyrkan
    som ett rent rum-

  394. -där man inte gör fingrarna smutsiga,
    utan vi vet att-

  395. -att vara människa betyder också att
    bli skyldig och skitig om händerna.

  396. Vi vet att vi har nåt som renar oss
    och gör att vi får börja om igen.

  397. Då måste vi praktisera det också
    i det ekonomiska livet. En utmaning!

  398. Det är också inspirerande
    för mig som företagare.

  399. Det är ju den företagaren
    eller ägaren man vill vara, alltid.

  400. Det pratas mycket om transparens
    i det privata näringslivet.

  401. Det är kanske inte nåt moraliskt
    initiativ från näringslivet-

  402. -utan mer att det inte går
    att hålla några hemligheter längre.

  403. Ändå blir företag fast
    för ljug och fusk.

  404. Det är säkert systemiska problem-

  405. -eller de där enstaka svarta fåren
    som är ansvariga för det.

  406. Men varför håller man på så?
    Tror de att man kan komma undan?

  407. De tror nog det. Det finns ännu
    mycket okunskap i de här frågorna.

  408. Här är ett smart gäng,
    som är intresserade och insatta.

  409. Jag hade statssekreteraren
    i Finansdepartementet-

  410. -ansvarig för investeringar
    i Telia, på scen i Almedalen.

  411. Han berättade att i ett av de sista
    samtalen man hade med Telias ledning-

  412. -innan man fick rensa ut helt i
    ledning och styrelse, sas det av nån:

  413. "Mänskliga rättigheter får FN
    hålla på med, inte vi som bolag."

  414. Då tänker man:
    "Ni är statligt ägda."

  415. "Vi har hållit på med CSR länge.
    Ni är publikt noterade."

  416. "Är du dum i huvudet?"

  417. Min fråga blev:
    "Hur kunde de sitta kvar så länge?"

  418. Han lade huvudet på sned och sa:
    "De satt inte så länge efter det."

  419. Antje, du har sagt att ekonomiska
    kriser är andliga kriser.

  420. Ja, för att ekonomiska kriser
    drabbar ju alltid nån.

  421. Ofta drabbar de såna
    som har bidragit minst till dem.

  422. Det var tydligt när bubblorna sprack.

  423. Då ställs frågan
    om meningen med livet på sin spets.

  424. Både för den som kanske inser
    att agerandet har skadat andra-

  425. -och dragit undan existensgrunden för
    dem. Det blir en existentiell kris.

  426. Det blir också en existentiell kris
    för den som har förlorat-

  427. -så mycket av sin egendom att
    man inte kan ta hand om sina barn.

  428. Så det har med värderingar att göra.
    Både om dem vi offentligt hyllar-

  429. -men också om hur jag talar
    till mig själv om detta.

  430. Vad är ytterst meningen med livet,
    i detta?

  431. Om vi inte ställer de frågorna också-

  432. -så kommer vi inte till rätta
    med de ekonomiska kriserna.

  433. Thomas, tror du att fokus på den inre
    tillväxten på handelshögskolorna-

  434. -skulle förhindra ekonomiska kriser
    i framtiden?

  435. Utbildningar som ska överleva
    måste få in det perspektivet.

  436. Det går inte att ändra över en natt-

  437. -men precis som företag som inte är
    transparenta och hållbara-

  438. -kommer att få svårt att överleva-

  439. -så hoppas jag att det ska landa en
    sån tanke hos handelshögskolorna-

  440. -att det kan vara
    en del av deras spets.

  441. Man ska balansera det
    och inte kasta ut allt det gamla-

  442. -utan se hur man kan påverka
    när man lämnar utbildningen.

  443. Det är en sak att sitta i skolbänken
    och nåt annat att leda ett bolag-

  444. -och våga leva de värderingarna.

  445. Jag hörde för några år sen-

  446. -dekanen för "business school"
    på Northwestern i Chicago klaga:

  447. "My students are more eager to earn
    than to learn."

  448. Det är en uppförsbacke där.

  449. Samtidigt finns det krafter
    i systemet.

  450. Jag var på visitation
    på ett pappersbruk-

  451. -här i Lunds stift.

  452. Först var det
    vad vi upplevde som extrema grupper-

  453. -som frågade om förbrukning och
    vattenkvalitet på det vi släppte ut.

  454. Vi upplevde det
    som "pressure" utifrån.

  455. Sen kom det lagar och förordningar,
    och då följde vi dem naturligtvis.

  456. Nu är det vårt försäljningsargument,
    att vi har blivit ännu bättre.

  457. Det finns krafter i systemet
    som verkar för det goda.

  458. Tusen tack, Antje Jackelén
    och Thomas Frostberg.

  459. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Tillväxtens mognad

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samtal om begreppet tillväxt med Antje Jackelen, Svenska kyrkans ärkebiskop, och Thomas Frostberg, författare och ekonomiredaktör på Sydsvenskan. Antje Jackelen anser att begreppet har blivit för ekonomiserat och att det bör användas om hur människor växer i relation till varandra. Thomas tar upp vikten av förtroendekapital för att kunna öka tillväxten i affärsverksamhet. Inspelat i Båstad 31 juli 2014. Arrangör: Antonia Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och utveckling.

Ämnen:
Religionskunskap > Livsfrågor, Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Företagande och entreprenörskap
Ämnesord:
Ekonomisk tillväxt, Livsåskådningsfrågor, Religion
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Människans natur 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2014

Tillväxtens mognad

Samtal om begreppet tillväxt med Antje Jackelen, Svenska kyrkans ärkebiskop, och Thomas Frostberg, författare och ekonomiredaktör på Sydsvenskan. Inspelat i Båstad 31 juli 2014. Arrangör: Antonia Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och utveckling.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2014

Djurens rättigheter

Advokaten Steven Wise har i mer än 30 år arbetat för det han kallar icke-mänskliga rättigheter. Han menar att djur borde ha lagliga rättigheter, precis som människor. Inspelat i Båstad 31 juli 2014. Arrangör: Antonia Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och utveckling.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2014

En ny ekonomisk ordning

Föreläsning med ekonomen Agneta Stark. Hon tar avstamp i Alice Tegnérs sånger och ekonomen Thomas Pikettys analyser och menar att vi behöver en ny ekonomisk ordning. Hur ska världen kunna bli rättvis om alla ska ha mer hela tiden? Inspelat i Båstad 31 juli 2014. Arrangör: Antonia Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och utveckling.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2014

Mat är en social upplevelse

Gastronomerna Bo Lindegaard och Lasse Askov berättar om sitt arbete med att förvandla middagar till kreativa och sociala upplevelser. Gästerna är deltagare istället för konsumenter. Inspelat i Båstad 31 juli 2014. Arrangör: Antonia Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och utveckling.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2014

Det hållbara jordbruket

Timothy Crews är forskningschef vid The Land Institute i Kansas, USA. Han föreläser här om traditionellt jordbruk och menar att det kan ge mer avkastning än vad som tidigare har ansetts vara möjligt. Inspelat i Båstad 31 juli 2014. Arrangör: Antonia Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och utveckling.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2014

Ledarskap för hållbart samhälle

Panelsamtal om sambanden mellan sociala frågor och framtidens ledarskap med Kim Jacobsson, vd på ungdomar.se, valstrategen David Orlic och Båstads kommunchef Katarina Pelin. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Båstad 31 juli 2014. Arrangör: Antonia Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och utveckling.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Daglig träning och andlig tro

Vad finns det för samband mellan en individs andliga tro och ett hälsosamt liv? Takashi Nigorikawa är forskare vid Rikkyo University i Tokyo, Japan och föreläser om sin forskning kring sambanden. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Väckelserörelsen

Den första svenska massutvandringen till Amerika leddes av väckelsepredikanten Erik Jansson. Vi hör historien om honom och hans anhängare.

Fråga oss