Titta

UR Samtiden - Hälsofarliga kemikalier för barn

UR Samtiden - Hälsofarliga kemikalier för barnDela
  1. Jag tänkte jag skulle tala om
    glädjande exempel-

  2. -för det visar sig att vi har data
    som väldigt tydligt pekar på att-

  3. -när man gör åtgärder
    så har vi också efter ett tag-

  4. -ett dataset så vi kan se
    att det har betydelse.

  5. Sen... Ett ögonblick.

  6. Sen är det mycket
    vi inte har koll på-

  7. -och det är så mycket att jag inte
    hinner med allt här i kväll.

  8. Vi kommer in på det.

  9. Jag kommer att exemplifiera
    en del hormonstörande kemikalier-

  10. -då jag är koordinator för ett stort
    WHO-arbete som kom ut för ett år sen.

  11. I det ligger det data
    på hälsotrender-

  12. -som vi inte riktigt kan förklara-

  13. -men som är oroande, faktiskt.

  14. När vi ska dimensionera riskerna
    så är det väldigt uppenbart-

  15. -att de översta bilderna
    med rökningen-

  16. -alkohol, droger, missbruk
    av anabola steroider och så vidare...

  17. Här har vi väldigt uppenbara,
    höga doser.

  18. Både rökning och alkohol
    ger alldeles påtagliga effekter-

  19. -som den som använder det
    kan se och känna.

  20. Här har vi en bit
    som är väldigt välkänd-

  21. -och man kan redan här säga
    att vi vet väldigt mycket-

  22. -redan från den här nivån, vad gäller
    barn och exponering för foster.

  23. Det finns väldigt få kvinnor i dag
    som röker under graviditet-

  24. -och missbrukar alkohol eller ens
    använder alkohol under graviditeten.

  25. Vi vet att det går över till fostret.

  26. Jag har sett bilder från Kolahalvön-

  27. -av nyfödda barn
    till kedjerökande mammor.

  28. Det är ingen kul bild
    så den ska jag inte visa.

  29. Barnen är gula när de föds, och det
    är en sådan otroligt påtaglig effekt.

  30. De är små som en effekt
    av kemikaliepåverkan och så vidare.

  31. Jag har skrivit in anabola steroider.

  32. Nu har vi ett missbruk,
    en användning av anabola steroider-

  33. -också bland kvinnor.

  34. Om det används under graviditet kan
    det ge otrevliga effekter på barnet.

  35. Här är det så tydliga,
    stora doser man talar om-

  36. -att det inte är någon tvekan.

  37. Vi har, när det gäller droger-

  38. -i betydelsen medicinska preparat och
    läkemedel, också ett antal exempel-

  39. -där kvinnor har tagit sånt
    som har effekter på avkomman.

  40. Neurosedyn/Talidomid är ju det mest
    välkända exemplet i Sverige-

  41. -men det finns andra kemikalier
    som kvinnor har ordinerats-

  42. -för att se om man kan minska risken
    en aning för missfall-

  43. -som har haft väldigt stora effekter
    och som har hormonstörande effekter.

  44. Det här ämnet heter
    dietylstilbestrol, DES-

  45. -men därifrån har vi hämtat mycket
    kunskap om vad som kan hända.

  46. Jag ska komma tillbaka
    till DES lite senare.

  47. Det vi inte kan undvika, för det är
    livsfarligt att inte äta, är maten.

  48. Här är bilder som jag har tagit
    alldeles själv, allesammans-

  49. -och det här
    är min middag för ett tag sen.

  50. Jag åt lax och pasta den kvällen-

  51. -och laxen får symbolisera den feta
    fisken där vi har miljöföroreningar.

  52. Det finns,
    antingen det är vild eller odlad lax-

  53. -ett antal kemikalier
    som vi inte alls har valt-

  54. -till skillnad ifrån rökningen,
    alkoholen och drogerna.

  55. Jag var tvungen att ta med bananerna.

  56. Det är ekologiska bananer som det går
    väldigt bra att sälja sen i höstas-

  57. -när Testfakta
    gick ut i Dagens Nyheter-

  58. -och presenterade att vi inte bara
    hade bekämpningsmedelsrester-

  59. -i skalen utan också i köttet.

  60. Livsmedelsverket analyserar
    bara hela bananer-

  61. -vilket är väldigt intressant.

  62. Det blir billigare, men det är få
    människor som äter hela bananen.

  63. Det finns faktiskt personer
    som gör det, har jag förstått.

  64. Jag jobbade med Testfakta för att ta
    fram underlaget för den här studien.

  65. Det har fått ett otroligt genomslag
    och det är svårt att hitta bananer-

  66. -som är ekologiskt odlade
    på affärerna nu. Det är kul.

  67. Håll öron och ögon öppna. Man har
    nåt på gång i Norge om bananer.

  68. Åtminstone intervjuade de mig.
    De har gjort en liknande studie.

  69. Det kommer.

  70. Vad vi vet är att det finns i tomater
    och frukter vi äter med skalet på-

  71. -definitivt,
    eller i alla fall i de flesta fall.

  72. Där har vi beroende på hur de odlas-

  73. -en risk för intag
    av bekämpningsmedel framför allt.

  74. Redan här har vi ett antal-

  75. -ett mycket stort antal ämnen som kan
    utgöra en risk, skulle jag säga.

  76. Jag tänkte att jag skulle ta er med
    på vad "fara" och "risk" är.

  77. Det är två begrepp som används när
    man gör bedömningar av kemikalier-

  78. -och det ska ni ha med er
    på den här resan i kväll.

  79. Det är så här att i år
    har det varit ganska dåliga isar-

  80. -för att åka långfärdsskridskor.

  81. Om man står på stranden och tittar ut
    över isen och ser att den är tunn-

  82. -då utgör isen en fara.

  83. Men om jag ändå säger
    att "jag tar risken"...

  84. Om man går ut på isen -
    det är då risken kommer.

  85. Det är skillnaden.
    Fara är något man kan skydda sig mot.

  86. Man behöver inte springa över
    Sveavägen med förbundna ögon.

  87. Skulle man göra det
    löper man en oerhörd risk.

  88. Jag har ett favoritexempel.

  89. Det är både fara, risk
    och försiktighetsprincip i ett.

  90. När vulkanutbrottet var på Island
    ställde man in flygtrafiken.

  91. I stora delar av Europa
    lät man bli att flyga.

  92. Man var väldigt rädd
    att askan utgjorde en fara-

  93. -för att ett flygplan, om det flög,
    skulle få motorstopp eller liknande.

  94. Man gick in och stoppade trafiken.

  95. Alltså ingen risk, när man inte
    har några flygplan i luften.

  96. När man kommer till kemikalier
    har vi inte riktigt samma val.

  97. Jag har en ganska ny rapport-

  98. -från Centre for Disease Control
    and Prevention i USA-

  99. -som är en statlig myndighet
    med ett nationellt program-

  100. -där man tittar på hälsa,
    barn och kemikalier.

  101. Där har man gått igenom
    navelsträngsblod-

  102. -och det är 200-300 kemiska ämnen
    som dyker upp-

  103. -som absolut inte ska vara
    i navelsträngsblodet.

  104. Precis som vid rökningen
    går det över placentan till fostret.

  105. Jag vet nog inte att jag omedelbart
    kan komma på en enda kemikalie-

  106. -som inte går över placentan.

  107. Vi har i vissa fall en väldigt god
    överföring och i vissa fall en sämre-

  108. -men de kommer över.

  109. Här har ju mamman inte någon chans...

  110. Det här är inte bara en fara,
    det är en risk-

  111. -för att man ska få
    effekter som är oönskade.

  112. Valet har på något sätt försvunnit.

  113. Vi har valt att använda ett antal
    kemikalier som utgör den här risken.

  114. Det här är en liten utläggning
    om fara och risk.

  115. Sen har jag en bild
    av en gravid kvinna-

  116. -där vi pekar på exponering av just
    de här oönskade kemikalierna.

  117. Står jag i vägen för er? Det är okej?

  118. Jag började med att prata om maten-

  119. -men det är så att under
    den här resan som jag har gjort...

  120. Jag har jobbat i 40 år i forsknings-
    branschen om miljökemikalier.

  121. Trots det kommer det att bli
    lite nya exponeringsvägar.

  122. Maten och grönsakerna är inget nytt.

  123. Dålig luft är välkänd
    sen en lång tid tillbaka-

  124. -men vi har påtagliga effekter
    i Kina, där den här bilden är tagen.

  125. Den är tagen i Peking
    för ett par år sedan.

  126. Det var en dag när det var relativt
    klar sikt. Det kan se värre ut.

  127. Vad som har tillkommit, kan man säga-

  128. -är att vi tittar i dag
    mer på kosmetiska produkter-

  129. -på hudvårdsprodukter av olika slag,
    solskyddskrämer och så vidare.

  130. Det här var inget man brydde sig
    så mycket om tidigare.

  131. Det fanns ju kvinnor och män som blev
    allergiska mot deodoranter och så-

  132. -men för övrigt
    vad det var som ingick-

  133. -i gruppen av ämnen
    som används inom den här gruppen...

  134. ...som är väldigt många.

  135. Hur många kemiska ämnen tror ni finns
    registrerade inom kosmetikaområdet?

  136. Har ni nån siffra?

  137. 3000? Det är skönt att höra
    nån som säger...

  138. Det finns 3000, det är alldeles
    riktigt. 3000 är förbjudna.

  139. Jag kollade inte upp det i dag-

  140. -men förra gången jag tittade
    var det 22 923.

  141. 22 000-23 000 kemiska ämnen är
    reggade för att användas i kosmetika.

  142. Det...

  143. Vad vet vi om dem?

  144. Man vet en del,
    men inte så mycket som vi vill.

  145. De är inga läke- eller bekämpnings-
    medel och har inte den testningen.

  146. Det är många.

  147. Vi har stora problem
    med en hel del av dem-

  148. -och eftersom de tas på huden direkt-

  149. -så kommer de att ha
    en upptagningsmöjlighet.

  150. Jag var på väg till Småland
    och stannade i Jönköping-

  151. -och gick in i en affär
    med bara kosmetika.

  152. Jag skulle köpa eye shadow remover-

  153. -därför att det är något alldeles
    fantastiskt, hade jag hört.

  154. Inte bara fantastiskt bra,
    utan den innehöll D4, D5 och D6-

  155. -och det är en grupp kemikalier
    som jag är en aning bekymrad över.

  156. De kallas för cykliska siloxaner.
    Så säger vi kemister.

  157. Men de här är också väldigt stabila-

  158. -och kan med säkerhet tas upp-

  159. -via den tunna huden runt ögonen.

  160. Här finns en väg in för en gravid
    kvinna som har varit fin en kväll-

  161. -och drar på sig det här
    innan natten faller på.

  162. Det finns så mycket, och det är
    ett jättefält att ge sig in i.

  163. Vi har något som illustreras
    av min städutrustning där hemma.

  164. Det är en dammvippa,
    en dammsugare och sopborste.

  165. Vi vet nu att upptaget
    genom damm och partiklar-

  166. -är precis som vi redan visste
    när det gäller...

  167. ...den fabriksmässiga eller
    arbetsmässiga exponeringen.

  168. I smutsig industri var det uppenbart.

  169. Upptag via damm och partiklar
    var en exponeringsväg.

  170. Ni ska få se resultatet strax. Det är
    en väg in som vi har underskattat.

  171. Den här har alldeles särskild
    betydelse för barn när de växer upp.

  172. Vi har kläder, textilier.

  173. De innehåller fluorerade ämnen.

  174. Jag kommer tillbaka till dem
    när vi kommer till vattnet.

  175. Vi har elektroniken
    och flamskyddsmedel.

  176. Jag har bara tjugo bilder, så jag
    pratar länge för var och en.

  177. Sen har vi då den här intressanta
    och skrämmande situationen-

  178. -som vi de facto ser i dag med vatten
    och PFOS...

  179. ...det fluorerade ämnet som används
    i brandskum och återfinns i brunnar.

  180. Mycket av jobbet
    gjordes i Uppsala initialt.

  181. Det har varit i recipient i Mälaren
    och i sjöar mot Arlandahållet-

  182. -men nu har vi på flygflottiljorter
    brunnar för det kommunala vattnet-

  183. -som innehåller PFOS,
    som är ett enda ämne.

  184. Nu råkar PFOS användas i brandskum-

  185. -men sen har vi
    i gruppen fluorerade ämnen-

  186. -antagligen 300-500 olika ämnen.

  187. Men de används inte i brandskum och
    ska inte dyka upp i vattnet så här.

  188. Det är en obehaglig observation-

  189. -eftersom vi vet att fluorerade ämnen
    har hälsoeffekter.

  190. Jag ska visa strax att det kan
    bli bättre när det gäller det-

  191. -men i de områden där man utsätts
    för det här dricksvattnet måste vi...

  192. Vi måste få koll på det
    så att ingen behöver dricka av det.

  193. Vatten är ju något
    vi använder så mycket.

  194. Här skulle jag kunna fortsätta
    med massor av bilder-

  195. -och det kan bli ganska underhållande
    ur mitt perspektiv-

  196. -var olika kemikalier dyker upp.

  197. Men det finns
    en allvarlig sida av det här.

  198. Hur kommer det sig att man använder
    flamskyddsmedel i amningskuddar?

  199. Jag har aldrig sett en ammande mamma
    sitta och röka samtidigt.

  200. Det är en bisarr användning.

  201. Underkläder, där kan man säga
    att "ja, visst", men...

  202. Man måste ha ett skydd innan
    det börjar brinna inne på kroppen.

  203. Barnstolar i bilar och bilar
    överhuvudtaget är flamskyddade.

  204. Jag kan ge hur många exempel
    som helst men jag ska låta bli.

  205. Men den här högen med kvitton
    här nere innehåller bisfenol A.

  206. Det är ren bisfenol A som används.

  207. Omfattningen vet jag inte, men jag
    vill veta hur mycket som finns.

  208. Det finns alternativ, men en del
    är att gå över till något snarlikt...

  209. ...den här bisfenol A.

  210. Jag tar upp det för att en av mina
    medarbetare på universitetet-

  211. -hade fått ett raseriutbrott på sin
    syster som gett sina barn kvitton-

  212. -som de snabbt stoppade i munnen.
    "De tycker de är goda att suga på."

  213. Hon hade inte tänkt längre än så.

  214. Sen finns det mammor som kommit fram-

  215. -och berättat om barn som snott
    kvittona och stoppat i munnen.

  216. Det är en bra väg för att få en
    ordentlig exponering för bisfenol A.

  217. Vi ska inte ha dem där.

  218. Men detta kom som en stor nyhet.

  219. Jag hade ingen aning om
    att det fanns där.

  220. Trots att det är min bransch kan jag
    inte veta var kemikalier dyker upp.

  221. Många av dem är inte nya, men de
    hittar nya användningsområden-

  222. -och det gör att även om Kemikalie-
    inspektionen vet vad som används...

  223. ...så har man inte koll på alla
    helt nya användningsområden.

  224. Det är bra för industrins business-

  225. -och kanske förändrar prestandan
    på en produkt en aning.

  226. Bisfenol A... Jag måste få visa
    några små molekyler.

  227. Kemister vet vad det är. Ni andra
    kan se det som en streckgubbe.

  228. Så här ser bisfenol A ut
    när man gör det på kemisk väg.

  229. Här har vi föreningar som är snarlika
    och skulle kunna ersätta bisfenol A.

  230. De heter B, C, E, F, G, S, M, P
    och så vidare.

  231. Det finna väldigt många alternativ,
    och sannolikt är det så-

  232. -att de som är närmast besläktade
    har samma effekt som bisfenol A.

  233. Och det är inte
    så mycket att resonera om-

  234. -vad bisfenol A
    har för hormonpåverkande effekt.

  235. På 30-talet undersökte man
    en hel rad substanser...

  236. ...för att se om de kunde användas
    som läkemedel, som östrogener-

  237. -för att ge till kvinnor. Här kommer
    DES in. DES var lite bättre.

  238. Den innehöll mer östrogen
    än bisfenol A.

  239. Det visste vi redan.
    Publikationen kom i "Nature" 1936.

  240. Vi visste det då.

  241. Det finns kollegor som berättat
    att den användes just som östrogen-

  242. -före 1930-talet.

  243. Och ändå är det så svårt
    att få genomslag.

  244. "Vi behöver med forskning
    på att det ni säger är riktigt."

  245. Var är brytpunkten för att man
    ska ta fasta och säga "stopp"?

  246. Här finns det en politisk nivå-

  247. -där försiktighetsprincipen
    rimligen är den enda rätta.

  248. Vi kommer aldrig
    att få tillräckliga bevis-

  249. -för att jag, om jag går över gatan,
    de facto blir påkörd.

  250. Och så säger man: "Det gick ju bra".

  251. Hur många har inte hört: "Han har
    rökt i hela sitt liv och är över 90"?

  252. Det finns så många dåliga argument.

  253. Här har ni sett ett scenario-

  254. -där vi har höga exponeringar-

  255. -med maten, droger och rökning.

  256. Det vi inte kan skydda oss mot är det
    som kommer via mat, kläder, luft.

  257. Det här uppmärksammades tidigt i
    Sverige. Vi var ledande inom området.

  258. Det fanns verkliga frontfigurer-

  259. -som gjorde saker och ting
    för människors hälsa-

  260. -på den här tiden.

  261. I nya data som publicerades förra
    året från min institution-

  262. -har vi tittat på dioxiner
    i modersmjölk i Stockholm.

  263. Torgny Norén på Karolinska institutet
    tog mjölk från slutet av 60-talet.

  264. Den finns i dag kvar på Riksmuseet
    och ny provtagning pågår hela tiden.

  265. Det här
    är ett av de goda budskapen nu.

  266. Ni behöver inte gå ut härifrån
    och säga: "Allting är så hemskt".

  267. Det finns saker och ting
    som är mycket bättre-

  268. -och här ser ni att dioxinerna
    är uppdelade i lite olika typer.

  269. En nedåtgående trend. Det vi ser
    är att när vi räknar på det här-

  270. -så ser vi att hastigheten med vilken
    dioxinerna minskar är snabbare i dag-

  271. -än de varit tidigare.

  272. När mina barn föddes -75 och -78
    var halterna betydligt högre.

  273. De utsattes för mycket högre halter-

  274. -men detta beror ju på att man
    gått in och gjort regleringar.

  275. Man har gjort förändringar
    på industrier och så vidare.

  276. Då kommer man till området POP:s.

  277. POP:s står för
    "persistant organic pollutants".

  278. Persistenta organiska
    miljöföroreningar.

  279. Det går i dag under något som heter
    Stockholmskonventionen från 2001.

  280. Inte bara dioxinerna,
    utan även ämnen som DDT och PCB...

  281. Ni ser en hel rad
    namn och förkortningar.

  282. Här har vi PFOS, det ämnet
    som vi pratade om i vatten.

  283. Det här är vad vi har sett
    i världen i dag.

  284. Vi har gjort en genomlysning av
    hur mycket data vi har-

  285. -på POP:s i modersmjölk i världen.

  286. Vi hade mellan 900 och 1000
    vetenskapliga arbeten att gå igenom.

  287. Hur många har då publicerats
    på det här området?

  288. Det är antalet vi har på staplarna.

  289. Då är det tyvärr så
    att det är fyra ämnen-

  290. -som står för majoriteten av studier-

  291. -och sen har vi en mellangrupp och en
    som det är väldigt få studier på.

  292. Det är internationellt. Det är hela
    världen, inte bara svenska studier.

  293. Och vi har längst bort-

  294. -ämnen som det ska vara
    någon studie på.

  295. Vi vet ganska mycket,
    men om väldigt få.

  296. Det är en betydligt sämre nyhet.

  297. När det gäller förändringarna på PCB
    och DDT och väldigt många "POP:ar"-

  298. -så går de ner,
    och det är den goda nyheten.

  299. När vi kommer tillbaka till de
    fluorerade ämnena har vi PFOS igen.

  300. Strax innan man verkligen insåg-

  301. -riskerna med användningen
    och tillverkningen av PFOS...

  302. Det var 3M som gick ut och sa
    att de skulle sluta tillverka PFOS-

  303. -då de såg att ämnet togs upp
    i människor och fanns i naturen.

  304. Man hade huvudfabriken
    i St. Paul i Minnesota.

  305. Man hade jättesvårt att hitta
    referensmaterial som inte hade PFOS.

  306. Man blev ganska skärrade
    av situationen.

  307. Men man fortsätter ändå i andra
    industrier, som i Shanghai.

  308. Det finns två fabriken
    längs Yangtze-floden.

  309. Strax ovanför vattentäkten...

  310. Inte vattentäkten utan
    dricksvattenreservoaren i floden.

  311. Strax ovanför ligger två fabriker
    som tillverkar PFOS.

  312. Man behöver inte mycket fantasi
    för att förstå hur det går.

  313. Det är inte ett system
    som inte läcker.

  314. Vad vi ser här i Stockholm-

  315. -är att halterna går ner
    för snarlika föreningar.

  316. Här kommer vi in på en annan sak
    som är rätt viktig.

  317. De flesta av dessa ämnen
    tas upp i fettet-

  318. -lagras där
    och utsöndras med mjölken.

  319. Det gör inte PFOS.

  320. Det är väldigt låga koncentrationer i
    modersmjölk och svårt att analysera.

  321. Däremot i blod har vi högre halter.

  322. Vad betyder det i ett barn-
    och fosterperspektiv?

  323. Man för över det från mamman
    till fostret via navelsträngen-

  324. -men när amningen börjar
    är det ingen stor väg in.

  325. Då kan den vägen i stället vara
    via damm och partiklar i hemmet.

  326. Vi ser att det finns förhöjda halter
    av PFOS i barn.

  327. Det är senare studier
    som andra har gjort.

  328. Det är en norsk studie
    som jag inte läst.

  329. Första gången det här rapporterades
    var en studie som jag...

  330. ...fick,
    eller hur man ska uttrycka det...

  331. Jag fick förmånen att få göra jobbet
    med mina medarbetare på SU-

  332. -där det var Oakland Tribune
    som gjorde en artikel om kemikalier.

  333. De fick ett vansinnigt resultat.
    Ingen trodde på dem.

  334. Det var högre halter i de små barnen
    än i pappa och mamma.

  335. De skickade den till mig och vi kom
    till precis samma resultat.

  336. Det publicerades.

  337. Det var verkligen att bryta ny mark.

  338. "Mammorna och papporna har levt
    mycket längre. Hur går det här till?"

  339. Vi gjorde en uppföljning där tjugo
    mammor och barn analyserades-

  340. -och i nitton av de tjugo fallen
    hade barnen högre koncentration-

  341. -än vad mödrarna hade.

  342. Det var tre, sex, fem...
    Det var X antal gånger högre.

  343. Det var här man rullade upp scenariot
    att de små barnen-

  344. -sannolikt inte
    fått detta genom modersmjölken-

  345. -utan det är när små barn kryper
    omkring och stoppar damm i munnen.

  346. Den vägen
    är väldigt viktig för intaget.

  347. Förr i tiden var en tjusig tid.
    Den var i alla fall enklare.

  348. När vi gjorde ett stort arbete för FN
    om olika kemikalier-

  349. -med hormonstörande egenskaper,
    som publicerades 2002-

  350. -så kan man sammanfatta det
    med att det var POP:s.

  351. Det var dioxiner, PCB och DDT-

  352. -och sen fick jag med
    en grupp bromerade ämnen.

  353. Men det var väldigt enkelt-

  354. -och i dag, när vi publicerade
    rapporten för ett år sedan-

  355. -vet vi om över 800 kemikalier
    som kan ha hormonstörande egenskaper.

  356. Framför allt finns de
    i alla möjliga användningsområden.

  357. Här är en...
    Ni får ursäkta engelskan.

  358. Vi har flamskyddsmedel, plaster och
    monomerer, det som bygger upp plast.

  359. Mjukgörare och kosmetiska produkter-

  360. -antioxidanter...

  361. Och vad vi har mer, som vi inte
    fick med för tio år sedan-

  362. -är ju något där forskningen
    har gått så otroligt mycket framåt.

  363. Det är tungmetaller.
    De har hormonstörande effekter.

  364. Här finns ett stort antal ämnen.

  365. De här 800 är de som är testade.

  366. Det finns säkert 800 till
    som visar samma resultat.

  367. Men sen vad man exponeras för
    och vilka som utgör riskkemikalier-

  368. -det får man återkomma till.

  369. Jag misstänker att ni inte kommer
    att kunna läsa den lilla texten här-

  370. -men jag vill ändå visa
    den här bilden-

  371. -för att jag tycker
    att den är talande.

  372. Jag vet inte hur många som har
    funderat över hur många hormonsystem-

  373. -och signalsubstanser som far omkring
    i kroppen på oss dagligen?

  374. Men vi har cirka 50 hormonsystem-

  375. -och 100 signalsubstanser
    som förekommer naturligt.

  376. Det vore väldigt konstigt-

  377. -om inte vi, med den vetenskapliga
    innovationskraft vi har i kemin-

  378. -kan hitta
    ett ganska stort antal kemikalier-

  379. -som har effekter i precis de här
    hormonsystemen som är oönskade.

  380. Vi har den önskade effekten
    med läkemedel, som DES och andra-

  381. -som går in och gör ett jobb-

  382. -så det är självklart att vi måste ha
    ett stort antal ämnen.

  383. Det som finns registrerat i dag
    är 143 000 kemikalier-

  384. -på den europeiska kemikalieenheten.

  385. Man behöver bara räkna i promille
    och kommer ändå upp i många ämnen-

  386. -som skulle kunna vara
    potentiellt aktiva.

  387. Det är så mycket som styrs.
    Det är köns- och sköldkörtelhormoner.

  388. Vi har immunsystem.

  389. Ett komplicerat namn, glukokortikoid,
    kortison och liknande-

  390. -som är mer välbeforskade, framför
    allt könshormonerna och sköldkörteln-

  391. -som var och en i sig är väldigt
    komplexa och har stor betydelse.

  392. Sen finns det en massa andra körtlar
    som man inte tänker på dagligdags.

  393. Bisköldkörteln, till exempel,
    som sköter kalciumreglering.

  394. Det senaste organet
    som man hittade i människan.

  395. En Uppsalaupptäckt
    i slutet av 1800-talet.

  396. När jag säger kalcium...
    "Det där har jag hört förut."

  397. Hur är det med fåglar och ägg?

  398. Vad är det som reglerar det som har
    gett utslag i tunnare skal?

  399. Jo, det är kalciumreglering. Det är
    fina mekanismer som har störts-

  400. -och när man hoppar plötsligt-

  401. -från den här uppenbart människo-
    liknande bilden till en fågel...

  402. ...så kan man säga att hormonsystemen
    är så konservativa.

  403. Vi har en konservering
    av hormonsystemen-

  404. -genom vilda djur
    och hela vägen ända upp-

  405. -till människan.

  406. Vi har inte fullständiga likheter,
    men vi har stora likheter.

  407. Den här bilden är lite mer specifik.

  408. Det finns definitioner som tog
    flera dagar att komma fram till.

  409. De här tre raderna berättar vad
    ett hormonstörande ämne är för något.

  410. Arbetet gjordes utanför London-

  411. -och jag var där i mitten på 90-talet
    när den här togs.

  412. Mellanslagens längd är nog avvägd
    i den här definitionen.

  413. Vi har inte kommit på nåt bättre-

  414. -men det är främmande ämnen eller
    blandningar som förändrar funktionen-

  415. -och har negativa effekter på hälsan.

  416. Man kan göra
    lite förenklade definitioner-

  417. -av vad ett hormonstörande ämne är.

  418. Vad jag vill komma till, det är att-

  419. -som vuxna individer
    är vi väldigt robusta.

  420. Vi klarar faktiskt väldigt mycket.

  421. Vi vet att rökare klarar sig ganska
    länge och vi vet att alkohol-

  422. -i allt för stora doser också-

  423. -ändå gör att människor kan klara sig
    och komma ur beroenden.

  424. Med måttliga skador.

  425. Men det är ju uppenbart-

  426. -att det är den första, känsliga
    delen under fosterutvecklingen-

  427. -som är så otroligt känslig.

  428. En cell blir till två, som blir
    till fyra, åtta och så vidare.

  429. Här har vi
    en fritt simmande organism-

  430. -i det första fosterstadiet.

  431. Det utsätts för allt som finns
    i närheten och differentieringen-

  432. -kommer att kunna påverka.

  433. Jag har... Vad ska jag säga...

  434. Vissa delar som utvecklas tidigt
    som ...

  435. Här har vi från vecka 1,
    den första prenatala perioden-

  436. -upp till födsel vid 40 veckor.

  437. Sen som nyfödd-

  438. -och vidare upp under puberteten.

  439. Centrala nervsystemet är ett system-

  440. -där vi är oerhört bekymrade
    över effekten.

  441. Vi ser en lång rad sjukdomar
    eller effekter på barn-

  442. -och vidare i åren-

  443. -som har att göra med störningar
    i centrala nervsystemet.

  444. Och det innebär
    att utsätts barnet för detta-

  445. -väldigt tidigt i fosterutvecklingen
    och sen vidare till efter-

  446. -så har man en risk för påverkan.

  447. Här är det viktigt att hålla...

  448. Här går vi upp till 20-årdsåldern
    för att hålla ungdomar ifrån alkohol-

  449. -och givetvis andra föroreningar,
    så långt det bara går.

  450. Öron och njurar...

  451. När vi tittar på extremiteter
    är det ett litet fönster.

  452. Det är lite tragiskt att peka på
    att det var under den korta perioden-

  453. -som de mödrar som tog neurosedyn-

  454. -drabbades av att inducera-

  455. -de grava missbildningar neurosedynet
    gav. Det är detta lilla fönster.

  456. Vi ser hur tydligt det kan bli-

  457. -när vi har en tillräckligt hög dos
    av en kemikalie.

  458. Vi har en annan del
    som utvecklas under lång tid-

  459. -från kanske tio veckorsnivå och fram
    till födsel och det är immunsystemet.

  460. Här ser vi en lång rad sjukdomar-

  461. -allergier, påverkan-

  462. -och sånt
    som har med inlärning att göra.

  463. Så att...

  464. Där misstänker vi
    att det finns ett antal substanser.

  465. Reproduktionseffekter...

  466. Jag ska komma tillbaka till det
    som har betydelse för utvecklingen.

  467. Här står "uppväxt och pubertet",
    och jag ska ta frågan om pubertet.

  468. Vi ser i dag, både i Europa och USA,
    att det finns data som pekar på-

  469. -att flickor kommer i puberteten
    tidigare än de har gjort förut.

  470. Det här är, vad vi tror-

  471. -en koppling
    till bland annat kemikalier.

  472. Man kan inducera den här typen
    av effekter i djurstudier.

  473. Det är ju en högst påtaglig effekt.

  474. Och den här exponeringen
    som vi pratar om-

  475. -alldeles under utvecklingsstadiet -

  476. -leder till effekter-

  477. -som kan komma så långt bort
    som efter 60-årsåldern.

  478. Den har betydelse för Alzheimer,
    prostatacancer, Parkinsons sjukdom.

  479. Vi har kemikalier som är juridiskt
    kopplade till Parkinsons sjukdom-

  480. -där pappersmassaindustriarbetare
    har tilldömts skadestånd.

  481. Här finns goda underlag i flera fall-

  482. -men sen har vi infertilitet-

  483. -som ger väldigt viktiga...

  484. ...livsavgörande effekter
    med lidande för många människor.

  485. Bröstcancer, som är en förfärlig...

  486. ...utvecklingsfas-

  487. -där vi ser en i alla länder ökande
    frekvens över tid med bröstcancer.

  488. Vissa "skyrocketing".

  489. I Kina har vi en mycket kraftig
    utveckling av bröstcancer.

  490. Observera: Nu kopplar vi detta
    till exponering under fosterstadiet.

  491. Inlärningssvårigheter och beteende-
    förändringar är väldokumenterade.

  492. Vi har studier där sportfiskande
    familjer har deltagit-

  493. -där man tittade på barnen-

  494. -och upptäckte att de hade svårare
    för att lära sig saker och ting.

  495. Den första vetenskapliga studien
    gjordes i Michigan.

  496. Den har upprepats på andra håll där
    man har en koppling till kemikalier-

  497. -som fanns i fisken,
    som familjerna hade mer av.

  498. Hjärt-kärlsjukdomar och så vidare.
    Det finns väldigt mycket mer.

  499. Sen så...

  500. ...har vi blandningen av kemikalier
    och vilken roll den spelar.

  501. Och...

  502. Jag vet inte om det är en skröna,
    men busgrogg känner ju många till.

  503. Jag också, men jag vet inte
    om jag har druckit nån.

  504. Det går ut på att man får större
    effekt och mer ont i huvudet-

  505. -om man har blandat allting.

  506. Det är ett enkelt sätt att säga att
    vi självklart har blandningseffekter.

  507. Vi vet från läkemedelsindustrin
    att inom utvecklingen av läkemedel-

  508. -måste man ta hänsyn till sammanhang.

  509. De tittar på vilka mediciner man har
    för att inte få blandningseffekter.

  510. Det är svårt att se
    vilken betydelse blandningen har-

  511. -på framväxten av effekter
    och sjukdomstillstånd.

  512. Detta är problemet, för man kan
    väldigt lätt sätta mig på pottan-

  513. -genom att säga: "Är det så,
    egentligen? Är du säker på det?"

  514. Nej, det kan jag ju inte vara.

  515. Men jag vill inte stå här och säga:

  516. "Jag är jättesäker på att det är så"-

  517. -för då har vi inte reagerat i tid.

  518. Vi måste reagera på
    de kemikalier vi har i miljön-

  519. -och som barnen utsätts för,
    innan effekterna.

  520. Tyvärr är det så att vi i ett antal
    fall redan har effekterna.

  521. Nervutvecklingsstörningar...

  522. Det här är ADHD-frekvens
    över världen.

  523. Staplarna här är USA.

  524. Pilarna går på Spanien, Nederländerna
    och Belgien.

  525. Sverige är inte med i det här
    dokumentet från WHO och UNEP.

  526. Men vi har en ökande prevalens-

  527. -av den här typen
    av nervutvecklingsstörningar.

  528. Det finns kopplingar och mekanismer-

  529. -för att detta skulle kunna vara
    kemikalierelaterat.

  530. Det här är min sista bild-

  531. -eller åtminstone min näst sista.

  532. Å andra sidan kan jag lova
    att den kommer att ta en stund.

  533. Jag har inte tagit med
    alla de effekter vi tar upp-

  534. -men i dag pratar vi ju också
    om den kvinnliga reproduktionen-

  535. -därför att den har tidigare
    dominerats av manlig reproduktion.

  536. Det har delvis
    haft att göra med det faktum-

  537. -att för att utveckla en hanne
    så går man fler steg i utvecklingen.

  538. Det är fler utvecklingssteg
    vilket gör att påverkan...

  539. Det finns större risk för påverkan
    av kemiska ämnen under utvecklingen.

  540. Vi har i dag
    tydliga och tragiska bevis-

  541. -på att den honliga reproduktionen-

  542. -påverkas precis som den hanliga
    av kemikalier.

  543. Vi har ett antal kemikalier-

  544. -som har kopplats till
    reproduktionsproblem.

  545. Endometrios
    är en sak som man kopplar.

  546. Vi har också fertilitetsfrågorna-

  547. -som framför allt har legat på
    den hanliga reproduktionen-

  548. -men där det finns
    en del på den honliga, den kvinnliga.

  549. Vi har...

  550. Jag tror jag lämnar den där.

  551. Om vi tar den hanliga reproduktionen-

  552. -så är det spermiekvalitet som
    diskuterats sen slutet av 90-talet.

  553. Här finns kopplingar
    till olika kemikalier-

  554. -och man vill experimentellt
    få fram den här effekten på råttor-

  555. -som man kan se i män-

  556. -med så låga spermiekoncentrationer-

  557. -att det är en händelse att det kan
    bli barn vid de koncentrationerna.

  558. Vi har i Danmark
    ungefär två barn per klass-

  559. -som har kommit till genom IVF.

  560. Det är ju en möjlighet
    att hjälpa till-

  561. -vid reproduktionsproblem.

  562. Vi har könskvotsskillnader.
    Det föds fler pojkar än flickor.

  563. Där har vi
    väldigt tydliga olycksdata-

  564. -som visar på
    hur man kan få nästan bara flickor.

  565. Vi har en olycka i Italien 1976-

  566. -som har gett väldigt tydliga bevis
    på dioxinernas effekter.

  567. Men vi vet också att läkemedel-

  568. -och framför allt bekämpningsmedel-

  569. -kan ha såna här effekter.

  570. Sköldkörtelsjukdomar
    ska jag inte gå in på-

  571. -men där har vi ett antal störningar
    som är väldigt påtagliga.

  572. Men när det gäller sköldkörteln
    och de sjukdomarna-

  573. -så är det
    ett väldigt komplext system.

  574. Jag har jobbat med en expert
    på sköldkörtel och hormonsystem.

  575. Han konstaterade
    att det är för mycket vi inte vet-

  576. -för att göra de mer avancerade
    slutledningarna.

  577. Nervutvecklingspåverkan talade vi om.

  578. Hormonrelaterad cancer...

  579. Jag nämnde bröstcancern
    som en hormonrelaterad historia.

  580. Vi har flera typer av cancer
    där hormonrelaterade är en.

  581. Alla kvinnor och män vet inte om att
    det finns östrogenrelaterad cancer.

  582. Och hur vissa svarar mot
    östrogenbehandling och inte.

  583. Prostatacancer är en sån cancer
    hos män som också ökar.

  584. Testikelcancer har jag inga
    bilder på, men den ökar.

  585. Det är väldigt märkligt
    att vi har den högsta frekvensen-

  586. -i Danmark och Norge. Norge har
    nyligen gått om Danmark.

  587. Det är en föga smickrande omkörning.

  588. Sverige ligger lite lägre
    och Finland ännu lägre.

  589. Vi förstår att här finns-

  590. -en kemikalierelaterad exponering.

  591. Och detta är alltså vad som händer
    under fostertiden som jag pratar om.

  592. Det är möjligt att det är där
    det permanentas.

  593. Det är ganska hopplöst att titta på
    25-åringar och tro att vi får svaret-

  594. -för att effekten
    kommer ifrån de exponeringar-

  595. -och tillfälliga exponeringar som
    mamman utsattes för 25 år tidigare.

  596. Immunologiska effekter finns det
    många. Hjärt-kärlsjukdom, benskörhet.

  597. Där finns kopplingar.

  598. Jag har inte skrivit upp fetma här-

  599. -men det är en av de effekter-

  600. -som har en tydlig koppling
    till kemiska ämnen.

  601. Bisfenol A
    är en fettframkallande substans-

  602. -tillsammans med PFOS
    och andra fluorerade ämnen.

  603. I djurförsök har man gett substans
    till moderdjuret-

  604. -och ungarna har fötts som helt
    normala, små, fina råttungar.

  605. Och efter ett antal månader
    ser de ut som världens "biggo".

  606. De blir jättestora och groteskt feta
    och det är så man har benämnt ämnena.

  607. Det finns ett antal
    som är fetmaframkallande substanser.

  608. Med det tänkte jag tacka.

  609. Tack.

  610. Hallå? Tack så mycket. Nu antar jag
    att det finns en del frågor.

  611. Där borta har vi en.

  612. Du har ju lämnat en redovisning
    där man jämför människor-

  613. -och forskning gjord med människor.

  614. Jag funderar om ni gör jämförelser
    med det som sker i djurvärlden-

  615. -och på veterinärmedicinska
    fakulteter.

  616. Högre rangordnade djur
    köper inte kläder och dålig mat.

  617. De håller inte på med droger och så.

  618. Kan man se tendenser hos dem
    jämfört med människor?

  619. De har ju fosterförlopp, diar
    sina barn och lever i samma miljö.

  620. -Har du några synpunkter på detta?
    -Ja...

  621. Det är jättebra att jag får frågan-

  622. -för vad vi har gjort är
    att vi har tittat på vilda djur.

  623. Vi har en del data på...

  624. Vad heter det...?

  625. ...boskap och de djur vi har
    som kor och får och så vidare.

  626. Särskilt har man gjort studier
    på Norges veterinärhögskola-

  627. -där man har tittat på får
    och effekter av kemikalier.

  628. Man har tittat experimentellt på dem.

  629. Det är när vi...

  630. Jag försöker tänka efter
    om vi har något exempel just på...

  631. ...såna djur i det vi har skrivit nu.

  632. Det är riktigt, alltså.
    Det är nästan sant det du säger.

  633. Vi har en,
    men det är återigen en olycka.

  634. Man var tvungen att nödslakta väldigt
    många djur 1974 i Michigan.

  635. De var utsatta
    för en typ av kemikalier.

  636. Där har vi ett facit på
    hur de reagerade.

  637. Det ligger nära det vi förväntar oss
    för människor och experimentdjur.

  638. Men jag ska lägga till det
    att bevisföringen är den-

  639. -att vilda djur,
    när vi ser effekter...

  640. Fördelen med vilda djur är
    att de varken dricker eller röker-

  641. -men de äter samma sak hela tiden
    om de bara kommer åt.

  642. Det vi har byggt upp
    i kunskapssammanhang-

  643. -när det gäller vattenlevande
    organismer som äter fisk-

  644. -är en massa tunga data.

  645. Sälar, minkar, uttrar och så vidare.
    Det är en bit i bevisföringen.

  646. Vi ligger före i bevisföringen när
    det gäller de väldigt stabila ämnena.

  647. När vi går över på de ämnen
    som är mycket mindre stabila-

  648. -som Bisfenol A och en hel radda
    med ftalater och vad de nu heter-

  649. -då är det människan som blir utsatt.

  650. Sen har vi akvakulturer med mycket
    användning av bekämpningsmedel-

  651. -och farmaka för att hålla fiskarna
    friska och pigga.

  652. Så ja, det finns kopplingar.

  653. Hallå. Nu ekar det mycket.

  654. Jag tänkte fråga
    kanske världens dummaste fråga.

  655. Först och främst -
    tack för ett bra föredrag.

  656. Finns det någon lösning på hur man
    kan få ut miljögifter ut kroppen?

  657. Nej. Nästa fråga.

  658. Nej, så kort är svaret.
    Det där går inte.

  659. Det finns inga experimentella data-

  660. -som visar att vi kan skynda på det.

  661. Det är kroppens egna funktioner
    som får ta hand om det.

  662. En detaljfråga.
    Dioxiner hade gått ner?

  663. Ändå är Östersjöfisken full med
    dioxiner. Är den inte så farlig?

  664. Jag tror att det är så här.

  665. Där ska jag ge credd till
    Livsmedelsverkets rekommendationer-

  666. -om hur och vad man ska äta.

  667. Det är de regleringarna
    man ser effekterna av.

  668. Vi har fått bort ett antal andra
    ämnen, men dioxinerna är ena sidan.

  669. Den andra är att vi har...

  670. Det är sjunkande halter i Östersjön-

  671. -så när som på att det finns
    nåt område som är bekymmersamt-

  672. -där vi har havsörnsreproduktion
    som inte är som den borde vara.

  673. Björn Helander hörde jag på radion.

  674. Det är ett kvarstående problem,
    och vi kan inte förklara det här.

  675. Kan du ge fem tips på hur man bäst
    kan skydda sina barn-

  676. -och hur många gånger måste kläder
    tvättas innan de är mindre giftiga?

  677. För att börja med den sista -
    åtminstone en gång.

  678. Sen...

  679. Det är väldigt mycket som går ut
    när man gör första tvätten.

  680. Sen får man nog bestämma själv.

  681. När det gäller tips
    börjar jag med det tråkigaste.

  682. Det är att man faktiskt...

  683. Det är de minsta barnen som suger
    och plockar i sig allt möjligt.

  684. De suger på kläder,
    vilket man inte kan göra mycket åt.

  685. När det gäller leksaker ska man titta
    på vad de får och vad man köper.

  686. Det kan man göra något åt.

  687. Det tråkiga är att städa.

  688. Att försöka se till att...

  689. Det behöver inte vara dammfritt,
    men hyfsat där ungarna far omkring.

  690. Finns det några ungar
    som inte hoppar i soffor?

  691. Och fåtöljer? Jag tror inte de finns.
    I varje fall inte som jag har sett.

  692. Jag gjorde ett jobb för "Kropp
    och själ" hemma hos en barnfamilj-

  693. -och dammsög
    och tog dammprover och lite sånt där.

  694. Under tiden som detta pågick stod det
    två barn och hoppade hela tiden.

  695. Man kan hålla någotsånär rent.

  696. Se upp med vad man handlar
    för kläder. Nu är vi uppe i tre.

  697. Gör några saker.
    Man får inte överarbeta det.

  698. En sak som jag alltid svarar, oavsett
    om det gäller barn eller vuxna-

  699. -är att försöka vara opinionsbildande
    i den här frågan.

  700. Vi hade på 60- och 70-talet
    en väldigt aktiv allmänhet...

  701. ...som hade synpunkter och tryckte
    på, och vi kom långt väldigt snabbt.

  702. Men det här falnade
    och det falnade väldigt mycket.

  703. Men jag har sett de senaste åren...
    Jag har en liten...

  704. Jag är ju jävig i sammanhanget-

  705. -men jag ser en koppling till
    Stefan Jarls film "Underkastelsen".

  706. Intresset har gått upp
    och det har hänt en massa saker.

  707. EU-lagstiftningen
    har inte löst alla problem.

  708. Den är dränkt i en massa uppgifter.

  709. Ni kommer hit, jag är ute
    i andra sammanhang och pratar.

  710. Människor vill göra något.

  711. Jag träffar en del politiker-

  712. -och politiker tar kontakt med mig.
    Det har de aldrig gjort innan.

  713. Miljöministern
    har jag möjligen pratat med.

  714. Nu är man intresserad av att förstå-

  715. -även om man på politisk nivå tycker
    att det är svårt med kemikalier.

  716. Det är svårt.
    Men det tycker inte jag.

  717. Ska jag hålla så?
    Vad ska man göra med all plast?

  718. All mat som är inpackad i plast.
    Så har det aldrig varit förut.

  719. Jag får ett stort plastberg
    varje vecka hemma.

  720. Varje produkt är inpackad.

  721. Den blev jag varnad för
    för 40 år sedan när jag bodde i USA-

  722. -där man talade mycket
    om plastförpackningar.

  723. Men talar man om det i dag i Sverige?

  724. Jag kan bara säga att jag är förvånad
    över hur mycket plast vi samlar ihop-

  725. -och hur ofta vi går till
    återvinningsanläggningen.

  726. Men jag kan inte
    med bästa vilja i världen-

  727. -säga att all plast är dålig.

  728. Då kommer man in på frågor
    om resursanvändning och såna saker.

  729. Ur ett kemikalieperspektiv
    finns det plaster-

  730. -som jag inte ser några problem med
    att använda ur ett hälsoperspektiv.

  731. Och sen finns det ett antal plaster
    som jag inte tycker att vi ska ha-

  732. -och framför allt inte
    i kontakt med mat.

  733. Där är det återigen en...

  734. ...vad jag hoppas är en hyfsad
    kontroll på livsmedelsförpackningar.

  735. Men jag vet
    att det fallerar emellanåt.

  736. Det är inte alltid så
    att vi har produkter-

  737. -som kommer i sådan plast
    som det borde vara.

  738. Sen är det andra material.

  739. Kontakt... Matkontaktmaterial.
    "Food Contact Materials".

  740. Allt ifrån att vi har bänkskivor
    i köken-

  741. -som är antibakteriella.

  742. Här har vi då
    ett läckage av kemikalier-

  743. -om man lägger matvarorna direkt på,
    som kött och fläsk.

  744. Men det finns
    en lång rad kontaktmaterial-

  745. -som är plast eller polymermaterial-

  746. -som innehåller ämnen
    som jag tycker än onödiga.

  747. Inte minst
    när det gäller antibakteriella medel.

  748. Det tycks vara
    ett väldigt bra försäljningsargument.

  749. "Det är antibakteriellt.
    Det vill du ha, eller hur?"

  750. Hon skakar på huvudet.
    - Du vet bättre.

  751. Tittar jag på min släkt i Italien-

  752. -så har de antibakteriell tvål
    och fullt med grejer.

  753. Och tyvärr är vi lättlurade,
    många av oss. - Inte du och jag, då.

  754. Det var en liten utveckling om plast.
    Sen har mikroplasterna problematiken-

  755. -på en annan nivå med plaster i haven
    som man också behöver tänka på.

  756. Man borde få gå och köpa sin fisk,
    eller vad det nu är...

  757. Jag tog upp en torskfilé
    ur en plastförpackning-

  758. -som var groteskt stor och onödig,
    i går.

  759. Jag har en fråga-

  760. -om genetiska förändringar
    som håller på att ske.

  761. Påverkar alla kemikalier i luft,
    mark, vatten, mat och kläder-

  762. -våra gener och kan förändringarna
    överföras till nästa generation?

  763. Håller vi på att skaffa oss
    resistenta populationer?

  764. Hur ser du på det?

  765. Det är en av de saker vi tar upp-

  766. -när vi pratar om exponering
    för små barn eller under fostertiden.

  767. De behöver kanske inte uppvisa
    effekter, men de kommer i deras barn.

  768. De här epigenetiska förändringarna-

  769. -är förhållandevis enkla
    förändringar-

  770. -i DNA-molekylen.

  771. Här finns precis som du säger
    en epigenetisk risk-

  772. -att vi får effekter i andra
    och kanske tredje generationen.

  773. Där är det mer osäkert.
    Det är en del i svaret.

  774. Det är det lite okontrollerbara-

  775. -och obehagliga faktumet
    att vi ser detta.

  776. Samtidigt kan man säga att de
    förändringar i sjukdomsbilder vi har-

  777. -och jag tog inte upp diabetes...
    Om man ser på cancer och så vidare.

  778. Ökningarna kan orimligen
    vara genetiskt betingade.

  779. De kan inte heller vara betingade av
    att vi är mycket duktigare på att...

  780. ...diagnosticera i dag än vi var
    tidigare. En del förklaras av detta.

  781. Genetiken, mutationerna,
    sker inte så fort.

  782. Människor har
    en tjugofemårig generationstid-

  783. -så det är bättre med bananflugor
    för att få snurr på det här.

  784. Men det är inte det,
    för människan, som har förändrat-

  785. -bilden av dessa sjukdomstillstånd.
    Det är en av slutsatserna.

  786. Sen kan vi säga att kostvanor
    och andra kulturella beteenden-

  787. -och just det här
    som sas för en stund sen-

  788. -att människan är väldigt komplex...

  789. Människor
    har så märkliga saker för sig.

  790. Vi hade en läkare på SU som under
    krabbsäsongen åt krabba dagligen.

  791. Vi brukade köra blodprov på honom.

  792. Han hade en grotesk bild
    av miljöföroreningar i blodet.

  793. Det var inte undra på. När vi frågade
    sa han: "Jag älskar krabba."

  794. Det står inte i några enkäter
    när man har såna här små egenheter.

  795. Under graviditet ska man undvika
    att äta krabba varje dag.

  796. Jag tänkte på det här med våra barn.

  797. Nu ska vi ju börja
    så genmanipulerad gröda i Sverige.

  798. Vad har du att säga om gen-
    manipulerade morötter, till exempel?

  799. -Hur kommer det att skada oss?
    -Alltså...

  800. Jag är i grunden inte så bekymrad
    över själva genmanipulationen.

  801. Det har vi ägnat oss åt så länge.
    Man har bara andra tekniker.

  802. Problematiken här är ju de intressen-

  803. -att man gör gröda resistent och
    måste gå in med bekämpningsmedel.

  804. Då är man tillbaka på kemikaliesidan.

  805. Vilka bekämpningsmedel
    kommer vi att få mera av?

  806. Själva förändringen
    för att göra morötterna gulare-

  807. -eller rödbetorna gulare
    eller frostresistenta-

  808. -är jag inte bekymrad över,
    men däremot kemikalieanvändningen.

  809. Jag tänkte se
    om jag har förstått det du sa rätt.

  810. Vi har ju pratat om
    barnets utveckling-

  811. -men i vuxna människor som får i sig
    kemikalier har det liten påverkan.

  812. Ja.
    Människan är betydligt mer robust.

  813. Självklart har det betydelse.

  814. Vi har någon miljon personer som dör-

  815. -på grund av förgiftning
    då de utsatts för pestocider.

  816. Så det är ju inte...

  817. Det är de låga nivåerna
    som vi trots allt... Vi har system-

  818. -som inte ger effekterna
    på längre sikt på samma sätt.

  819. Vi är lite mer robusta,
    det är skillnaden.

  820. Vi kan få effekter på människor
    även i vuxen ålder.

  821. -Men vi vet inte vilken effekt?
    -Nej.

  822. Det är återigen svårt att se-

  823. -om det är så att det är relaterat
    till exponering under fosterperioden-

  824. -eller nånting som man
    har kommit i kontakt med senare.

  825. Men det är ingen tvekan om
    att Parkinsons-

  826. -har med ett ämne
    som heter bifenyl att göra-

  827. -som personerna utsattes för
    i vuxen ålder.

  828. Man hade det tidigare
    i omslagspapper till apelsiner.

  829. När jag växte upp förknippade jag
    apelsindoften med ämnet bifenyl-

  830. -men det lärde jag mig som kemist.
    Då luktade jag på bifenyl.

  831. Det luktade som apelsin på den tiden.

  832. Så visst får du en rad effekter
    av exponering-

  833. -men det ligger i dimensioneringen.

  834. Vi måste vara väldigt vaksamma
    och rädda om avkomman.

  835. Och sen ska vi vara rädda
    om oss själva också.

  836. Du nämnde tidigare att tungmetaller
    har hormonstörande effekter.

  837. Vilka tungmetaller avser du då?

  838. Det är kvicksilver, bly, kadmium
    och arsenik som jag avser.

  839. Det är ju ämnen
    som har en massa andra effekter.

  840. Vad gäller bly och nervutvecklings-
    skador är det som är nytt...

  841. ...och det vi känner
    som är fruktansvärt allvarligt-

  842. -att det inte finns
    någon säker nivå.

  843. Det andra är att i och med att man
    gick ifrån den blyade bensinen-

  844. -så vet vi att blodnivåerna
    i barn och vuxna har gått ner.

  845. Den gick ner på samma sätt
    som blyanvändningen.

  846. Det är en direktkoppling.

  847. I vissa delar av världen
    har vi stora blyproblem.

  848. Blyvitt i färg i Sydamerika.

  849. Argentina har jag nån studie från där
    man där man har exponering den vägen.

  850. Det är allvarligt, men svårt -

  851. -då det är grundämnen, och hur man
    blir av med dem... Det vet vi inte.

  852. Okej, vi har en till fråga här borta.

  853. Jag undrar om du rekommenderar
    att man sköljer all mat?

  854. -Sköljer man mat som legat i plast?
    -Det tycker jag man kan göra.

  855. Jag sköljer den i papperspåsar också.

  856. Och inte
    värma plastförpackningar i mikron?

  857. Absolut.
    Det där är ett ofog, tror jag.

  858. Lägg det på en tallrik
    eller ett uppläggningsfat.

  859. Det är lite grann
    tillbaka i det här att-

  860. -att det är en försiktighetsåtgärd.

  861. Det kanske inte spelar någon roll,
    men vem vet?

  862. -Jag, men man kan ju meddela andra.
    -Absolut.

  863. Och inte ha gamla glassförpackningar
    som matlåda-

  864. -som man kör i mikrovågsugnen.

  865. Om man köper odlad lax, hur mycket
    gifter är det i den och annan fisk?

  866. Det är ju det tråkiga-

  867. -att jag inte riktigt har
    de siffrorna i pannan just nu.

  868. Vi har i stort sett samma
    miljöföroreningar i odlad fisk...

  869. ...som vi har
    i den viltfångade laxen.

  870. Skälet är enkelt, för vad äter lax?

  871. Jo, den äter fisk som man hämtat
    från Östersjön eller nåt annat hav.

  872. Nu är det lite beroende på
    fiskens plats i näringsväven.

  873. Den kommer ju in där igen.

  874. Man får ju med sig en del där.

  875. Det var en studie för nåt år sen-

  876. -som tittade på europeisk odlad fisk-

  877. -som hade högre halter
    än den som kom från Sydamerika.

  878. Den sydamerikanska utfodrades-

  879. -med fisk som kom
    från Stilla havet och i närheten.

  880. Där är skillnaden.

  881. Jag jobbade delvis i Shanghai
    på ett universitet-

  882. -och i Kina har man ju
    enorma fiskodlingar.

  883. Jag måste säga att när jag är i Kina-

  884. -så äter jag väldigt lite fisk.

  885. Det är så...

  886. Man kan hitta bra fisk-

  887. -men jag är bekymrad över
    hur de odlas.

  888. Då är det mer på grund av
    antibiotikabehandling av fisken-

  889. -än miljögifterna.

  890. Men det finns ju
    ett enormt antal kemikalier-

  891. -som vi inte... Vi håller på med
    ett jobb för att belysa det här.

  892. Du tänkte nog på den svenska,
    men så ser det ut.

  893. En kort fråga. DDT hade
    en stabil stapel på ditt diagram.

  894. Är det DDT sen 40-, 50- och 60-tal...

  895. ...eller sprids det fortfarande?

  896. Nej. DDT tillhör också
    den här lyckosamma historien-

  897. -där halterna går ner i många länder,
    Sverige inte minst.

  898. Men vi har ju en återintroduktion
    av DDT i Sydafrika bland annat-

  899. -och malariaområden där myggorna är
    resistenta för nya bekämpningsmedel.

  900. Men vi har ju inte den spridningen.

  901. Vi har användning av
    en DDT-liknande substans...

  902. ...som heter dikofol,
    som tillverkas ifrån DDT.

  903. Man kan ha fabrikstillverkning-

  904. -men vi håller återigen på med
    jobb i Kina-

  905. -för där har man haft
    DDT i båtbottenfärg.

  906. Där har vi ganska höga halter,
    liksom i Bangladesh.

  907. Där har man använt DDT-

  908. -för att ge fisken hållbarhet när man
    går till marknaden och säljer den.

  909. Duschar man den med DDT
    så ser den piggare ut.

  910. Om man inte får den såld
    kan man göda kycklingarna med den-

  911. -så där har vi skyhöga DDT-halter
    i många människor.

  912. Var det ditt slutord? Kan vi inte få
    något lite mer hoppfullt?

  913. Ja, det kan jag väl...

  914. Jag tycker inte
    att det är så hopplöst.

  915. Det jobbas nu mer än tidigare
    med de här frågorna.

  916. Det finns en aktivitet och man möter
    många människor på det här sättet.

  917. Vi kan inte förändra världen
    på en gång-

  918. -men genom att det diskuteras
    tror jag att det finns stort hopp.

  919. Sen ska man dimensionera problemet.

  920. Ta det värsta först.
    Det var det jag visade först.

  921. Alla som använder anabola steroider
    här inne - sluta med det.

  922. Jag ser ingen.

  923. Ta de värsta grejerna först-

  924. -och tänk efter lite vad ni köper
    så kommer ni en god bit.

  925. Fråga.

  926. Gör ni konsumtions...

  927. Om man köper möbler eller bygger hus-

  928. -så fråga vad saker innehåller.

  929. Det är vår rättighet
    att på 45 dagar få svar-

  930. -om de innehåller kandidatämnen.

  931. Det finns en app.

  932. Ethel Forsberg har kommit ut
    med en bok med en hel del tips.

  933. Det finns ett antal andra böcker
    med tips.

  934. -Det är absolut inte hopplöst.
    -Vad skönt. Tack för att du kom.

  935. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

UR Samtiden - Hälsofarliga kemikalier för barn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Åke Bergman är professor i miljökemi vid Stockholms universitet. Han berättar om kemikalier som är hälsofarliga för barn. Vilka åtgärder kan vidtas mot dessa? Det rapporteras allt oftare om hur hälsofarliga ämnen och kemikalier ökar risken för framtida sjukdomar och bidrar till negativ miljöpåverkan. Men vad känner vi till om de kroppsfrämmande kemikalierna som ett foster och små barn utsätts för via modern, på förskolan, via maten, leksakerna och kläderna? Inspelat på Stockholms stadsbibliotek den 18 mars 2014. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa, Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Kemi > Kemikalier i hem och samhälle
Ämnesord:
Barn, Farliga ämnen, Gifter, Kemikalier, Kemiska hälsorisker, Medicin, Miljömedicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Så påverkas vår miljö av läkemedel

Micael Jonsson, forskare i ekologi, berättar hur de cirka 1200 läkemedel vi använder i Sverige påverkar miljön. Han har bland annat undersökt hur medicinrester kan påverka fiskar. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Stålmannen, öppna upp!

Ett avgörande ögonblick i Gunillas liv var när älskaren sa "Gör med mig, vad du vill!" Efter det kunde hon, nu som subjekt, på allvar njuta av sin sexualitet. Jonas Liliequist, professor i historia vid Umeå universitet, berättar hur mannen som sexuell norm har förändrats.

Fråga oss