Titta

UR Samtiden - Cykeln och staden

UR Samtiden - Cykeln och staden

Om UR Samtiden - Cykeln och staden

Föreläsningar om framtida stadsplanering. Att hitta lösningar på hur man förflyttar sig i Europas växande storstäder kommer att vara den stora utmaningen i framtiden. Cykling beskrivs som den hållbara framtidslösningen för städernas transporter, då det är både hälsosamt och miljövänligt. Vad krävs för att göra våra städer mer cykelvänliga? Och hur skapar man en stad där bilismen, cyklingen och kollektivtrafiken kan samexistera? Inspelat på Moderna muséet i Stockholm den 2 september 2014. Arrangör: Arkitektur- och designcentrum.

Till första programmet

UR Samtiden - Cykeln och staden: OpenBike i KöpenhamnDela
  1. Nästa talare är designer
    men inte av den vanliga sorten-

  2. -som designar fysiska föremål,
    även om hon har gjort det också.

  3. Hon har designat en stadscykel,
    som man kan hyra staden.

  4. Förutom det har hon också utformat
    sättet på vilken man hittar cykeln-

  5. -hur man betalar för den
    och platsen där man lämnar den.

  6. Eller det är snarare så att man kan
    lämna cykeln var som helst.

  7. Det var den främsta uppfinningen
    i samband med den här idén.

  8. Hon har alltså utformat hela systemet
    kring rörlighet i stadsmiljön-

  9. -kan man säga.

  10. En applåd för Iréne Stewart Claesson.

  11. Tack.

  12. Kallar du dig tjänstedesigner
    eller industridesigner?

  13. Industridesigner.

  14. Vi kan börja med en liten designlektion.

  15. Det talas mycket om tjänstedesign
    i dag-

  16. -och det är bra att folk förstår att man
    designar tjänster och inte bara saker-

  17. -men det viktigaste med design
    är att man kan använda den-

  18. -för att identifiera nya lösningar
    baserade på människors behov.

  19. I stället för att bygga vidare på
    befintliga föremål och tekniker-

  20. -kan man komma på nya sätt
    att göra saker på.

  21. Ibland kommer produkter eller tjänster
    som behöver system-

  22. -som de ska fungera inom.

  23. Jag ska prata om Openbike-

  24. -vilket är lånecykelsystemet som jag
    och mitt team utformade 2009-

  25. -till den internationella tävlingen
    i Köpenhamn.

  26. Jaha... Hur går jag framåt här?

  27. Du kan, så du får visa.

  28. Jaha, den. Borde den funka?

  29. Den kanske har frusit
    för att den sov så länge.

  30. Jag börjar med att berätta att jag
    kommer från Sveriges Detroit:

  31. Göteborg.

  32. En stad helt byggd för bilar.

  33. Just nu pågår en enorm kampanj
    om Västlänken.

  34. Det lobbas mot alla förslag som gör det
    snabbare att använda kollektivtrafik-

  35. -än att gå till fots i centrum.

  36. I dag går det långsammare
    att ta spårvagnen än att gå.

  37. Då är en cykel enastående.

  38. Med Göteborgsmått mätt
    är det som att flyga till månen.

  39. Det var väldigt intressant
    att höra er andra som talade.

  40. Jag som har jobbat
    inom branschen i trettio år-

  41. -kan se att deras tankar
    om framtiden väcks.

  42. De är lite rädda för
    att resurserna ska bli dyrare-

  43. -och att de inte ska räcka.

  44. Det har väckts ett intresse
    för att dela...

  45. Nej, men för att få folk
    att betala vid användande-

  46. -i stället för att köpa varor.

  47. Därför börjar de bli mer intresserade
    av de tjänster eller kunskaper-

  48. -som jag representerar.
    De måste förstå folks motivationer.

  49. Om de alltid kan äga
    produkterna och materialen-

  50. -och få folk att betala om och om igen,
    då är det kanske mer lönsamt-

  51. -men det kommer att påverka
    hur de designar saker.

  52. Hur de designar bilar, när de vill
    montera av allt och bygga om det.

  53. Ur hållbarhetssynpunkt pågår
    ett väldigt positivt uppvaknande.

  54. Å andra sidan kommer den som äger
    materialet också att äga makten.

  55. Nog om det.

  56. 2009 utlyste Köpenhamn
    en internationell designtävling-

  57. -för ett nytt lånecykelsystem.

  58. Jag och de som jag jobbar med
    tyckte att det var jätteintressant.

  59. Vi ville delta. Det var
    ett lysande tillfälle att visa-

  60. -hur man kan använda design
    för att utveckla hållbara lösningar.

  61. Vi tänkte omedelbart att med tanke på
    målen som Köpenhamn satte upp-

  62. -och om vi ville vinna, vilket vi ville-

  63. -var vi tvungna att göra
    nåt helt nytt och unikt.

  64. Fokusen skulle inte ligga på
    att designa en cykel.

  65. Man sa att 2015 skulle Köpenhamn
    vara den bästa staden att bo i.

  66. Det var deras vision,
    vilket jag tycker var ambitiöst.

  67. Det var bara lite mer än fem år framåt
    i tiden eftersom det snart var 2010.

  68. De sa också: "Vi ska anses
    vara världens främsta cykelstad."

  69. "34 procent av alla pendlare
    i Köpenhamn..."

  70. "...cyklar i dag in till staden."

  71. "Vi vill att det ska
    vara 50 procent 2015."

  72. "Men vi har för många bilar på vägarna
    och på torgen"-

  73. -"och vi vill att den som föreslår
    ett system åt oss"-

  74. -"ska se till att det kan integreras
    till fullo med transportsystemet"-

  75. -"och bli en pusselbit i transportnätet
    för tåg och så vidare."

  76. Sen ville de förstås ha nåt robust,
    elegant och unikt-

  77. -när det gällde cykeln-

  78. -som representerade Köpenhamns
    identitet som cykelstad.

  79. "Jättebra!", tänkte vi. "Då gör vi det."

  80. Staden har en lång tradition
    med lånecyklar.

  81. Redan på 70-talet kom de första.

  82. 1995 kom den här, bycyklen.

  83. Systemet är enkelt och bra,
    som en kundvagn.

  84. Man stoppade in tio kronor, tog cykeln
    och fick tillbaka pengarna-

  85. -när man lämnade tillbaka cykeln.

  86. Det funkade bra,
    men cyklarna var inte bra.

  87. Köpenhamnsborna ville inte ha den.

  88. I den här tävlingen
    sa kommunen också:

  89. "Vi vill att pendlare
    ska lockas av cykeln."

  90. "Det är inte bara för turister."

  91. Vi bildade ett lag.

  92. Lots, min byrå,
    ihop med Koucky & Partners-

  93. -som är specialister på
    miljövänlig trafik i stadsmiljö.

  94. Todd Edelman Berlin
    har företaget Green Idea Factory-

  95. -och vet mycket om vad som händer
    inom hållbar stadsplanering-

  96. -och lånecyklar.

  97. Och...

  98. Innan jag ska presenterar vad vi gjorde
    tycker jag att det är viktigt-

  99. -att titta på förutsättningarna
    när man börjar göra research.

  100. När man kommer till Köpenhamn
    ser man att det funkar med cyklarna-

  101. -men att de, särskilt i staden
    med bilarna, tar mycket plats.

  102. Det finns cyklar överallt,
    på attraktiva platser, vid tågstationer.

  103. Vi skulle göra nåt
    som skulle passa stadslandskapet-

  104. -så det fick vi ta i beaktande.

  105. Och det skulle som sagt integreras
    med kollektivtrafiken.

  106. Det fanns redan för många cyklar
    på pendeltågen-

  107. -så vår lösning måste vara
    så heltäckande-

  108. -att man kan ta med cykeln
    till stationen, ta tåget utan cykeln-

  109. -och sen ta en cykel i staden-

  110. -och att det ska vara praktiskt
    på väg till jobbet.

  111. En annan fin sak med Köpenhamn-

  112. -har jag alltid tänkt på
    när vi designar själva cyklarna.

  113. De har Christianiacyklar,
    de traditionella paketcyklarna-

  114. -som brukade finnas på andra håll.

  115. För ett lånecykelsystem behövs det.
    Många har väskor eller barn.

  116. Men inga system jag har sett
    har paketcyklar-

  117. -vilket är synd.
    Det borde man inte behöva köpa.

  118. Sen är det hela grejen med hur det
    faktiskt fungerar med kommunerna.

  119. Det är oftast inte kommunen som
    sköter och placerar ut cyklar.

  120. Det är en utförare som
    har ett ansvar inför en beställare.

  121. De placerar ut och har hand om
    underhållet av cyklarna.

  122. När man då lägger fram förslag
    måste det var nåt-

  123. -som är realistiskt att genomföra-

  124. -och som är pålitligt nog
    för att fungera.

  125. Då, 2009, dök det upp
    många stadscyklar.

  126. Det här är Hamburg, Stadtrad.

  127. Det började 2009.

  128. Året före, 2008-

  129. -fanns det 73 000
    lånecyklar i fjorton länder.

  130. Jämför det med för ett år sen,
    då det var en halv miljon cyklar-

  131. -i sexhundra städer i 49 länder-

  132. -med 535 olika system.

  133. Som ni förstår började det bli pengar-

  134. -för människorna som har
    att göra med lånecykelsystemen.

  135. London.

  136. Där har man
    ett reklamfinansierat system.

  137. Det där är från Mexiko.

  138. Nåt annat som vi såg
    under researchen...

  139. Det här är Vélib' i Paris.

  140. Vi såg att de fasta stationerna
    leder till problem.

  141. Det är bra att veta var cyklarna är,
    men jag har cyklat runt vid Louvren-

  142. -och försökt hitta parkeringsplats,
    som en bilägare.

  143. Jag kunde inte hitta nånstans
    att ställa den.

  144. Och i Ménilmontant och Belleville
    hittar man inte en enda cykel-

  145. -för att ingen cyklar uppåt, även om de
    får en extra halvtimme gratis.

  146. Systemet kommer från JCDecaux.

  147. De är inget lånecykelföretag,
    utan de säljer reklamplats.

  148. Det gör även Clear Channel,
    här i Stockholm.

  149. Det som de erbjuder kommunerna
    är en form av byteshandel.

  150. "Vi får attraktiv reklamplats,
    ni får cyklar."

  151. Men det driver ju inte
    fram utvecklingen av nya system.

  152. Det är bra att kommunerna
    inte tar skattebetalarnas pengar-

  153. -men å andra sidan
    finns det ett begränsat intresse-

  154. -för att utveckla lånecykelsystemen.

  155. Det här är från Göteborg,
    där vi även har haft svårigheter-

  156. -med användargränssnitten.

  157. Det är viktigt hur man får sitt kort och
    hur man förstår hur de ska användas-

  158. -på rätt sätt.

  159. Och när stationerna är på plats löper
    kontrakten på kanske tio år.

  160. Det är rätt så dyra installationer, de
    är fasta och de tar plats på gatan.

  161. Samtidigt började saker hända digitalt.

  162. Smartmobiler började... Det låter
    som om det var jättelängesen-

  163. -men det är fem år sen.

  164. I och med smartmobiler och appar
    kom vi på en annan idé.

  165. Vi hade identifierat hinder
    och tillfällen att göra nåt nytt.

  166. Vi såg att det inte var orealistiskt
    att göra nåt med en app.

  167. Och Mytaxi
    hade precis kommit 2009 i Hamburg.

  168. Med den kunde man hitta den
    närmaste taxin.

  169. Den visade chauffören, bilmärket
    och så vidare.

  170. Det drar in stora pengar nu för tiden.

  171. Car2Go hade också kommit.

  172. De har ett enkelt kortsystem
    för att öppna och stänga dem.

  173. Tekniken fanns redan. Frågan var om
    vi kunde använda den på nya sätt.

  174. Så vi designade... Det här är
    de första bilderna av det.

  175. Vi designade ett flytande system.

  176. Det anpassar sig till
    hur folk rör sig i staden.

  177. Det finns inga fasta stationer-

  178. -bortsett från större stationer
    vid tågstationer och centrala platser.

  179. Det är dörr-till-dörr-lösningar.

  180. Man söker med sin app
    eller sin telefon-

  181. -efter den närmaste cykeln.

  182. Man identifierar var den är.

  183. Den lyser upp när man kommer nära.

  184. Då ser man
    var cykeln är bland alla de andra.

  185. Och...

  186. Vi såg att man kan använda ett enkelt
    smartkort för att låsa upp och låsa.

  187. All teknik finns inuti cykeln, i ramen.

  188. Det är inget märkligt,
    en enkel gps-teknik.

  189. Sen ville vi också appellera
    till Köpenhamns identitet-

  190. -med paketcyklarna.

  191. De hade precis kommit ut med den
    grafiska loggan med "C-open-hagen"-

  192. -så vi kallade det Openbike,
    och presenterade det så.

  193. Idén var också att om
    vi kunde göra en ram...

  194. Det är en låg ram som passar alla.
    Ålder eller kondition spelar ingen roll.

  195. Den tillverkades i delar och kunde
    lätt byggas till paketcykel också.

  196. Vi presenterade hur vi hade
    stationerna där de kunde hämtas.

  197. Vi hade också idéer om-

  198. -hur man skulle göra Köpenhamn
    till cykelstaden nummer ett.

  199. När man flyger med SAS eller tar tåget
    får man ett nummer på biljetten.

  200. Det står "Välkommen till Köpenhamn.
    Här cyklar vi. Du får en timme gratis"-

  201. -"så hämta en Openbike."

  202. Det var vårt paket
    när vi gick med i tävlingen.

  203. 127 lag från fem kontinenter deltog.

  204. När vi fick veta det tappade vi modet.

  205. Många fina cyklar
    presenterades i tävlingen-

  206. -men inte så många system.

  207. De gav oss förstapriset
    för att det är ett smart system-

  208. -som kommer att visa att Köpenhamn
    är cykelstaden nummer ett.

  209. Vad hände då sen?

  210. Vi är inte operatörer, vi är formgivare-

  211. -arbetar med hållbar stadsplanering
    och så vidare.

  212. Vi tänkte på
    hur man kunde få det till stånd.

  213. Kommunen hade sagt att det bara
    skulle tjäna som inspiration.

  214. De skulle inte införa det
    utan ville bara ha idéer.

  215. Vi tänkte att om vi ville
    att det skulle bli av-

  216. -skulle vi kanske kontakta
    de stora operatörerna.

  217. Men det skedde
    en politisk förändring i Köpenhamn-

  218. -och de investerade i supercykelbanor-

  219. -vilket det också finns
    ett stort behov av.

  220. Vi bestämde oss för att se
    om vi kunde få finansiering-

  221. -för att utveckla en fungerande app
    och en fungerande teknik.

  222. Ihop med Göteborgs universitet
    fick vi statlig finansiering-

  223. -och utvecklade en fungerande app.
    Den existerar fortfarande.

  224. I den kan man identifiera och boka.

  225. Man har en karta där man kan
    placera ut virtuella cyklar i staden.

  226. Där var vi tvungna
    att göra mer research-

  227. -om hur det faktiskt funkar för folk.

  228. Vi gjorde "kundresor" för att se
    hur folk rör sig genom staden.

  229. För att göra det mest logiskt-

  230. -och göra en applikation som var
    så användarvänlig som möjligt.

  231. Vi gjorde också väldigt enkla men
    fungerande modeller av hårdvaran.

  232. Men till slut...

  233. Det har stått stilla i Köpenhamn-

  234. -och förra året tog de ett beslut
    om en stadscykel.

  235. Den heter nog Gobike.

  236. En elektrisk cykel...

  237. Den är rätt så dyr,
    det är ett fast system-

  238. -och jag tror att den kommer
    att tjäna sitt syfte i Köpenhamn.

  239. Här ser vi när de presenterar den.

  240. De har helt bytt åsikt och säger
    att det främst är en cykel för turister.

  241. Den har en pekplatta
    med pansarglas på-

  242. -där man har en karta.

  243. De kostar 3 000-4 000 euro-

  244. -alltså rätt så dyrt.

  245. Å andra sidan ska både Stavanger och
    Rotterdam också göra de här cyklarna.

  246. Men problemet fortsätter.

  247. I vår var jag i Köpenhamn,
    och så här ser det ut på gatorna.

  248. De måste verkligen göra nåt åt-

  249. -cykelparkering, eller hur?

  250. Det här är Strøget, en vanlig vardag.

  251. Fullständigt kaos.

  252. Som vi såg på bilderna från Hamburg
    försöker man lösa det-

  253. -med olika parkeringslösningar,
    vilket inte passar stadsmiljön.

  254. Det är inte vackert.

  255. Jag tror ändå att om nån vågar
    investera - och så dyrt är det inte-

  256. -i att utveckla ett flytande system-

  257. -då får man många fördelar
    som kommer att förändra marknaden.

  258. Men just nu står det stilla.

  259. Man har fasta system
    som finansieras med reklam.

  260. De fungerar för besökare-

  261. -men det löser inte problemet med
    att integrera cyklar i städerna-

  262. -när man har så många cyklar
    som det blir-

  263. -om vi vill utveckla det vidare
    och verkligen få folk att cykla.

  264. Liksom alla här har sagt handlar det
    inte om cyklar kontra nåt annat.

  265. Det gäller att hitta
    hållbara transportlösningar-

  266. -som är integrerade med varandra
    för att göra städer bra att bo i.

  267. Vi behöver tunnelbanor.

  268. Vi behöver nya cykellösningar.

  269. Det har kommit velomobiler
    eller rikshor.

  270. De har väl rikshor i Hamburg?

  271. Ni är först med många saker,
    eller tidiga.

  272. Så vi behöver inte bilar.

  273. Så många tjänster utvecklas,
    så det här kommer att utmanas.

  274. Uber taxi, vad man än tycker om det-

  275. -kommer utan tvekan att utmana
    sättet på vilket folk delar bilar.

  276. De finns i hundra städer nu,
    till och med i Stockholm.

  277. Göteborg också, tror jag.

  278. Nu kom det ingen bild,
    men det här är Flexidrive.

  279. Här delar man grannens bil.

  280. Alla de här lösningarna
    är så intressanta-

  281. -eftersom de är baserade på tillit.

  282. Man betygsätter folk, lite som Airbnb.

  283. Man betygsätter
    hur bra folk är på att dela-

  284. -hur de var att åka med
    eller när de använde ens bil.

  285. Det växer fram en ny etik-

  286. -och man kan fundera på
    vad det kommer att innebära.

  287. Och för er som kommer
    från andra städer-

  288. -händer en intressant sak
    i Helsingfors. Har ni läst om det?

  289. De säger att de ska göra bilägande
    överflödigt på tio års tid.

  290. De vill göra
    allt tillgängligt på ett och samma kort.

  291. Lite som det vi har tänkt på-

  292. -om man vill
    ha hållbara transportsystem.

  293. Man har taxi, bilddelning, tunnelbana,
    bussar och alltihop på ett kort.

  294. Och det har precis inletts.

  295. Samtidigt
    har jag precis varit i Seattle.

  296. Förut var det den stad i USA
    som var bäst att leva i.

  297. Nu flyttar många företag hit.

  298. Adobe, Amazon och Microsoft
    exploderar.

  299. Det är så mycket trängsel-

  300. -att folk kör bil halva vägen, lastar ur
    cykeln och cyklar in i centrum-

  301. -för man kommer inte till jobbet.

  302. Samtidigt stänger kommunerna
    busslinjerna.

  303. Det är som i Toronto.
    De har inte råd att driva busslinjer.

  304. Det är galenskap, och det lär komma
    en punkt då invånarna protesterar.

  305. Det här var alltså staden
    där de byggde monorail-

  306. -och hade Space Needle på 60-talet
    och alla framtidsvisioner-

  307. -av en modern stad.

  308. För att avsluta tycker jag
    att det här är fint.

  309. Visioner är viktigt.
    Jag tänkte på Hamburg-

  310. -och att ni fortfarande utgick
    från visionen från 1922.

  311. 2009 sa Köpenhamn att man
    ville vara den bästa staden att leva i.

  312. Nu har de vunnit en omröstning
    tre år i rad, i tidningen Monocle.

  313. Så att ha en gemensam vision-

  314. -för hållbar stadsplanering,
    det verkar hjälpa.

  315. Så vi borde inte ge upp.

  316. Tack så mycket.

  317. Tack, Iréne Stewart Claesson.

  318. Kan du... Gå inte!

  319. Kan du bara förklara Uber taxi.

  320. Vad är det och hur funkar det?

  321. Jag vet inte så mycket,
    men det började redan kring 2009.

  322. Då var det så att de har ett system-

  323. -där man kan anmäla sig
    som chaufför eller som passagerare.

  324. Som passagerare
    får man priset i förväg.

  325. Det finns dels flotta bilar.

  326. Det är ingen taxameter,
    utan man får veta priset i sin app.

  327. Sen har de även Uber taxi
    med normala bilar.

  328. Det kan vara chaufförer som startar
    ett eget företag med det här.

  329. Det är ett system där...

  330. Kanske vet nån i publiken mer om det.
    Jag är inte så insatt, faktiskt.

  331. Jag har läst på,
    men jag glömmer alltid detaljerna.

  332. Uber etablerades som du sa 2009,
    i San Francisco.

  333. I dag täcker det mer 137 länder
    i världen, stora huvudstäder.

  334. Det är värt 150 miljarder i dag.

  335. Det började som ett företag där
    taxichauffören har en egen firma-

  336. -kopplar sig till appen-

  337. -och får åttio procent
    av inkomsten av för resan.

  338. Tjugo procent går till appen.

  339. Det har lett till en revolution
    i London, till exempel-

  340. -där taxichaufförerna nu strejkar.

  341. Alla chaufförer i London måste betala
    enorma summor bara för licensen.

  342. Det här ger alla en chans
    att tjäna pengarna själva.

  343. Och det är en perfekt service.

  344. När man har betalat får man betygsätta
    resan mellan ett och fem.

  345. Om det är mindre än 4 eller 4,5
    kastas de ut ur systemet-

  346. -så de erbjuder alltid perfekt service.

  347. Priserna är desamma
    som Taxi Stockholm, förstår jag.

  348. -Har vi det i Stockholm?
    -Ja, sen några månader tillbaka.

  349. -Och i andra svenska städer?
    -Nej.

  350. De börjar nog i riktigt stora städer.

  351. Man kan gå in på appen
    och titta på Taxi Uber.

  352. Man kan välja chaufför. Mina vänner
    var i San Fransisco och sa-

  353. -att den visar chauffören. Han var
    inte jättesnäll men en karaktär-

  354. -så de valde jämt honom.

  355. Du vet så mycket. Är du själv förare?

  356. Nej, jag är grundaren till den största
    svenska rörelsen sen 2:a världskriget.

  357. Jag grundade Friskis & Svettis
    och byggde upp hela företaget.

  358. -Vad heter du?
    -Johan Holmsäter.

  359. Jag var krönikör i Dagens industri
    i tjugo år-

  360. -och jag är intresserad
    av såna här frågor.

  361. Jag har en sorts lösning
    angående cykelsystem-

  362. -som jag vill prata med dig om.
    Det liknar Taxi Uber-

  363. -och ett livsstilsystem...

  364. Jag måste avbryta dig,
    för vi har så många andra frågor.

  365. Iréne, jag vill använda ditt
    industri- och tjänstedesignpsyke-

  366. -för att ta mig hemifrån till jobbet

  367. Vilka sorters uppfinningar vill du se?

  368. Hur skulle resan,
    till cykel förstås, se ut.

  369. Först och främst vill jag inte gå ut
    och märka att växlarna har frusit fast-

  370. -för att jag lämnade den utomhus.

  371. Lädersadeln förstörd
    och ett iskallt styre.

  372. Det händer ofta, eftersom jag
    inte orkar ta med den ner i grottan.

  373. Så bra parkering där hemma,
    i alla kvarter och hus-

  374. -minst lika bra som för bilar
    och lite varmare.

  375. -Inomhusparkering, alltså?
    -Det kan vara på gården.

  376. Men det ska åtminstone vara över noll.

  377. Och sen är det lustigt
    när man planerar cykelbanor-

  378. -att man följer bilvägarna.

  379. Det blir fult, olidligt och opraktiskt.
    Bilar klarar av backar.

  380. Vi måste tänka om
    när vi planerar cykelbanor.

  381. De bör vara på andra platser-

  382. -som utgår från behoven
    hos folk som cyklar.

  383. Om de är vindskyddade vore
    det jättebra, särskilt i Göteborg!

  384. Det regnar diagonalt i Göteborg.

  385. -Horisontellt, snarare.
    -Ja!

  386. -Ska man cykla i ett rör?
    -Nej, det vore sorgligt.

  387. Man vill ju se saker. Det är också
    en livsstilsgrej med att cykla.

  388. Man ser så mycket som gör en glad
    i stället för att bli irriterad i bilen.

  389. Men man kan planera det
    så att det är mer lä.

  390. Det kan finnas ställen med tak.
    När man bygger broar, till exempel:

  391. Nån sa att cykelbanan
    var ovanför bilvägen.

  392. Det bör vara mer
    som Galatabron i Istanbul-

  393. -där man har saker under bilarna.

  394. Och man ser ändå ut.

  395. De sakerna hade jag gärna velat ha.

  396. Vad gör man med cykeln på jobbet?
    Det ska vara lika lätt där.

  397. Det viktigaste är att man kan cykla
    åt ett håll-

  398. -och ta buss, tåg eller spårvagn hem,
    om vädret är dåligt.

  399. -Och lämna sin cykel?
    -Nej, ta med den.

  400. Om man inte har
    ett bra lånecykelsystem.

  401. Det är märkligt.
    Jag vet inte hur det är i Stockholm-

  402. -men här är det svårt att ta med cyklar.

  403. Att man måste cykla hem
    hindrar ibland att man tar cykeln.

  404. Jag vill kunna cykla åt ena hållet
    och åka tillbaka med cykeln.

  405. Hur skulle lösningen se ut i Göteborg,
    där du är baserad?

  406. Krokar på spårvagnarna?
    Då blir de ännu långsammare!

  407. I Seattle har de ett märkligt system.
    De har stora horn framtill-

  408. -och hänger cyklarna längst fram.
    Livsfarligt om man kör på nån.

  409. Men i norra Sverige
    har man små saker bakom bussarna-

  410. -där man lastar saker. Varför måste
    en buss se ut på bara ett sätt?

  411. Jag har jobbat med bussar och
    försökt förändra produktutvecklingen.

  412. Det är svårt för mig att förstå varför
    chassit måste vara som en lastbil.

  413. I Volvos fall är det så,
    och man bygger nåt ovanpå.

  414. Det måste finnas många bussar
    som utvecklas-

  415. -på vilka man
    kan lasta exempelvis cyklar.

  416. Varför inte? Om intresset finns.

  417. Då ber man städerna att vara modiga-

  418. -och be stora företag i regionen-

  419. -att förbinda sig att betala
    för de första tusen...

  420. Kanske betala för att deras anställda
    ska kunna använda det.

  421. Nåt åt det hållet.

  422. Det är möjligt, men det
    räcker nog inte med skattemedel.

  423. Frågor från publiken. En där.

  424. Vi hade en där borta, men börja du.
    Ja tack.

  425. Gösta Alfvén,
    medlem i Läkare för Miljön.

  426. Enligt vår kunskap är huvuden sårbara.

  427. Enligt vår kunskap innebär cykling-

  428. -en ökad risk för huvudskador.

  429. Du visade många bilder
    på folk som cyklade.

  430. Jag såg bara en hjälm.
    Nu undrar jag hur du tänker om det.

  431. Borde inte alla cyklister ha hjälm?

  432. -Vill du att det ska vara lag?
    -Nej.

  433. Det är nåt som vi bör arbeta mot.

  434. För det första: Hjälmar är ju fula.

  435. -Nej.
    -Jag är ledsen, jag är designer.

  436. Det finns mycket att göra där.

  437. Där finns en del att göra,
    och jag bör bjuda in hjälmutvecklare-

  438. -för att se om man kan göra nåt
    som är säkert men bra-

  439. -till ett överkomligt pris.
    Jag håller naturligtvis med dig.

  440. Om vi fortsätter att cykla-

  441. -i trånga städer på bilvägar,
    som vi gör i dag-

  442. -då behöver vi utan tvekan hjälmar.
    Det är livsfarligt.

  443. Men om städer planeras annorlunda
    behövs de inte av det skälet.

  444. En allvarlig huvudskada
    är fulare än en hjälm.

  445. Jag håller med.

  446. Jag heter Per Brickstad
    och är också industridesigner-

  447. -i företaget People People
    här i Stockholm.

  448. Jag är nyfiken på en sak.

  449. Du talade om stora
    tillfällen till investeringar-

  450. -för diverse företag eller, antar jag,
    riskkapitalister och så vidare.

  451. Vad gäller intäktsmodeller
    nämndes betaltjänster-

  452. -och reklamfinansiering.

  453. Eftersom du har jobbat en del
    inom branschen undrar jag:

  454. Finns det en stor efterfrågan hos
    kunder av den här sortens tjänster?

  455. I gråzonen mellan produkt och tjänst.

  456. I stället för att cykeln är en produkt
    blir det kanske ett mellanting-

  457. -som liknar en tjänst från Uber.

  458. Jag tror att om man
    vill förändra beteenden-

  459. -då måste man göra lösningar som
    är bättre än vad folk erbjuds i dag.

  460. Det är svårt att fråga, för man kan bara
    svara utifrån vad man har upplevt.

  461. Därför handlar det om
    att föreslå bra kombinationer-

  462. -och prova koncept på folk
    i ett tidigt stadium-

  463. -och se hur de reagerar.

  464. Men vi vet också-

  465. -om man sätter sitt hopp
    till vårt ekonomiska system-

  466. -att det finns mycket pengar
    att tjäna på nya affärsmodeller.

  467. Och mycket forskning görs
    om gröna affärsmodeller-

  468. -som har att göra med att utveckla
    tjänster för att dela saker.

  469. Eftersom vi nu har alla pusselbitarna
    för det så - ja.

  470. Jag kan inte ge dig några siffror.
    Jag är inte specialist i det hänseendet-

  471. -men vi ser alltmer av det.

  472. Spotify och sen Uber.
    Det bara fortsätter.

  473. Det är bara början på en ekonomi
    som går från ägande till delande.

  474. -Okej. Tack.
    -En sorts svar, hoppas jag.

  475. Jo, det är en intressant övergång.

  476. Tack så mycket, Iréne.
    Lycka till med Openbike-systemet.

  477. Jag hoppas åtminstone
    att det kan påverka utvecklingen.

  478. Vi ville visa att man
    kunde jobba på ett annat sätt-

  479. -genom att identifiera vad som är
    viktigt för människor och för städer.

  480. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

OpenBike i Köpenhamn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Iréne Stewart Claesson är industridesigner och designstrateg på Lots design. Hon föreläser här om sitt bidrag till en internationell designtävling som handlade om att göra Köpenhamn till världens modernaste cykelstad. Företagets bidrag vann tävlingen och de har varit med och utvecklat Köpenhamns system för lånecyklar. Moderator: Mark Isitt. Inspelat på Moderna muséet i Stockholm den 2 september 2014. Arrangör: Arkitektur- och designcentrum.

Ämnen:
Samhällskunskap, Teknik > Transportmedel och kommunikationer
Ämnesord:
Cykeltrafik, Icke motordrivna fordon, Infrastruktur, Kommunikationer, Landsvägsfordon, Landsvägstrafik, Teknik, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Cykeln och staden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cykeln och staden

En svensk cykelrörelse

Mark Isitt är journalist och moderator för seminariedagen. Han inleder genom att ge en kort bakgrund om den växande cykelrörelsen i Sverige. Vad gör politikerna för att underlätta för cyklister och hur mycket är man villig att satsa på cyklande i Sverige? Inspelat i Stockholm den 2 september 2014. Arrangör: Arkitektur- och designcentrum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cykeln och staden

Om utställningen Cykel

Veronica Hejdelind är utställningschef på Arkitektur- och designcentrum i Stockholm. Hon berättar utifrån utställningen Cykel, som handlar om cykelns utveckling ur ett designhistoriskt perspektiv, om cykelns betydelse för människan i olika tider. Inspelat i Stockholm den 2 september 2014. Arrangör: Arkitektur- och designcentrum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cykeln och staden

Den gröna metropolen Hamburg

Susanne Metz är chef för stadsplanering och miljöförvaltning i Hamburg. Hon föreläser om hur Hamburg ska planeras i framtiden och har en idé om att staden ska vara utan biltrafik och bara med gång- och cykeltrafikanter. Inspelat i Stockholm den 2 september 2014. Arrangör: Arkitektur- och designcentrum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cykeln och staden

Slaget om gaturummet

Dokumentärfilmaren och journalisten Fredrik Gertten berättar om arbetet bakom filmen Bikes vs cars. I filmen granskar han bilindustrin och driver tesen att om städerna blev mer cykelvänliga skulle miljö- och klimatproblemen lösa sig själva. Moderator: Mark Isitt. Inspelat på Moderna muséet i Stockholm den 2 september 2014. Arrangör: Arkitektur- och designcentrum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cykeln och staden

OpenBike i Köpenhamn

Iréne Stewart Claesson är industridesigner och designstrateg på Lots design. Hon föreläser här om sitt bidrag till en internationell designtävling som handlade om att göra Köpenhamn till världens modernaste cykelstad. Moderator: Mark Isitt. Inspelat i Stockholm den 2 september 2014. Arrangör: Arkitektur- och designcentrum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cykeln och staden

Cykeln och staden i framtiden

Samtal om hur man kan arbeta för att främja cyklingen i Sveriges större städer i framtiden. Medverkande: Per Ankersjö (C), stadsmiljöborgarråd i Stockholm, Karolina Skog (MP), kommunalråd för trafikfrågor i Malmö och Linda Kummel, planeringsarkitekt på Spacescape. Inspelat i Stockholm den 2 september 2014. Arrangör: Arkitektur- och designcentrum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cykeln och staden

Super highways: den nya cykelvägen i London

Paul Lavelle är chefsplanerare för transportsystemen i London. Han berättar om Londons borgmästares beslut att cyklingen i staden ska öka med 400 % till år 2026. Målet ska uppnås genom att man bygger så kallade superhighways för cyklar. Inspelat i Stockholm den 2 september 2014. Arrangör: Arkitektur- och designcentrum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barn som brottsoffer

Barns upplevelser av våld i hemmet

Åsa Källström Cater, socionom och forskare vid Örebro universitet, redogör bland annat för skälen till att barn inte vågar berätta om de lider av våld i familjen. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Här hör du om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska, beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. Gymnasieeleven Rosell har blivit nedslagen på grund av att hon bär slöja och hon känner sig dagligen utsatt för rasism. Hennes svar på påhoppen är att le och informera om sin religion i förhoppning om att bryta ner fördomar. René León Rosales, fil doktor i etnologi, menar att föreställningar om att det finns olika raser lever kvar än idag. Han tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska genom att de, när de ständigt upprepas, skapar en struktur som markerar att man inte hör hemma i Sverige.

Fråga oss