Titta

UR Samtiden - Cykeln och staden

UR Samtiden - Cykeln och staden

Om UR Samtiden - Cykeln och staden

Föreläsningar om framtida stadsplanering. Att hitta lösningar på hur man förflyttar sig i Europas växande storstäder kommer att vara den stora utmaningen i framtiden. Cykling beskrivs som den hållbara framtidslösningen för städernas transporter, då det är både hälsosamt och miljövänligt. Vad krävs för att göra våra städer mer cykelvänliga? Och hur skapar man en stad där bilismen, cyklingen och kollektivtrafiken kan samexistera? Inspelat på Moderna muséet i Stockholm den 2 september 2014. Arrangör: Arkitektur- och designcentrum.

Till första programmet

UR Samtiden - Cykeln och staden : Cykeln och staden i framtidenDela
  1. Vi når snart mållinjen.

  2. Nu har vi hört om den internationella
    scenen och tar en titt här hemma.

  3. Vi har bjudit in två politiker
    från olika block-

  4. -men när det gäller cykling
    är de väldigt ense.

  5. En är från Stockholm, en från Malmö.

  6. En är stadsmiljöborgarråd.

  7. Den andra
    är kommunalråd för trafikfrågor.

  8. Med dem uppe på scenen
    har vi en planeringsarkitekt-

  9. -som har mycket stor erfarenhet
    från både Stockholm och Skåne.

  10. En applåd för Karolina Skog,
    Linda Kummel och Per Ankersjö.

  11. -Hej. Hej.
    -Hej.

  12. Du ska sitta här,
    Per där och Linda där. Tack.

  13. -Vill ni ha ett glas vatten?
    -Ja, tack.

  14. Ta vad ni kan få.

  15. -Snart är det val.
    -Är det?

  16. Jag undrar hur ni har tid
    att vara här och prata om cyklar?

  17. -Det handlar om att prioritera.
    -Prioritering.

  18. Linda, det är snart val.

  19. Vem skulle du rösta på
    sett ur ett cykelperspektiv?

  20. -Det är en knepig fråga.
    -Vem av de här två?

  21. Det vill jag helst inte säga.
    Det är svårt, för inget av partierna-

  22. -behandlar cykelproblemet
    på ett sätt-

  23. -som jag som cyklist skulle tjäna på.

  24. Jag tror att jag såg
    ett av partierna säga-

  25. -att det inte tänker prioritera
    cyklister. De erkänner det.

  26. -Vilket parti är det?
    -Moderaterna i Stockholm.

  27. Men jag har inte hört nåt annat parti
    säga att de ska prioritera cyklisterna-

  28. -så mycket som krävs
    för att verkligen göra det.

  29. Men det är imponerande
    vad Per Ankersjö har gjort.

  30. Han har dubblat antalet cyklister
    och har en miljard att investera-

  31. -i cykelbanor och annat, på fem år.
    Är det inte värt din röst?

  32. Jag tycker att vi har kommit långt,
    men det är långt kvar.

  33. För att få upp nivån på cyklismen
    högre än i dag-

  34. -måste vi göra mycket mer, och vi
    behöver bra löften från våra politiker.

  35. -Det var lite tufft.
    -Alla partier verkar älska cykeln.

  36. Vad säger ni, Karolina och Per?

  37. I debatten ja. Där är vi väldigt käcka.
    "Cykling är kul!"

  38. Men när man väl ska fatta beslut-

  39. -och göra gatorna smalare-

  40. -är vi inte så överens längre.

  41. Det man måste göra
    är ju att ta plats från bilarna.

  42. Då blir det svårt,
    och då känner man sig ofta ensam.

  43. -Vad säger du, Per?
    -Mycket har hänt på senare år.

  44. Det vi gör nu på Götgatan
    på Södermalm är symboliskt.

  45. Vi har gjort om två bilkörfält
    till cykelvägar.

  46. Det hade inte gått för tre, fyra år sen.

  47. Samtidigt bevisar vi
    att det är bra för framkomligheten.

  48. Det ökar också "bobarheten" i staden,
    för både butiksägare och invånare.

  49. Min strategi är
    att göra små förändringar-

  50. -och visa folk
    att det är en bra förvandling.

  51. Och även visa de andra politikerna
    och hela stadsförvaltningen.

  52. För vi måste inse att man inne i
    stadshuset är mycket konservativ.

  53. Inte bara politikerna,
    utan även de som planerar-

  54. -och som jobbar med trafikfrågor.

  55. Det lättaste var
    att ordna finansieringen till det här.

  56. Att få den här miljarden kronor
    som vi kallar "cykelmiljard".

  57. Men det svåra är att prioritera,
    och som Karolina nämnde-

  58. -att föra kampen om mer plats
    för cykeln.

  59. Vi har en standard och regler-

  60. -om cykelbanors bredd och kvalitet och
    det kompromissar man ständigt med.

  61. Det vi måste göra i Stockholm-

  62. -är att sätta
    alla planerare i skolbänken-

  63. -och lära dem tänka i cykeltermer.

  64. Du vet att du har
    en före detta statstjänsteman där.

  65. Hon är delvis ansvarig
    för Stockholms cykelplan.

  66. Försvara dig.

  67. -Jag skulle nog säga...
    -Hon är en av de goda.

  68. När vi planerar i dag i Stockholm
    ser vi mest på en sorts cyklist:

  69. Den som pendlar till jobbet med cykel.
    Vi ser inte till hela befolkningen.

  70. Inte barn eller folk
    som inte har nåt jobb att cykla till.

  71. Jag tror att om vi ska bygga
    en bättre stad-

  72. -måste vi se alla som potentiella
    cyklister, inte bara en viss grupp.

  73. Många klagar på "memilerna",
    männen i lycra-

  74. -som stormar fram
    på Stockholms gator.

  75. Men jag tror att vi ska tacka dem
    för att vi har cyklister på gatan i dag.

  76. För det var de som var där ute-

  77. -även när det inte var
    en säker plats för cyklister.

  78. De hade modet och många...

  79. Många av dem har körkort.

  80. De vet hur trafiken fungerar,
    hur man gör vänstersväng.

  81. Barn och folk
    som kommer från småstäder-

  82. -vet inte hur man gör
    i Stockholms trafiksystem.

  83. Men det blir bättre.
    Det blir bättre dag för dag.

  84. I Malmö finns inga lycra-personer.

  85. Nej. Memil-debatten
    är ett Stockholmsfenomen.

  86. Ni debatterar det här.
    I resten av landet är det en icke-fråga.

  87. Den typiska cyklisten i Malmö
    är arbetaren på Kockums.

  88. En man som ska till Kockums-fabriken.
    Han är stereotypen.

  89. -Så var det på 70-talet.
    -Ja.

  90. Men stereotypen för en cyklist
    i Malmö är en man-

  91. -men även kvinnorna
    som cyklade till textilfabrikerna.

  92. Den här konflikten ser jag på Twitter,
    inte i mitt liv.

  93. Kan det vara att man har
    en annan sorts cykelbanor?

  94. Att Stockholm har investerat mer
    på långa banor i stället för korta?

  95. Ja. I Malmö har vi
    ett utbrett cykelbanenät-

  96. -som fungerar bättre i periferin,
    i bostadsområdena.

  97. De som går från hemmet till skolan.
    De korta sträckorna.

  98. Innan jag blev kommunalråd
    tvekade vi över-

  99. -att anlägga cykelbanor i centrum
    där de stod i konflikt med bilarna.

  100. Nu vill vi få nätverket att fungera bra
    även i centrum.

  101. Men vi har en annorlunda
    och stark cykelkultur.

  102. Inte lika stark som Köpenhamn,
    men liknande.

  103. Man cyklar i kostym eller kjol.

  104. Det är en del av vardagen.

  105. -Och är hjälmen en nödvändighet?
    -Nej. I Malmö ser man få hjälmar.

  106. Jag vill betona att det finns
    en motsättning mellan-

  107. -att ha hjälm och skapa en cykelkultur.

  108. Det syns på hjälmanvändning
    och färdmedelsfördelning.

  109. Där det finns många cyklister
    används hjälm sällan.

  110. Det handlar om att göra cykeln
    till en del i vardagen.

  111. Det ska inte vara komplicerat,
    utan enkelt och bekvämt.

  112. Och man är snygg. Det är viktigt.

  113. Det får du säkert frågor om.

  114. Jag förbinder mig till
    den danska "Cycle chic".

  115. -Man ska vara chic när man cyklar.
    -Du nickar.

  116. Ja. Jag är inte för lagar om cykelhjälm.

  117. Det är nåt man ska få bestämma själv.

  118. I Stockholm använder 75-80 % hjälm.
    Det är en hög siffra.

  119. Det har att göra med hur det känns
    att befinna sig i Stockholms cykelmiljö.

  120. Per, du pratade om statstjänstemän.
    Saknar du deras stöd, tycker du?

  121. Nej, jag menar inte
    att jag saknar deras stöd.

  122. Stockholm är en stad som
    har planerats med bilen som kung-

  123. -i stadsplaneringen i sjuttio år.

  124. Vi anlade några cykelbanor
    på 90-talet och sen hände inget.

  125. Sen började vi göra fler 2010
    och under de senaste åren.

  126. Men vår cykelinfrastruktur är gammal
    och ofta delas den med fotgängare.

  127. Den ska underhållas,
    men den är inte särskilt modern.

  128. Jag tycker att vi har en stark politisk
    kraft i kommunfullmäktige.

  129. Vi är överens om vikten av
    att främja cyklism.

  130. Vi har problem med prioriteringen,
    men finanserna är jättebra.

  131. Att ändra ett perspektiv
    som har dominerat i sjuttio år tar tid.

  132. Folk som har varit på kommunen
    i trettio år ändrar man inte på ett år.

  133. Det tar lång tid, mycket kraft och
    stark politisk vilja. Och det har vi.

  134. Vi har cykelplanen,
    cykelmiljarden och cykelstrategin.

  135. Det är ett dokument där vi framlägger-

  136. -att planerare och entreprenörer
    ska utbildas.

  137. Vi har ett exempel från Farsta
    i Stockholm i våras.

  138. En entreprenör jobbade
    på en cykelbana, fyllde i den-

  139. -och satte ett vägmärke som var ämnat
    för bilister mitt i cykelbanan.

  140. Sånt händer fortfarande i Stockholm.

  141. Det tar tid att nå tusentals människor
    på kommunen och i entreprenader-

  142. -och få dem att se cykeln som kung.

  143. "Cykeln som kung."
    - Karolina, har ni samma problem?

  144. Har ni kreativa statstjänstemän?

  145. Ja, jag har sån tur.

  146. Om man är bland de bästa
    drar man till sig de bästa planerarna.

  147. Man vill jobba i Malmö
    för man får pengar till sina projekt.

  148. Man får göra nya saker,
    vara innovativ och djärv.

  149. Vi har väldigt djärva kampanjer.

  150. Till exempel har vi en kampanj
    som heter "Inga löjliga bilresor".

  151. De som utformade den
    fick mycket spelrum.

  152. De hade roligt
    och kunde använda sin kunskap.

  153. Så drar man till sig bra folk.
    Jag har tur.

  154. -Sa du "Löjliga bil..."?
    -"Resor".

  155. Den handlar om korta bilresor.
    Vi hade en tävling.

  156. Malmöiter fick nominera den
    som tog de löjligaste bilresorna.

  157. Vinnaren fick en cykel.
    Det var en vink, kan man säga.

  158. Det var en man som
    körde bil 200-300 meter-

  159. -för att köpa godis.

  160. Han fick ett pris.

  161. Du nämnde att projektet på Götgatan
    har gynnat shoppingen.

  162. Men så fort idén kommer upp
    att man ska ersätta bilar med cyklar-

  163. -så blir butiksägarna väldigt skeptiska.
    Varför då?

  164. Det är för att man är konservativ.

  165. Överallt där man gör en sån
    förvandling, får man bättre "bobarhet".

  166. Och Fastighetsägarna i Stockholm-

  167. -främjar nu bilfria gator
    och vill främja cyklismen.

  168. Det håller på att förändras. Projekt
    som Götgatan spelar en viktig roll.

  169. Vi är förberedda på reaktioner
    när vi tar plats från bilar till cyklar-

  170. -men reaktionerna
    var inte så starka som jag var rädd för.

  171. Man reagerar i Östermalm,
    den biltätaste delen av innerstaden.

  172. När man tar bort parkeringsplatser
    utmed gatan-

  173. -och förvandlar dem till cykelbanor
    skapar man debatt.

  174. Men inte så stark som jag fruktade.

  175. Man ska inte vara rädd.

  176. Konservatismen och bilkramandet-

  177. -som man förväntar sig bland
    butiksägare och väljare, är borta.

  178. Jag är förvånad.
    Jag har försökt provocera invånarna.

  179. Och jag har inte lyckats.

  180. Jag har tagit bort körfält,
    parkeringsplatser.

  181. Jag har satt ner hastighetsgränserna.

  182. Jag har höjt parkeringsavgifterna,
    tagit bort plats från bilar.

  183. Men butiksägarna säger:
    "Varför är inte min gata cykelvänlig?"

  184. "Vad ska du göra åt min gata?"

  185. "Jag vill ha det så utanför min affär."

  186. Och folk som bor utanför området
    med lägre hastighetsgräns säger:

  187. "Är mina barn inte lika mycket värda?"

  188. "Här har ni minsann inte
    sänkt hastighetsgränsen."

  189. -Men det finns väl de som klagar?
    -Inte så många, faktiskt.

  190. Det finns en föreställning om
    att inte bråka inte med bilägarna.

  191. Men det är inte så illa som man tror.

  192. Man ska bara fatta djärva,
    politiska beslut, så sluter många upp.

  193. Fredrik Gertten pratade innan du kom
    om handelskammaren-

  194. -och att de vill främja bilen.

  195. Men till och med de
    håller på att ändra sig.

  196. När vi har privata möten
    är de också ganska moderna.

  197. -Det kommer. Det håller på att hända.
    -Ja?

  198. I Stockholm hade vi den stora debatten
    om biltrafik i stan 2005-2006.

  199. Då hade vi en folkomröstning
    om trängselskatt.

  200. Trängselskatten har bevisat-

  201. -att man kan få ekonomisk tillväxt
    och en bättre stad med färre bilar.

  202. Trots att vi inte har höjt
    trängselskatten sen 2006-

  203. -är trafiken ändå 20 % mindre
    än före 2006.

  204. Vi ska höja trängselskatten
    ganska kraftigt 2016.

  205. Men debatten har uteblivit.
    Så den stora debatten 2006-

  206. -gjorde stor skillnad
    för Stockholms framtid.

  207. -Linda?
    -Jag tänkte på debatten innan.

  208. Många var negativa
    till trängselskatten innan-

  209. -men när den kom ändrade många sig.

  210. -Som handelskammaren.
    -Ja, exakt.

  211. Det är definitivt ett skifte på gång.

  212. Och det är avgörande att prata
    om cykling i ekonomiska termer.

  213. Det är bevisat att städer som jobbar
    med cyklism blomstrar ekonomiskt.

  214. Man kan sätta siffror på det och bevisa
    sin sak med ekonomiska siffror.

  215. Vi borde lämna...

  216. Titta på cykelkampanjerna
    för tjugo år sen.

  217. De var väldigt...käcka.

  218. "Gör det för miljön."
    "Bär hjälm." "Bär löjliga kläder."

  219. I stället bör man tala om
    vad en framgångsrik stad är.

  220. Vad är bra för ekonomin?
    Man bör titta på fakta.

  221. Inte tänka cykling utan stadsplanering?

  222. Exakt. Stadsplanering
    för en växande befolkning-

  223. -i en pågående urbanisering.

  224. Vilka städer är mest framgångsrika?

  225. Hur drar man till sig
    kreativa människor och företag?

  226. Cykling är en av nycklarna
    i stadsplanering.

  227. Då får man handelskammaren
    på sin sida.

  228. Ni båda har kommit
    att associeras med cyklism.

  229. Säg två saker som är anledningen
    till er kärlek till cykeln.

  230. Jag tror väldigt mycket
    på den kompakta staden.

  231. Jag tror starkt på att en kompakt stad-

  232. -är nåt som är nödvändigt i världen.

  233. Den kompakta staden är en,
    och hälsoaspekten är den andra.

  234. -Per?
    -Jag håller med Karolina.

  235. Men en av de viktigaste sakerna
    är det som vi har diskuterat här.

  236. Att skapa en mer beboelig stad.

  237. Jag hörde en av killarna
    i Copenhagenize Consulting.

  238. De visade
    att när man tar sig fram på cykel-

  239. -upplever man staden samtidigt. Man
    lyssnar och luktar. Det går inte i bil.

  240. En mer beboelig stad. Och det andra?

  241. Jag måste säga för miljön, för både
    på grund av luftkvalitet och utsläpp-

  242. -måste vi byta från biltrafik
    till cyklar och kollektivtrafik.

  243. -Glömde de nåt?
    -Du menar vad de skulle ha sagt?

  244. Det handlar om visioner.

  245. Vilken sorts stad
    vill man ha i framtiden?

  246. Och i den framtiden
    måste man räkna in cykeln.

  247. Det gör jag, och säkert ni också.

  248. Går det i vårt politiska system,
    eller hade diktatur varit bättre?

  249. Jag menade inte så, men jag tänker på
    de fyra år man har vid makten.

  250. Fyra år i stadsplanering...
    Det är ingenting.

  251. Nej, men som Per sa:

  252. Att skapa en cykelstad tar tid.
    Det handlar om många små steg.

  253. På fyra år hinner man ta
    många steg i rätt riktning.

  254. Och man kan välja några
    som är symboliska och visionära.

  255. Som visar ens vision.

  256. Men inom cykelpolitiken
    är vi lyckligt lottade.

  257. Vi kan göra mycket på fyra år.

  258. -Håller du med?
    -Ja. Vi har tagit ut cykelmiljarden.

  259. Vi har cykelplanen,
    cykelstrategin och en controller-

  260. -på en central position i stadshuset,
    som inte kollar om vi slösar-

  261. -utan att alla pengarna spenderas
    som vi hade tänkt.

  262. Det är svårt att realisera alla projekt.

  263. -Har ni svårt att spendera alla pengar?
    -Ja, för man måste först planera.

  264. Planerna ska godkännas i stadshuset.

  265. Det tar tid, helt enkelt.

  266. Och man får ta stora krafttag
    för att ha kapacitet-

  267. -att bygga många nya saker
    i Stockholm.

  268. Men jag läste nånstans-

  269. -att för att realisera allt
    i den nationella planen för cyklar-

  270. -behöver man två miljarder.
    Låter det bekant?

  271. Att finansieringen på nationell nivå...

  272. Vi borde göra mer på nationell nivå-

  273. -och erkänna cyklismen
    som transportmedel.

  274. Som man erkänner bilar och tåg.

  275. Jag undrar... För bilar har man
    riksvägar som förbinder städer.

  276. De finansieras av staten, och
    lokala vägar betalas av kommunen.

  277. Är det likadant med cyklar?

  278. Tyvärr inte, eftersom staten
    för nuvarande ignorerar cykeln-

  279. -trots att man kunde göra mycket
    genom att bekosta regionala banor.

  280. Speciellt i Stockholm som har många
    kommuner, men även i min region.

  281. Jag vill visa att man kan
    få mycket gjort på fyra år.

  282. Jag har placerat
    den första cykelvägen-

  283. -i den nationella infrastrukturplanen
    nånsin. Jag är stolt.

  284. -Var?
    -Mellan Malmö och Lund.

  285. -Jag är hemskt glad.
    -Ska staten bekosta den?

  286. -Den ska betalas delvis av staten.
    -Bara delvis?

  287. Ja, och det är rättvist.

  288. Att tvinga kommunen att betala en del
    är bra, för då blir de engagerade.

  289. Jag vill påpeka att Trafikverket
    på regional nivå i Stockholm-

  290. -gör ett enormt jobb för att passa ihop
    cykelbanorna över gränserna.

  291. De borde få mer pengar,
    men många politiker på nationell nivå-

  292. -även från mitt block, ser det nu. Vi är
    på rätt väg, men det går för sakta.

  293. -Är vi på rätt väg, Linda?
    -Ja.

  294. Eftersom antalet cyklister har ökat,
    höjs allmänhetens krav.

  295. Många i sociala medier-

  296. -går direkt till politikerna och begär
    en bättre cykelinfrastruktur.

  297. Det är så utvecklingen ser ut nu.

  298. Frågor från publiken? Här. Var snäll
    och stå upp. Uppge namn och titel.

  299. Tack. Jag heter Simona Bava.

  300. Jag har Sveriges minsta cykelföretag.

  301. Troligen det enda som drivs
    av bara en kvinna.

  302. Vi pratar om att straffa bilister
    och om infrastruktur och så.

  303. Men cykelbranschen då?
    Skattelättnader för cyklister?

  304. I England får man skattelättnad för
    hjälm och för att cykla till jobbet.

  305. Vad erbjuder de svenska politikerna?

  306. Portland har 75 bra cykeltillverkare.

  307. I Sverige har vi tio och de suger!

  308. Så vad sägs om att hjälpa
    cykelbranschen? Då skulle fler cykla.

  309. Har man skattelättnader
    för cykelhjälm i London?

  310. Ja, man har lägre moms, har jag hört.

  311. Och projektet "Cykla till jobbet"-

  312. -ger skattelättnader om man visar
    att man cyklar till jobbet var dag.

  313. Man kan köpa cykeln billigare
    och på avbetalning.

  314. Då får man råd med en bättre cykel.

  315. Bättre kvalitet är också en miljöfråga-

  316. -för då byter man mer sällan.

  317. -En kommentar från Paul Lavelle?
    -Javisst.

  318. Vi har stimulansåtgärder.
    Jag vet bara hur det är i London.

  319. Vi har stimulansåtgärder
    för arbetsgivare-

  320. -att ge anställda skattelättnader-

  321. -genom att låta dem köpa cykeln
    innan lönen beskattas.

  322. Det finns olika system
    för olika arbetsgivare.

  323. Där jag jobbar finns olika system.

  324. Man kan begära tillbaka utgifter
    precis som för bil och kollektivtrafik.

  325. Man kan säkert
    ha fler stimulansåtgärder.

  326. -Kan vi lära av det?
    -Ja, absolut.

  327. Det finns en helig ko: skatteavdrag
    för att man kör bil till jobbet.

  328. Jag lovar er att det
    kan vara ett väldigt känsligt ämne.

  329. Men vi måste se över det, för det
    stimulerar bara att man tar bilen.

  330. Det är problematiskt.

  331. Vi som inte tar bilen
    subventionerar dem som gör det.

  332. Vi måste hitta ett sätt att vända det.
    Det är inte lätt, men vi måste.

  333. Vi borde ha fler stimulansåtgärder
    för att ge bilar...

  334. Nej, inte bilar, förlåt.
    Cyklar till anställda.

  335. Jag skrev en artikel om det.
    Men jag är inte politiker på riksnivå.

  336. Fler frågor? Vi har en här.

  337. Hej. Jag heter Jan Strömdahl.

  338. Jag är arkitekt
    och tillhör Vänsterpartiet.

  339. Jag har en fråga till Per Ankersjö.

  340. Hörde du Fredrik Gertten
    här tidigare i dag?

  341. Menar du angående
    Förbifart Stockholm? Ja.

  342. -Gjorde du?
    -Ja.

  343. Vänsterpartiet vill alltid prata om den.

  344. Då vill jag fråga. Du säger här i dag-

  345. -att cykeln ska vara kungen
    från i dag.

  346. "Cykeln ska vara kung från i dag."

  347. Då får du gärna hjälpa oss
    att stoppa Förbifarten.

  348. Man kan inte kalla cykeln kung-

  349. -och samtidigt bygga detta monster.

  350. Vad säger du?

  351. Det är svårt att försvara Förbifarten
    i det här sällskapet.

  352. Men helt kort.
    Vi kommer att ha bilar i framtiden.

  353. Förhoppningsvis mer miljövänliga.
    Inte helt miljövänliga, det vet jag.

  354. Men mitt parti
    har rötter på landsbygden.

  355. Och om man vill ha ett land
    där det bor folk överallt-

  356. -behöver man bilar i framtiden med.

  357. Och vi behöver lastbilar för att
    transportera vår mat till Stockholm.

  358. Och vi behöver vägar till bussarna.

  359. Jag vet att argumenten för och emot
    Förbifart Stockholm är krångliga.

  360. Jag tillhör inte dem som tror
    att Förbifarten löser alla problem.

  361. Men jag tror att som politiker
    bör man jobba på olika, parallella spår.

  362. Många i Stockholmsområdet
    är fortfarande beroende av sina bilar.

  363. Men min strategi är att minska
    biltrafiken i innerstaden-

  364. -och det tror jag
    att vi kan göra samtidigt.

  365. Och våra bilar ska vara miljövänliga.

  366. -Men fler vägar innebär väl fler bilar?
    -Ja, jag vet.

  367. Att vara den pragmatiska parten
    här i dag är inte det lättaste.

  368. Och jag älskar gröna
    och kompakta städer.

  369. Jag vet att Förbifarten
    kan leda till mer stadsutglesning.

  370. Men vi måste tänka
    både på kort och lång sikt.

  371. Vi har många i Mälardalen
    som är beroende av bilen i dag.

  372. Du är nog inte nöjd, men vi går vidare.

  373. -Jag är här sen, så kan vi diskutera.
    -En fråga längst bak.

  374. Ja, tack. Och tack för denna dag.
    Det har varit väldigt intressant.

  375. Jag är Ylva Larsson. Jag är arkitekt
    och jobbar med planeringsstrategier.

  376. Jag arbetar i Stockholm.

  377. Jag tillhör Miljöpartiet och kom in
    i politiken ganska nyligen.

  378. Så jag är ingen "broiler".

  379. Jag vill tala om barn och cyklar.

  380. Det här är som en Autobahn
    för män som jobbar-

  381. -och pendlar mellan
    jobb och hem eller nånstans.

  382. Cykeln som en social del
    av vårt samhälle-

  383. -hur ska vi göra plats för den,
    och var är barnen?

  384. Vi fick se en fin bild på lådcykeln.
    Man kan ta med en liten hund.

  385. Men hur tar man sitt barn med sig
    när man pendlar?

  386. När man använder
    ett lånecykelsystem?

  387. Frågan handlar om livet i sin helhet.

  388. Tack. Ska Linda ge ett förslag?

  389. Jag älskar att prata
    om barn och cykling.

  390. Jag har just avslutat ett stort jobb
    i Oslo, en strategi för cykling.

  391. Där har vi hela perspektivet.
    Hur får vi Osloborna att cykla?

  392. Inte bara pendlare.

  393. En sak som vi la märke till i Oslo
    var att inga barn cyklade.

  394. Vi gjorde 3 500 observationer
    av folk som cyklade i centrum-

  395. -men bara en var
    ett barn under sju år.

  396. Stockholms gator
    följer i stort sett samma mönster.

  397. Som vi planerar Stockholm i dag så
    lämpar den sig inte för barn på cykel.

  398. Vi gör körfält för cyklar-

  399. -och det är ingen bra infrastruktur
    för barn.

  400. Och vi gör också...

  401. Vi fokuserar på pendlarfilerna
    för cyklar.

  402. Det är långa rutter.

  403. Stockholm är stolt över sitt nätverk
    på cirka 80 mil.

  404. Det är inget att vara stolt över.

  405. Man ska vara stolt över
    ett kompakt nätverk.

  406. Ett där barn kan cykla till skolan
    ensamma i 10-, 12-årsåldern.

  407. I de centrala delarna och i periferin
    är det inte så.

  408. Det är för att vi inte har byggt
    barnsäker cykelinfrastruktur på länge.

  409. -Vad säger du, Per?
    -Jag tycker att Linda har rätt.

  410. I dag jobbar vi med
    att sänka hastighetsgränserna.

  411. Det tror jag är viktigt för att skapa
    en beboelig, cykelvänlig stad.

  412. Det är stor skillnad att bli påkörd
    av en bil i 50 km/h eller 30 km/h.

  413. Min vision är en 30-kilometersgräns
    i hela Stockholms stad.

  414. Jag vill även testa
    en 20-kilometersgräns-

  415. -på vissa gator
    och definitivt runt skolor.

  416. Jag håller med Per om
    att hastighetsgränsen-

  417. -är en viktig del i en beboelig stad.

  418. Men jag vill vara förutseende.

  419. Två saker måste hända
    under kommande år.

  420. Vi har en handbok
    som bygger på vanliga cyklar.

  421. De som går i 25 km/h. Men vi ska
    tänka på infrastruktur för lådcyklar.

  422. Den skulle se annorlunda ut.
    Även parkering för lådcyklar.

  423. Det måste vi ha nya designer till.

  424. Och vad händer
    när elcykelanvändningen exploderar?

  425. Det kommer snart att hända.

  426. Hur ser infrastrukturen ut
    för cyklar som går i 30 km/h?

  427. Vi har en stor designuppgift
    framför oss.

  428. Som politiker kan jag inte designa-

  429. -men jag kan bestämma och
    finansiera. Det steget måste vi ta.

  430. Vi behöver inte en sorts cykelbanor
    utan flera olika typer.

  431. Som vi har för bilar. Vi har motorvägar
    och vägar, och de skiljer sig åt.

  432. Barnaspekten
    kommer att komma in i det jobbet.

  433. Tack. Vem vinner valet, tror ni?

  434. Miljöpartiet blir större
    än förra gången.

  435. -Okej. Och Centerpartiet?
    -Vi blir större i Stockholm.

  436. Vi fick de senaste mätningarna i dag.

  437. Förhoppningsvis blir arbetet med
    cyklism mer prioriterat i Stockholm.

  438. Tack för att ni kom mitt i valtider.

  439. -Tack.
    -Lycka till. - Tack, Linda.

  440. Översättning: Veronika Haraldson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Cykeln och staden i framtiden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Stockholms stad ska satsa en miljard kronor på att bygga ut infrastrukturen för cykeltrafik fram till 2018. Samtal mellan Per Ankersjö (C), stadsmiljöborgarråd i Stockholm, Karolina Skog (MP), kommunalråd för trafikfrågor i Malmö och Linda Kummel, planeringsarkitekt på Spacescape, om hur man från olika håll vill arbeta för att främja cyklingen i storstäderna i framtiden. Vad är man från politiskt håll beredd att göra? Vad har gjorts hittills och vilka mål har man satt upp? Inspelat på Moderna muséet i Stockholm den 2 september 2014. Arrangör: Arkitektur- och designcentrum.

Ämnen:
Samhällskunskap, Teknik > Transportmedel och kommunikationer
Ämnesord:
Cykeltrafik, Icke motordrivna fordon, Infrastruktur, Kommunikationer, Landsvägsfordon, Landsvägstrafik, Teknik, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Cykeln och staden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cykeln och staden

En svensk cykelrörelse

Mark Isitt är journalist och moderator för seminariedagen. Han inleder genom att ge en kort bakgrund om den växande cykelrörelsen i Sverige. Vad gör politikerna för att underlätta för cyklister och hur mycket är man villig att satsa på cyklande i Sverige? Inspelat i Stockholm den 2 september 2014. Arrangör: Arkitektur- och designcentrum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cykeln och staden

Om utställningen Cykel

Veronica Hejdelind är utställningschef på Arkitektur- och designcentrum i Stockholm. Hon berättar utifrån utställningen Cykel, som handlar om cykelns utveckling ur ett designhistoriskt perspektiv, om cykelns betydelse för människan i olika tider. Inspelat i Stockholm den 2 september 2014. Arrangör: Arkitektur- och designcentrum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cykeln och staden

Den gröna metropolen Hamburg

Susanne Metz är chef för stadsplanering och miljöförvaltning i Hamburg. Hon föreläser om hur Hamburg ska planeras i framtiden och har en idé om att staden ska vara utan biltrafik och bara med gång- och cykeltrafikanter. Inspelat i Stockholm den 2 september 2014. Arrangör: Arkitektur- och designcentrum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cykeln och staden

Slaget om gaturummet

Dokumentärfilmaren och journalisten Fredrik Gertten berättar om arbetet bakom filmen Bikes vs cars. I filmen granskar han bilindustrin och driver tesen att om städerna blev mer cykelvänliga skulle miljö- och klimatproblemen lösa sig själva. Moderator: Mark Isitt. Inspelat på Moderna muséet i Stockholm den 2 september 2014. Arrangör: Arkitektur- och designcentrum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cykeln och staden

OpenBike i Köpenhamn

Iréne Stewart Claesson är industridesigner och designstrateg på Lots design. Hon föreläser här om sitt bidrag till en internationell designtävling som handlade om att göra Köpenhamn till världens modernaste cykelstad. Moderator: Mark Isitt. Inspelat i Stockholm den 2 september 2014. Arrangör: Arkitektur- och designcentrum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cykeln och staden

Super highways: den nya cykelvägen i London

Paul Lavelle är chefsplanerare för transportsystemen i London. Han berättar om Londons borgmästares beslut att cyklingen i staden ska öka med 400 % till år 2026. Målet ska uppnås genom att man bygger så kallade superhighways för cyklar. Inspelat i Stockholm den 2 september 2014. Arrangör: Arkitektur- och designcentrum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cykeln och staden

Cykeln och staden i framtiden

Samtal om hur man kan arbeta för att främja cyklingen i Sveriges större städer i framtiden. Medverkande: Per Ankersjö (C), stadsmiljöborgarråd i Stockholm, Karolina Skog (MP), kommunalråd för trafikfrågor i Malmö och Linda Kummel, planeringsarkitekt på Spacescape. Inspelat i Stockholm den 2 september 2014. Arrangör: Arkitektur- och designcentrum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Etik i samisk forskning

Anna-Lill Ledman, historie- och genusforskare vid Centrum för samisk forskning (Cesam), drar en rad exempel på hur god och dålig forskning kan se ut. Från Lars Thomasson-symposiet på Samiska veckan. Inspelat 6 mars 2014 på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - integration

Etableringslotsar

Sedan december 2010 är det Arbetsförmedlingen som med hjälp av så kallade etableringslotsar som har ansvaret för att hjälpa flyktingar in på arbetsmarknaden. Det är dock inte många som vet vad en etableringslots faktiskt gör. Faten Nilsson, en av Sveriges bästa jobbcoacher för invandrare, driver ett av de nybildade lotsföretagen.

Fråga oss