Titta

UR Samtiden - Beroendedagen 2014

UR Samtiden - Beroendedagen 2014

Om UR Samtiden - Beroendedagen 2014

Föreläsningar från Beroendedagen 2014. Inspelat den 11 september 2014 på City Conference Centre i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Till första programmet

UR Samtiden - Beroendedagen 2014 : En ny syn på alkoholberoendeDela
  1. Välkomna till det här avsnittet.

  2. Jag heter Sven Wåhlin.
    Jag har varit distriktsläkare.

  3. På senare år
    har jag jobbat på en mottagning-

  4. -som tillhör Beroendecentrum.

  5. Den heter Riddargatan 1 och är
    en forskning- och utvecklingsenhet.

  6. Målet är att nå större grupper av
    beroendepersoner ute i hela vården.

  7. Mitt fokus kommer att vara
    "Alkohol - en fråga för hela vården."

  8. De flesta av er sysslar med beroende
    och kan det tunga beroendet.

  9. Min framställning handlar
    om den större gruppen-

  10. -som hela vården kan hantera
    och bör kunna hantera.

  11. Bilderna kommer att
    ligga på Expomedias hemsida.

  12. Jag ska först säga några ord
    om normal konsumtion.

  13. "Jag dricker väl som alla andra."
    Jag ska ge lite perspektiv där.

  14. För det andra ska jag säga några
    korta ord om alkohol och sjukdom-

  15. -även angående dess nyttighet.
    Hur är forskningsläget?

  16. Olika sorts alkoholproblem.

  17. Framförallt beroendet som inte är
    vad det har varit-

  18. -åtminstone ur mitt perspektiv.
    För er är det säkert samma sak-

  19. -men en ny, större grupp
    har uppmärksammats på senare år.

  20. Jag avslutar med
    samtalet om alkohol i vården-

  21. -och stigmatiseringen
    som finns kring alkohol.

  22. Och så ska vi hinna med
    en frågestund.

  23. Vad är normalt?
    Några perspektiv på det.

  24. För det första, här är
    konsumtionsutvecklingen i Sverige.

  25. På den här axeln har vi antal liter
    ren alkohol per invånare över femton.

  26. Det förändrades
    i och med EU-inträdet 1995.

  27. Det nådde en topp 2004.

  28. Sen har det avtagit,
    men stigit något sista året.

  29. Det här är svenska konsumtionen.

  30. Det motsvarar genomsnitt
    per invånare. Så här mycket är det.

  31. Men i Sverige är ungefär...

  32. Knappt 30 procent har inte
    druckit alkohol senaste året.

  33. Det är en liten del av befolkningen
    som konsumerar det mesta.

  34. Det är väldigt stor spridning.

  35. Om vi gör lite utblickar,
    hur ser det ut i världen?

  36. Vi svenskar är ganska normala.
    Vi ska jämföra oss med andra länder.

  37. Man kan konstatera att
    i resten av världen-

  38. -så är det förvånande nog bara
    61,7 procent som dricker alkohol-

  39. -eller som har druckit alkohol,
    i princip.

  40. En stor andel
    är livslånga nykterister.

  41. Jag sa fel, det är 61,7 procent
    som aldrig har druckit alkohol.

  42. Det är en minoritet av jordens vuxna
    befolkning som har druckit alkohol-

  43. -vilket kanske förvånar.

  44. Den här kartan över världen
    visar i alla fall konsumtionen.

  45. Det mörklila är högre konsumtion.

  46. Det gröna är lägre konsumtion.
    De andra färgerna är mittemellan.

  47. Vad ser vi? Jo, det är
    i östra Europa som det dricks mest.

  48. Jag brukar säga "de kristna
    traditionerna" för att provocera.

  49. Den här kartan
    har förändrats ganska mycket.

  50. Det kan man följa på
    Hans Roslings Gapminder.

  51. Exempelvis i Kina och Indien
    som tidigare inte drack mycket-

  52. -är konsumtionen uppe i
    4-6 liter per invånare och år.

  53. Spannet mellan 4-6 liter ren alkohol-

  54. -per invånare varje år.

  55. Indien och Kina ökar snabbt.

  56. Vad är normal konsumtion?

  57. Det finns inget bra svar på det.

  58. Om ni har enstaka frågor
    får ni ställa dem.

  59. Vilka dricker mest?
    Det är unga vuxna.

  60. Så är det i Sverige
    och resten av världen.

  61. Vilka talas det mycket om?
    Den här gruppen.

  62. Det är störst ökningstakt hos äldre
    kvinnor, från en mycket låg nivå-

  63. -till en fortfarande
    väldigt låg nivå.

  64. Men ökningen har varit väldigt stor.
    Många pensionärer kommer till oss.

  65. Efter pensionen vill man ha
    lite guldkant på tillvaron-

  66. -och tillåter sig lite vin varje dag.

  67. En stor andel är kvinnor.
    Hos oss är det ungefär 40 procent.

  68. Det var lite om
    vad som är normal konsumtion.

  69. Det finns ingen normal konsumtion,
    är min slutsats.

  70. Det beror på
    hur stora perspektiv man tar.

  71. Några ord om alkohol och sjukdom-

  72. -för hela vården sysslar ju
    med sjukdom, inte bara beroende.

  73. Alkohol är inte bara
    en beroendeproblematik-

  74. -utan det är en sjukdomsproblematik.

  75. Som det står i rubriken,
    så kan alkohol bidra till sjukdom.

  76. Alkohol kan BIDRA till sjukdom. Det
    är sällan alkohol orsakar sjukdomar.

  77. De sjukdomar den kan orsaka känner
    ni till: skrumplever och så vidare.

  78. Däremot kan alkohol bidra till
    nästan alla sjukdomar.

  79. Det är få sjukdomar
    som bara orsakas av en sak.

  80. De flesta är multifaktoriella.

  81. Alkohol kan gripa in i det här-

  82. -mycket beroende på genetiska
    förutsättningar, har man kommit på.

  83. Vi är olika och
    reagerar olika på alkohol.

  84. Vissa blir trötta efter två glas vin.

  85. Andra tycker att festen inte ens
    har börjat efter två glas vin.

  86. Det är inte bara
    att man har tränat upp sin tolerans-

  87. -utan det är genetiskt betingat.

  88. Hur vi reagerar på alkohol
    är till stor del genetiskt.

  89. Det gäller även inre organ.

  90. En del människors blodtryck
    reagerar på alkohol och stiger.

  91. Andra kan dricka mycket
    utan att blodtrycket förändras.

  92. På samma sätt kan det vara
    med vilken sjukdom som helst.

  93. Jag ska inte gå igenom de här
    sjukdomarna och hur de kan påverkas.

  94. Men jag ska prata om cancer
    och operation-

  95. -hur alkohol har inverkan
    på operationsresultat.

  96. Jag vill säga att
    det finns ganska mycket kunskap-

  97. -om hur alkohol påverkar
    alla de olika faktorerna.

  98. Men den kunskapen
    är inte särskilt spridd.

  99. Man har nån aning om hur det påverkar
    hudsjukdomarna som står här:

  100. Seborré och rosasea.

  101. Hudläkare har ofta hört talas om det
    och känner oftast till det-

  102. -men faktiskt inte alltid.

  103. Cancer är nåt som är särskilt okänt,
    därför vill jag nämna det.

  104. WHO gjorde 2010
    en stor vetenskaplig genomgång.

  105. De konstaterade att i Europa,
    med den europeiska konsumtionen-

  106. -kan man räkna ut att alkohol orsakar
    10 procent av all cancer hos män-

  107. -och 3 procent av all cancer
    hos kvinnor.

  108. Det är alldeles för okänt-

  109. -att alkohol framför allt är
    en cancerframkallande substans.

  110. Det är fler som dör av cancerorsak
    än av skrumpleverorsak.

  111. De cancerformer som är
    vetenskapligt väl belagda-

  112. -har jag listat här:

  113. Bröst, tjocktarm, ändtarm,
    munhåla, svalg, strupe och lever.

  114. Det är stor sannolikhet
    att även andra cancerformer påverkas.

  115. Men när man gjorde den här rapporten
    så fanns inte tillräcklig forskning-

  116. -för att säkerställa samband.

  117. Operation...

  118. Ni har hört talas om
    rökfri operation.

  119. Patienten ska inte röka
    vid operation-

  120. -för att operationsresultaten
    blir mycket bättre.

  121. Forskningen växer angående alkoholens
    inverkan på operationsresultat.

  122. Det kom rätt så nyligen
    en stor metaanalys-

  123. -där man väger samman olika studier
    som visar att högkonsumenter har-

  124. -73 procent fler infektioner
    i samband med operation-

  125. -jämfört med de som inte dricker alls
    eller som dricker väldigt lite.

  126. Sårkomplikationer är 23 % högre.
    Lungkomplikationer är 80 % högre.

  127. Förlängd sjukhusvistelse 23 %
    och intensivvård 29 %.

  128. Om man ser till dem som är
    rejäla högkonsumenter-

  129. -ser man att dödligheten
    är kraftigt ökad.

  130. Om ni kommer in
    för en operation om 5-10 år-

  131. -kommer man nog att fråga er
    om alkohol också.

  132. Det är ju av patientsäkerhetsskäl.

  133. Det här gäller alla patienter,
    oavsett om de är beroende eller inte.

  134. Om man större delen av året
    dricker ganska lite-

  135. -men nyss har haft semester-

  136. -och då har man druckit så mycket
    så att man har varit högkonsument-

  137. -även då är det negativt
    på detta vis.

  138. Med det följer att ta en alkoholpaus.

  139. Det hjälper i det här avseendet.

  140. Därför att vi vet att
    infektionsförsvaret återhämtar sig-

  141. -efter 2-8 veckor.

  142. Det beror på vilken aspekt av
    infektionsförsvaret man mäter.

  143. Hjärtats pumpförmåga, hos
    en tredjedel av alla högkonsumenter-

  144. -alltså riskbruksnivåer,
    så kan man mäta en hjärtpåverkan.

  145. Man kan mäta förändringar
    även hos friska högkonsumenter.

  146. Koagulation,
    alltså blödningstid, en vecka.

  147. För att såren ska läka
    måste det bildas mycket proteiner.

  148. Det tar ungefär två månader
    för att återhämta sig.

  149. Förhöjd stressreaktion. Vad är det?

  150. Alkohol provocerar stress i kroppen.

  151. Det driver på hypofys-binjureaxeln-

  152. -och det driver på stresshormonerna:
    adrenalin och noradrenalin.

  153. Alla som dricker alkohol
    får en förhöjd stressnivå.

  154. Om man dricker
    så sitter det i ett-två dygn.

  155. Om man har druckit under lång tid
    kan man mäta det i upp till 10 dygn.

  156. Allt det är saker
    som påverkar operationsresultatet.

  157. En sammanfattande bild
    på hälsoresultaten.

  158. Nu får ni gissa.
    Här är tre stora folkhälsoproblem.

  159. Vad påverkar folkhälsan mest?

  160. Får jag höra nån vild gissning?

  161. Diabetes.

  162. Ni ska få svaret.

  163. Det här mäter DALY,
    som det står i vänsterkanten-

  164. -alltså förlorade år på grund av
    funktionsnedsättning och död.

  165. Det är WHO som mäter det här.

  166. Resultatet ser ut så där.

  167. Det påverkar folkhälsan mer
    än diabetes och astma tillsammans.

  168. När jag visar bilden för läkare
    brukar jag stå framför den-

  169. -och säga "Nu vill jag varna
    för en skrämmande bild".

  170. Den ifrågasätter vad vi
    lägger fokus på i primärvården.

  171. Frågan var: "I vilka länder
    har man mätt det här?"

  172. Referensen står där.
    WHO mäter över hela världen-

  173. -men de tar olika regioner
    och det här gäller Europa.

  174. Är det inte nyttigt med alkohol?

  175. Vill ni höra några korta ord om det?

  176. Tur. Jo, det är nyttigt med alkohol.

  177. Det har sina sociala
    och positiva psykotropa effekter.

  178. Men är det nyttigt för hälsan?

  179. För den kroppsliga
    och psykiska hälsan?

  180. Det sägs att
    ett eller två glas vin är nyttigt.

  181. Jag ska visa vad som brukar sägas-

  182. -och vad som oftast
    står på aftonpressens löpsedlar.

  183. Här har man jämfört
    olika konsumtionsnivåer.

  184. Längst till vänster är man nykter
    och åt höger är det högre konsumtion.

  185. På y-axeln har man satt 1.
    Det är ett referensvärde.

  186. Det är relativ risk att dö-

  187. -alltså hur stor procentrisken är
    att dö nästa år-

  188. -om man är nykterist.

  189. Den relativa risken
    hos nykterister är 1.

  190. Sen har man jämfört det
    med de som dricker lite grand.

  191. Deras risk är faktiskt lite lägre.

  192. Då får man den här svackan i kurvan.

  193. Dricker man mer
    så blir det högre risk.

  194. Problemet är att
    det är befolkningsstudier.

  195. Man har frågat i hela befolkningen.

  196. Man har inte gjort
    några experimentella studier.

  197. Problemet med den
    här typen av undersökningar-

  198. -är att i den nyktra gruppen
    så döljer sig-

  199. -inte bara personer
    som är nyktra av hälsoskäl-

  200. -eller ideologiska skäl.

  201. Där finns många som är sjuka och
    många som har haft alkoholproblem-

  202. -och därför är nyktra nu.

  203. Vi vet också att
    om man tar nykterister i stort-

  204. -så har de lägre inkomst.

  205. De är mindre föreningsaktiva
    och oftare ensamstående.

  206. De har högre
    depressions- och ångestgrad.

  207. Många negativa faktorer
    finns i den gruppen-

  208. -hos nykterister,
    i gruppen som helhet.

  209. Så den här gruppen nykterister,
    de är väldigt olika.

  210. Man måste särskilja de gamla och
    sjuka från ideologiska nykterister.

  211. Det har man inte gjort i nån särskilt
    bra utsträckning i de här studierna-

  212. -så det här börjar ifrågasättas
    mer och mer.

  213. Det är svårt
    att göra en experimentell studie.

  214. Jag kan inte säga åt er på den sidan
    att ni får vara nyktra i 20 år-

  215. -och ni andra får dricka
    1 1/2 flaska vin i veckan-

  216. -så ska vi jämföra om 20 år
    och se vad som händer.

  217. Men 2004 gjorde WHO en beräkning
    av den positiva effekten-

  218. -och jämförde den
    med den negativa effekten av alkohol.

  219. Då fick de en siffra
    på alkoholens skadeeffekt.

  220. Den står i den ringen. Sen räknade de
    ihop den positiva effekten.

  221. På hjärt- och kärlsjukdomar och
    diabetes kan det ha positiv effekt.

  222. Även om man räknar med att
    det har en positiv effekt på hälsan-

  223. -så är den väldigt liten.

  224. Forskarvärlden är i dag oenig
    om alkoholen har en positiv effekt.

  225. Men den är i vilket fall liten.

  226. Folkhälsoinstitutet säger:

  227. Vi kan inte rekommendera alkohol.
    Det har inte evidens som läkemedel.

  228. Det finns heller inte evidens
    att avråda från måttligt drickande.

  229. Om vi tror på de goda effekterna
    så räcker det att dricka lite.

  230. För yngre personer har man inte
    visat positiva hälsoeffekter.

  231. Man kan alltid avråda
    från berusningsdrickande-

  232. -och avråda gravida, naturligtvis.

  233. Jag går vidare.

  234. Jag ska komma in på beroende-

  235. -men prata om
    olika sorters alkoholproblem.

  236. Ni känner nog till
    vad riskbruksbegreppet är.

  237. Det är att vara högkonsument -
    att dricka mycket på en gång.

  238. Förlåt, att dricka mycket
    genomsnittligt.

  239. Där har man de här gränserna.

  240. Och det är att
    dricka mycket på en gång.

  241. Det är också ett riskbruk-

  242. -om man har en ökad känslighet
    av nån anledning.

  243. De diagnoser som vi använder
    i hälso- och sjukvården-

  244. -det är de här:

  245. Alkoholberoende och skadligt bruk.

  246. Vid skadligt bruk har det blivit
    nån hälsoskada på grund av alkohol.

  247. Diagnosen "alkoholmissbruk" är på väg
    att utrangeras i hälso- och sjukvård-

  248. -men den finns kvar
    inom socialtjänst.

  249. Som medicinsk diagnos
    är den numera utrangerad-

  250. -och ersatt av "alkoholsyndrom".

  251. Vad är "alkoholism"?
    Det var faktiskt en diagnos 1952-

  252. -men den är utrangerad och i dag
    är det snarast ett skällsord.

  253. Alkoholproblem i Sverige.
    Här är en befolkningspyramid.

  254. Större delen av befolkningen har
    i princip inga problem med alkohol.

  255. Sen har vi en grupp
    med riskbruk eller skadligt bruk.

  256. De har inga större problem heller.

  257. Men de har ett beteende
    som är riskfyllt.

  258. Sen har vi en grupp med beroende.

  259. De flesta av dem har
    en låg beroendegrad.

  260. De ni inom beroendevården ser
    är toppen av pyramiden.

  261. Beroende har förändrats.
    Jag tänkte prata om synen på det.

  262. Det beror på att det har kommit
    ny kunskap, helt enkelt.

  263. Det är få medicinska områden där
    det har tillförts så mycket kunskap-

  264. -som inom beroendevården.

  265. Det är kunskap om vad beroende är,
    vad prognosen är-

  266. -och vilken hjälp
    folk med beroende vill ha.

  267. Det här är den vanliga bilden.
    Den är lite karikerad.

  268. Det är ett allvarligt tillstånd.

  269. Det här är en mer sann bild
    av alkoholberoende.

  270. Ni kan nog beroendekriterierna bra,
    men jag går igenom dem i alla fall.

  271. Det är om man har ett sug,
    en stark längtan eller tvång-

  272. -som en del har till att dricka.

  273. Kontrollförlust, vilket är
    det allra vanligaste symptomet.

  274. Man tänker att man bara ska dricka
    två glas, men det blir inte så.

  275. Man märker att alkoholen ger problem,
    man sover dåligt och mår dåligt-

  276. -men ändå fortsätter man att dricka.

  277. Alkoholen tar tid,
    man prioriterar den.

  278. Man planerar drickandet, det tar tid
    att dricka och att återhämta sig.

  279. Samt toleransutveckling
    och abstinens.

  280. Tre ja-svar på de här frågorna...
    Fråga patienterna de här sakerna.

  281. Tre ja-svar - alkoholberoende.
    Diagnos föreligger.

  282. Rubriken "Man kan vara
    mer eller mindre beroende"...

  283. ...tycker jag är bra.
    Den kan vara provocerande.

  284. Det jag menar är att om du frågar
    befolkningen, här är pyramiden-

  285. -svarar 75 procent nej
    på alla kriterierna för beroende.

  286. 15 procent svarar ja på ett, och det
    är kontrollförlust som är vanligast.

  287. Ytterligare 5 procent
    svarar ja på två.

  288. Sen är det 4,5 procent som
    uppfyller kriterierna för beroende.

  289. Men även där är det skillnad.
    En del svarar ja på alla-

  290. -och en del bara på tre.

  291. Så man skulle kunna säga
    att de som har två kriterier-

  292. -är nästan beroende.

  293. De som svarar ja på tre
    är lätt beroende.

  294. De som svarar ja på sju
    är kraftigt beroende.

  295. Den nya diagnosen som har kommit,
    DSM-5-diagnosen alkoholsyndrom-

  296. -där skiljer man på milt,
    måttligt och svårt beroende.

  297. Så det kommer att komma mer.
    Man drar inte alla över en kam.

  298. Det har kommit ny kunskap om
    varför man blir alkoholberoende.

  299. Jag har förenklat bilden
    på det här viset.

  300. Det är två faktorer:

  301. Genetik och hur mycket
    man har druckit genom livet.

  302. Om man har tung genetisk belastning
    blir man lättare beroende.

  303. Miljön - påverkar inte den?

  304. Jo, miljön påverkar på flera sätt.

  305. Dels för
    den här lilla killen här nere.

  306. Han är uppvuxen i en våt miljö.

  307. Så han kommer att få stor volym.
    På så vis påverkar miljön indirekt.

  308. Även tidiga upplevelser
    kan ha stor betydelse.

  309. Det kan påverka genuttrycken
    - ha en epigenetisk påverkan.

  310. Så det är inte
    bara psykologisk påverkan-

  311. -utan det har ren genpåverkan och kan
    bidra till en beroendeutveckling.

  312. Bilden är något förenklad men...

  313. Det ger en bild.

  314. Jag glömde säga att bilden
    har ett fel. Kan ni hitta det?

  315. Det var naturligtvis
    att det inte ser ut så, utan så.

  316. Ytterligare ny kunskap
    som handlar om-

  317. -den här mildare gruppen.

  318. Hur är prognosen
    för dem som är alkoholberoende?

  319. Jo, prognosen är ganska god för
    alkoholberoende, är mitt påstående.

  320. Vilket har stöd av flera studier.

  321. Den största är från USA
    där man utgick från 45 000 personer.

  322. Och man frågade...

  323. ...personer som nån gång
    hade fått diagnosen alkoholberoende.

  324. Det kunde ha varit för 35 år sen
    eller för ett år sen.

  325. Genomsnittstiden var 18 år tidigare.
    Hur har det gått för dem?

  326. Det var bara 25 %
    som fortfarande var beroende.

  327. En del var nykterister. I USA är 18 %
    nykterister, så det var genomsnittet.

  328. Av resten var en del riskkonsumenter
    men utan beroende.

  329. En del svarade ja
    på två beroendekriterier-

  330. -en del hade inga alls.

  331. Prognosen på hela gruppen beroende
    är relativt god.

  332. Det är ett viktigt budskap. Vi tänker
    lätt på dem som bara ni träffar.

  333. Men de allra flesta är inte såna.

  334. Det hänger ihop
    med mitt nästa avsnitt.

  335. Hur ska vi prata med våra patienter?

  336. Om vi har bilden av att det är ett
    jättesvårt tillstånd som är kroniskt-

  337. -då vill inte
    de med milt beroende lyssna.

  338. Ytterligare en sak
    innan jag går vidare...

  339. 75 % hade inte fått behandling. Det
    finns samma uppgifter från Sverige.

  340. Hur blir man fri från
    alkoholberoende? Man gör det själv.

  341. Man får barn,
    bildar familj, får nytt jobb-

  342. -man märker att man gör bort sig,
    hustrun hotar att lämna-

  343. -man skärper sig och så småningom
    växer det bort för de flesta.

  344. En del går åt andra hållet.
    Det är dem ni ser.

  345. Varför söker man inte hjälp tidigare?
    Det är på grund av skammen.

  346. Man vill inte vara
    en kronisk alkoholist.

  347. Man vill inte identifiera sig
    med den gruppen.

  348. Här är ett exempel
    från intervjuer som man har gjort-

  349. -med folk med måttligt beroende.

  350. "Om någon skulle prata om missbruk
    skulle jag stänga av."

  351. "Däremot har jag funderingar
    om mitt drickande."

  352. Man märker att det orsakar problem-

  353. -man har kontrollförlust,
    man har sug, man mår dåligt av det-

  354. -men ändå så tar man inte tag i det.

  355. Om man har de tre kriterierna
    är man beroende.

  356. Var vill man söka?

  357. Inte till socialtjänstens
    beroendemottagning-

  358. -eller landstingets
    beroendemottagning.

  359. Man vill söka till företagsläkare
    eller distriktsläkare.

  360. Eller så vill man ha hjälp
    på internet. Det blir vanligare.

  361. Dags för terminologistädning.

  362. Beroendevården är...

  363. ...ofta präglad av
    icke-patientcentrerad terminologi.

  364. En terminologi
    som patienterna inte vill ha.

  365. "Alkoholist" har vi pratat om.
    Vem vill vara "missbrukare"?

  366. "Upptäcka". Man ska upptäcka tidigt.

  367. Det är en jättebra princip,
    men vem vill bli upptäckt?

  368. Jag vill inte bli upptäckt för mina
    svagheter och tillkortakommanden.

  369. Jag vill bli uppmärksammad och
    själv uppmärksamma. Jag vill inse.

  370. Samma med "dold alkoholism".
    Dold för oss i vården-

  371. -men inte för den som har problem.

  372. "Förnekar" gör alla beroende,
    eller hur?

  373. Självklart. Det är väldigt klokt-

  374. -när man förväntar sig att inte
    få förståelse för sina problem.

  375. Man förväntar sig att bli fördömd som
    en "alkoholist" eller "missbrukare".

  376. Det är klart att man förnekar.

  377. Jag brukar säga när jag undervisar
    om patient-läkarrelation-

  378. -att förnekelse är
    en brist på förtroende.

  379. Det är brist på kommunikation.

  380. Det är ett klokt beteende.

  381. En kort genomgång.

  382. Fem bilder varför primärvården skulle
    kunna behandla alkoholberoende mer.

  383. För det första är det en folksjukdom.

  384. För det andra har det
    samband med vanliga sjukdomar.

  385. Patienterna förstår inte alltid att
    blodtryck kan påverkas av alkoholen.

  386. De flesta har begränsade problem.

  387. De har inte PTSD eller dubbeldiagnos.

  388. De ni ser har det,
    men de flesta har inte det.

  389. Man kan inte relatera till
    den här tunga apparaten.

  390. Alltså vill man inte berätta.

  391. Korta insatser effektiva
    vid måttligt beroende.

  392. Läkemedel är underutnyttjade.

  393. Jag tänkte ge ett exempel
    hur man kan behandla i primärvården.

  394. På Riddargatan försöker vi hitta sätt
    för vården att ta hand om det här.

  395. Ett koncept är 15-metoden,
    som jag kort tänkte prata om nu.

  396. Det börjar med att man uppmärksammar
    problemet, kanske räcker korta råd.

  397. Man kan erbjuda
    en fördjupad bedömning.

  398. "Ska vi ta reda på hur mycket
    alkohol betyder för din hälsa?"

  399. Man har ett antal frågeformulär:
    timeline follow back, AUDIT, SADD-

  400. -ett om ångest och depression-

  401. -motivation och
    ett om övriga levnadsvanor.

  402. Att ändra flera vanor samtidigt
    är ofta effektivt.

  403. Och så tar vi blodprov.

  404. Efter det så sammanfattar vi
    och gör en bedömning.

  405. Det man får reda på-

  406. -är konsumtionens
    omfattning och mönster-

  407. -det är grad av alkoholberoende,
    om det är svårt eller måttligt-

  408. -och det är relaterade problem.
    Vad medför det här?

  409. Syftet är att patienten
    ska få underlag för att bedöma...

  410. ...om de vill ha ytterligare hjälp
    och stöd att förändra sina vanor.

  411. Patienter som dricker ofta
    och har måttliga alkoholproblem-

  412. -är osäkra på hur allvarligt det är.

  413. Det har jag märkt på Riddargatan
    där vi ser just de patienterna.

  414. De känner till det svåra beroendet.

  415. "Men sån är jag inte. Vad är min risk
    att bli sån?" Det vill de veta.

  416. Tredje steget är behandling.

  417. Jag har skrivit "ta fram menyn".

  418. Erbjud - berätta vad
    det finns för behandling.

  419. Fråga vad de tycker.
    "Är det nåt som attraherar dig?"

  420. Ha det som utgångspunkt
    när ni väljer behandling.

  421. Man kan ha mycket att tillföra,
    men patientens önskemål är viktiga.

  422. Självhjälpsmaterial -
    internet kanske räcker.

  423. Läkemedel.

  424. Uppföljningar är viktigt,
    speciellt inom primärvården.

  425. Fråga efter fyra veckor
    hur det har gått.

  426. KBT-behandling med hemuppgifter
    är ganska lätt att genomföra.

  427. Det har vi en manual för, så det kan
    även en distriktssköterska göra.

  428. Formulera mål. Hur vill jag dricka?

  429. Registrera konsumtionen.
    Patienterna gör det hemma själv-

  430. -sen kommer de tillbaka
    och rapporterar. Väldigt enkelt.

  431. Några korta ord
    om samtalet om alkohol.

  432. Jag tycker att det finns tre sätt.

  433. Då pratar jag huvudsakligen
    om primärvården.

  434. Man kan fråga om konsumtionen-

  435. -men också om patientens
    egna funderingar om alkohol.

  436. Eller så kan man informera
    om samband med det de söker för.

  437. Frågar man om konsumtionen
    så får man göra det systematiskt.

  438. Det brukar vara svårt
    att få ett vettigt svar.

  439. Varav min inledning.

  440. Det finns en del hjälpmedel.

  441. Man kan fråga om alkoholfunderingar
    eller slänga fram ett AUDIT-formulär.

  442. "Vill du göra ett test och se
    hur mycket alkohol påverkar dig?"

  443. Då får man fram det också.

  444. Det tredje är att relatera
    till ett aktuellt problem.

  445. "Har du själv märkt nåt samband
    med ditt magonda?"

  446. Andra punkten:

  447. "Känner du till
    hur alkohol kan försämra gikt?"

  448. Det tredje är att
    informera om behandlingsalternativ.

  449. "Du har gikt nu."

  450. "Viktnedgång, 30 kg mindre vikt,
    skulle hjälpa."

  451. "Det finns läkemedel."

  452. "Att minska alkoholen
    brukar också sänka giktvärdet."

  453. "Ska vi ta läkemedel
    eller vill du prova nåt annat först?"

  454. Metoden är egentligen
    motiverande samtals-inspirerad.

  455. "Vad känner du till
    om alkohol och gikt?"

  456. "Vill du att jag berättar lite mer?
    Kan det här vara relevant för dig?"

  457. Jag tror att det här är sista bilden.

  458. Ett tips är halveringsexperimentet.

  459. Min patient har högt blodtryck.
    Alkohol kan påverka blodtrycket-

  460. -men det behöver inte göra det.

  461. Berätta det för patienten.

  462. Erbjud en utredning
    tillsammans med patienten.

  463. "Halvera eller drick ännu mindre
    om du vill."

  464. "Men minst halvera
    i tre-fyra veckor."

  465. "Sen kollar vi blodtrycket och ser om
    det har nån betydelse i ditt fall."

  466. Oavsett utfallet så är det en
    stark, pedagogisk poäng som man har.

  467. Tack!

  468. Textning: Therese Meijer
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En ny syn på alkoholberoende

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sven Wåhlin är överläkare på Beroendecentrum i Stockholm. Han föreläser om att skammen kring att komma ut som alkoholberoende kan vara stor och göra att man inte berättar för andra om det. Det gör att många drar sig för att söka vård i tid, vilket ökar risken att hamna i nya sjukdomstillstånd. Han berättar också att det kan vara svårt att se var gränserna går mellan kontrollerad alkoholkonsumtion, riskabelt drickande och alkoholberoende. Inspelat den 11 september 2014 på City Conference Centre i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Alkoholism, Drogberoende, Drogmissbruk, Psykiatri
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Beroendedagen 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Beroendedagen 2014

PTSD och beroendesjukdom

Stefan Sandström är psykolog och psykoterapeut. Han berättar här om att det är vanligt att det finns ett samband mellan posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och missbruk av alkohol och narkotika. Han menar att det är viktigt att se kopplingen mellan dessa så att klienten inte missförstås och får fel vård. Inspelat den 11 september 2014 i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Beroendedagen 2014

En ny syn på alkoholberoende

Sven Wåhlin är överläkare på Beroendecentrum i Stockholm. Han föreläser om skammen kring att komma ut som alkoholberoende och som kan leda till att man inte söker vård i tid. Han berättar också att det kan vara svårt att se var gränserna går mellan kontrollerad alkoholkonsumtion och alkoholberoende. Inspelat den 11 september 2014 i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Beroendedagen 2014

Behandling av missbruk bland barn och unga

Kent Nilsson är professor vid Centrum för klinisk forskning i Västerås. Han berättar om hur man i behandling av missbruk bland barn och unga bör se på hur depression och ångest ofta hänger ihop med missbruket. Inspelat den 11 september 2014 i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Beroendedagen 2014

Medberoende och relationsberoende

Torbjörn Fjällström är alkohol- och drogbehandlare och berättar om vad det kan innebära att vara medberoende. Han berättar om hur svårt det kan vara att ta sig ur det och tvingas möta sitt eget förträngda inre liv. Inspelat den 11 september 2014 i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Beroendedagen 2014

När ska Sverige vakna i alla former av beroendeproblematik?

Diskussion om tabun kring beroendeproblematik. Medverkande: Janique Svedberg, livscoach, sexberoendeterapeut, författare; Fred Nyberg, professor; Göran Larsson, präst, samtalsterapeut och själavårdare. Moderator: Bitten Jonsson, sjuksköterska, beroendespecialist. Inspelat den 11 september 2014 i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Barn som brottsoffer

Så påverkas ett barn av trauman

Dag Ø Nordanger är bl.a. doktor i klinisk psykologi, och han menar att ett sätt att tänka kring barn som brottsoffer är att inte tänka diagnoser, utan tänka anknytning och beröring för att nå fram till barnet och stötta dess obehag. Från Internationella brottsofferdagen (IBD) 2014. Inspelat den 21 februari. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.

Fråga oss