Titta

UR Samtiden - Beroendedagen 2014

UR Samtiden - Beroendedagen 2014

Om UR Samtiden - Beroendedagen 2014

Föreläsningar från Beroendedagen 2014. Inspelat den 11 september 2014 på City Conference Centre i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Till första programmet

UR Samtiden - Beroendedagen 2014 : Behandling av missbruk bland barn och ungaDela
  1. Mina damer och herrar,
    tack för att ni har kommit hit-

  2. -och lyssnar på det jag har
    att berätta om min forskning:

  3. "Missbruk bland ungdomar
    är svårt att förebygga"-

  4. -"och än svårare att behandla."

  5. Jag heter Kent Nilsson,
    Centrum för klinisk forskning.

  6. Vi hör till Uppsala universitet
    och Landstinget Västmanland.

  7. Om ni vill titta närmare på
    vad jag gör-

  8. -så finns det på www.ltv.se/salve.

  9. Om ni har några frågor
    så kan vi ta dem på slutet-

  10. -på grund av att
    tv är här och spelar in.

  11. Våra ungdomar av i dag...

  12. Det är så här vi vill se dem:
    glada och fulla av liv.

  13. Men en hel del bråkar
    och ställer till det för sig.

  14. En hel del stjäl och vandaliserar.

  15. Ungdomar partajar,
    med alkohol och med droger.

  16. Ibland blir partajandet
    lite för mycket.

  17. I min forskning har jag riktat in mig
    på ungdomar och missbruk...

  18. ...psykisk ohälsa och kriminalitet.

  19. När jag började
    mitt forskningsprojekt-

  20. -tittade jag på enkäter,
    djupintervjuer-

  21. -samt hår- och blodprov
    för biologiska markörer.

  22. Det jag fick fram var att de negativa
    konsekvenserna av alkohol-

  23. -var framför allt de akuta
    intoxikationerna. Man blir skitfull.

  24. De näst vanligaste konsekvenserna
    var att man har sex med fel person.

  25. Oskyddat, oönskat sex.

  26. Den tredje konsekvensen
    var skador p.g.a. våld.

  27. Antingen slogs man med
    nån man var ovän med-

  28. -eller så slogs man med en kompis
    om man hade druckit tillräckligt.

  29. Det finns många oönskade konsekvenser
    för vanliga ungdomar.

  30. För det jag forskade på
    var normalpopulationen:

  31. Vanliga elever i årskurs 9
    och årskurs 2 i gymnasiet.

  32. Många av ungdomarna mår dåligt
    och blir deprimerade.

  33. Internationella studier visar att
    samsjukligheten mellan drogmissbruk-

  34. -och psykiatriska tillstånd är hög.

  35. Depression har 15-25 % av ungdomarna-

  36. -som kommer till en klinik
    för alkohol- eller drogmissbruk.

  37. Ångestsyndrom eller PTSD har 15-25 %.

  38. Uppförandestörningar,
    conduct disorder, har 60-80 %.

  39. Adhd eller andra neuropsykiatriska
    tillstånd har 30-50 %.

  40. Bipolära sjukdomar, som är ovanligt
    i åldersgruppen, har 10-15 %.

  41. Få drogberoende ungdomar är utan
    en psykiatrisk samsjuklighet.

  42. Det här är internationella studier-

  43. -men det finns hyfsat nyligen
    publicerade svenska data.

  44. Det här är en 30-årig
    uppföljningsstudie-

  45. -på de som vårdades för 30 år sen
    på en klinik för ungdomsmissbruk.

  46. De är nu drygt 50 år.
    Om man tittar på kvinnodelen...

  47. "Populationen" är de som inte har
    vårdats för missbruk i ungdomen.

  48. "Kliniken" är de som har vårdats.
    Vi ser hur det gick 30 år senare.

  49. De som har ett pågående missbruk-

  50. -och är nyligen dömda kriminella
    är 28,8 %.

  51. Medan det är 2,2 % i populationen.

  52. 0,6 % av kvinnorna har missbruk,
    psykisk sjuklighet och kriminalitet-

  53. -men av de som var på kliniken
    är det nästan 11 %.

  54. Var tionde av dem har det pågående.

  55. Bland männen är det ännu större
    proportioner bland dem från kliniken.

  56. Det är inte isolerat
    under ungdomsåren-

  57. -utan det är ett livslångt handikapp.

  58. Om man ser det över tid så finns det
    en ökad risk för negativa utfall.

  59. Även om man bara
    har tagits för en fylla-

  60. -så hamnar man i den gruppen
    som kallas kliniska populationen-

  61. -ändå är det en väldigt ökad risk.

  62. Det är högre risk för kvinnor
    än för män-

  63. -för tidig död,
    drogmissbruk och kriminalitet.

  64. Så kvinnor som missbrukar som unga-

  65. -har en sämre prognos
    än sina manliga...

  66. ...missbrukskompisar, kan man säga.

  67. Fortsatt missbruk i vuxen ålder
    förklarade inte riskökningen för:

  68. Död, sjukdom och kriminalitet.

  69. Med statistiska modeller
    försöker vi justera bort det.

  70. "Om jag super mycket nu,
    förklarar det risken?"

  71. Det verkar inte så,
    utan det är nåt annat.

  72. Ju allvarligare missbruk på kliniken,
    desto sämre utfall.

  73. Ju allvarligare missbruk,
    desto intensivare behandling.

  74. Riskökningen kan inte förklaras-

  75. -med faktorer som har uppstått
    efter 21-årsåldern.

  76. Livslinjen styrs av faktorer som
    påverkar det här tidigt i livet.

  77. Vad är det som påverkar tidigt, innan
    man kommer till missbrukskliniken?

  78. Det här är en 5-årsuppföljning av
    ungdomar på en missbruksklinik.

  79. Det vi har sett i studien, som
    består av 81 pojkar och 99 flickor-

  80. -är att nio av tio flickor
    och åtta av tio pojkar-

  81. -hade minst en psykiatrisk diagnos
    utöver missbruket.

  82. De har en samsjuklighet.

  83. Nio av tio eller åtta av tio är
    samtidigt sjuka i en annan diagnos.

  84. I medeltal hade man tre diagnoser
    till, så det är ingen lätt grupp.

  85. De flesta hade diagnoser
    före missbruket.

  86. Det har man tagit fram
    med kliniska intervjuer.

  87. De skiljer sig från
    sina närmaste syskon:

  88. Alltså det syskon
    som är av samma kön-

  89. -som har växt upp närmast i tid.

  90. De flesta var inte kända
    av socialtjänsten eller BUP.

  91. Så det går omkring ett antal
    som har ett svårt missbruk-

  92. -och har svår psykiatrisk
    problematik, som inte är kända.

  93. 8 % hade minst en dom för våldsbrott.
    27 % hade en dom för icke-våldsbrott.

  94. 45 % rapporterade våld mot andra.
    76 % rapporterade annan brottslighet.

  95. Uppförandestörning var
    den förklarande faktorn.

  96. 62 % av pojkarna
    och 45 % av flickorna-

  97. -uppfyllde kriterierna
    för uppförandestörning.

  98. Om man följer upp 5 år senare-

  99. -så hade 44 % fortfarande
    alkoholmissbruk eller -beroende.

  100. 35 % hade fortfarande drogmissbruk.

  101. 39 % höll på med ickevåldsbrott.

  102. 43 % rapporterade
    aggressivt beteende.

  103. 15 % rapporterade att
    de bär vapen i princip dagligen.

  104. Av de negativa resultaten
    som man fortfarande har-

  105. -ser vi att bulken ligger
    mellan 1-4 negativa...

  106. ...fortsatta beteenden.

  107. Vilket gör att det fortfarande är
    en tung grupp efter fem år.

  108. Om man tittar på behandlingen
    som har skett sen de var 18-

  109. -ser vi att 42 % har fått behandling
    för alkohol- och drogproblem.

  110. Aggressivt eller antisocialt beteende
    har 12,3 % fått behandling för.

  111. Andra psykiatriska tillstånd
    har över hälften fått behandling för.

  112. Nästan 50 %
    har fått individualterapi.

  113. De som har fått mest behandling
    hade sämst utfall.

  114. Det visar att vi behandlar
    de som är svårast.

  115. Om man jämför med internationella
    studier på behandlingsresultat-

  116. -så ligger man bra till trots
    det negativa jag visade tidigare.

  117. 35 % av dem är symptomfria.

  118. Man kan omsätta det till
    hur det brukar se ut.

  119. I icke-evidensbaserad medicin
    brukar 10-15 % bli bra efter fem år.

  120. Där vi inte har kontroller.

  121. I fall där man inte söker behandling-

  122. -så är det 10-15 % som spontanläker.

  123. I de fallen vet vi att
    en av tio som behandlas blir friska.

  124. I det här fallet vet vi
    att drygt tre av tio vi behandlar-

  125. -kommer att bli friska.

  126. Hur många behöver vi behandla
    med en ny statin-

  127. -för att undvika en hjärtinfarkt
    för dem som har höga blodfetter?

  128. Då kanske det är 20 eller 100-

  129. -som vi måste behandla med
    farmakologiska interventioner-

  130. -för att de inte
    ska få en hjärtinfarkt.

  131. Om man tittar på det syskon med samma
    kön som är närmast i syskonskaran-

  132. -ser vi att klienterna har
    mycket högre negativa beteenden.

  133. Till exempel aggressivt beteende,
    icke-våldsbrott, alkoholmissbruk-

  134. -och drogmissbruk eller -beroende.

  135. Alla de ligger mycket högre
    än de syskon som är närmast-

  136. -i samma familj.

  137. Om vi tittar på social funktion,
    en "global assessment of function"-

  138. -så ligger syskonen på 74
    och klienterna på 66.

  139. Om man funderar på vad som predicerar
    det fortsatta missbruket, ser vi...

  140. ...att svår fysisk misshandel...

  141. ...svår psykologisk misshandel,
    sexuella övergrepp-

  142. -och att man blir utsatt
    för mobbing-

  143. -eller våld av jämnåriga är faktorer.

  144. Det enda som inte är signifikant
    skillnad är svår fysisk misshandel.

  145. Ett kriminellt beteende predicerar
    också ett fortsatt alkoholmissbruk.

  146. Om mamma eller pappa
    dricker eller tar droger-

  147. -så predicerar det
    fortsatt alkoholmissbruk.

  148. Nu leder det in på mamman och pappan.

  149. Om vi tittar på hur
    ungdomarnas uppväxtmiljö har varit-

  150. -ser vi att 80 % av mödrarna
    och 70 % av fäderna-

  151. -hade en psykiatrisk diagnos.

  152. Var tredje mamma
    och nästan åtta av tio av papporna-

  153. -hade missbruk och
    personlighetsstörning eller båda.

  154. 19 % av mödrarna och
    hälften av fäderna var dömda.

  155. 2,5 % av mödrarna och 13 % av fäderna
    var dömda för våldsbrott.

  156. Det är en tung psykosocial belastning
    bara om man tittar på föräldrarna.

  157. Nästan hälften av mödrarna
    och 40 % av fäderna-

  158. -hade blivit fysiskt misshandlade
    av partnern.

  159. Ungefär 15 % hade blivit
    sexuellt misshandlade av partnern.

  160. Av ungdomarna som växer upp
    i de här familjerna-

  161. -hade var 4:e tjej och var 10:e kille
    blivit extremt fysiskt misshandlade.

  162. Då är det inte örfilar och sparkar-

  163. -utan strypningar
    och bränningar med cigaretter.

  164. Var tionde kille och var fjärde tjej.

  165. Ytterligare en fjärdedel hade
    blivit svårt fysiskt misshandlade.

  166. Mer än en tredjedel
    hade upplevt sexuella övergrepp.

  167. 40 % hade blivit fysiskt misshandlade
    av jämnåriga.

  168. I termer av traumatisering
    så har man mycket att jobba med här.

  169. Vi lät de här ungdomarna skatta
    sina förhållanden till föräldrarna-

  170. -i jämförelse med ungdomar
    från populationen.

  171. Den kliniska populationen upplevde
    mindre värme, mindre förståelse-

  172. -större oro, mindre förtrolighet-

  173. -och svagare anknytning
    till sina föräldrar.

  174. Många av de här ungdomarna
    skaffar barn tidigt.

  175. Så ytterligare en generation...

  176. När vi följde upp dem hade var tredje
    flicka fött minst ett barn.

  177. Det är i snitt åtta år tidigare
    än övriga populationen.

  178. Bland de som har fött minst ett barn-

  179. -så finns en överrepresentation
    av fäder med alkoholberoende-

  180. -mödrar med alkoholberoende, fysisk
    misshandel och sexuella övergrepp.

  181. De flickor som
    har det svårast psykosocialt-

  182. -är överrepresenterade
    bland de som får barn tidigast.

  183. Åtta av tio av de här unga mödrarna-

  184. -hade uppförandestörning,
    trotssyndrom eller båda.

  185. Om man tänker sig i termer av Anna,
    Hanna och Johanna-

  186. -då ser ni att det finns
    ett familjärt mönster som upprepas.

  187. Sammanfattningsvis skiljer sig de här
    klienterna från sina närmaste syskon.

  188. Den psykiatriska samsjukligheten
    är mycket stor-

  189. -och den börjar
    ofta före missbruket.

  190. Det är en hög förekomst av fysisk-,
    psykisk- och sexuell misshandel-

  191. -och många föräldrar med psykiatrisk
    samsjuklighet och missbruk.

  192. Många av flickorna har
    samma problem som sina föräldrar-

  193. -och har själva blivit föräldrar.

  194. Hur ser det här ut i
    normalpopulationen?

  195. Alltså ungdomar som inte har kommit
    till kliniken än.

  196. Man kan titta på olika former av
    hur ett samhälle fungerar-

  197. -från ett makroperspektiv.

  198. Socialt kapital eller social tillit-

  199. -är mått inom
    den sociala forskningen.

  200. Man tittar på om de kan låna pengar
    av nån, lita på grannarna o.s.v.

  201. Har samhällets tillit
    mellan medborgarna-

  202. -något med alkohol- och
    drogkonsumtion att göra?

  203. Vi ser att de vita staplarna är
    de som har lågt socialt kapital-

  204. -och låg tillit till andra, det är
    de som dricker mest bland ungdomar.

  205. För droger är det
    ännu större skillnader.

  206. Oddsen för att man ska vara
    en som sysslar med droger-

  207. -är alltså 2,5 gånger högre-

  208. -bland de som kommer från
    ett område med lågt socialt kapital-

  209. -eller låg social tillit.

  210. Det var på makronivån. Här kan
    man säga utifrån det vi har sagt-

  211. -att livet är långt ifrån rättvist.

  212. Det här är kluster av
    olika typer av elände-

  213. -som inte är jämnt fördelat.

  214. Man kan gå tillbaka till klassikerna
    och se hur det funkar.

  215. Det här är inte nån nyhet.

  216. Det här är 1986, 1988, 1988, 1981-

  217. -1987 och 1996. Det är
    "Stockholm adoption study"-

  218. -där man har tittat på ärftligheten
    mellan olika missbrukstillstånd.

  219. Jag ska sammanfatta.

  220. Söner följer drickande fäder
    i större utsträckning-

  221. -än döttrar följer drickande mödrar.
    Det är ganska starkt könsbundet.

  222. Det är ungefär så här det ser ut.

  223. Om ens pappa dricker är det stor risk
    att man själv börjar.

  224. Döttrar följer
    drickande biologiska mödrar-

  225. -i större utsträckning än
    drickande psykologiska mödrar.

  226. Om man har blivit bortadopterad
    från en alkoholiserad mamma-

  227. -så är risken att jag tar upp
    hennes beteende större-

  228. -trots att jag har blivit adopterad
    i spädbarnsåldern-

  229. -än att jag tar upp beteendet från
    min psykologiska mamma.

  230. Hur stor är ärftligheten?
    En av de största studierna-

  231. -visar att för alkohol är
    ärftligheten mellan 50 % och 65 %.

  232. Om man är sociolog i botten som jag
    så känns det inte så...

  233. Biologin styr så där mycket.

  234. Vad är det som styr?
    Ja, en eller flera gener.

  235. Om vi tar en sån sak
    som alkoholkonsumtionen-

  236. -så dricker en del för att döva
    ångest, en del får en höjd arousal.

  237. Vi kan inte bara titta på
    hur mycket de dricker.

  238. Man måste titta på motiven-

  239. -för att se vilka biologiska faktorer
    som spelar in.

  240. Man kan titta på nervtransmissionen,
    eller neurotransmissionen.

  241. Vad är det som är vackert
    när man tittar på en tavla?

  242. Det är elektricitet och kemi -
    det sprakar till i nervcellerna.

  243. Jag har studerat
    serotonintransmissionen-

  244. -och monoaminoxidas-a-transmissionen.

  245. Monoaminoxidas-a bryter ner
    serotonin, dopamin och noradrenalin.

  246. Det är en sorts avfallshanterare
    i vår synaps.

  247. Det vi kan säga om den bilden är:

  248. Olika genotyper har olika mycket...

  249. ...effektivitet,
    vilket jag snart kommer fram till.

  250. Om vi tar det här på samhällsnivå,
    som social status eller nåt sånt-

  251. -kan det ha en interaktion
    med biologisk risk?

  252. Ni har väl hört talas
    om maskrosbarn. Vilka är de?

  253. Ni har ju ingen mick
    så jag får säga allt.

  254. Jag äger, jag bestämmer.
    Maskrosbarn är de det går bra för-

  255. -skit samma var de växer upp.

  256. De är biologiskt stabila.
    Är ni med på det?

  257. Bakgården, värsta slummen...
    Det spelar ingen roll.

  258. Eller om man växer upp
    i höginkomstfamilj med bra föräldrar.

  259. Det är samma risk.

  260. Status påverkar oss ganska mycket.

  261. Vår sociala position
    i relation till andra-

  262. -påverkar hälsa och livslängd.

  263. Låg status är relaterat till
    högre risk för nästan alla sjukdomar.

  264. Man dör tidigt, får fler psykiska
    sjukdomar, depression och missbruk.

  265. Områden med låg status
    har högre brottslighet-

  266. -lägre nivåer av socialt kapital, låg
    tillit och lågt samhällsengagemang.

  267. Det här är alltså nånting
    på status- eller ekonominivån.

  268. Det är ytterligare en makronivå.

  269. Vi har studerat "delinquent
    behavior", att man är kriminell-

  270. -och beter sig allmänt eländigt.

  271. Hur ser det ut
    med socioekonomisk status?

  272. De som har låg socioekonomisk status
    är de som är mest "dilenquenta"-

  273. -men de med hög status
    har också ganska hög stapel.

  274. De är signifikant högre än medium
    - de som ligger i mitten.

  275. De flesta av er är,
    inte till åren komna-

  276. -men det var ett tag sen
    ni var ungdomar.

  277. Kommer ni ihåg att
    en del av era kompisar stack ut?

  278. Inte ni, men en del. Vad gjorde man
    om man ville vara "safe"?

  279. Man var som andra, eller hur?

  280. Då blir man inte attackerad
    från nåt håll.

  281. Om man är längst ner eller högst upp
    får man fajtas.

  282. Det ser vi även i apflockar
    och råttflockar.

  283. Statusen medierar
    mycket av det aggressiva beteendet.

  284. Vi har studerat om man har
    en serotonintransportörgen.

  285. Om man har en viss genotyp
    som är förknippad med risk-

  286. -det är den blå linjen, då är man
    mest våldsam i högstatusområden.

  287. Om man har en låg social status
    då är det den skyddande genotypen.

  288. Så biologisk risk i förhållande
    till miljö ger olika resultat.

  289. Allt hänger ihop
    - biologin och miljön.

  290. Vi ska lägga på ett till raster:
    Det är skillnader i hjärnfunktion-

  291. -mellan normalkonsumenter
    och alkoholister.

  292. I MR-studier ser man väsentliga
    skillnader i hur hjärnan fungerar.

  293. Finns det en koppling mellan
    impulsivitet och alkoholism? Ja.

  294. Eller finns det en koppling mellan
    impulsivitet och alkoholism-

  295. -som länkas mellan biologi
    och psykosocial uppväxtmiljö?

  296. Finns det en interaktion där?
    Det har vi studerat på olika sätt.

  297. Hög alkoholkonsumtion,
    att man dricker mycket-

  298. -borde vara relaterat till stress,
    ångest och depressiva symptom.

  299. Så vi har kollat på det och
    serotonintransportörgenen-

  300. -som hänger ihop med stress,
    ångest och depression.

  301. Här ser vi-

  302. -att de som
    växer upp i en bra miljö...

  303. Ser ni om jag markerar så här?
    Det där är bra miljö.

  304. Där spelar genotypen ingen roll.

  305. De tre nästa är neutral,
    eller halvtrassliga familjer-

  306. -men editorn ville att jag skulle
    skriva "neutral".

  307. Där börjar det hända nånting.
    En genotyp sticker i väg.

  308. Om man växer upp i en familj
    där det är väldigt dåligt-

  309. -då sticker
    samma genotyp i väg mycket mer.

  310. Det är tretton gånger ökad risk
    om man växer upp i en dålig miljö.

  311. Jag har också studerat MAOA-genen
    som har kopplats till impulsivitet-

  312. -om det finns koppling
    till alkoholkonsumtion.

  313. Vi har tittat på
    alkoholrelaterade problembeteende.

  314. Det är från mina djupintervjuer
    när jag tog hår- och blodprover.

  315. MAOA-genen är x-buren,
    så vi killar har bara en av den.

  316. Den 3-repeatvarianten-

  317. -har förknippats med
    låg funktionalitet.

  318. Den är alltså sämre på att
    transkribera monoaminoxidas-a.

  319. Det spelar ingen roll i en bra miljö
    vilken genotyp man har.

  320. Men om man växer upp i
    en dålig miljö, det ser ni där nere-

  321. -då händer det nåt med 3-repeataren.

  322. I princip alla med den genvarianten
    som växer upp i en dålig miljö-

  323. -har kraftfulla
    alkoholrelaterade problembeteenden.

  324. Man hittade den här genen när
    man tittade på en holländsk familj-

  325. -där alla män i familjen
    i princip satt i finkan.

  326. De var mordbrännare, blottare
    och kriminella på många olika sätt.

  327. När man genotypade dem såg man
    att de saknade den.

  328. De var,
    som man gör med möss, knockouts.

  329. Farmor hade en mutation som gjorde
    att männen inte fick nåt MOAO.

  330. De hade förändrade serotonin-,
    dopamin- och noradrenalinnivåer-

  331. -för de kunde inte
    bryta ner det som vanligt.

  332. Vi har studerat det här
    bland flickor också.

  333. Vi såg att det var samma mönster-

  334. -men den genotyp som var skyddande
    för pojkar var ökad risk för flickor.

  335. Efterföljande studier
    har visat samma sak.

  336. Man förklarar det med att
    genen interagerar med testosteron.

  337. Pojkar har ytterligare
    en negativ aspekt-

  338. -i och med sin testosteronproduktion.

  339. Men en eller ett par vetenskapliga
    studier är ju ingen sanning.

  340. Så vi tittade på
    alkoholrelaterat problembeteende-

  341. -hos pojkar och flickor
    i en större studie.

  342. I den har vi sett att det som händer
    med killar när de dricker är det där.

  343. De hamnar på muggen och kräks,
    sen somnar de.

  344. Medan tjejerna i mycket högre
    utsträckning blir utsatta för saker.

  345. De blir utnyttjade av
    framför allt jämnåriga pojkar.

  346. I den här modellen ser vi att
    i en ojusterad miljö-

  347. -spelar genotypen ingen roll
    om det ska gå illa när man dricker.

  348. När vi justerar för
    sexuella övergrepp-

  349. -att man har växt upp i en familj
    med mycket våld och bråk-

  350. -så är det 7,8 respektive
    10,3 gånger ökad risk.

  351. 6,8 gånger, menar jag.

  352. Det är sju gånger ökad risk
    - det är 700 %.

  353. Många av er ser att det är
    samma flickor som dricker för mycket-

  354. -och det händer olika negativa saker
    för dem helg efter helg.

  355. Det är inte jämnt spritt mellan dem.

  356. Genen skulle kunna
    vara en förklarande faktor.

  357. Det är en större risk i samband
    med alkoholkonsumtion för flickor.

  358. Det kan förklaras på olika sätt.

  359. Kön - flickor är biologiskt
    känsligare för molekylen alkohol.

  360. Den biter på ett annat sätt
    på en hona än på en hane.

  361. Gender - flickor är också
    sociokulturellt mer utsatta.

  362. De blir offer.

  363. Framförallt hos unga,
    drogpåverkade pojkar-

  364. -som utnyttjar flickorna
    när de är i en utsatt situation.

  365. Det finns en jämn miljöinteraktion
    som innebär en genetisk risk.

  366. Vi har fortsatt att studera det.
    Är det bara risk-

  367. -eller finns det nån form av
    plasticitet, genetisk känslighet?

  368. Om det bara var en risk-

  369. -då skulle evolutionen
    ha städat undan den genotypen.

  370. Om alla unga män med
    en 3-repeats-MOAO-gen-

  371. -från apstadiet och framåt...

  372. Apor med den genen hoppar längre, gör
    mer riskfyllda hopp och slåss mer.

  373. Så många av de unga aporna blir
    ihjälslagna om de har den genotypen.

  374. Den blir ju utsläckt
    om det bara är en risk.

  375. Det vi tittar på i dag
    är plasticiteten.

  376. Finns det nån vinst?
    Om man växer upp i en bra miljö-

  377. -då bör man klara sig något bättre
    än genomsnittet.

  378. Vissa tål ju stress bättre än andra
    beroende på hypofys-binjurebarkaxeln.

  379. Biologiskt skiljer vi oss inte
    från människor för 10 000 år sen.

  380. Vad händer när man
    får adrenalinpåslag?

  381. Energin flyttas ut i musklerna,
    insulinutsöndringen hämmas-

  382. -puls och blodtryck ökar,
    tarmfunktion och matsmältning hämmas-

  383. -tillväxt och läkning hämmas-

  384. -och det är lätt att börja använda
    alkohol för att dämpa stressen.

  385. Vi ser inte många sabeltandade tigrar
    men torsdag kvart i fem säger chefen:

  386. "Kent! Jag vill ha en rapport om
    det här klockan nio i morgon bitti."

  387. Man får ett lätt stresspåslag.

  388. Vi utsätts för olika typer av stress
    som man inte utsattes för förut.

  389. Många av oss har en hög arousal-nivå.

  390. Vi har studerat gener som hänger ihop
    med hypofys-binjurebarksaxeln.

  391. De vita staplarna
    är gen gånger miljö.

  392. Här ser vi genen,
    som heter ADRA2A-

  393. -men det är inte så jätteviktigt...

  394. Om man har den
    och är utsatt för "physical abuse"-

  395. -då finns det en kraftigt ökad risk
    för att man ska kröka för mycket.

  396. Hos en annan noradrenalin-gen ser vi
    också en gen-miljöinteraktion.

  397. Men om individer med den genotypen
    växer upp i en bra miljö-

  398. -då är det en minskad risk.

  399. Så den gen vi har kallat för riskgen
    verkar vara en plasticitetsgen.

  400. Om man är utsatt för en psykosocial
    risk så ökar det negativa beteendet.

  401. Men om man är utsatt för en
    psykosocialt skyddande miljö-

  402. -så minskar risken.

  403. Vi måste alltså
    studera gener i sin miljö.

  404. Man kan säga att: "Ja, men generna
    sprids från föräldrar till barnet."

  405. "Den miljö de har i hemmet"-

  406. -"beror på föräldrarnas gener,
    inte miljön i sig själv."

  407. Det kan man inte studera.
    Vi kan ju inte flytta runt ungar.

  408. Men man gör det med apor och då får
    vi samma resultat som med ungdomarna.

  409. De apor som växer upp med sin mamma-

  410. -har ett skyddat beteende
    eller det har en skyddande effekt.

  411. Man misshandlar inte aporna,
    som ungdomarna blir i sina familjer.

  412. De får bara växa upp med kompisar
    - "peer-reared".

  413. Man får exakt samma resultat
    - gen-miljöinteraktion där.

  414. Strax efter födelsen-

  415. -förklaras 90 % av variationen
    av serotoninnivåer av ärftlighet.

  416. Vid puberteten är det endast 50 %.

  417. Alltså påverkar
    miljömanipulationer starkt.

  418. Arv och erfarenhet är viktiga.

  419. Arv och miljö kan ofta samverka
    negativt, men även positivt.

  420. Det är sannolikt att en individ
    med svagt serotonergtsystem-

  421. -har föräldrar med samma avvikelser
    och beteendemönster.

  422. Vilket gör att uppväxtmiljön
    kommer att göra "ont värre".

  423. Vi sammanfattar det
    som kallas gen-miljöinteraktion.

  424. Vissa riskgener interagerar med
    psykosociala faktorer-

  425. -och kan predicera
    alkoholkonsumtion med mera.

  426. Analyser av generna
    utan psykosocialt sammanhang-

  427. -har litet förklaringsvärde. Nästan
    ingen hittar en direkt geneffekt.

  428. Alkoholrelaterat problembeteende,
    depression och kriminalitet-

  429. -kan ha könsspecifika
    genetiska förklaringar.

  430. Man kanske kan säga att i dag är
    det genetiska riskbegreppet förlegat.

  431. "Genetisk plasticitet" eller
    "biologisk känslighet för miljön"-

  432. -är bättre termer. Det är viktigt
    att justera biologiska modeller-

  433. -för en positiv och negativ miljö.

  434. Nu hade jag ingen "slide" på det...

  435. Men vi ser att de som har varit
    utsatta för trauman i familjen-

  436. -kanske sexuella övergrepp
    bland kompisar och så vidare-

  437. -har en väldigt
    starkt skyddande effekt-

  438. -av bra relation
    till någon av föräldrarna.

  439. Om man har en bra
    mamma- eller pappa-barnrelation-

  440. -då uppväger det mycket av
    de negativa och traumatiserande...

  441. ...effekterna av eländet.

  442. Det gör ju att
    man skulle börja titta på-

  443. -till exempel funktionell
    familjeterapi ur ett nytt perspektiv.

  444. Det finns förklarande faktorer.

  445. Om man vill individualisera vården
    i högre grad...

  446. Om man inte
    har varit utsatt för övergrepp-

  447. -och ändå har en hög
    alkohol- eller drogkonsumtion-

  448. -då kanske inte det där med systemet
    är det viktigaste.

  449. Individualiserad behandling
    är nog en framkomlig väg framöver.

  450. Det är viktigt att skilja på kön och
    gender i olika förklaringsmodeller.

  451. Vad styrs av individens
    biologiska kön?

  452. Vad är det som styrs
    av vårt förhållande till individen-

  453. -där vi ser henne som en flicka
    och agerar utefter det?

  454. Ett slående exempel är studier
    på chansen att få en adhd-diagnos.

  455. Vilka har störst chans, tror ni?

  456. "Pojkar!" Ja, ni sa pojkar.

  457. Är det en könsbunden sjukdom
    med överrepresentation av pojkar?

  458. Nästan alla studier tyder på det.
    Men då har kluriga forskare-

  459. -tagit unga skådespelare
    och låtit dem öva.

  460. Flickor och pojkar säger samma saker,
    rör sig lika och agerar likadant.

  461. Sen får en doktor, en socialarbetare,
    en sjuksköterska, en lärare-

  462. -och olika föräldrar
    bedöma deras beteende.

  463. Vilka får adhd, tror ni?

  464. Pojkar. Flickorna får ingen diagnos.

  465. De får på sin höjd trotssyndrom.
    Då har det inte med kön att göra-

  466. -utan med vår syn
    på flick- och pojkbeteenden.

  467. Då är det plötsligt en genderfråga.

  468. Så det här måste man
    hela tiden balansera upp.

  469. Men flickor är känsligare för alkohol
    och pojkar är mer våldsamma.

  470. Så det finns biologiska skillnader
    men också miljömässiga skillnader.

  471. Jag vill sammanfatta det här
    med en bild av Boyce och Ellis-

  472. -som myntade
    "maskros- och orkidébarn"-

  473. -ur ett teoretiskt perspektiv.

  474. Ett orkidébarn är en
    som har en känslighet-

  475. -men om de växer upp i en omvårdande
    miljö så går det så mycket bättre.

  476. Man kan titta på det med våra data
    och se att så är det.

  477. De killar som har den värsta
    biologiska risken-

  478. -som växer upp i skyddande miljö
    är mindre kriminella-

  479. -och mindre antisociala
    än alla andra.

  480. Slutligen vill jag tacka professor
    Oreland och professor Hodgins-

  481. -för att de har hjälpt mig.

  482. Dr Åslund, dr Comasco,
    dr Larm och dr Sonnby.

  483. Sen har vi ett antal doktorander som
    har dragit sitt strå till stacken.

  484. Tack ska ni ha!

  485. Textning: Therese Meijer
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Behandling av missbruk bland barn och unga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kent Nilsson är professor vid Centrum för klinisk forskning i Västerås. Han berättar om hur man i behandling av missbruk bland barn och unga bör se på hur depression och ångest ofta hänger ihop med att man börjar missbruka och sedan fortsätter. Inspelat den 11 september 2014 på City Conference Centre i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger, Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Barn- och ungdomspsykiatri, Missbrukarvård, Psykiatri, Psykisk barn- och ungdomsvård, Psykiska sjukdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Beroendedagen 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Beroendedagen 2014

PTSD och beroendesjukdom

Stefan Sandström är psykolog och psykoterapeut. Han berättar här om att det är vanligt att det finns ett samband mellan posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och missbruk av alkohol och narkotika. Han menar att det är viktigt att se kopplingen mellan dessa så att klienten inte missförstås och får fel vård. Inspelat den 11 september 2014 i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Beroendedagen 2014

En ny syn på alkoholberoende

Sven Wåhlin är överläkare på Beroendecentrum i Stockholm. Han föreläser om skammen kring att komma ut som alkoholberoende och som kan leda till att man inte söker vård i tid. Han berättar också att det kan vara svårt att se var gränserna går mellan kontrollerad alkoholkonsumtion och alkoholberoende. Inspelat den 11 september 2014 i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Beroendedagen 2014

Behandling av missbruk bland barn och unga

Kent Nilsson är professor vid Centrum för klinisk forskning i Västerås. Han berättar om hur man i behandling av missbruk bland barn och unga bör se på hur depression och ångest ofta hänger ihop med missbruket. Inspelat den 11 september 2014 i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Beroendedagen 2014

Medberoende och relationsberoende

Torbjörn Fjällström är alkohol- och drogbehandlare och berättar om vad det kan innebära att vara medberoende. Han berättar om hur svårt det kan vara att ta sig ur det och tvingas möta sitt eget förträngda inre liv. Inspelat den 11 september 2014 i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Beroendedagen 2014

När ska Sverige vakna i alla former av beroendeproblematik?

Diskussion om tabun kring beroendeproblematik. Medverkande: Janique Svedberg, livscoach, sexberoendeterapeut, författare; Fred Nyberg, professor; Göran Larsson, präst, samtalsterapeut och själavårdare. Moderator: Bitten Jonsson, sjuksköterska, beroendespecialist. Inspelat den 11 september 2014 i Stockholm. Arrangör: Expomedica.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2014

Forskning om samisk hälsa

Ann Ragnhild Broderstad, läkare och forskare i samisk hälsa, redogör för de svårigheter hon ställdes inför i sin forskning eftersom det av etiska skäl inte fanns ett register på vilka som var samer. Inspelat 6 mars på Lars Thomasson-symposiet på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Onani en källa till njutning och flykt

För de allra flesta människor är onani ett sätt att uppnå njutning, att känna lust och välbehag. Och sexologer vill undanröja tabun som rör att ha sex med sig själv. Men för vissa människor kan onanin vara tvångsmässig, ett sätt att fly oro och nedstämdhet.

Fråga oss