Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2014)

Om En bok, en författare (2014)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Den stora omvandlingenDela
  1. Det är svårt
    att skylla på riskkapitalisterna.

  2. De såg en lukrativ marknad öppna sig
    och tog över många av företagen.

  3. -Välkommen, Kent Werne.
    -Hej.

  4. Du är redaktör och medförfattare
    till "Den stora omvandlingen"-

  5. -"En granskning av
    den svenska välfärdsmarknaden."

  6. Varför har ni skrivit boken?

  7. Vi ville ta ett stort grepp
    kring den stora omvandlingen-

  8. -inom svensk välfärd
    de senaste 25 åren.

  9. Drivkrafterna bakom, genomförandet-

  10. -och konsekvenserna
    inom vård, skola och omsorg.

  11. Hur blev du intresserad av det?

  12. Jag skrev om
    riskkapitalbolagens roll i välfärden.

  13. Hur man köpte upp privata koncerner
    som fick skattepengar.

  14. Jag intresserade mig för
    vart vinsterna tog vägen.

  15. Det är mycket det
    min del av boken handlar om.

  16. Boken handlar om utförsäljningen
    av hela välfärdsmarknaden-

  17. -men din del mest om skolan.

  18. Regeringen Löfven
    har som ambition att ändra reglerna-

  19. -men hur det blir vet ingen.
    Det ska utredas till mars 2016-

  20. -för att eventuellt bli en regerings-
    proposition som kanske går igenom.

  21. Ni beskriver att riskkapitalister
    har tagit ut enorma summor i vinst-

  22. -av pengar ämnade åt den gemensamma
    välfärden. Man blir upprörd.

  23. Men hur bra var det förr?

  24. På 1980-talet, då privata skatte-
    finansierade alternativ inte fanns-

  25. -fanns det kritik mot
    byråkrati, toppstyre-

  26. -och att folk inte fick välja
    läkare eller skola.

  27. Kritiken kom först från vänster och
    fanns djupt inom socialdemokratin.

  28. Ett slags radikaldemokratisk idé
    om större inflytande över välfärden.

  29. Sen tog det form, i mitten av 1980-
    talet, som en marknadsliberal våg.

  30. När jag gick på dagis fanns det sega
    tanter som tog ciggpauser hela tiden.

  31. Redan då tänkte jag att de behövde
    eld i baken. Gick du på dagis?

  32. Ja, det gjorde jag.
    Förskola hann det väl heta.

  33. Man döpte om det
    på 1980- eller 1990-talet.

  34. Sen gick jag ju förstås i skolan,
    men jag har aldrig gått i friskola.

  35. Det beskrivs
    lättvindigt som gamla Sovjet-

  36. -men det var byråkrati och köer,
    så nåt behövde väl hända?

  37. Jag tror delvis att det är
    en svartmålning med syfte att...

  38. Jag menar inte att du svartmålar, men
    man svartmålar det gamla systemet.

  39. Riktigt så illa var det kanske inte.

  40. Människor ville bestämma mer-

  41. -men det tog en inriktning
    som kanske inte folk drev på.

  42. Det var näringslivet, organisationer
    och propagandaorgan, Timbro-

  43. -som drev på att företag
    skulle få göra vinst och konkurrera.

  44. Politikerna
    hade väl en annan bild från början?

  45. Ja, delvis. Det fanns politiker
    som rörde sig i näringslivssvängen-

  46. -och nog visste vad som väntade,
    som Carl Bildt.

  47. Men andra politiker såg kooperativ
    framför sig, ideellt drivna skolor.

  48. Glesbygdsskolor som kunde få
    föräldrarna som huvudmän-

  49. -och drivas vidare
    med kommunalt stöd.

  50. Den idén fanns i grunden,
    särskilt inom skolan.

  51. Det blev inte så, för man öppnade upp
    för alla typer av privataktörer-

  52. -vilket gjorde
    att vi fick vinstdrivande företag-

  53. -som växte
    och började köpa upp varandra.

  54. Då får man
    stora koncerner som Academedia-

  55. -som har 50 000 elever i sina skolor,
    en fjärdedel av friskolesektorn.

  56. Hur stor del
    är kommunal respektive privat?

  57. Inom hela välfärdssektorn
    drivs en femtedel av privataktörer.

  58. 85 procent av dem
    drivs av aktiebolag i vinstsyfte.

  59. I gymnasiet går nästan en tredjedel
    av eleverna i fristående skolor-

  60. -och de flesta av dem i vinstdrivande
    friskolor som Academedias Vittra.

  61. Ordet "riskkapitalbolag"
    låter ju ganska schyst.

  62. Bolag som går in med egna pengar
    för att få fart på hjulen.

  63. Men ni skriver att det inte funkar så
    i offentligt finansierad välfärd.

  64. Det låter som om riskkapitalbolag tar
    risker när de går in i verksamheten-

  65. -men riktigt så är det inte.
    Man är ute efter riskfrihet.

  66. Säkra pengar och säkert kassaflöde.

  67. Man vill ha stadiga vinster under
    ett visst antal år ur verksamheten-

  68. -för att öka värdet på företaget-

  69. -så att det blir
    mer attraktivt för nästa köpare.

  70. Det är inte "venture-bolag",
    utan "buyout-bolag".

  71. Här rör vi oss med riskkapitaltermer.

  72. Venture-bolag är ungefär som de
    som sitter i "Draknästet" i tv.

  73. Affärsmän som ger stålar till nån
    som vill utveckla en klädnypa-

  74. -eller ett dataprogram. Venture-bolag
    satsar fräscha stålar i nya företag.

  75. Buyout-bolagen utgör en mycket
    större del av svensk ekonomi.

  76. De köper upp stora företag. Välfärds-
    koncerner, kemiföretag, detaljhandel.

  77. Man äger det i 3-5 år. Sen säljer
    man, förhoppningsvis med stor vinst.

  78. Jag brukar likna det
    vid fastighetsspekulanter.

  79. Man tillför inte mycket i företagen.

  80. Man expanderar genom att köpa
    nya företag och öka vinstmarginalen.

  81. Det kallas att "klä bruden", att göra
    det attraktivt för den nya köparen.

  82. Hela poängen är
    att få ut mer när man säljer.

  83. -När de går till "exit".
    -Just det.

  84. Den svenska välfärdssektorn kallas
    ett Klondyke för riskkapitalister.

  85. Varför är branschen så poppis?

  86. Det är skattepengar, säkra intäkter,
    och liten kapitalinsats.

  87. Det krävs inte särskilt mycket
    investeringar för att driva en skola.

  88. Man kan köra runt
    verksamheten på lånade pengar.

  89. Det kan låta paradoxalt. Man tar inte
    stor risk som riskkapitalist här.

  90. Däremot finns det andra som tar
    risker: eleverna och det offentliga.

  91. För att kunna göra en lyckad exit
    måste skolorna gå med vinst.

  92. Hur gör de för att få maximal vinst?

  93. Eftersom branschen,
    som de kallar det, skolbranschen-

  94. -är väldigt personalintensiv...
    Det är lärarna som kostar pengar.

  95. Ska du spara och skapa vinstmarginal,
    måste du skära i personalkostnaderna.

  96. De vinstdrivna friskolorna
    som ägs av riskkapitalbolag-

  97. -har 18 procent lägre lärartäthet.

  98. En av fem lärare försvinner när ett
    riskkapitalbolag driver verksamheten.

  99. Hur menar de
    att det inte påverkar negativt?

  100. Man säger att man hittar
    nya sätt att utbilda elever.

  101. Mer individuella lektioner
    och arbeten.

  102. -Kan det inte vara så?
    -Det finns en utvecklingspotential...

  103. ...även när
    det kommer in privataktörer.

  104. Men det är problematiskt att man
    använder personalnedskärningar-

  105. -som huvudmetod för att uppnå vinst.

  106. Om det var en bra lösning för skolan
    borde vi skära ner antalet lärare-

  107. -med en femtedel. Riktigt så är det
    ingen politiker som resonerar.

  108. Hur mycket tjänar bolagen?

  109. De stora koncernerna, som Academedia-

  110. -har en rörelsevinst varje år på
    300-400 miljoner, som växer varje år.

  111. Det är svårt att få en exakt
    siffra för hela välfärdssektorn-

  112. -men de tio största
    vård- och skolkoncernerna 2012-

  113. -tjänade enligt
    årsredovisningarna 2 miljarder-

  114. -vilket är lönekostnader för ungefär
    5 000 sjuksköterskor. Mycket pengar.

  115. Hela den vinstdrivna sektorn
    hamnar på 6 miljarder om året-

  116. -i rörelsevinst. Mycket pengar.

  117. Berätta om pionjärerna
    som startade Pysslingen.

  118. Det är ungefär 30 år sen.
    I december 1983 gick startskottet.

  119. Det var daghemmet Pysslingen som
    startade. Det var rätt speciellt då.

  120. SAF:s dotterbolag
    Managementgruppen-

  121. -låg bakom det här. De som drev
    projektet var två folkpartister-

  122. -som hade rekryterats till Svenskt
    näringsliv, som SAF heter nu-

  123. -för att starta upp ett experiment.

  124. För att testa vad den offentligt
    finansierade välfärden klarade av.

  125. Man hade drömt om att öppna upp
    en marknad, men mest i teorin.

  126. Nu prövade man det i praktiken.
    En försökskanin, en testballong.

  127. Det föll inte väl ut från början.
    Det blev en hetsig debatt.

  128. Sossarna, med Olof Palme,
    stiftade en lag, Lex Pysslingen-

  129. -mot vinstdrift i barnomsorgen,
    i det här fallet.

  130. Men på längre sikt
    var det ett försök som föll väl ut-

  131. -för bara några år senare
    genomförde Carl Bildts regering-

  132. -valfrihetsrevolutionen i välfärden.

  133. Men sen har sossarna svängt i frågan.

  134. Det tog riktig fart
    med regeringen Persson 1997.

  135. Kan du berätta om det?

  136. Socialdemokraterna var emot
    friskolor, skolpengssystemet-

  137. -och vinstdrift inom vård och omsorg.

  138. Men när man fick makten 1994
    började man svaja. Det var kris-

  139. -hög arbetslöshet, statsskuld...
    Göran Persson fokuserade på annat.

  140. Men det man gjorde var att öka
    ersättningen till friskolorna-

  141. -från 75 till 100 procent av
    kommunernas kostnader för skoldrift.

  142. Det gjorde man för att man inte
    ville att de skulle ta ut avgifter.

  143. En oförutsedd konsekvens var att det
    blev lukrativt att driva friskolor.

  144. Det blev en ketchupeffekt.

  145. Fram vällde
    skolvärldens svar på McDonald's.

  146. Alltså kedjor som standardiserar
    undervisningsmodeller och metoder-

  147. -och startar skolor
    och köper upp skolor.

  148. Det är den typen av kedjor vi ser
    i dag. Kunskapsskolan, Academedia...

  149. Det finns ju gott om skräckexempel.
    Dagisbarn som får skorpor till lunch-

  150. -gamla som får ligga i blöjor länge,
    gymnasieelever som spelar dataspel.

  151. Men systemet har ju möjliggjort
    det här. Det är ett systemfel.

  152. Det måste vara kommunerna
    som brister i kontrollen.

  153. Det är väl inte
    riskkapitalisternas fel?

  154. Det är svårt att skylla på risk-
    kapitalisterna. De gör vad de gör.

  155. De såg en lukrativ marknad öppna sig
    och tog över många av företagen.

  156. Att lägga skulden på dem är konstigt.

  157. -Varför brister kommunernas kontroll?
    -Det är en politiskt skapad marknad.

  158. Man hade
    ljusa förhoppningar från början.

  159. Det skulle bli bättre kvalitet,
    större valfrihet, lägre kostnader.

  160. Därför hade man få regleringar. Man
    hade en övertro på marknadslösningar.

  161. När det sen blev problem hade man
    inte verktygen för att kontrollera.

  162. Jag får en känsla av att naiva
    politiker har blivit lite lurade.

  163. När skolpengen infördes 1992 pratade
    Beatrice Ask om Europas bästa skola.

  164. De trodde att de var på rätt väg,
    men de blev uppsnurrade på läktaren.

  165. Jag håller inte riktigt med. Jag tror
    att det är så med vissa politiker-

  166. -men andra politiker,
    och folk som var engagerade bakom-

  167. -till exempel Anders Hultin, som
    var sakkunnig under Beatrice Ask...

  168. Han skrev friskolereformen,
    och sen startade han friskola-

  169. -med Peje Emilsson.
    Kunskapsskolan drev de i gång.

  170. Sen slutade Hultin sin stora karriär
    när JB Education gick i konkurs.

  171. En majoritet av svenska folket
    har varit emot vinster i välfärden-

  172. -men en majoritet i riksdagen har
    varit för. Var kommer glappet ifrån?

  173. Lobbyism är ett svar. Svängdörrarna
    mellan den här branschen-

  174. -och politiken
    har snurrat allt snabbare med åren.

  175. Politikerna får en ljusare bild av
    det när de rör sig i de kretsarna.

  176. Hur de här kopplingarna ser ut
    beskriver vi i boken.

  177. Men jag tror också att
    politikerna känner av-

  178. -trycket från näringslivet, från
    branschen, vilket väljarna inte gör.

  179. Vanligt folk är måltavla
    för opinionsbildningen-

  180. -men där finns en annan skepsis.

  181. Vad tror du om framtiden?

  182. Om den här överenskommelsen
    som ligger nu blir verklighet-

  183. -blir det nog en annan inriktning
    på välfärden framöver.

  184. Marknadiseringen från de senaste 25
    åren kommer att avbrytas, tror jag.

  185. Men hela paketet går knappast igenom-

  186. -och det blir nog kompromisser.
    Det har tidigare stridits om det här.

  187. Sossarna försökte införa vinstförbud
    i sjukvården vid millennieskiftet.

  188. Sen kom alliansen och frigjorde
    förutsättningarna för privataktörer.

  189. Det har gått i vågor,
    men pekat uppåt-

  190. -och risken är att det fortsätter så.

  191. Vi får se vad som händer.
    Tack, Kent Werne.

  192. Mitt största "wow" var nog
    hur djupt intrasslade politikerna-

  193. -och näringslivsförespråkarna
    var med varandra.

  194. "Saudivapen", av Ekot-reportrarna
    som gjorde det stora avslöjandet.

  195. Läkare.

  196. Oj! Den roman som jag brukar lyfta
    fram är "1984" av George Orwell.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Den stora omvandlingen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Redaktörerna Kent Werne och Olav Fumarola Unsgaard granskar och skriver om välfärdens förändring. "Den stora omvandlingen" handlar om konsekvenserna av en skattefinansierad privat välfärdsmarknad med vinnare och förlorare. Kent Werne intervjuas av Olle Palmlöf.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Samhällsekonomi
Ämnesord:
Fristående skolor, Privatisering, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor, Undervisning, Välfärdspolitik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Italiensk dagbok

Journalisten och författaren Kristina Kappelin berättar personligt om sitt vardagsliv i Italien och om det italienska samhället. Hon skildrar Italiens skönhet såväl som skavanker och landets tre religioner: mat, katolicism och fotboll. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Alice - ett indigobarn

Alice är ett indigobarn. Det är så hon har förstått att det kallas, att ha ren energi och en aura av 100 procent kärlek. Men att alltid ha varit extra känslig för det hon kallar energier har inte alltid varit lätt, inte när hon var barn, med panikattacker och ångest som har kommit och gått. Idag har hon träffat andra som också lever ett liv där rökelse, änglar och kristaller har blivit en naturlig del av livet.

Fråga oss