Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2014)

Om En bok, en författare (2014)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Den ekonomiska människans fallDela
  1. Den känslan får man i sjukvården,
    vilket har fått mig att skriva boken.

  2. Allt mer administration-

  3. -byggs runt
    det viktiga patient- och läkarmötet.

  4. Kring det byggs en apparat med byrå-
    krati och ekonomi. Det är märkligt.

  5. Välkommen, Johan Frostegård.

  6. Aktuell med
    "Den ekonomiska människans fall".

  7. Du tar itu med nationalekonomin.

  8. Du verkar tycka att den är primitiv.

  9. Nej, men det skulle behövas-

  10. -att man betraktar frågeställningen
    ur andra synvinklar.

  11. Jag är intresserad av vilken bäring
    evolutionsteorin har på naturen-

  12. -men även på samhället.

  13. Då tänker man på Darwin-

  14. -den starkes rätt och den svage som
    går under. Det beskriver ju ekonomin.

  15. Ja och nej. Darwin var ju missbelåten
    med tolkningen av hans lära.

  16. I stället för "naturligt urval"-

  17. -ville han ändra
    till "naturligt bevarande".

  18. Evolutionsteorin handlar
    inte bara om den starkes överlevnad-

  19. -utan även om reproduktion och annat,
    till exempel sexuell selektion.

  20. Det handlar om vad som är attraktivt,
    vilket inte alls behöver vara styrka.

  21. Din huvudkritik
    mot nationalekonomerna-

  22. -är att de utgår ifrån-

  23. -att vi är rationella i våra beslut.

  24. Du är även kritisk till jämvikt-
    tillståndet som de alltid pratar om.

  25. Utbud och efterfrågan
    får marknaden i jämvikt.

  26. Är inte människan rationell?

  27. Människan är måttligt rationell.

  28. Beroende på situation och typ av
    marknad så varierar rationaliteten.

  29. Många nationalekonomiska teorier-

  30. -som jag diskuterar
    och som inte är så kända-

  31. -diskuterar nationalekonomin utifrån
    teorin att vi inte är rationella.

  32. Jag lyfter fram alternativa tänkare-

  33. -och har ett evolutionärt perspektiv.

  34. Vad kan förändra synen på "homo
    economicus" - en rationell människa?

  35. "Homo economicus"
    kan man bli förvånad över.

  36. Tror folk verkligen på det
    inom allmänheten och professionen?

  37. Hur det än är
    så spelar det tänkandet en stor roll.

  38. När jag jobbade inom sjukvården slog
    det mig att "new public management"-

  39. -bygger på en snäv människosyn
    i stil med "homo economicus".

  40. Det finns även många roliga tänkare.

  41. En är Thorstein Veblen
    som hade en idé om-

  42. -att mycket av vår konsumtion...

  43. Vi är ju flockdjur egentligen-

  44. -och konsumtion är ett socialt spel.

  45. Vi konsumerar för att vi är med
    i ett socialt sammanhang-

  46. -så kallad "conspicious consumption".

  47. Du menar att begreppet "homo
    economicus" ställer till skada-

  48. -t.ex. i "new public management".
    Det avgör hur sjukvården har styrts.

  49. Detta är en aspekt
    på mänskligt beteende.

  50. Vi är mer eller mindre rationella.
    När vi handlar livsmedel-

  51. -är vi nog ganska rationella, fast
    vi vet ju inte så mycket om varorna.

  52. Det är den situationen som Adam Smith
    beskriver när man köper bröd...

  53. Smith, nationalekonomins urfader.

  54. I andra situationer
    är rationaliteten begränsad-

  55. -till exempel
    finansmarknadens bonusar.

  56. Aktörerna blir inte lyckligare av mer
    pengar, utan om grannen tjänar mer-

  57. -plågas man av det.

  58. Vi hamnar lätt i finansiella bubblor
    och bostadsbubblor.

  59. Jag tror inte att rationalitet
    ligger till grund för det.

  60. Vad i evolutionsteorin-

  61. -kan berika nationalekonomin
    gällande synen på rationalitet?

  62. Det är synen på
    hur vårt beteende har utvecklats.

  63. Det finns ingen evolutionär mekanism-

  64. -varför vi skulle bli
    rationella och egoistiska.

  65. Man måste också beakta
    vår roll som gruppvarelse.

  66. Människor klarar sig inte
    utan socialt sammanhang.

  67. Där har evolutionsteorin mycket
    att ge. Den är spännande i sig själv-

  68. -och den har ju haft en historia
    som inte är så lyckad.

  69. Under 1900-talets första hälft hade
    vi en hård sociobiologi och rasism.

  70. Det är viktigt att minnas, men även
    att vi ser vad den kan ge i dag.

  71. Kan man inte ändå argumentera för
    att vi är rationella även om man kan-

  72. -fatta altruistiska eller solidariska
    beslut? Man gör en god handling-

  73. -som får en att känna sig godare.
    Det blir en form av rationalitet.

  74. -Så försvarar nationalekonomen det.
    -Ja, det tror jag.

  75. Jag tror inte på det. Drogmissbruk
    t.ex. är inget rationellt beteende.

  76. Man måste skruva sin teori mycket om
    man påstår att det är rationalitet-

  77. -som ligger bakom drogmissbruk.
    Det gäller även alltifrån rökning-

  78. -till så kallade vällevnadssjukdomar.

  79. Oftast beter vi oss inte rationellt,
    utan vi styrs av impulser.

  80. Önsketänker du ibland?

  81. När du skriver om bokbranschen kallar
    du det ett "race to the bottom".

  82. Man ger ut billiga, dåliga böcker
    för det säljer.

  83. Kvalitén lider, och du längtar efter
    att nån ska ge ut goda böcker.

  84. -Är det ett önsketänkande?
    -Jo.

  85. Men det som kan ge mycket impulser
    till samhällstänkandet-

  86. -är att i Darwins mekanism,
    alltså naturligt urval-

  87. -där spelar gener en viktig roll.

  88. Det finns variationer inom en art
    som är delvis ärftliga.

  89. De har olika lyckad reproduktion-

  90. -och de med vissa egenskaper
    sprids mer.

  91. Man kan använda det tänkandet
    i andra sammanhang också.

  92. Det finns något som kallas "memer".

  93. I memer, som är tankefragment,
    religion, melodisnuttar o.s.v.-

  94. -kan det naturliga urvalet spela in.

  95. Det kan förklara
    en del av vår irrationalitet.

  96. Ibland tar memer över vårt tänkande.
    Man "får nåt på hjärnan".

  97. Vilken slutsats ska man dra av detta?

  98. -Att vår rationalitet är begränsad.
    -Vi tror en massa saker som är fel.

  99. Många nationalekonomer
    vill skilja ekonomin-

  100. -från dem som försöker styra den.
    Man har en bil, en gas och en broms.

  101. Beslutsfattare är lika irrationella
    som folk i allmänhet. Det tror jag.

  102. De skiljer sig inte evolutionärt
    från oss andra.

  103. Det andra grundläggande i national-
    ekonomin är jämviktstillståndet.

  104. I en marknad med utbud och efter-
    frågan finns det ett rättvist pris.

  105. -Vad är det för fel på det?
    -Det stämmer inom vissa marknader.

  106. Adam Smith beskrev slaktaren...
    På den tiden köpte man kött av honom-

  107. -men nu pratar vi om livsmedel. Den
    marknaden kan få jämviktstillstånd.

  108. Där är folk rimligt rationella.

  109. Men i många andra sammanhang kan man
    inte räkna med jämvikt på marknaden.

  110. Och på marknader som dominerar,
    som finans- och bostadsmarknaden-

  111. -ska vi vänta oss bubblor,
    inte jämvikt.

  112. Jag vet inte vad man ska göra åt det-

  113. -men en början kan vara att man inser
    att det kanske förhåller sig så.

  114. Menar du att kriser är en normalitet?

  115. Ja, inom vissa branscher.

  116. Vad ska man göra åt en sån insikt?

  117. Jo, man kanske kan bemästra det hela-

  118. -om man slutar tro på
    att marknaden vet bäst.

  119. Du är professor i medicin. Är det
    inte lite förmätet att mästra så?

  120. Det finns en kritik mot medicinare -
    att de tror sig veta nåt om allting.

  121. Samtidigt vill jag säga två saker:

  122. Nån måste ju göra ett sånt här
    försök, så det var kul att försöka.

  123. För det andra är jag
    ekonomihistoriker också-

  124. -och har lite på fötterna ändå.

  125. Blir det politik när evolutionsteorin
    används på nationalekonomin?

  126. En slutsats är ju att marknadsekonomi
    är bättre än planekonomi.

  127. Ja, så kan det vara. Jag försöker
    diskutera kring marknadsekonomin-

  128. -och menar att den ofta fungerar bra-

  129. -till exempel på livsmedelsmarknaden.

  130. I andra avseenden är den det bästa.

  131. Jag tar även upp mycket om Parkinsons
    lag, som har evolutionära orsaker:

  132. Organisationer som inte måste vara
    offentliga tenderar alltid att växa.

  133. Den brittiska kolonialflottan
    var borta-

  134. -men byråkratin växte.

  135. Parkinson var
    en humoristisk engelsk skribent.

  136. Andra nationalekonomer
    är inte lika roliga.

  137. Han upptäckte att flottan lades ner,
    men byråkratin ökade.

  138. Den känslan får man i sjukvården,
    vilket har fått mig att skriva boken.

  139. Allt mer administration-

  140. -byggs runt
    det viktiga patient- och läkarmötet.

  141. Kring det byggs en apparat med byrå-
    krati och ekonomi. Det är märkligt.

  142. För sjukvården drar du
    en av dina tre stora slutsatser.

  143. Den kan du mest om.

  144. Slutsatsen är att det rationella
    borde ställas under professionen.

  145. Ett problem med
    "new public management"-

  146. -som även polisen lider av-

  147. -som delar upp brott i småbrott
    för en bättre statistik...

  148. Det gemensamma är en stark yrkesheder
    och professionalitet.

  149. För läkarna är den kodifierad
    sedan urminnes tider i läkaretiken.

  150. Patienten ska kunna lita på
    att läkaren vill en väl.

  151. Det skyddar också läkaren,
    så att inte tredje parten-

  152. -kan ha för mycket synpunkter
    på läkaren.

  153. Problemet i dag
    är att det där har minskat.

  154. Sjukvården måste också
    ta hand om de sämst ställda.

  155. Det är grunden
    och har alltid funnits.

  156. Neandertalarna tog hand om sjuka
    som inte klarade sig själva.

  157. Det är basalt.

  158. Sjukvården måste i första hand
    hjälpa de sämst ställda.

  159. Då funkar inte
    "new public management"-

  160. -utan läkaretik
    måste finnas i grunden.

  161. Du tror på en godare människa
    än vad nationalekonomen gör.

  162. Den aspekten på mänskligt beteende
    finns också.

  163. Det finns också
    dold egoism i altruism-

  164. -men den finns där.

  165. Ett tema som du återkommer till-

  166. -är att professionen ska stärkas
    för läkare och lärare-

  167. -och att det behövs
    humanister i näringslivet.

  168. Min människobild är mer komplex
    än den nationalekonomiska-

  169. -vilken är väldigt stark i dag.

  170. Då hamnar man i humaniora,
    för det är trivialt att säga-

  171. -att vi är både egoistiska och
    altruistiska. Läs bara Shakespeare.

  172. Evolutionsteorin kan förklara
    varför det är så.

  173. Boken förespråkar humanistisk kunskap
    även i näringslivet.

  174. England t.ex. är öppnare för huma-
    nister inom den typen av befattning.

  175. Om man inte vet mycket
    om evolutionsteorin skulle man tro-

  176. -att den skapar en primitiv människa
    som värnar sitt revir med våld-

  177. -men du säger att människan då blir
    en uppfinningsrik entreprenör.

  178. Båda sidor finns.
    Vi har även tribalism-

  179. -d.v.s. att man kan bli våldsam mot
    vad man uppfattar som en annan grupp.

  180. Det finns med i mänskligheten också.

  181. Men i den här spontana typen
    av ordning finns en naturlig moral-

  182. -som vi borde bygga på.

  183. Tvivlar du aldrig på
    evolutionsteorin?

  184. Finns det inga luckor?

  185. Det finns enorma luckor.

  186. När det gäller gruppselektion
    är det ju oklart om det är så-

  187. -att många beter sig hjältemodigt
    för att gruppen har nytta av det.

  188. Eller beror det på andra faktorer?

  189. Inom biologin har gruppselektion
    haft dåligt anseende.

  190. Myrforskaren E.O. Wilson -
    som är en skicklig författare-

  191. -var med i tidskriften Nature
    och visade att gruppselektion finns.

  192. Där finns stora frågor att lösa.

  193. Tack så mycket, Johan Frostegård.

  194. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

  195. Det var roligt att skriva om Goethe,
    den tyske poeten och mångsysslaren.

  196. Det var roligt att se vad han sa
    om samhällsfrågor och evolution.

  197. Då skulle jag bli
    humanist av nåt slag.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Den ekonomiska människans fall

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Johan Frostegård är professor i medicin och berättar här om "Den ekonomiska människans fall". I boken undersöker han nationalekonomin och hur föreställningarna om den ekonomiska människan ser ut. Han resonerar om den rationella människan ur ett evolutionärt perspektiv.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Samhällsekonomi
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska system, Ekonomiska teorier, Evolutionär ekonomi, Finansväsen, Nationalekonomi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Nyttiga människor

Journalisten David Qviström har rest jorden runt och skildrat såväl gömda flyktingar och asylsökande som kärleksmigranter. Migrationsfrågan lyfts till det etiska gränsland där den hör hemma och han resonerar kring vad som krävs av en människa för att få korsa en nationsgräns. Intervjuare: Anita Kratz.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Att tänja på sina gränser

Emil fick sin första allergiska reaktion när han var knappt ett år gammal. Sedan dess har många saker lagts till listan på allergier. Nu ska Emil fylla fjorton år och måste börja ta eget ansvar för vad han gör och äter. Det finns en hel del att oroa sig för, men också en värld full av möjligheter.

Fråga oss