Titta

UR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2013

UR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2013

Om UR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2013

Nydisputerade forskare föreläser och samtalar om forskning i aktuella ämnen. Föredragen handlar om allt från spelutveckling till klimatforskning. Inspelat på Stockholms universitet den 2 oktober 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2013: Klimatförändringar i ArktisDela
  1. Jag forskar om klimatförändringar
    i Arktis.

  2. Ni vet nog mycket om
    klimatförändringar i Arktis.

  3. Ni har hört talas om glaciärer som
    krymper, för det blir varmare.

  4. Ni har hört talas om permafrost
    som kanske tinar.

  5. Det kanske blir en klimatbomb
    som värmer upp mer.

  6. Ni har hört att havsisen
    drar sig tillbaka.

  7. Kanske kan man åka båt över Arktis.

  8. Det jag hoppas visa i dag är med
    exempel från min forskning-

  9. -hur alla förändringar hänger ihop
    om man utgår från vattnet-

  10. -som en samlande länk
    mellan förändringarna.

  11. Och varför man behöver
    ha koll på vattnet-

  12. -för att förstå hur allt hänger ihop.
    För att göra det behöver jag hjälp.

  13. Jag tänkte be er om hjälp
    att hitta Arktis.

  14. Det är kanske inte helt enkelt
    att hitta Arktis på jordgloben.

  15. Jag skickar ut den
    och ni får ta emot.

  16. Nån får hjälpa mig att peka ut
    var Arktis kan vara.

  17. Lite ungefär på den här globen.

  18. Har vi nån frivillig som offrar sig?

  19. Ni behöver inte skicka den vidare
    tills den kommer tillbaka till mig.

  20. Ingen vågar peka ut Arktis.
    Är det så svårt?

  21. Ska vi gissa? Är det den här polen
    eller den här som är Arktis?

  22. Hur många tror att det är den här?

  23. Bra. Då har vi etablerat nånting.

  24. Det är den änden på jorden
    vi talar om.

  25. Ni har kanske en poäng i
    att det inte är helt enkelt-

  26. -att veta
    vad som är Arktis mer exakt.

  27. Är det bara polen här uppe?
    Var slutar Arktis nånstans?

  28. Jag kommer tillbaka till den frågan.

  29. Jag ska bara berätta om varför jag
    håller på med den här forskningen.

  30. För tio år sen
    var jag på väg att hoppa av-

  31. -min tredje universitetsutbildning.
    Jag visste inte vad jag skulle göra.

  32. Ingenting verkade särskilt kul.

  33. Jag ville läsa på universitet,
    men visste inte vad.

  34. Det som fick mig
    att stanna kvar på min utbildning-

  35. -var att jag tänkte: "Jobbet är
    tråkigt vissa dagar."

  36. "Men det ska kännas meningsfullt
    även de dagarna."

  37. Där hittade jag motivationen.
    Miljöfrågor engagerar mig-

  38. -och det är meningsfullt att jobba
    med även dagar när det är tråkigt.

  39. Jag har sällan tråkigt på jobbet,
    men jag valde att gå kvar-

  40. -och har hamnat i Arktisforskning.

  41. Det är min personliga motivering
    utifrån att miljöfrågor är angelägna.

  42. Och att jag har hittat en pusselbit
    som jag kan bidra med.

  43. Men åter till Arktis.

  44. Till sist fick vi klart
    att det är den här delen av jorden.

  45. Det är den pol
    som är närmast Sverige.

  46. Sen har vi en ocean runt omkring:
    Arktiska oceanen.

  47. Men var slutar Arktis?
    Är det bara området runt polen-

  48. -eller är det Arktiska oceanen-

  49. -eller är det allting norr om
    polcirkeln?

  50. Är Arktis här utanför fönstret
    i Stockholm?

  51. Det skulle inte vi säga här.

  52. Men i andra delar av världen
    kanske man tänker-

  53. -att i Sverige finns det nästan
    isbjörnar på gatorna.

  54. Men om man utgår från vatten
    som den här sammanlänkande faktorn-

  55. -finns det
    en tydlig definition av Arktis.

  56. Det kan vara bra att veta
    att Arktis...

  57. Sverige är ett av åtta länder som har
    territorier innanför polcirkeln.

  58. Jag vill att polen ska synas...
    Ja, vi har gått igenom det.

  59. Om man talar om vatten är det här
    en naturlig definition av Arktis:

  60. Det område där det som regnar eller
    snöar faller ner på marken-

  61. -når Arktiska oceanen.
    Det binder ihop områdena.

  62. Det är ett stort område.

  63. Det är visserligen inte här
    utanför fönstret.

  64. Men området når långt söderut.

  65. T.ex. inre Mongoliet
    ser man i kanten på figuren.

  66. Här borta nånstans.

  67. Det är en breddgrad
    i höjd med Medelhavet.

  68. Långt söder om oss.
    Men det hänger ihop med Arktis.

  69. Om det regnar eller snöar
    i inre Mongoliet-

  70. -når vattnet så småningom Arktis
    med en flod som rinner norrut.

  71. På vägen kopplar floden ihop
    en mängd andra saker-

  72. -som är exempel på
    de här klimatförändringarna.

  73. På vägen kanske floden
    passerar bergstrakter-

  74. -där det finns smältande glaciärer.

  75. Smältvattnet bidrar till
    ett ökat flöde.

  76. Lite längre norrut är det tundra
    där permafrosten tinar.

  77. Vatten rinner genom de markerna
    och når floden.

  78. När vattnet når Arktiska oceanen-

  79. -strömmar sötvatten ut i
    det salta havet.

  80. Stora floder bidrar till sötvattens-
    inflödet i Arktiska oceanen.

  81. Det påverkar havsisen
    och havsströmmarna.

  82. Organiskt material i jordarna kanske
    följer med när permafrosten tinar-

  83. -och blandas i atmosfären. Vattnet är
    då en sammanlänkande faktor-

  84. -som kan visa på spår
    av alla förändringarna som uppträder.

  85. Nu kommer vi till sist
    till min forskning.

  86. Vi har definierat sammanhanget
    vi rör oss i.

  87. Jag har studerat
    förändring i vattenflöde-

  88. -jämfört med förändring i nederbörd.

  89. Vädret varierar. Det regnar mer
    vissa år och mindre andra år.

  90. Men över en period
    sker förändringarna-

  91. -som en del av en klimatförändring.

  92. Då kan man fundera om det regnar
    eller snöar mer eller mindre.

  93. Hur syns spår av det här i floderna?

  94. Den här grafen visar just det.
    Nederbördsförändringen-

  95. -jämfört med
    vattenflödesförändringen.

  96. Nederbördsförändringen
    på den horisontella axeln-

  97. -visar hur nederbörden förändrats för
    de fjorton största arktiska floderna-

  98. -under senare delen av 1900-talet.

  99. Man jämför det med hur vattenflödet
    i floderna har förändrats.

  100. Om det regnar mer på en plats och mer
    vatten rinner ut i floden direkt-

  101. -skulle alla floderna hamna på
    den teoretiska 1:1-linjen.

  102. Nederbörden har ökat 10 mm i snitt.

  103. Det är 10 mm mer vatten i floden.
    Allt kommer ut.

  104. Man väntar inte att det ska hända.
    Det finns lokala variationer-

  105. -som gör att allting inte hänger ihop
    utan dynamiska effekter emellan.

  106. Men det intressanta är att tempe-
    raturen har stigit i Arktis floder.

  107. Det blir varmare i Arktis snabbare
    än på andra platser på jorden.

  108. Då förväntar man sig
    att avdunstningen ökar.

  109. Det finns mer energi att avdunsta
    vatten till. Den borde då tas bort.

  110. Att vattnet återgår till atmosfären
    i större utsträckning.

  111. Men vi ser ett överskott på vatten.

  112. Nästan alla områden
    ligger ovanför den här linjen.

  113. Förändringen i flöde är större
    än förändringen i nederbörd.

  114. Har det regnat
    har flödet i floden ökat ännu mer.

  115. Nederbörden kan t.o.m. ha minskat
    men flödet i floden ökat.

  116. Har nederbörden minskat har inte
    flödet i floden minskat lika mycket.

  117. Nånstans finns det ett överskott på
    vatten. Det visar den här figuren.

  118. Jag pratade i början
    om förändringarna.

  119. Glaciärer som smälter.

  120. De måste då tappa en del av vattnet
    ut i floderna.

  121. Permafrost tinar i Arktis.

  122. Det måste komma ut vatten
    från permafrosten också.

  123. Kan de här förklaringarna
    vara orsak till det här?

  124. Delvis har jag undersökt det också.

  125. Om vi börjar med glaciärerna-

  126. -visar kartan en stor del av det
    arktiska avrinningsområdet.

  127. Det område där vår nederbörd till
    sist når Arktiska oceanen.

  128. Det mörkgråa på kartan
    är övervakade områden.

  129. Där har vi ringar
    i form av mätstationer-

  130. -som ger signaler vad som händer
    i uppströmsområdet.

  131. Skulle glaciärerna driva förändringen
    måste det finnas glaciärer uppströms.

  132. Men om man försöker bena ut det här-

  133. -finns det nästan inga glaciärer
    i de här avrinningsområdena-

  134. -ovanför flodmätstationerna.

  135. Utan glaciärerna ligger samlade
    högre upp i Arktis-

  136. -runt öarna i Norra ishavet.

  137. Svalbard, Grönland och norra Norge.

  138. De passerar aldrig mätstationerna
    i de stora floderna.

  139. Så de kan inte vara orsaken till
    den här ökningen i...

  140. Överskottet på vatten.

  141. Det finns små glaciärer i områdena,
    men det är mindre än en procent-

  142. -av det mörkgrå området
    som täcks av glaciärer.

  143. Så nånting annat är det.

  144. Innan vi tittar på andra förklaringar
    kan man dröja vid det här.

  145. Det är intressant att de stora
    floderna bidrar med mycket sötvatten.

  146. Samtidigt bidrar glaciärerna också.

  147. Men eftersom de inte ligger till-
    sammans kan man titta på dem separat.

  148. Man kan titta på flodernas och
    glaciärernas förändring.

  149. Man har också Grönland
    som en stor jätteglaciär.

  150. Den kallas inte ens glaciär,
    utan det är en inlandsis.

  151. Man kan mäta och uppskatta med olika
    metoder för de tre olika systemen-

  152. -och se förändringarna i Arktis.

  153. Det här är en del av
    en annan forskningsstudie.

  154. Den visar
    vattenflödet från glaciärerna.

  155. Kurvan visar avvikelser från
    medelvärdet under perioden 61-92.

  156. Summerade år till år.

  157. För glaciärerna
    varierar det inte så jättemycket-

  158. -under stora delar av 1900-talet.

  159. I slutet av perioden
    sticker det i väg uppåt.

  160. Smältvattenflödena från glaciärerna
    ökar. Det är det man läser om.

  161. Glaciärerna tappar i massa
    och det bidrar till havsytehöjning.

  162. Det ser man spår av här.

  163. Och så kan man se för Grönland.

  164. Det ser ännu mer dramatiskt ut.
    Ökningen efter 92 är väldigt markant.

  165. Det är kanske också nåt man hör-

  166. -att smälter Grönlandsisen
    stiger havsytan sju meter.

  167. Den kommer inte att rasa i morgon.

  168. Det kommer att ta hundratals år
    om den smälter.

  169. Men det är oroväckande
    att smältningen ökar så dramatiskt-

  170. -under senare år på Grönland.

  171. Glaciär- och inlandsissystemen
    reagerar så här på varmare klimat.

  172. Floderna, då? Där ser man
    ett liknande mönster-

  173. -fastän variationen från år till år
    är större för floderna.

  174. Och som jag sa kan inga glaciärer
    förklara den ökningen.

  175. De är så små i proportion till allt
    annat vatten som rinner där.

  176. Det här är intressant. Man kan
    uppskatta det var för sig-

  177. -och se att de olika systemen
    reagerar liknande på förändringar.

  178. Permafrosten är en möjlig förklaring.

  179. Här är en bild från
    norra Rysslands kust mot ishavet.

  180. Delar av den ser ut så här
    och det är...

  181. Det är kanske svårt att se,
    jag vet inte.

  182. Tittar ni i nedre vänstra hörnet-

  183. -ser man mycket is
    i den här typen av jordar.

  184. Det som händer här-

  185. -är att kusten eroderas
    väldigt snabbt.

  186. Det är nästan så att det händer
    medan man står där.

  187. Vågor bryter snabbt ner jorden
    och det rasar ut i havet.

  188. Kusten drar sig tillbaka
    många meter varje år.

  189. Det är inte detsamma som händer
    uppströms i de här områdena.

  190. Men markerna kan se liknande ut
    vad gäller vatteninnehållet.

  191. Kan det här vara
    en tänkbar förklaring-

  192. -till varför det finns
    ett vattenöverskott?

  193. Den frågan kan man ställa sig.

  194. Förmodligen inte.

  195. I alla fall inte hela förklaringen.

  196. Däremot kan det vara
    en delförklaring.

  197. På den här bilden är det ett sex till
    åtta meter tjockt lager-

  198. -med permafrostliknande jord
    som personen står på.

  199. Skulle man förklara
    hela ökningen i vattenflödet-

  200. -med permafrost som vattenkälla-

  201. -skulle det krävas
    ett jordlager som var 40 m tjockt-

  202. -som skulle ha tinat
    och runnit ut i floderna.

  203. Det är inte sannolikt. Det skulle man
    ha sett bara man tittade sig omkring.

  204. Det händer inte.

  205. Men bara för att
    det inte är hela förklaringen-

  206. -betyder det inte att det inte kan
    vara en del av förklaringen.

  207. Jag tror
    att det är en del av permafrosten.

  208. För den tinar.

  209. Det måste vara en del av det som
    bidrar till överskott på vatten.

  210. Men jag kan inte ge svar på det
    i dag.

  211. För man vet inte säkert orsaken till
    överskottet på vatten.

  212. Det är nog en fråga
    som fortfarande utreds.

  213. Jag har också sökt finansiering för
    att fortsätta jobba med det.

  214. För att titta vidare måste man titta
    i detalj på de här områdena.

  215. Vilka delar har
    störst ökning av vatten-

  216. -och i vilka delar
    finns det mer permafrost?

  217. Permafrosten tinar ju. Sen är det
    en process som går långsamt.

  218. Det är kanske svårt att se på
    jordgloben, men tänker man sig...

  219. Nånting rör sig nedifrån...
    De mest sårbara permafrostmarkerna-

  220. -är de som ligger där det är varmast.

  221. Där går man strax över gränsen-

  222. -där det inte kan finnas permafrost
    längre. Det händer i dag.

  223. Frågan är hur nära polen
    man kommer att komma-

  224. -innan permafrosttiningen stannar.

  225. Det kommer att fortsätta
    även om utsläppen upphör.

  226. Den här processen bidrar säkert
    till en del av vattnet.

  227. Andra tecken på att permafrosten
    tinar är att grundvattnet stiger.

  228. Regnar det inte
    rinner det ändå vatten i floden.

  229. Basflödena har stigit.
    Det kan vara ett tecken på-

  230. -ett direkt bidrag
    från tinande permafrost-

  231. -men också
    att grundvattensystemet förändras.

  232. Sjöar i tundramarker
    försvinner från år till år.

  233. Det som händer är som när man drar ur
    proppen ur ett badkar.

  234. Sjöarna vilar på permafrost.

  235. När det börjar öppnas sprickor i dem-

  236. -försvinner vattnet ner och rinner ut
    i andra floder och vattendrag.

  237. Det är en process som pågår-

  238. -och som man behöver utreda vidare.

  239. Jag tänkte som sista del berätta om
    det som jag inledde med:

  240. Att vattnet är
    en sammanlänkande faktor-

  241. -som kan visa spår på förändringar
    som inträffar uppströms.

  242. Många miljö- och klimatförändringar.

  243. Det här illustrerar schematiskt
    ett vattendrag.

  244. Sen sätter man en mätstation nånstans
    som mäter vattenflöde-

  245. -och andra saker som transporteras
    i vattnet.

  246. Då har man ett uppströms område
    som man övervakar.

  247. Ett hydrologiskt fönster
    till klimat- och miljöförändringar.

  248. Det är som att ta blodprov.

  249. Man kan se vad som händer i omloppet.

  250. Man kan inte se var det händer,
    men att det händer.

  251. Det kanske öppnas en gruva.
    Det blir mer slamrikt vatten.

  252. Det kan man se spår på.

  253. Man kan se spår av
    att kolkoncentrationen stiger.

  254. Det är också tecken på att
    flödesvägarna uppströms ändrats.

  255. Det blir ett prov på vad som händer
    uppströms i systemet.

  256. På bilden visar jag övervaknings-
    stationen inte nere vid kusten.

  257. Varför sätter man den inte där?

  258. Då skulle man inte ha det oövervakade
    området som man annars får nedströms.

  259. Men det är svårt att sätta
    en station vid kusten.

  260. T.ex. Lenafloden slutar i
    ett jättelikt delta.

  261. Det är stort som halva Götaland.

  262. Det går inte att komma längst ner.

  263. Det här är alltid oövervakat.

  264. Men även för andra situationer är det
    svårt att mäta precis vid kusten.

  265. Ett problem är inte bara att man inte
    har en fullständig övervakning-

  266. -av det här vattendraget,
    utan att det här området nedströms-

  267. -ofta skiljer sig i egenskap
    från området uppströms.

  268. Om det blir varmare i Arktis och mer
    tillgängligt för olika intressen-

  269. -med ökad exploatering,
    utvinning av olja och gas-

  270. -eller sjötransporter den här vägen,
    då är det vid kusten-

  271. -som man ser förändringarna
    för den typen av påverkan.

  272. Runt Östersjön
    är det i områdena längst ner-

  273. -närmast kusten som folk bor.
    Längs vattnet.

  274. Den påverkan
    som den mänskliga aktiviteten har-

  275. -på vattendragen missar man.

  276. Man får vara försiktig när man drar
    slutsatser om data uppströms.

  277. Gäller det här generellt för hela
    området? Förmodligen inte.

  278. Man missar ofta stora källor.
    Mest nedströms.

  279. Även om det inte var så, kan det
    finnas oövervakade vattendrag-

  280. -för att ingen bor där eller
    att man inte har råd att övervaka.

  281. Det är bortprioriterat.

  282. Och det finns alltid områden mellan
    floderna man inte kan komma åt.

  283. Men man måste prioritera
    miljöövervakningen.

  284. För det här är ett budskap
    som jag gärna vill...

  285. ...säga med eftertryck.
    Miljöövervakning av vatten-

  286. -måste man prioritera när nu klimat-
    förändringarna är så storskaliga.

  287. Man har inte råd att famla i mörkret
    vad gäller de här sakerna.

  288. En annan aspekt är att data
    måste göras tillgängliga.

  289. Ett problem är att man inte delar med
    sig av den här typen av data-

  290. -för att det ses som
    känslig information.

  291. Då gör man sig kanske sårbar.

  292. Men det måste man också
    samarbeta kring.

  293. En fråga som jag också studerade-

  294. -är just frågan
    vad det finns för underlag...

  295. ...att dra slutsatser
    om förändringar i Arktis.

  296. Hur mycket data har vi?
    Och vilka områden övervakar vi?

  297. Kartan visar en sammanställning av
    resultaten för vattenflöden.

  298. Innanför den svarta linjen
    är det övervakat.

  299. Och ju mörkare blå färg,
    desto längre tidserier har man.

  300. Norge ser inte ut att vara övervakat.

  301. Men områdena är så små
    att vi inte löst upp dem i detalj.

  302. Men i övrigt täcker den in det mesta.

  303. Men 27 procent är inte övervakat-

  304. -nedströms de andra stationerna-

  305. -där man riskerar
    att missa förändringar.

  306. Vad gäller transport av sediment
    från gruvnäring eller annat-

  307. -missar man 37 procent.

  308. Och tidserierna är mycket kortare.

  309. Och vad gäller kol, som man inte
    intresserat sig för tidigare-

  310. -då missar vi hälften.
    Och tidserierna är korta.

  311. Det här måste man prioritera-

  312. -och inte stänga stationerna
    av besparingsskäl-

  313. -för att man samlat in
    tio eller tjugo års data-

  314. -och tycker att det är klart.
    Nu förändras omvärlden så snabbt-

  315. -att man behöver fortsätta följa
    förändringarna.

  316. Ofta när man byggde stationerna såg
    man ett stationärt bakgrundsklimat.

  317. När man planerade för vattenkrafts-
    utbyggnad nöjde man sig med 30 år.

  318. Då har man statistik för att förutse
    flöden på 100 eller 1 000 år-

  319. -som man ska dimensionera samhället
    efter. Det gäller inte längre.

  320. Även i Sverige måste vi ha koll på de
    nya flödena på 100 och 1 000 år.

  321. De kommer förmodligen att vara högre.

  322. Så man måste fortsätta samla in data
    och inte tänka att man är klar.

  323. Jag tänkte avsluta med
    en bild från studieområdet.

  324. Det är ett ställe som jag besökte
    förra året i Obfloden-

  325. -nära där den rinner ut i ishavet.
    Här kan naturvetenskapliga forskare-

  326. -stå i gummistövlar
    med mygg runt omkring sig.

  327. Men det är inte det enda man kan
    forska på om klimatförändringar.

  328. Det finns behov av forskare inom
    samhällsvetenskap, ekonomi-

  329. -och områden
    som inte rör forskning heller.

  330. Även förvaltning och myndigheter
    behöver hantera informationen.

  331. Sverige har sen nåt år eller två-

  332. -en nationell strategi för Arktis.

  333. Nu är man medveten om att området
    blir mer intressant för Sverige-

  334. -och EU.

  335. Många andra stater ökar sina insatser
    i det här området.

  336. Det finns behov av samhälls- och
    naturvetenskaplig kompetens.

  337. Jag vill avsluta med att repetera:

  338. Jag hoppas att ni kommer ihåg vilken
    pol som är vilken.

  339. Och att ni kommer ihåg
    att vatten är en integrerande faktor.

  340. En budbärare för klimatförändringar.

  341. Vi måste ha tillgång till bra data
    och prioritera miljöövervakning-

  342. -för att kunna upptäcka och förutspå
    förändringar när de kommer.

  343. Tack för mig!

  344. Tack så mycket för
    en intressant föreläsning.

  345. Nu finns möjligheten
    att ställa frågor.

  346. Annars kan jag ta en inledande.

  347. Ryssland och Kanada har mest kust
    mot Arktiska oceanen.

  348. Hur har viljan och resurserna varit
    och är-

  349. -till att upprätta mätstationer där?

  350. Ryssland hade tidig övervakning
    under Sovjettiden.

  351. Men då kanske
    för att visa närvaro i området.

  352. Då finansierades alla möjliga
    stationer som i dag är användbara.

  353. Efter Sovjets sönderfall har man inte
    prioriterat det på samma sätt.

  354. Kanada har skurit ner mycket på sin
    övervakningsverksamhet i Arktis.

  355. Nyligen har man sett en vändning.

  356. Det är kanske också
    för att visa närvaro i området.

  357. Ibland ligger andra skäl bakom.

  358. Men det kan ändå bidra med data
    som är till nytta-

  359. -så länge den är fritt tillgänglig.

  360. -Nu en fråga där uppe.
    -Ja, hejsan.

  361. Jag tyckte
    att det var lite spännande-

  362. -med flödena i floderna
    som ni inte hade nån förklaring på.

  363. Jag utgår ifrån att ni tittat på
    det du har visat i din graf.

  364. Det var beroendet mellan förändringar
    i nederbörd och flöde.

  365. Men det måste finnas ett samband
    mellan total nederbörd-

  366. -och totalt flöde. Jag inbillar mig-

  367. -att allt som faller som regn eller
    snö inte rinner ut i floderna.

  368. Vart tar vatten vägen
    som inte rinner ut i floderna?

  369. Det är som du säger...

  370. Jag hade en kort fråga till.

  371. Du pratade om övervakning av kol.

  372. Hälften var oövervakat.

  373. Vad är det för kol du pratar om där?

  374. Visst är det inte allt vatten
    som faller som nederbörd-

  375. -som når ut i floderna.

  376. Mycket återcirkuleras
    med avdunstning också.

  377. Men man har sett även för
    de totala flödena-

  378. -att om man sätter ihop nån sorts
    vattenbalans för hela Arktis-

  379. -är det
    en komponent som inte stämmer.

  380. Man tror att det finns en osäkerhet
    i nederbördsmätningarna-

  381. -som kan bidra till...
    Det är en storskalig drivkraft-

  382. -att nederbörden trots allt har ökat
    och bidrar till mer vatten.

  383. Men man har inte riktigt lyckats
    bena ut det här precist.

  384. Sen kan terrängen se olika ut
    i avrinningsområdet.

  385. Vattenkraftdammar kan påverka-

  386. -olika typer av vegetation och mark.

  387. Som håller det här vattnet
    på olika sätt.

  388. Men det är fortfarande som om
    det är en pusselbit som fattas.

  389. Det är stora områden
    och svårt att få koll på allting.

  390. Jag vet inte om det var
    något svar på din fråga.

  391. Den andra frågan:
    Det är löst, organiskt kol-

  392. -och löst, oorganiskt kol
    som är intressant att titta på.

  393. Koltyperna har olika ursprung.

  394. Det oorganiska
    kan komma från berggrunden.

  395. Det organiska kommer från
    ytligare jordar, oftast.

  396. Man kan studera åldern på
    det organiska kolet-

  397. -för att se om det är kol
    som varit bundet i 10 000 år-

  398. -men där man ser att halterna av
    gammalt kol börjar öka.

  399. Det är ett tecken på
    att de här stora kollagren-

  400. -börjar göras tillgängliga
    för utbyte med atmosfären.

  401. När de når vattnet kan de ingå i
    det atmosfäriska kretsloppet igen.

  402. Det är en sak
    man är särskilt nyfiken på.

  403. Fler frågor?

  404. Annars har jag en som handlar om
    nåt som hände i fredags.

  405. Då presenterade FN:s klimatpanel
    sin nya rapport-

  406. -eller första delen
    av fyra rapporter.

  407. Det bygger på vetenskapliga artiklar.

  408. Det som du har forskat om,
    hur vatten transporteras till Arktis-

  409. -är det nånting som det finns mycket
    resultat med i rapporten-

  410. -eller är det ett område där man inte
    kommit långt forskningsmässigt?

  411. Arktis är viktigt
    för klimatforskningen-

  412. -just för att det är lite av
    kanariefågeln i kolgruvan-

  413. -som man ser tuppa av.

  414. Det är en tidig signal
    på klimatförändringar.

  415. Man har prioriterat det mycket.

  416. Tidigare har det varit svårt att få
    modellen att stämma på Arktis-

  417. -den här storskaliga klimatmodellen.

  418. Kanske har man blivit säkrare på dem
    i den senaste rapporten.

  419. Att de bl.a. tycks fånga upp delar av
    det här överskottsvattnet.

  420. Men modeller för den aspekten
    hänger inte ihop på andra ställen.

  421. De visar över- eller underskott-

  422. -som inte verkar troliga
    för andra platser.

  423. Jag är inte övertygad om att det
    stämmer av rätt anledning för Arktis.

  424. Men det är fortsatt
    en prioriterad fråga-

  425. -som man jobbar internationellt med.

  426. Att försöka få ihop alla komponenter
    av färskvattencirkulation i Arktis-

  427. Eftersom den är viktig för havsisen-

  428. -som påverkar hur mycket solstrålning
    som reflekteras tillbaka.

  429. Det är
    en regulator för klimatsystemet.

  430. Den tar emot passivt medan tropikerna
    driver saker och ting.

  431. Så det finns mer forskning
    att göra på vattenflöden.

  432. -Håller du på med det nu?
    -Ja. Jag har tittat på...

  433. ...klimatmodellernas resultat för
    vattensystemet i olika områden-

  434. -och sett att de inte stämmer överens
    på vissa sätt.

  435. Samtidigt finns det
    andra intressanta frågor.

  436. Vatten är förmodligen
    en gemensam faktor-

  437. -med de viktigaste effekterna av
    klimatförändringarna.

  438. Ökad frekvens av nederbörd
    eller torka.

  439. Högre flöden påverkar
    var vi kan bygga städer.

  440. De sakerna påverkar oss mer direkt
    än om det blir två grader varmare.

  441. Vattnet är också där en komponent
    som man måste ha koll på-

  442. -för att kunna få koll på effekterna.

  443. Fler frågor? Räck upp händerna.

  444. Hej! Påverkas Sveriges natur-

  445. -av det här överflödet av vatten?

  446. Förmodligen inte direkt.

  447. Däremot hänger det ihop
    på vissa sätt-

  448. -som man har börjat fundera på.

  449. Flödena påverkar cirkulationen
    i Arktiska oceanen.

  450. Golfströmmen hänger ihop
    med cirkulationen.

  451. Därmed kan de, hypotetiskt
    längre fram i tiden-

  452. -förändra mönstren i
    havscirkulationen-

  453. -och påverka klimatet i norra Europa.

  454. Vi har haft kalla vintrar
    de senaste åren.

  455. Samtidigt har man haft miniminivåer
    av havsis i Arktiska oceanen.

  456. Det är en atmosfärisk koppling
    som man börjat fundera på-

  457. -om det kan vara så
    att den isfria Arktiska oceanen-

  458. -bidrar till att vi får kallare
    vintrar i norra Europa.

  459. Fastän det blir varmare i Arktis.

  460. Det finns storskaliga kopplingar
    som är svåra att belägga säkert.

  461. Nån som har nån mer fråga?

  462. Tjena! Är det sant
    att om Golfströmmen-

  463. -typ förstörs kommer norra Europa
    att gå in i en ny istid?

  464. Jag såg "Day after Tomorrow"
    som väl är tio år gammal nu.

  465. Där har man förstärkt lite av de här
    effekterna för dramatisk effekt.

  466. Det är inte så
    att vi kommer att få en ny istid.

  467. Om det ens skulle gå till så
    att havsströmmarna snabbt ändrar sig.

  468. Men man har sett
    i tidigare klimatförändringar-

  469. -långt innan människan påverkade
    klimatet, då var det förmodligen-

  470. -ofta förändringar i
    sötvattensinflöden till oceanerna-

  471. -som rubbade havscirkulationen.
    Och över ganska stora områden-

  472. -kunde förändra temperaturen med ett
    antal grader på några decennier.

  473. Det finns naturliga
    återkopplingsmekanismer som...

  474. De sätter kanske inte i gång
    en ny istid över hela jorden.

  475. Men regionalt kan de göra
    stor skillnad för klimatet.

  476. Jag är inte säker på sannolikheten-

  477. -för att den här cirkulationen
    skulle påverkas så dramatiskt.

  478. Men med en storskalig ökning påverkar
    det säkert cirkulationsmönstren.

  479. Det är också
    en fortsatt forskningsfråga.

  480. Det verkar inte vara fler frågor.
    Vi får tacka dig, Arvid.

  481. Varsågod, en liten present.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Klimatförändringar i Arktis

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Arvid Bring är forskare inom hydrologi och vattenresurser och föreläser här om hur man kan förstå och förutse förändringar i jordens klimat genom att studera glaciärer och vattenflöden. Arktis förändras snabbare än andra platser på jorden. Genom att studera permafrost och flodnivåer där så kan vi förstå de globala effekterna av det varmare klimatet. Inspelat på Stockholms universitet den 2 oktober 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Geofysik, Global uppvärmning, Klimatförändringar, Meteorologi, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2013

Vad innebär det att forska?

Föreläsning med Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi och klimatforskare. Han berättar här om hur ett arbetsår kan se ut, från upptäckten av drastiska erosioner till gästspel av Hillary Clinton. Inspelat på Stockholms universitet den 2 oktober 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2013

Att spela tillsammans

Sociologen Lina Eklund föreläser om socialt spelande av digitala spel. Hon presenterar nedslag i spelhistorien och berättar bland annat om ”pink games” som handlar om spel riktade till unga tjejer. Inspelat på Stockholms universitet den 2 oktober 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2013

Vår skeva bild av Västpapua

Journalisten och författaren Thomas Petersson föreläser om den svenska mediebilden av Västpapua. Han menar att bilden kännetecknas av ett elit- och stormaktsperspektiv, trots att landet är dubbelt så stort som Sverige och rikt på naturresurser. Inspelat på Stockholms universitet den 2 oktober 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2013

Människan som fröspridare

Alistair Auffret är doktorand i landskapsekologi och föreläser om spridning av fröer. Det sker inte bara med djurens hjälp utan även med människor och maskiner. Den här spridningen är viktig för artrikedomen. Inspelat på Stockholms universitet den 2 oktober 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2013

Billighetsskäl och straffrätt

Jack Ågren är doktor i straffrätt och går här igenom grunddragen i dagens straffrätt och presenterar slutsatser från sin avhandling om billighetsskäl. Dessa kan påverka strafföljden och leda till lindrigare domar om det finns speciella omständigheter. Inspelat på Stockholms universitet den 2 oktober 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2013

Varför gör inte slaven uppror?

Är människan en lat egoist som inte gör uppror mot förtryck? Niklas Olsson Yaouzis, forskare i filosofi, förklarar varför en liten elit kan kontrollera stora folkmassor. Inspelat på Stockholms universitet den 2 oktober 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2013

Globala företags etiska ansvar

Företagsekonomen Johanna Fernholm berättar om hur globala företag tar fram uppförandekoder där de framställs som ansvarstagande. En del företag arbetar hårt med att förbättra arbetsförhållanden, men är det tillräckligt? Inspelat på Stockholms universitet den 2 oktober 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2013

Utvecklingen hos dyslektiker

Anna Fouganthine, fil dr i specialpedagogik, föreläser om sin forskning om hur läsförmågan hos barn med dyslexi utvecklas under skolåren. Hon säger att de upplever skolan som ett hot och att de inte får tillräckligt stöd. Inspelat på Stockholms universitet den 2 oktober 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2013

Klimatförändringar i Arktis

Arvid Bring är forskare inom hydrologi och vattenresurser. Han föreläser här om hur man genom att studera permafrost och flodnivåer i Arktis kan förstå de globala effekterna av det varmare klimatet. Inspelat på Stockholms universitet den 2 oktober 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2013

Artrikedom i odlingslandskap

Förstör vi våra landskaps artrikedom genom jordbruket? Cibele Queiroz på Stockholm Resilience Centre berättar om sin forskning. Inspelat på Stockholms universitet den 3 oktober 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2013

Arktiska oceanens hemligheter

Martin Jakobsson är vågsurfaren som blev professor för att studera landskapet under ytan. Som maringeolog vill Jakobsson kartlägga världshavens bottnar och hans arbete fokuserar främst på den arktiska oceanen. Här berättar han varför han blev forskare, om polarexpeditioner och de utmaningar han ställs inför. Inspelat på Stockholms universitet i oktober 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Odla i stan

Trädgård på höjden

Trädgårdsdesignern Daniel Bell har i England arbetat med grönskande väggar och vertikala trädgårdar. Nu har han anpassat sin design till det svenska klimatet. Från ”Odlingar i urbana miljöer”. Inspelat på Stockholmsmässan 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Sopor - en miljöbov och resurs

Bara i Peking kastas varje dag 11 000 ton matrester. Men allt hamnar inte på soptipparna - en del av avfallet omvandlas till gödningsmedel och biogas. Det svenska företaget Purac bygger biogasanläggningar i flera kinesiska storstäder.

Fråga oss