Titta

UR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

UR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Om UR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Föreläsningar från Slöjdbiennalen 2014. En mötesplats för alla som arbetar med eller intresserar sig för olika typer av slöjd. Fokus ligger på mänskliga möten som uppstår genom slöjden. Inspelat den 7 oktober 2014 på Konsert & Kongress i Linköping. Arrangör: Linköpings univeristet.

Till första programmet

UR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014: Slöjd och genusDela
  1. Det var en spännande resa
    från Umeå ner hit.

  2. Vi har hälsat på människor
    och sett häftiga platser.

  3. Min forskning är också en spännande
    resa som jag gärna pratar om.

  4. Jag är doktorand nummer två
    i världen-

  5. -på slöjdämnet
    ur ett genusperspektiv.

  6. Den första avhandlingen ko 1992.

  7. Och min avhandling
    kommer nu i november.

  8. Så det är liksom slag i slag,
    kan man säga.

  9. Men ni får läsa avhandlingen sen.

  10. I dag ska jag tala om några tankar
    jag har haft under den här resan.

  11. Man tänker lite grann då man har ett
    perspektiv och ser på en verksamhet.

  12. Slöjden är en speciell verksamhet
    på många sätt, en rik verksamhet.

  13. Sen har vi tid för frågor.

  14. Är ni helt mållösa så har jag lite
    till, men en diskussion vore bra.

  15. Jag har ett exempel
    från min egen undervisning.

  16. Det tilldrar sig i Sävar skola
    norr om Umeå, år 2002-2003, nånstans.

  17. Jag är rätt nybakad lärare
    i trä- och metallslöjd.

  18. Jag har en könsblandad grupp elever
    i slöjdsalen, en härlig 50-talssal.

  19. Jag har världens bästa uppgift:
    de ska få göra en klocka.

  20. Jag bekostar urverk till klockorna
    de ska få göra-

  21. -samtidigt
    som de lär sig klockan på matten.

  22. Så det här är super-integrerat
    och bra på alla vis.

  23. Jag vill inte styra, utan säger att
    det ska vara en låda och en urtavla.

  24. Vissa grejer är exakta, andra fria,
    till exempel hur urtavlan ska se ut.

  25. Jag säger: Gör nån urtavla
    som ni känner er bekväma med.

  26. Jag minns inte formuleringen,
    bara att jag lämnade det fritt.

  27. De fick börja skissa
    och klippa ut mallar för urtavlorna.

  28. Mitt minne i dag... Det här
    tänkte jag inte så mycket på då.

  29. Mitt minne i dag
    är att pojkarna gjorde-

  30. -sköldar med idrottsklubbar-

  31. -och tjejerna gjorde hjärtan. Nu vet
    jag att minnen förändras på 10 år-

  32. -men ingen pojke gjorde ett hjärta
    och ingen flicka en sköld.

  33. Man får två insikter av nåt sånt här.
    Ett: Jag är en kass lärare.

  34. Jag borde ha visat exempel
    på hur man kan göra en urtavla.

  35. Nu fick vi nästan ingen variation.
    Och den andra insikten...

  36. Det finns ett exempel
    som är lite spännande.

  37. Det var faktiskt en som gjorde
    en annan som jag minns, en larv.

  38. Men det gick inte att göra en larv,
    för lådan med urverket var så stor.

  39. Jag undrar om jag inte föreslog
    att han också skulle göra en sköld.

  40. Den andra insikten
    är att det finns en struktur-

  41. -även om jag släpper det fritt får vi
    en tydlig styrning av uppgiften.

  42. Min föreläsning handlar om spänningen
    mellan individ och struktur.

  43. Den handlar om kön, eller genus,
    och jämställdhet naturligtvis.

  44. Jag ska säga
    att när jag forskar på genus-

  45. -så ser jag inte skölden-

  46. -som ett resultat av
    att Simon var pojke.

  47. Utan jag betraktar skölden
    som det som gjorde Simon till pojke.

  48. Man kan ganska lätt tänka...

  49. Om vi tänker så här: Språk bär upp
    många föreställningar om världen.

  50. Är språket en spegel av vem jag är?

  51. Eller är språket designen
    som gör mig till den jag är?

  52. Då ser ni perspektivskillnaden.

  53. Är slöjdsalen en konsekvens av att
    pojkar behöver trä- och metallslöjd?

  54. För så var det 1880
    då trä- och metallslöjd uppstod.

  55. Eller svarar det mot samhällets behov
    av att få barn att bli pojkar?

  56. Jag tror på strukturperspektivet:
    Vi har ordnat världen i olika fållor.

  57. Vi behöver vara överens om orden.

  58. Jag har två definitioner, en
    på "slöjd" och en på "jämställdhet.

  59. Den för "slöjd" är hämtad från
    inledningstexten i kursplanen.

  60. Det är för mycket text, så därför
    har jag några texttäta bilder här.

  61. Jag har rödmarkerat
    det som är intressant.

  62. Först har vi individperspektivet,
    eller hur?

  63. Men det måste ske inom en hantverks-
    tradition, med design utifrån behov.

  64. Alltså: Mitt sätt att uttrycka mig
    är bara giltigt inom en tradition-

  65. -eller på "forskiska": i en struktur.

  66. Jag kan inte kasta en glass
    och kalla det ett slöjduttryck.

  67. Det måste finnas inom en ram.

  68. Det här nyttar till både individen
    och samhället eller strukturen.

  69. Jämställdhetsdefinitionen har
    jag tagit från regeringens hemsida.

  70. Nu har vi ju fått en ny regering, men
    de har nog inte hunnit byta det än.

  71. Här kallas "struktur" för "system"
    men det är samma sak.

  72. Strukturerna som fick Simon att göra
    skölden och Natalie att göra hjärtat-

  73. -de ska motverkas. Jag går inte in
    på skälen, för det tar för lång tid.

  74. Men det är ett politiskt beslut
    som alla ställer sig bakom i princip.

  75. Vi har riksdagens
    fyra jämställdhetsmål och så vidare.

  76. Jämställdhetspolitiken jobbar aktivt
    mot nåt som sker hela tiden.

  77. Det är strukturellt.

  78. Men sen dukar man också ett bord.
    Man ska skapa förutsättningar-

  79. -för att påverka sin livssituation.
    Det är individperspektivet.

  80. Jämställdheten vilar på etiska skäl:

  81. Alla bör behandlas lika. Samhället
    ska vara rättvist och demokratiskt.

  82. Men också pragmatiska skäl,
    det ska tjäna nån nytta.

  83. Det ska främja människors kompetens
    och skaparkraft.

  84. De politiska målen... Slöjd är
    politik och jämställdhet är politik.

  85. De politiska målen finns naturligtvis
    i våra styrdokument.

  86. De finns i läroplanen.

  87. Man menar att i skolan ska man
    motverka traditionella könsmönster.

  88. Vi tar det strax.

  89. För slöjdens del finns det däremot
    inte så mycket information att få-

  90. -om hur vi ska förhålla oss
    till jämställdhet.

  91. Det är ett värde
    som skolan ska förmedla.

  92. Nu har kursplanerna gjorts
    väldigt ämnesspecifika.

  93. Värden som demokrati och jämställdhet
    skulle läggas först i läroplanen.

  94. Det finns inte mycket
    att hämta i kursplanen.

  95. För slöjdens del
    finns det inget att hämta nånstans-

  96. -vare sig i diskussionsmaterial
    eller kommentarer.

  97. Men liknande ämnen har försökt
    att föra in en jämställdhetsaspekt-

  98. -i ämnet och i undervisningen.

  99. Vi kikar lite snabbt.
    Det är urtråkiga powerpoints.

  100. En kollega sa till mig:
    "Du kan inte bara ha text."

  101. "Om man bara har text i en powerpoint
    minns man 10 procent efter tre dar."

  102. Men jag är lite anti bilder, det är
    lätt att bilden motsäger utsagan.

  103. Men om man har bilder så minns man
    65 procent. Så det var argumentet.

  104. Men det ska sändas i tv
    och det finns copyright.

  105. Så då blev det vägskyltar.
    Det här är nåt som går ihop.

  106. Inom genusforskning
    kallar vi det unisexperspektiv.

  107. Bild säger bara lite om jämställdhet.

  108. Man säger att bilder förmedlar frågor
    om identitet, sexualitet, makt-

  109. -och etnicitet lyfter man fram.

  110. "Bilder konstruerar och gestaltar";
    ett poststrukturalistiskt perspektiv.

  111. Bilder påverkar hur vi
    ser på oss själva och vår identitet.

  112. Det konstruerar våra identiteter.

  113. I musikämnet
    nämner man etnicitet och kön.

  114. Man lyfter fram det om jämställdhet
    som finns i läroplanens inledning.

  115. Kopplingen
    mellan olika instrument och kön.

  116. Det har varit mycket diskussion om
    vilka som framträder på festivaler.

  117. Teknikämnet ligger närmare
    trä- och metallslöjdens miljö.

  118. Här lyfter man också fram
    vad teknik kan vara.

  119. Det kan ge en viktig förståelse
    av relationen människa-teknik-

  120. -att också förstå
    hur det har ordnats efter kön.

  121. Hem- och konsumentkunskap lyfter fram
    arbetsfördelningen i hemmet.

  122. De har lagt beslag på arbetsdelningen
    i hemmet, "det ska vi ta hand om".

  123. De har ett rätt stort avsnitt om det.

  124. Det är en utbredd tro att om vi
    inte löser det oavlönade hemarbetet-

  125. -så löser vi inte lönefrågor heller.
    Det är en rättvisefråga.

  126. Man har förstärkt den skrivningen
    jämfört med den tidigare kursplanen.

  127. Som det nu är så ligger vi lågt.

  128. Det finns inte nämnt så mycket om
    jämställdhet. Är det en bra strategi?

  129. Nu ska inte ni känna er utpekade
    ni som bor i Falun eller Lindesberg.

  130. Det var bara en skylt,
    men den representerar ett vägval.

  131. Är det nån från Falun här? Schyst!
    Annars hade det varit poänglöst.

  132. Nu har bilderna stulit
    fem minuter av min föreläsning.

  133. En bild säger inte mer än tusen ord,
    den säger nåt annat än tusen ord.

  134. Man undrar
    var den där vägskylten sitter.

  135. Det måste vara
    där vid Ludvika nånstans, va?

  136. Ska vi tala eller tiga?

  137. Jag har hållit på nu i fem år
    på genusforskarskolan i Umeå.

  138. Det kan vara en strategi att tiga.

  139. För de sociala konstruktionerna
    hur pojkar och flickor bör vara-

  140. -de upprätthålls delvis via språket.

  141. Så om jag skriver en bok som inte
    nämner pojkar, flickor eller kön-

  142. -och folk tycker den är spännande.

  143. Den kan handla om fyra stenar
    som åker runt en planet.

  144. Det skapar andra värden än att bara
    prata om pojkar och flickor och kön.

  145. På forskiska kallas det "nominalism".

  146. I dag har vi en nominalistisk
    hållning till jämställdhet.

  147. Problemet är att det finns annat
    än språk i slöjden som förmedlar nåt.

  148. Det är väldigt lite språk egentligen.

  149. Vi har miljöerna, vanorna,
    praktiken, verktygen och materialen.

  150. Jag har inte forskat om den bästa
    jämställdhetsstrategin i slöjden.

  151. Det här är mina tankar. Men
    jag tycker att vi ska tala om det.

  152. Det blir min slutkläm,
    det guldläget så att säga.

  153. Vi har två "hmm" här.
    Det är inte "hrm" utan "hm!"

  154. Är ni med?

  155. Det första är det dubbla budskapet
    i den nationella utvärderingen 2003.

  156. När elever får välja slöjdart
    gör man könsbundna val.

  157. Pojkar väljer trä- och metall
    och flickor textil-

  158. -om ämnet är uppdelat.

  159. Å andra sidan
    tycker en majoritet av lärarkåren-

  160. -att slöjden
    bidrar till ökad jämställdhet.

  161. Det här är intressant
    och jag har grunnat på det här.

  162. En tolkning är att man inte har
    reflekterat. Det tror jag inte på.

  163. En annan är att vi har kommit långt
    jämfört med andra europeiska länder-

  164. -och hur det har varit historiskt
    då man tvingades att välja könsstyrt.

  165. Man styrde in barn i olika miljöer
    och skapade pojkar och flickor.

  166. Men nu har vi undervisning för alla
    i båda slöjdarterna gemensamt-

  167. -ända upp till årskurs sex åtminstone
    och förbi det i många fall.

  168. Det blir intressant att se trenden i
    de här frågorna i nästa utvärdering.

  169. Det finns en till dimension.

  170. Jag tror att slöjdlärare brottas
    med genus, jämställdhet och kön-

  171. -nästan hela tiden.

  172. I våra miljöer blir det aktuellt. Man
    lirkar, håller emot, släpper efter-

  173. -för att få undervisningen att flyta.

  174. Mycket forskning visar att det är en
    väldigt speciell miljö på det viset.

  175. Det andra intressanta
    dubbla budskapet är från läroplanen.

  176. Vi ska aktivt motverka
    traditionella könsmönster.

  177. Att flickor väljer textil- och pojkar
    trä- och metallslöjd ska motverkas.

  178. Samtidigt ska eleverna
    finna sin unika egenart.

  179. Ingen kan berätta för mig vilken
    den är, utan den ska jag finna själv.

  180. Då har vi individperspektivet igen:
    Jag är fri att hitta min egenart.

  181. Men frihet är en lurig bransch.

  182. Skolforskaren Barrie Thorne satte sig
    i en amerikansk skola på 1990-talet.

  183. På 80-talet tänkte man att
    läraren skapade pojkar och flickor.

  184. Barnen var oskyldiga när de började,
    läraren delade in dem i könsgrupper.

  185. Barrie Thorne ville undersöka
    hur det här gick till.

  186. Men hon märkte precis det motsatta.

  187. När läraren hade en föreläsning,
    en traditionell katederundervisning-

  188. -som jag har med er nu-

  189. -förekom väldigt lite "gränsarbete"-

  190. -att pojkarna gjorde sig pojkiga
    och flickorna flickiga.

  191. Däremot på rasten ökade gränsarbetet.

  192. Då såg eleverna till att skapa
    pojkgrupper och flickgrupper.

  193. Det här kan tyckas väldigt simpelt.

  194. Men det satte en trend
    inom skolforskning och genus.

  195. Det finns ett antal studier
    som visar hur det här sker i skolan.

  196. Till exempel har vi Anna Öqvist
    från 2009 som studerade årskurs 5-

  197. -och följde deras skolvardag.

  198. Hon har ett spännande avsnitt
    om slöjden, det här finns på nätet.

  199. Jag ska fixa en lista på lite tips.

  200. Eleverna är angelägna att markera
    könsidentitet när de har möjlighet.

  201. Eller så fort de tvingas till det.

  202. Det finns massor av studier på detta.

  203. Det finns ett begrepp
    som bildforskaren Aronsson införde-

  204. -"frihetens paradox".

  205. Hon drar slutsatsen
    att i bildundervisning-

  206. -när uppgifter blir väldigt fria
    blir de också mindre varierade.

  207. Då följer de könsstereotyperna-

  208. -typ hjärta och sköld
    som jag pratade om i början.

  209. Mer styrning så blir det nåt annat.

  210. Man kan inte säga
    att man gör ett fritt val.

  211. Utan då läraren släpper sin struktur,
    om jag släpper min struktur om er nu-

  212. -då börjar ni med ert gränsarbete.
    Hon kallar det "frihetens paradox".

  213. Det är nåt att fundera på i slöjden,
    med tanke på frihetsbegreppet.

  214. Min kollega Stina Wikberg
    har också tittat på bild.

  215. Hon har studerat fria uppgifter
    som jag talade om i början.

  216. Bildeleverna får
    en väldigt identitetsnära uppgift-

  217. -typ "beskriv dig själv i en bild".

  218. Hon ser
    att det är jobbigt för eleverna.

  219. De protesterar. Plus att det blir
    typiska stereotypa bilder.

  220. I det här fallet snöskotrar och bilar
    respektive blommor och hjärtan.

  221. Och inte särskilt stor variation.

  222. Det är jobbigt
    att hålla sig till sin kategori.

  223. Det kan vara befriande att slippa
    hålla på med det gränsarbetet.

  224. Om det är så
    att vi ska motverka könsbundna val-

  225. -så att elever oavsett kön
    får tillgång till slöjdens mångfald.

  226. Men ändå
    låta elever finna sin egenart.

  227. Då säger logiken
    att vi måste skilja egenart från kön.

  228. Då vill jag samtidigt ställa
    frågan... Nu är vi inne på filosofi.

  229. "Att finna sin egenart". Man tänker
    primärt att egenarten finns i mig-

  230. -typ "Kom fram!". Här är min egenart.

  231. Men man kan problematisera
    vad egenart egentligen är.

  232. Men min forskning handlar mycket om-

  233. -att slöjdens miljö och
    slöjdernas miljöer, om man säger så-

  234. -har en otrolig möjlighet
    att hitta alternativa egenarter-

  235. -än till exempel språk,
    en datorskärm en bok eller nåt sånt.

  236. Vi har möjlighet att skilja, eller
    i alla fall att testa att skilja-

  237. -det här med andra grunder för vad
    som får mig att känna mig som mig.

  238. Och frågan är då: Fixar
    en elev i trean det till exempel?

  239. De ska välja ett fritt uttryck.

  240. Simon var intresserad av god mat och
    Natalie tänkte på sin mobiltelefon.

  241. Men det blev ett hjärta och en sköld.

  242. Det här är svårt för mig,
    hur kan man då begära det av en elev?

  243. Sånt måste vi också fråga oss.

  244. Jag är framme vid guldläget.
    Min halvtimme börjar nog ta slut.

  245. Jag har ju varit i genusforskarskolan
    vid Umeå universitet-

  246. -och haft mycket diskussioner.

  247. När andra genusforskare hör att jag
    forskar på slöjd säger de "wow!".

  248. Vilken guldklimp! Här finns
    hur mycket som helst att kolla på.

  249. För en genusforskare
    är slöjdämnet ett rikt material-

  250. -för vi har
    de här spännande miljöerna.

  251. Jag ser det också
    som ett rikt material med potential-

  252. -att jobba med
    identitetsfrågor i slöjden.

  253. Identitetsfrågor som kommer av
    att man jobbar med hantverk.

  254. En viktig identitetsfråga i slöjden
    är kön, för det arvet har vi.

  255. Jag tänker att...

  256. Slöjdlärare
    kan det här med kön och genus.

  257. De brottas med det hela tiden
    i sin undervisning.

  258. Man behöver inte tala om det
    för att ha kunskap om det.

  259. Jag tror att det bara är
    en liten twist från att...

  260. Lärare i slöjd skulle kunna bli
    en kompetens för skolan här.

  261. Britt-Marie Berge som gjorde
    den första avhandlingen 1992.

  262. Hon avslutar med just den frågan:

  263. Kan slöjdläraren bli en spjutspets
    för jämställdhetsarbetet i skolan?

  264. Jag vill återaktualisera den frågan.

  265. Med en liten ansträngning skulle det
    ge ett stort mervärde till slöjden.

  266. Jag tror att det skulle tillföra
    ytterligare ett berättigande.

  267. Det var väl egentligen min punchline
    i det här.

  268. Har nån några frågor? Man ska ha
    tre skämt, jag har bara dragit två.

  269. Så jag har en jättelång historia som
    backup om ni inte har några frågor.

  270. Det här är motorvägsmärket.

  271. Jag håller i mikrofonen åt er.
    Du kan få ställa dig upp också.

  272. Tack för en fin föreläsning.

  273. Jag förvånades när du sa att det inte
    står nåt om detta i styrdokumenten.

  274. Och det gör ju inte det,
    men det gjorde det tidigare.

  275. I 94:an var det ganska klart skrivet.

  276. Hur tolkar du det att det har tonats
    ner i undervisningens styrdokument-

  277. -fast Skolverket säger att vi ska ha
    ett normkritiskt perspektiv?

  278. Har du nån kommentar kring det?

  279. Jag tänker så här:
    Det har funnits en linje i Lgr 11.

  280. Man beskär kursplanen till
    att bara handla om det specifika.

  281. Det här med identitet, jämställdhet
    och kön ska genomsyra allt.

  282. Men vissa kan ta mer ansvar och andra
    mindre. Helst alla mycket, men...

  283. Det var en formulering i Lpo 94 om
    jämställdhet och arbetsfördelning.

  284. Om man läser kursplanen välvilligt-

  285. -det står nåt om att tolka kulturella
    uttryck, eller hur?

  286. Kan min mans-slöjd-rutiga skjorta
    tolkas som ett kulturellt uttryck?

  287. Kan våra slöjdarter tolkas som
    kulturella uttryck? Simons sköld?

  288. Man pratar ibland
    om kön som en kultur.

  289. Vi har begreppet "kulturellt kön".

  290. För den hugade slöjdläraren
    finns det lätta ingångar i det här.

  291. Det är väldigt enkla strukturer
    egentligen.

  292. Arbetsdelning och isärhållande,
    att flickor och pojkar delar upp sig.

  293. -Var det svar på din fråga?
    -Delvis, säger han.

  294. -Vi får fortsätta prata om det sen.
    -Tack, Esko. - Nästa!

  295. -Nämen...
    -Okej. Ja!

  296. Ställ dig upp. Börja gärna med namn.
    Esko Mäkilä ställde första frågan.

  297. Jeanette heter jag.
    Du pratar om klassrummet som miljö.

  298. Jag tolkar det som att träslöjdsalen
    är en manlig miljö och textil tjejig.

  299. Tycker du
    att man skulle ha gjort om miljöerna-

  300. -så att det inte blir så uppdelat?

  301. Då är man inne på strategier.

  302. Mitt budskap här är att vi bör börja
    diskutera det och vi bör börja-

  303. -hävda att det här med
    jämställdhet och kön är vårt fält.

  304. På grund av att slöjden
    ursprungligen var könsuppdelad.

  305. Då byggdes miljöerna och det arvet.
    Det är strukturens kraft i det här.

  306. Allra mest i våra ämnen för att man
    bygger betongväggar och ventilation.

  307. Det är inga strukturer
    man byter så där.

  308. "Det sitter i väggarna",
    som min avhandling heter.

  309. Det där
    kunde man lägga ut texten kring.

  310. Men det är inte miljöerna
    som är kruxet, utan uppdelningen.

  311. Miljöerna har ingen vilja.
    Det är när vi delar in eleverna...

  312. Då vi genom att säga "du får välja
    fritt", tvingar dem att välja bort.

  313. För det är ju baksidan av myntet.

  314. Är du nöjd med svaret?
    - Då springer jag till nästa.

  315. Ställ dig upp.

  316. Jag heter Sie von Gegerfelt Kronberg.

  317. Det du sa om att miljöerna inte
    har nån betydelse vill jag säga emot.

  318. Det finns forskning om elevers
    beteende i de olika slöjdsalarna.

  319. Då menar man att när man kommer in i
    en trä- och metallslöjdsal-

  320. -med oftast, det är tidigare
    forskning, en manlig lärare-

  321. -men samma sak med kvinnlig lärare-

  322. -så beter sig eleverna som på en
    arbetsplats, de är mer självständiga.

  323. I syslöjdsalen
    beter de sig mer som hos mamma.

  324. Det är kontroversiellt,
    men så var det.

  325. Det var pyntat med dukar och blommor.

  326. Då blev de mer osjälvständiga
    och frågade mer hur de skulle göra.

  327. Trä: arbetsplats, textil: hem.

  328. Det är en grundläggande genusanalys
    som man har gjort.

  329. Det står att träslöjd syftar till
    att bekanta sig med verkstadsmiljön.

  330. Det var en minisymbolverkstad
    för att man sen skulle ut och jobba.

  331. Medan den textila sfären
    handlade mer om hemmet, så att säga.

  332. Varför behåller vi det än i dag?

  333. För att vi behöver ett hem att träna
    de som inte har fått möta den miljön.

  334. Mångfald kan inte vara ett problem,
    vi har bara mer att leka med.

  335. Utan kruxet är om vi delar in
    vissa elever till vissa miljöer.

  336. Ta min träslöjdsal med treorna utan
    erfarenhet som fick samma uppgift-

  337. -ändå skedde uppdelningen.

  338. Jag hade kunnat sitta i ett tält och
    de hade ändå gjort ett gränsarbete.

  339. Inga Wernersson sa på radion
    apropå jämställdhet och skola-

  340. -att skolan
    kan inte skyllas för allt.

  341. Samhället runt skolan
    tar eleverna med sig in i skolan.

  342. Skolan kan jobba med det,
    motverka det-

  343. -i frihetssyfte. Att få fler elever
    att testa fler grejer.

  344. Då behövs fler grejer att testa.

  345. Vi har en sista fråga.
    Du får presentera dig.

  346. Helena Bjerkesjö, textillärare
    och förstelärare i slöjd.

  347. Precis det du sa vill jag kommentera.

  348. Vilken miljö erbjuder vi eleverna
    i textilsalen?

  349. Jo, en mysig soffa. Och killarna har
    nåt slags mandat att rusa dit först.

  350. Sen kan man reflektera över
    hur mönstren ser ut.

  351. Hur mycket är kvinnliga mönster
    och hur mycket är "kill-mönster"?

  352. Man måste göra en egen inventering.
    Vad erbjuder jag?

  353. Hur strukturerar jag mina lektioner?
    Ja, det var det.

  354. Kommentar, Erik?

  355. Jag tror att såna strategier ligger
    i bakhuvudet på många slöjdlärare.

  356. -Hur ligger vi till med tiden?
    -Det är dags för sista skämtet.

  357. Det blir superkort.

  358. Om man nu har fått känslan:
    "Vad snackar han om?"

  359. Eller: "Så skulle jag inte ha gjort."
    "Jag vill berätta om hur jag gjorde."

  360. Om ni känner nåt sånt där-

  361. -är det ett tecken på att det finns
    en grogrund för att ta tag i frågan.

  362. Vi är självskrivna för uppgiften.

  363. Den här typen av reflektioner...
    Vi gör ju genusanalyser hela dagarna.

  364. Hålla emot eller släppa fram,
    eller spela med de som är besvärliga.

  365. Jämställdhet är ju "basic",
    men vägarna dit är en annan sak.

  366. Ja.

  367. Tack så mycket, Erik.
    Berikande miljöer pratade du om.

  368. Textning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Slöjd och genus

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Erik Sigurdsson är slöjdlärare och forskare som har doktorerat i ämnet slöjd ur ett genusperspektiv. Här berättar han om tankar, frågor och strategier kring jämställdhet och slöjd. Han beskriver att det finns stora möjligheter att arbeta med identitetsfrågor i slöjden, till exempel de som handlar om könsroller och genus. Inspelat den 7 oktober 2014 på Konsert & Kongress i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Slöjd
Ämnesord:
Genusfrågor, Genus (socialt kön), Jämställdhet, Könsroller, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Samhällsvetenskap, Slöjd, Slöjdundervisning, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Slöjd och genus

Erik Sigurdsson är slöjdlärare och forskare som här berättar om jämställdhet och slöjd. Han beskriver att det finns stora möjligheter att arbeta med identitetsfrågor i slöjden, till exempel de som handlar om könsroller och genus. Inspelat den 7 oktober 2014 på Konsert & Kongress i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Duodji - mer än bara slöjd

Gunvor Guttorm är professor i duodji. Det är ett samiskt ord som kan ses som ett förhållningssätt inom slöjd och konsthantverk. Hon berättar här att det kan handla om mänskliga relationer och möten med material. Inspelat den 7 oktober 2014 på Konsert & Kongress i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Slöjdfokus i Kävlinge

Jan-Peter Göransson berättar om hur han skapat en mötesplats för slöjdlärare där de kan utbyta erfarenheter med varandra. Under en hel dag hålls föreläsningar, seminarier och workshops för slöjdlärare. Göransson vill inspirera andra att göra liknande projekt. Inspelat den 7 oktober 2014 på Konsert & Kongress i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Svensk form om praktiska och estetiska ämnen

Elna Lassbo är marknadsansvarig på Svensk Form och berättar här om deras syn på praktiska och estetiska ämnen i skolan. Hon berättar också om bakgrunden till föreningen och hur de arbetar. Inspelat den 7 oktober 2014 på Konsert & Kongress i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Stökiga elever i skolslöjden

Forskaren och slöjdläraren Marcus Samuelsson berättar om olika teorier som fungerar som hjälp för att förstå omotiverade elever. Han presenterar också strategier för att engagera eleverna. Inspelat den 7 oktober 2014 på Konsert & Kongress i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Skolornas förvandling

Dagens skolor är utformade för ett annat samhälle än det vi lever i idag, nämligen som en 1800-talsfabrik som ska utbilda alla på samma sätt efter en nationell standard. Detta hävdar Valerie Hannon, chef för den brittiska organisationen Innovation Unit. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Utsikter på skola i Landskrona

På Dammhagskolan, där över 95 % av eleverna har invandrarbakgrund, pågår projektet UTSIKTER. Forskare från olika ämnesområden mäter och analyserar elevernas resultat kontinuerligt för att se vad i skolan som fungerar och vad som inte fungerar. Förhoppningen är att både betygen och stämningen ska höjas.

Fråga oss