Titta

UR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

UR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Om UR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Föreläsningar från konferensen Framtidens läromedel. Digitaliseringen av samhället ökar och skolan blir också mer och mer digitaliserad. För den enskilde läraren kan det många gånger vara svårt att orientera sig. Här får lärare inspiration till att utveckla lektioner som motiverar och engagerar. Tips ges på nya digitala verktyg och plattformar som kan användas i undervisningen. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Till första programmet

UR Samtiden - Framtidens läromedel 2014: Källkritik i det nya medielandskapetDela
  1. Jag heter Ulrika Engström
    och jobbar på Statens medieråd.

  2. Vi är en myndighet med uppdrag
    att stärka barn och unga-

  3. -att bli medvetna medieanvändare.

  4. Vi tror att vi gör det bäst genom er.

  5. Vuxna i ungas närhet. Vi brukar prata
    om nära-barn-professionella.

  6. Jag tänker att... Om vi säger så här:

  7. Vi befinner oss på
    en stor skola nånstans.

  8. En gymnasieskola, kanske i Ånge-

  9. -eller i Eskilstuna
    eller i Kungsbacka.

  10. Och jag är... Vi säger det,
    bara låtsas litegrann...

  11. Jag är förstelärare på
    den här skolan, kanske IKT-pedagog.

  12. På sistone...

  13. Det är ganska lätt att känna av
    vad det är för stämning i korridoren.

  14. Men på sistone har jag börjat höra
    en annan typ av mummel.

  15. Ett mummel som är på sociala medier.

  16. Jag får höra
    att eleverna är på sajter-

  17. -där det händer saker-

  18. -som jag som vuxen
    inte tycker är helt okej.

  19. Det är kommentarer,
    det är en jargong som är ganska hård.

  20. Men mina elever
    tycker inte att det är nåt konstigt.

  21. "Vadå? På nätet får man väl tåla
    både det ena och det andra."

  22. "Man sätter på sig skalet och sen är
    man online. Det är inget konstigt."

  23. Jag märker också att i arbeten så...

  24. När eleverna ska motivera-

  25. -varför har de valt den här källan
    i stället för den här-

  26. -är det inte alltid så att de
    har med sig de kritiska glasögonen.

  27. Nu är det
    ganska sent på eftermiddagen-

  28. -och jag vill att ni ska vara med.
    Okej?

  29. Är det nån här som känner igen sig i
    den här beskrivningen?

  30. I så fall, ställ er upp. Okej?

  31. En. Vi har några till.
    Ja, det är nån här till. Bra.

  32. Jag skulle nog överdriva om jag sa
    att det var hälften.

  33. Men det är några som känner igen sig.

  34. Om vi säger att jag är försteläraren-

  35. -och jag ska dra i gång
    en fortbildningsdag.

  36. Jag planerar den för mitt arbetslag.

  37. Hur ska jag göra om jag vill prata om
    det mummel som jag känner finns där?

  38. Men i mitt arbetslag
    är det ganska stor skillnad-

  39. -mellan hur mycket
    vi är ute på sociala medier-

  40. -och hur vi använder nätet och
    vilka medier som vi använder oss av.

  41. Det kan vara
    stor skillnad i åldrarna-

  42. -och vad vi undervisar i, självklart.

  43. Vad ska jag göra om jag ska planera?

  44. Jag vill prata om frågorna
    på ett strukturerat sätt.

  45. Om jag då sätter på mig hatten
    från Statens medieråd.

  46. Då tycker jag,
    gå till en sajt som heter MIK-rummet.

  47. Den här sajten
    tar upp de här frågorna-

  48. -som handlar om
    medie- och informationskunnighet.

  49. Här finns... Min favoritbeskrivning
    av den här sajten-

  50. -är att det är ganska reflekterande
    texter om ett snabbt mediebrus.

  51. Det är viktigt att vi stannar upp i
    den här snabba medieutvecklingen-

  52. -och tänker efter: Vad är det
    egentligen som vi ser och upplever?

  53. Här har vi texter om
    medie- och informationskunnighet.

  54. Och det är alltså de kunskaper
    och förmågor som vi behöver-

  55. -för att förstå
    mediers roll i samhället.

  56. För att kunna finna
    och kritiskt granska-

  57. -information
    i olika medier och kontexter.

  58. Sen är det också att själv
    kommunicera och skapa information.

  59. På den här sajten finns lektionstips,
    sammanfattande texter...

  60. Allting
    har kopplingar till styrdokumenten.

  61. Det finns också
    många olika klipp och föreläsningar.

  62. Det här är ett samarbete som vi gör
    med Svensk biblioteksförening-

  63. -Konsumentverket och även UR.

  64. Jag tänkte att vi skulle...
    Nu är det ju så.

  65. Jag ska ha den här fortbildningen.

  66. Ni är mitt arbetslag. Och det är inte
    så att jag har jättemycket tid-

  67. -att hålla på att planera och
    läsa in mig på massa olika ämnen.

  68. Jag vill inte förbereda så mycket,
    men jag vill få i gång diskussionen.

  69. Då går jag till det som vi ser här.
    En knapp heter MIK-utbildning.

  70. Jag går dit.
    Men jag är som kockarna i tv.

  71. Jag har förberett det här, då kommer
    jag hit. Nej, det gjorde jag inte.

  72. I vårt arbetslag måste vi ha
    en gemensam grund.

  73. Vi måste veta vad vi ska diskutera.

  74. Då kan vi börja med
    att se på den här filmen.

  75. Filmen är två minuter lång.

  76. Nu sitter kanske inte alla
    bredvid nån.

  77. Men jag vill be er,
    gå till din närmsta granne.

  78. Prata med din granne om vad du har
    för känsla efter att ha sett filmen.

  79. Sen kanske du är redo med micken om
    nån har lust att säga nånting.

  80. Ja, är det nån som är redo
    att berätta för oss alla?

  81. Nån som har en tanke
    som ni vill dela med oss?

  82. Nån?

  83. Här har vi.

  84. Den var bra och tydlig. På två
    minuter fick du veta väldigt mycket-

  85. -som man inte alltid tänker på.
    Barn måste bli källkritiska-

  86. -men inte ens journalister
    är tillräckligt källkritiska.

  87. Det sprids falska nyheter,
    man efterlyser personer på Facebook-

  88. -som har skyddad identitet. Folk
    delar utan att tänka. Bra att lyfta.

  89. Tack. - Nån annan som vill dela?

  90. Ja, vi har en där.

  91. Man kände viss oro.
    Man börjar bli gammal också.

  92. Framförallt att det är så lätt
    att bilda en världsuppfattning-

  93. -och leva i sin bubbla.
    Om man tänker Breivik... Den biten.

  94. Ja, man kan skapa sin världsbild
    om man bara är inne på vissa...

  95. Intressant att du säger det.
    Tack för den kommentaren också.

  96. Var det nån annan
    som också ville säga nånting? Nej.

  97. Vi ska återkomma till din fråga sen.

  98. En del i den digitala utbildningen
    handlar om konsekvenserna av-

  99. -att vi alla är i våra egna flöden.

  100. Vi går i
    våra egna informationsflöden.

  101. Mitt Facebook-flöde ser inte
    likadant ut som ditt, till exempel.

  102. Medan vi tidigare verkligen delade...

  103. ...informationsplattformar,
    kan man säga.

  104. Jag tänkte ställa en annan fråga
    också, för du pratade om oro.

  105. Eleverna... Hur tror ni att de tänker
    när de ser den här filmen?

  106. Ni kan få diskutera det också.

  107. Ja, vi ska inte bli långrandiga.
    Nån som vill dela det ni diskuterade?

  108. Nån som vill dela?

  109. Jag tänker
    att när vi gör det här i grupper-

  110. -brukar man tänka
    "vi vuxna är lite oroliga".

  111. Men i de yngre åldrarna
    är det nog ganska självklart.

  112. Var det nån som tänkte så?
    Jag ser att några nickar.

  113. Man tänker kanske inte på samma sätt
    om det här "läskiga"-

  114. -eller vad det
    blir för konsekvenser av det här.

  115. Och det vi vill visa
    med utbildningen-

  116. -är att
    det är här vi vuxna kommer in.

  117. Det finns eviga frågor
    som är vårt vuxenansvar.

  118. Här måste vi vara ett steg framför.

  119. Vi måste veta
    hur vi ska ta diskussionerna.

  120. I dag är de flesta ute på nätet.

  121. Det finns grupper också
    som inte är det.

  122. Men de flesta i samhället
    är på nätet.

  123. Och vi märker
    att det finns ett uppdämt behov av-

  124. -att diskutera och reflektera över
    det vi upplever på nätet.

  125. Jag tänkte
    att en av de här bitarna...

  126. Vi kan se här i den digitala
    utbildningen, som alltså går ut på-

  127. -att du, där du sitter och diskuterar
    i ditt arbetslag-

  128. -klickar dig fram... Och som ni ser
    så är det alltså fyra olika områden-

  129. -som vi har tagit ut.

  130. Det är fallexempel eller typexempel-

  131. -där man kan jobba med värdegrund.

  132. Hur det här nya medielandskapet
    påverkar våra relationer.

  133. Hur det påverkar vinklade budskap
    eller budskap runtomkring oss.

  134. Hur det påverkar
    skolan och demokratin.

  135. Och...om vi tar
    den här frågan om källkritik...

  136. För det är ju det som är titeln på
    den här presentationen.

  137. Det återkommer hela tiden
    i styrdokumentet.

  138. Det är väldigt, väldigt viktigt
    med källkritiken.

  139. Men hur ska vi prata med eleverna om
    alla budskapen runtomkring oss?

  140. Vi kan se att 40 procent av
    alla 13-16-åringar i dag i Sverige-

  141. -tittar på filmklipp varje dag
    från Youtube, till exempel.

  142. De får sina budskap framförallt genom
    filmklipp som de blir tilldelade-

  143. -via sociala medier
    eller olika forum eller så.

  144. Det har vi tagit fasta på
    i ett fallexempel.

  145. Vi ska se på det.

  146. Men först tänkte jag fråga
    en helt annan fråga.

  147. Nu får ni ställa er upp igen om ni
    håller med om det här påståendet.

  148. Okej, är ni beredda?

  149. Det är ett påstående som är lite
    annorlunda än det vi har pratat om.

  150. Håller ni med om det här påståendet?

  151. Tvättbjörnar
    är gulliga och ganska gosiga djur.

  152. Vi har några som tycker det.
    Några till.

  153. Några tycker
    "tvättbjörnar, de är rätt gulliga".

  154. Okej. Då ska vi se på den här filmen.
    Den är fyra minuter lång.

  155. Vi ska se om det är
    nån som tycker det sen också.

  156. För ett år sen påträffades för första
    gången en vild tvättbjörn i Sverige.

  157. Till synes en gullig nallebjörn,
    men skenet bedrar.

  158. Tvättbjörnen
    är inget oskyldigt gosedjur.

  159. Aggressivt djur, tänker jag på. Nåt
    vilt som inte kan kontrollera sig.

  160. Det sprider sig snabbt.

  161. De kan komma in till städerna.
    Det är faktiskt läskigt.

  162. Jag tänker på
    den personliga säkerheten.

  163. Tvättbjörnen är bärare av
    parasiten dvärgbandmask-

  164. -som bygger bo i dina inre organ.

  165. Den kan också smitta dig med rabies-

  166. -som gör den smittade aggressiv
    innan man dör en plågsam död.

  167. I USA har tvättbjörnar tagit sig in i
    hus och attackerat sovande barn.

  168. Om de går till anfall mot barn och
    sällskapsdjur... Den medför smittan.

  169. Det verkar läskigt. Det är många som
    dör. Det slår hårt mot ett samhälle.

  170. I detta nu sprider sig tvättbjörnen
    över Europa-

  171. -och hotar
    den europeiska gemenskapen.

  172. Tvättbjörnen har redan korsat gränsen
    till Sverige.

  173. De är goda simmare. Att ta sig över
    Öresund är inget stort hinder.

  174. På 30-talet placerade nazistledaren
    Hermann Göring ut-

  175. -två tvättbjörnar i Tyskland, och
    i dag har landet miljoner av djur.

  176. Så vill man inte ha det. Inte
    att det sprider sig till Sverige.

  177. Jag vill inte ha dem på min tomt.

  178. Det blir en invasiv art. En art
    som inte finns i vår normala fauna.

  179. Nåt som den lokala faunan,
    eller naturen, inte är beredd på.

  180. De ska inte finnas här,
    så vi ska försöka fånga in den.

  181. Den är ganska orädd.

  182. De uppehåller sig nära där människor
    finns och rotar i sopor.

  183. Det bästa är att agera fort
    innan arten hinner etablera sig.

  184. Tvättbjörnen skadar natur och djur,
    och sätter skräck i befolkningen.

  185. WHO rapporterar
    att upp till 70 000 personer-

  186. -varje år drabbas av rabies.

  187. Om rabies skulle spridas i Sverige
    skulle vi få en stor dödlighet-

  188. -både bland människor och djur.

  189. I princip alla däggdjur
    kan bli smittade.

  190. Det skulle bli en otrevlig situation.

  191. Överbeläggning på sjukhus och många
    dödsfall, för det är svårbehandlat.

  192. Jag tänker på hur det blir med
    eleverna när man ska börja jobba.

  193. Om man ska ut i parken och leka
    eller vara ute i skogen.

  194. Sverige står inför ett stort hot, så
    varför har vi inte fått information?

  195. Det finns ett vaccin,
    men det räcker nog inte till alla.

  196. Nej, jag kan säga
    att det räcker inte till alla.

  197. Vi kommer att få många dödsfall.
    Få överlever en rabiesinfektion.

  198. Man bör göra vad man kan för att jaga
    dem, så att de inte kan etablera sig.

  199. Hur vi agerar eller inte agerar nu
    kommer att ha stor betydelse.

  200. Vi i Sverige måste ta vårt ansvar för
    världens säkerhet.

  201. Kan vi i framtiden vara säkra på-

  202. -att vi inte attackeras av
    rabiessmittade tvättbjörnar?

  203. Vilka här tycker att tvättbjörnar är
    läskiga och ganska obehagliga djur?

  204. Ganska många räcker upp handen.

  205. Som ni märkte har vi gjort
    en egen liten propagandafilm.

  206. Är det nån som känner igen
    metoderna som vi har använt?

  207. Det behöver inte bli nåt läxförhör.
    Om nån spontant... Ja?

  208. Just det. Goebbels och...

  209. Det påminner om Goebbels
    propagandafilmer från Nazityskland.

  210. Just det. Det är återkommande såna
    metoder som man använde då också.

  211. -Ja, vi har en kommentar här.
    -Vänta!

  212. Just det, främmandeskap.

  213. Ett främmandeskap. Det kommer
    utifrån, det hotar det svenska.

  214. Just det.

  215. Jag kan visa. Jag har tagit med
    en massa såna här.

  216. Vi har ett lärarmaterial
    som hör till utbildningen.

  217. Det finns lektionsupplägg för hur
    man kan jobba med det med eleverna.

  218. Den digitala utbildningen
    finns för oss vuxna-

  219. -så att vi kan prata om det. Sen
    finns det även anpassat för eleverna-

  220. -så att man kan gå direkt ut i klass-
    rummet och göra det med eleverna.

  221. Jag kan visa hur...
    det är tänkt att...

  222. Efter att man har visat filmen-

  223. -kan man klicka fram dessa frågor
    och ha dem som diskussionsunderlag.

  224. Det jag skulle komma till var att i
    lärarmaterialet tar vi upp metoderna-

  225. -som används i
    den här propagandafilmen.

  226. Bland annat är det ju grupptryck.

  227. Vi låter många säga
    ungefär samma sak.

  228. Då känns det som att det stämmer.
    Vi använder oss av experter.

  229. Vi använder oss av
    klipp, läskig musik...

  230. Vi använder oss av riktiga tv-inslag
    och tidningsurklipp.

  231. Alla metoder går vi sen igenom
    i en till film.

  232. Vi kan se tio sekunder på den filmen.

  233. Jag och Statens medieråd gjorde
    filmen. Den är helt och hållet fejk.

  234. Tvättbjörnen tar inte död på oss. Den
    etablerar sig inte över huvud taget.

  235. Den skulle inte ställa till så mycket
    besvär som vi har fått det till.

  236. Men vi ville få er att tvivla på om
    tvättbjörnen kan vara ett hot mot er-

  237. -för att visa er hur lätt man kan
    övertyga nån om nästan vad som helst.

  238. Det ser ut som
    ett journalistiskt inslag-

  239. -men vi håller oss inte till
    etiska regler.

  240. Att vinkla är ingenting konstigt.

  241. Man fokuserar på en del
    och berättar inte om allt.

  242. Men vi har hårdvinklat. Vi ljuger
    sällan, men överdriver vissa saker.

  243. Sen visar vi hur vi har klippt
    de olika sekvenserna i filmen-

  244. -så att man tydligt ser skillnaden.

  245. Hur vi har använt Jonas Wahlström och
    andra experter-

  246. -och vad de egentligen säger sen,
    men hur vi har förvanskat materialet.

  247. Jag tänkte att vi kunde titta på
    hur hela utbildningen är uppbyggd.

  248. För, som vi såg nu,
    så börjar det med-

  249. -att vi vuxna pratar ihop oss om
    var står vi i det här.

  250. Sen kan man jobba direkt med eleverna
    i klassrummet.

  251. Till det finns
    det lärarmaterial som jag nämnde.

  252. Ni får sånt lärarmaterial,
    om ni vill.

  253. Jag har annat informationsmaterial
    här också, om ni vill ha det.

  254. Sen kan man jobba med medie- och
    informationskunnighet långsiktigt.

  255. Det är ett paket
    som vi lanserar om några veckor.

  256. Det är punkt nummer 4. "Utveckling av
    arbetet med MIK på er skola."

  257. Det är viktigt att man integrerar det
    i ett långsiktigt arbete.

  258. Sätter mål för arbetet
    för att kunna följa upp.

  259. Vi har tagit fasta på
    det som Skolverket rekommenderar-

  260. -när man gör
    systematiskt kvalitetsarbete.

  261. Ett sånt utvecklingspaket med
    de digitala utbildningarna som...

  262. ...tips på hur man kan jobba med det.

  263. Sen har vi hela tiden
    fördjupning och fakta i MIK-rummet.

  264. Där finns resurser
    och lektionsupplägg och så vidare.

  265. En av delarna i elevmaterialet-

  266. -är en tävling som eleverna
    kan göra i sin egen mobil.

  267. Den här grupptävlingen
    heter "uppdrag MIK".

  268. Eleverna ska samarbeta. Det ska vara
    grupper på ungefär fem personer.

  269. Där har de en smartphone,
    eller smarttelefon, i gruppen.

  270. Och hela tävlingen går ut på
    att man ska svara på kunskapsfrågor-

  271. -där man behöver vara källkritisk
    och undersöka.

  272. Och uppdrag där man måste...

  273. ...kommunicera och skapa
    för att kunna genomföra uppdragen.

  274. Eleverna får göra det på egen hand-

  275. -och så har man återsamlande sen
    i klassrummet.

  276. Man kan göra det som
    en analog tipspromenad-

  277. -om man tycker att det inte finns
    tillräckligt många smarta telefoner.

  278. För det är alltid speciellt
    att använda elevernas egna.

  279. Man brukar säga
    "bring your own devices".

  280. Det kan ibland vara väldigt känsligt-

  281. -om det inte finns så många.
    Men det avgör man bäst själv.

  282. Jag tänkte...
    Om det inte är några frågor hittills.

  283. Är det det? Nej.
    Jo, vi har en fråga här.

  284. Jag funderar på tiden. Hur mycket tid
    har ni tänkt att det här ska ta?

  285. Ja, det är en jättebra fråga.

  286. Hur mycket tid?
    Jo, den här fortbildningen-

  287. -tar en till två timmar att göra
    om man går igenom de fyra delarna.

  288. Det beror på hur stor gruppen är.

  289. Vi rekommenderar 5-8 personer.
    Det blir bäst diskussioner då.

  290. Vi har ett exempel från Kungsbacka
    där man gjorde detta med 160 lärare-

  291. -och delade in i grupper.

  292. Då tänker vi att det tar
    ungefär en till två timmar.

  293. Men man kan också ta bara en del.

  294. Till exempel på ett föräldramöte
    kan man vilja ta upp nån av frågorna.

  295. Då kanske man vill visa
    introduktionsfilmen.

  296. Sen kanske man vill prata mer om
    våra relationer, näthatsproblem t.ex.

  297. Tar man bara den delen
    kan det gå på tjugo minuter.

  298. Eller om man vill inleda en lektion
    med nånting kort.

  299. Från tjugo minuter till tjugo timmar,
    kan man göra.

  300. Ska man jobba fördjupande med
    eleverna, har vi lektionsuppläggen.

  301. Det är tjugo stycken 60-minuters-
    lektioner i lärarmaterialet.

  302. Om man gör det långsiktiga arbetet,
    "Utveckling av MIK på er skola"-

  303. -så är det
    ungefär sex till sju timmar.

  304. Det är ett arbete som är i sex olika
    steg och varje steg tar en timme.

  305. Då får man självklart också
    lägga upp det över ganska lång tid.

  306. Vi har försökt att göra
    ett slags dragspelsmaterial-

  307. -där man kan göra nånting litet
    och också göra nånting över lång tid.

  308. Det beror på vad man har för behov.

  309. I dag så har ju vi tillgång till
    enorma mängder information-

  310. -överallt och hela tiden.
    Men det finns en stor klyfta-

  311. -mellan de som kan och de
    som inte kan hantera informationen.

  312. Ju mer information som vi omges av
    desto högre krav ställs det på oss-

  313. -att avgöra
    vad som är sant och falskt.

  314. Nätet och det nya medielandskapet
    ger oss-

  315. -en fantastisk möjlighet att uttrycka
    våra åsikter och söka information.

  316. Men det är också ganska lätt att
    välja bort sånt som vi inte gillar.

  317. Vilken information du nås av
    påverkar din syn på världen-

  318. -och faktiskt också på hela vår
    demokrati. En demokrati förutsätter-

  319. -att vi tillsammans kan prata om
    hur vi vill lösa olika problem.

  320. Frågan är hur vi ska kunna föra
    ett vettigt samtal-

  321. -om vi har helt olika bilder av
    hur världen ser ut.

  322. Jag vet inte hur vi ligger till med
    tiden. Det är tio minuter kvar.

  323. Vi kan gå in på den avdelning
    som just handlar om demokrati.

  324. Här är det ett kort...fallexempel.

  325. Sen får ni vara beredda på
    att ta ställning.

  326. Ja. Ta ställning.

  327. Jag vet inte hur man ska visa kanske.

  328. "Ja" att man ställer sig upp.
    "Nej" att man sitter ner.

  329. "Det nya medielandskapet är bra
    för demokratin." Vilka håller med?

  330. Jag skulle säga att
    nästan de flesta håller med om det.

  331. Är det nån som vill dela varför ni
    tog ställning för att ställa er upp?

  332. Här har vi en kommentar.

  333. Det möjliggör för flera
    att få uttrycka sin åsikt.

  334. "Fler får uttrycka sin åsikt."

  335. Nån annan som vill...säga nånting?

  336. Nej? Precis, det blir en stor
    möjlighet att få säga vad man tycker.

  337. Här är
    ett exempel på en diskussionsfråga:

  338. "Håller du med?"
    Vi behöver inte diskutera just i dag.

  339. Ett exempel på hur man kan koppla
    medie- och informationskunnighet-

  340. -till nånting större, nånting som
    har med hela vår demokrati att göra.

  341. Det får konsekvenser hur vi är-

  342. -och vilken information
    vi tar del av som medborgare.

  343. Det finns även ett annat fallexempel-

  344. -som handlar om näthat, alltså våra
    relationer, som jag kan rekommendera.

  345. Det är också kopplat till värdegrund.

  346. Och, ja... Det var ungefär
    det som jag hade att säga i dag.

  347. Innan vi avslutar
    vill jag påminna er om-

  348. -att ni får jättegärna ta
    lärarmaterialen som vi har här-

  349. -och också broschyrer om materialet-

  350. -MIK-rummet
    och den digitala utbildningen.

  351. Sen har vi ställt frågor på Twitter.

  352. Om nån planerar att göra det här
    i sitt arbetslag-

  353. -kontakta gärna oss, vi vill gärna ha
    feedback. Hur gick det?

  354. Ni får gärna kontakta mig också
    om ni har funderingar kring-

  355. -MIK-rummet
    eller det här utbildningsmaterialet.

  356. Tack så mycket.

  357. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Källkritik i det nya medielandskapet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ulrika K Engström från Statens medieråd berättar om metoder för att stärka elevers medie- och informationskunnighet. Hon berättar också om ett nytt arbetsmaterial som lämpar sig för demokratiska övningar i klassrummet. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Ämnen:
Information och media > Informationssökning och källkritik, Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Informationskompetens, Källkritik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Ett digitalt skollyft

Ann Hellenius från Stockholms utbildningsförvaltning föreläser om vikten av att digitalisera skolan. Hon menar att en digitaliserad skola bidrar till att lärarna får mer tid för undervisning och att arbetsmiljön skulle förbättras. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Digital allmänbildning för lärare

Karin Nygårds är lärare i svenska och ger här en introduktion till det digitala språket. Hon menar att alla bör ha insikt om den kod den digitala världen är uppbyggd av och att det är människor bakom koden. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Kreativa appar i klassrummet

Läraren Jessica Paulsson berättar om hur du som pedagog kan använda en surfplatta tillsammans med dina elever. Vi får också tips om vilka appar som kan vara användbara i undervisningen. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Den digitala musiklektionen

Musikläraren John Bang berättar om hur digitala verktyg kan användas i musikundervisningen och hur verktygen kan påverka elever till att bli mer kreativa under musiklektioner. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Källkritik i det nya medielandskapet

Ulrika K Engström från Statens medieråd berättar om metoder för att stärka elevers medie- och informationskunnighet. Hon berättar också om ett nytt arbetsmaterial som lämpar sig för demokratiska övningar i klassrummet. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Utmanande lärande i klassrummet

Här talar den tidigare läraren och skolledaren James Nottingham från Storbritannien om vad som krävs för att skapa en utforskande, nyfiken och lustfylld lärmiljö i klassrummet. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Återskapa det förflutna

Nicoló Dell'Unto, forskare i antikens kultur och samhällsliv, berättar att virtual reality gör det möjligt för arkeologer att visualisera fornlämningar i 3D och att visa det för allmänheten. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Hovnarren och makten

I gamla tider var det bara hovnarren som fick kritisera kungen. Men än idag används humor som vapen mot makthavare. Vilken är den politiska satirens ställning och funktion idag?

Fråga oss