Titta

UR Samtiden - Forskningens dynamik

UR Samtiden - Forskningens dynamik

Om UR Samtiden - Forskningens dynamik

Forskningsområden och discipliner utvecklas genom åren. Nya ämnen uppstår ur gamla. En anledning kan vara att områden och ämnen blir mer specialiserade. Det kan också handla om nya samhällsfenomen, tekniska upptäckter och behov. Hur ser denna process ut, och vad är villkoren idag för nya forskningsområdens framväxt? Representanter från relativt nya områden som miljöforskning och genusvetenskap berättar om hur de uppstod och om villkoren för etableringen. Företrädare för olika delar av forskarsamhället diskuterar hur vi på bästa sätt kan förhålla oss till nya discipliner vad gäller finansiering, organisation och utbildning. Inspelningen ägde rum den 15 oktober 2014 på Kungliga vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Till första programmet

UR Samtiden - Forskningens dynamik : Robtikens utvecklingDela
  1. Robotik som område finns inte
    på nåt universitet som...

  2. Man kan bli professor i robotik,
    men jag är professor i datalogi-

  3. -med inriktning på robotik.

  4. Innan jag säger lite mer
    om varför det har blivit så-

  5. -så vill jag förklara
    vad vi menar med robotar.

  6. Robotar och kognitiva system
    är system-

  7. -som består av
    både mjukvara och hårdvara.

  8. Det ska vara nånting
    som rör sig på egen hand-

  9. -med hjälp av olika sensorer,
    på samma sätt som vi människor-

  10. -rör oss och interagerar med
    omvärlden med hjälp av våra sinnen.

  11. En robot är en kropp
    som är utrustad med sensorer-

  12. -som interagerar med omgivningen
    på ett intelligent sätt.

  13. Med intelligent menas
    att den förväntas göra nytta.

  14. För sig själv eller för omgivningen.
    Den ska lära sig av interaktionen-

  15. -på samma sätt som vi människor gör.

  16. Den sista punkten handlar om
    system som lär sig ständigt-

  17. -på samma sätt som människor gör.

  18. Det viktiga där
    är att den där kunskapen...

  19. Vi människor glömmer
    väldigt mycket av det vi lär oss.

  20. Man kanske har glömt matten som man
    lärde sig i fyran eller i femman.

  21. Man använder den inte
    på daglig basis.

  22. Men våra förväntningar på de här
    intelligenta, autonoma systemen-

  23. -är att de aldrig ska glömma.
    Kunskapen ska finnas kvar-

  24. -och utnyttjas kontinuerligt.

  25. Olika områden - var finns robotar
    och vad används de till?

  26. I ett land som Sverige,
    med ABB, där industrirobotar-

  27. -har byggts och använts
    mycket och länge-

  28. -så behöver man inte förklara
    den första kolumnen.

  29. Vi har robotar av olika storlekar
    som kan förprogrammeras.

  30. Man kan skriva ett program
    som styr robotens rörelser.

  31. Den behöver ingen hjärna.
    Den behöver inte förstå-

  32. -hur informationen
    i omgivningen förändras.

  33. Roboten är förprogrammerad att
    om och om igen utföra samma uppgift.

  34. Som ett exempel brukar jag ta upp-

  35. -att ett antal robotarmar-

  36. -kan sätta ihop en Toyota
    på 23 timmar.

  37. Det kan ingen människa göra.

  38. Men en robot
    kan ännu inte designa en bil-

  39. -eller helt och hållet planera
    hur olika delar ska sättas ihop-

  40. -för att slutresultatet ska få
    funktionen som den ska ha.

  41. Nämligen att den ska kunna köras.

  42. Nya områden har tillkommit
    under de senaste 10-15 åren.

  43. Det är robotar som är mer autonoma-

  44. -och som tar hjälp av
    olika typer av sensorer.

  45. Det kan vara avståndsmätningar,
    eller kameror-

  46. -som tar bilder eller videosekvenser
    som sedan tolkas-

  47. -för att till exempel
    styra robotens rörelse.

  48. Då ser vi robotar i utomhusmiljöer-

  49. -som kanske är farliga för människor.

  50. Sen ser vi även robotar närmare oss.

  51. Gräsklippare, som jag tror att
    de flesta har om man bor i hus.

  52. Små leksaksrobotar
    som kan programmeras-

  53. -för att hjälpa barnen att förstå
    sig på de här komplexa systemen.

  54. Vad är det som ska fungera?
    Vad ska jag lära mig-

  55. -om jag ska plugga på universitetet
    för att kunna programmera en robot?

  56. Och sen robotar inom kirurgin.

  57. Jag kommer inte
    att gå in på detaljer-

  58. -om vilka utmaningar som finns-

  59. -och vad vi som människor är beredda
    att acceptera med autonoma system.

  60. Diskussioner pågår, till exempel
    om drönare. Är det rätt eller fel?

  61. För vilka ändamål är det okej att de
    flyger i till exempel Mellanöstern?

  62. Är det okej att vi skickar dem om
    det brinner nånstans, som i somras?

  63. Miljöer som är farliga för människan.

  64. Är det okej att en robot opererar?

  65. Utför kirurgiska ingrepp på oss?
    Eller ska en kirurg alltid vara med?

  66. Det svåraste med den här acceptansen-

  67. -är att robotar, eller maskiner,
    aldrig får göra fel.

  68. Vi kan acceptera
    att en kirurg gör fel-

  69. -men en robot får aldrig göra det.
    Vi har svårt att förlåta en maskin.

  70. Så det är en frågeställning
    som måste hanteras-

  71. -innan de här systemen
    kan säljas på Siba eller Elgiganten-

  72. -och vi är beredda att ha dem hemma.

  73. Utvecklingen av fältet - när
    började robotar finnas egentligen?

  74. Man kan gå
    väldigt långt tillbaka i tiden.

  75. Nu ser man inte där, men låt oss säga
    från människans begynnelse.

  76. Den här viljan att replikera-

  77. -eller återskapa...
    Att bygga en maskin som utför-

  78. -samma uppgifter som jag, för att
    underlätta för mig på olika sätt.

  79. Maskiner som inte var människolika-

  80. -men som kunde utföra saker
    som var tråkiga, svåra eller farliga.

  81. Tills vi fick olika typer av system-

  82. -eller kinematiska strukturer,
    som inspirerades-

  83. -av människans förståelse
    av sin egen kropp.

  84. Så fort man förstod
    hur händerna och benen fungerade-

  85. -så kunde man börja bygga
    artificiella system-

  86. -med liknande funktioner
    eller liknande utseende.

  87. Dockor av olika slag,
    som kunde spela-

  88. -och tillfredsställa människan
    på olika sätt.

  89. Spela eller så - människan
    blev road av de här systemen.

  90. Väldigt komplexa saker som runt 2005-

  91. -ledde till utvecklingen
    av humanoida robotar.

  92. Robotar som har en kropp
    som liknar människans kropp-

  93. -eller robotar
    som efterliknar djur på olika sätt.

  94. Den andra...så att säga grenen-

  95. -när man funderar över
    hur robotiken kom till-

  96. -är det här med
    att bygga maskiner som gör saker-

  97. -som är farliga
    eller tråkiga för människan.

  98. ABB-robotar som kan sätta ihop bilar,
    till exempel.

  99. De blir aldrig
    trötta eller missnöjda.

  100. De kan utföra sina uppgifter
    dygnet runt, året om.

  101. Tillsammans med utvecklingen
    av olika sensorer har detta lett-

  102. -till självkörande bilar...

  103. ...robotar i rymden,
    och om ni kommer ihåg-

  104. -så var Electrolux först i världen
    med att utveckla en robotdammsugare.

  105. Det här har lett till olika typer av
    det vi kallar "personalized robots"-

  106. -robotar som förväntas interagera
    på nära håll med människan.

  107. Lära sig av människan-

  108. -på samma sätt
    som vi lär oss av varandra.

  109. De ska kunna använda sig av språk-

  110. -och andra sätt
    att interagera med människan.

  111. Men det finns många utmaningar.

  112. När man tänker sig en Toyotafabrik -
    vad är det vi vill se?

  113. Delvis
    så kallade teleopererade system-

  114. -alltså en kirurg
    som behöver fler händer och armar-

  115. -för att...

  116. För nåt visst ingrepp.

  117. Eller för att ingreppet
    måste utföras på en mikroskala-

  118. -där människans rörelser inte
    är tillräckligt precisa.

  119. Det här är bara ett exempel på
    hur väldigt enkla robothänder-

  120. -styrs utifrån en människas rörelse.

  121. Och sen mer...

  122. Saker som vi gärna... Inte den här
    stora saken, men nåt liknande.

  123. Det är oerhört svårt att skära bröd.
    Jag vet inte om ni tänker på det-

  124. -men i Sverige finns det
    väldigt många olika brödsorter-

  125. -och hur många sensorer använder inte
    ni när ni ska skära bröd?

  126. Även om man har mycket kunskap
    så misslyckas man väldigt ofta.

  127. Man använder sig av miljontals små,
    taktila sensorer i händer och armar.

  128. Det handlar om att känna kontakt,
    och om kraft och moment.

  129. Och man får ständig visuell feedback-

  130. -så att man ser
    att det man gör är fel.

  131. Man sluter väldigt sällan ögonen
    när man håller på.

  132. Där finns utmaningar,
    för robotkroppar är fortfarande inte-

  133. -lika flexibla som människans kropp -
    det går inte att bygga strukturer-

  134. -som är lika lätta och flexibla.

  135. Plus att vi inte
    kan utrusta en robotkropp-

  136. -med alla människans sensorer.

  137. Det är i dag oerhört svårt att säga
    vad robotik är och inte är.

  138. Antingen som tillämpning eller som
    ett subområde inom andra områden.

  139. Jag är professor i datalogi,
    men jag har många kollegor-

  140. -som säger att de forskar i robotik,
    men hör hemma inom-

  141. -andra ingenjörsområden
    eller matematik.

  142. Många av mina kollegor
    bygger nanorobotar-

  143. -alltså robotar på nanoskala som vi
    så småningom ska äta som piller.

  144. De ska då döda bakterier och virus
    i våra kroppar.

  145. Det är också robotik.

  146. På senare tid har det uppstått
    många frågeställningar kring etik.

  147. Var går gränsen
    mellan en människa och en maskin?

  148. När vi ser...människor som har blivit
    av med en arm eller ett ben-

  149. -och har fått aktiva proteser.

  150. Alltså proteser som på egen hand-

  151. -agerar eller reagerar
    på omgivningen-

  152. -eller till och med är kopplade
    till ens hjärna, och styrs av den-

  153. -på samma sätt som man
    skulle styra sina egna muskler.

  154. Det blir kul att se hur dessa frågor
    utvecklas i framtiden-

  155. -och vilka nya discipliner
    som kommer att etableras-

  156. -i takt med att robotiken
    blir större och större.

  157. Man ser tillämpningar,
    men även frågeställningar.

  158. Hur får man olika typer av robotar-

  159. -att flyga
    eller röra sig under vatten?

  160. Att förstå sig på
    grundläggande fysik-

  161. -och sen bygga motorer
    eller andra typer av "actuators"-

  162. -som kan få de här robotarna
    att röra sig.

  163. Min tid är ute, och jag ska avsluta
    med en liten film.

  164. Den heter "Moderna tider",
    och jag ville gärna visa den för er.

  165. Vi har kommit lite längre.
    Jag ska låta er titta och se-

  166. -hur en maskin som inte
    är anpassad till människan-

  167. -och inte känner vad människan-

  168. -tycker, tänker,
    gör eller behöver, kan göra.

  169. Ja, och sen går de sönder
    väldigt ofta. Det var allt. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Robtikens utveckling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Robotik finns inte som område på något universitet. Danica Kragic Jensfelt är professor i datavetenskap med inriktning mot robotik. Hon ger en genomgång av robotens historia samt en lägesrapport om var utvecklingen befinner sig just nu. Inspelningen ägde rum den 15 oktober 2014 på Kungliga vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Ämnen:
Teknik > Teknikhistoria
Ämnesord:
Maskinteknik, Robotteknik, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forskningens dynamik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskningens dynamik

Forskningens dynamik

Idéhistorikern Sverker Sörlin berättar om mekanismerna för hur ämnen utvecklas. Hur ser denna process ut, och hur ser villkoren ut för nya forskningsområdens framväxt? Inspelningen ägde rum den 15 oktober 2014 på Kungliga vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskningens dynamik

Om miljöforskningens framväxt

Professor Thomas B Johansson berättar om miljöforskningens framväxt som ett nytt och etablerat ämne. Frågeställningar och metodik har ändrats genom åren och det har skett i dialog med den internationella forskningen på området, menar Tomas Johansson. Inspelningen ägde rum den 15 oktober 2014 på Kungliga vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskningens dynamik

Genusvetenskapens etablering

Genusvetaren Mia Liinason diskuterar vad det tvärvetenskapliga perspektivet kommer att innebära när ämnet genusvetenskap är fullt etablerat inom akademin. Varför blev det tvärvetenskapliga perspektivet så viktigt när ämnet en gång etablerades? Inspelningen ägde rum den 15 oktober 2014 på Kungliga vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskningens dynamik

Ny teknik förändrar beräkningsbiologin

Örjan Carlborg, professor i beräkningsbaserad genetik, diskuterar vad som händer när förutsättningarna för ett etablerat fält som biologin genomgår en stor teknikutveckling. Inspelningen ägde rum den 15 oktober 2014 på Kungliga vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskningens dynamik

Ämnens uppkomst, historia och kontext

Hur uppstår nya ämnesområden och vad styr deras utveckling? I svarspanelen medverkar Ericka Johnson, forskare inom teknik och social förändring, Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, Mia Liinason, forskare i genusvetenskap, Thomas B Johansson, professor i miljökunskap och Örjan Carlborg, professor i beräkningsbaserad genetik. Inspelningen ägde rum den 15 oktober 2014 på Kungliga vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskningens dynamik

Digital humaniora tar plats

Det finns en osäkerhet huruvida det man gör kan accepteras av akademin, menar Patrik Svensson, professor i humaniora och informationsteknik, som undrar om hans forskningsområde egentligen är ett ”riktigt” ämne. Inspelningen ägde rum den 15 oktober 2014 på Kungliga vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskningens dynamik

Robtikens utveckling

Danica Kragic Jensfelt är professor i datavetenskap med inriktning mot robotik. Hon ger en genomgång av robotens historia samt en lägesrapport om var utvecklingen befinner sig just nu. Inspelningen ägde rum den 15 oktober 2014 på Kungliga vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskningens dynamik

Vad är konstnärlig forskning?

Forskaren Palle Dahlstedt har en fot i den tekniska världen och en i den konstnärliga. Mellan de båda världarna uppstår det ibland konflikter. Inom konsten vill man vara unik, och inom forskningen eftersträvar man att stå på varandras axlar. Inspelningen ägde rum den 15 oktober 2014 på Kungliga vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskningens dynamik

Erfarenheter från tema i Linköping

Professor Lars Ingelstam tog redan på 1980-talet initiativ till ett tvärvetenskapligt ämne vid universitetet i Linköping: Tema teknik och social förändring. Här berättar han om sina erfarenheter av att driva ett nytt tvärvetenskapligt ämne. Inspelningen ägde rum den 15 oktober 2014 på Kungliga vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskningens dynamik

Organisation och alternativa former

En diskussionsrunda på temat organisation och alternativa former inom forskarvärlden. Deltagare är Patrik Svensson, professor i humaniora och informationsteknik, Lars Ingelstam, professor i matematik och framtidsstudier, Danica Kragic Jensfelt, professor i datavetenskap samt den före detta statssekreteraren Kerstin Eliasson (S). Moderator är Maria Lindskog. Inspelningen ägde rum den 15 oktober 2014 på Kungliga vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - The conference 2014

Internets fysiska struktur

Konstnären Ingrid Burrington berättar om internets fysiska struktur. Hon menar att det är viktigt för alla att förstå vilka fysiska kablar och satelliter som får sajter som Facebook och Google att fungera. Inspelat på Slagthuset i Malmö den 19 augusti 2014. Arrangör: Media evolution.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss