Titta

UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Om UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Konferens där vi får ta del av svensk och internationell forskning om skolan. Professorer från prestigeskolor i Singapore, Hongkong och Korea delar med sig av sina erfarenheter tillsammans med lärare från Jönköping och Ängelholm. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Till första programmet

UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund: Lärande i HongkongDela
  1. Jag hoppas i min föreläsning
    kunna förmedla mina tankar-

  2. -om Hongkong-studenternas
    goda resultat i Timss och Pisa.

  3. Själv har jag bara varit inblandad
    i Timss, men jag känner till Pisa.

  4. Jag väljer att formulera det som
    en fråga: "Är de bäst i världen?"

  5. För vad betyder "bra"?

  6. Finns det nåt universellt bra, eller
    beror det på kulturella värderingar?

  7. Jag har alltid betraktat utbildning
    som en kulturell produkt.

  8. Vi hörde just en presentation
    av en koreansk kollega.

  9. Han nämnde
    en mycket intressant sak i Korea.

  10. Vissa elever
    är kvar på skolan till klockan 22.

  11. Är det bra eller dåligt?

  12. Vad som ses som bra eller dåligt
    är kulturellt.

  13. Det faktum att ni har bjudit in oss
    från Korea, Singapore och Hongkong-

  14. -betyder inte att ni vill veta saker
    om de specifika platserna, antar jag.

  15. Ni kanske vill hitta nåt gemensamt
    för dessa tre länder.

  16. Om det finns nåt gemensamt kanske
    det är lättare att dra slutsatser-

  17. -för svensk del.

  18. När jag lyssnade på inledningen
    hörde jag en hel del likheter.

  19. Svenskar är disciplinerade
    och har stöd hemifrån.

  20. Men det finns också stora skillnader.

  21. Korea har högst andel universitets-
    utbildade och Hongkong lägst.

  22. 18 procent av vår kohort
    kommer in på universitetet.

  23. Våra elever
    är inte kvar på skolan till 22.

  24. Vi har inte gratis utbildning.
    Ni är enspråkiga.

  25. Men det största problemet i Hongkong
    är vilket språk vi ska använda.

  26. Ska vi använda vårt modersmål
    kinesiska eller engelska?

  27. När vi reser utanför Hongkong
    krävs det engelska.

  28. Vi har helt andra problem-

  29. -än vad de har i Korea.

  30. Men jag tror att det är en sak
    vi delar i Korea och Hongkong.

  31. Kanske även i Singapore och Japan.

  32. Vi delar ett gemensamt kulturarv.

  33. Jag lär återkomma till det.

  34. Men inför detta blev jag ombedd
    att inte tala om "kultur".

  35. De kanske menade att jag inte skulle
    säga att allt är kulturberoende-

  36. -och att ni därför inte
    kan lära er nåt av oss östasiater.

  37. Vi lär oundvikligen beröra kulturen.

  38. Men jag får ju betalt, så jag ska
    berätta vad vår regering har gjort.

  39. Jag vill ändå understryka
    att när vi pratar om "bra" skolor...

  40. Om "bra" avgörs av
    akademiska prestationer-

  41. -eller resultaten i internationella
    studier som Timss och Pisa-

  42. -är det missvisande och farligt,
    till och med skadligt.

  43. Jag vet inte hur många av er
    som läste artikeln-

  44. -i Washington Post i maj i år.

  45. En grupp akademiker ansåg
    att Pisa-testerna borde pausas.

  46. De här akademikerna
    arbetade inom skolan.

  47. De tyckte att regeringarna
    styrdes av resultat i Pisa och Timss.

  48. Men de ansåg att undersökningarna
    hade negativ inverkan-

  49. -på både undervisning och lärande.

  50. Jag menar alltså att det finns
    viktiga lärdomar från Timss och Pisa-

  51. -för utbildningspolitiken.

  52. Men vi måste använda dem klokt.

  53. För akademiska prestationer är
    bara en av många saker vi vill uppnå.

  54. Timss och Pisa visar också bara
    en aspekt av akademisk prestation.

  55. Det finns andra saker vi vill uppnå
    med akademisk utbildning.

  56. Utbildningen ska ge studenterna
    möjlighet att skapa sig ett sunt liv.

  57. Är det sunt
    att plugga till klockan 22?

  58. Jag kanske ska tillägga en sak.

  59. Professor Li sa att man inte kan ha
    privata skolor efter klockan 22.

  60. Det stämmer delvis. I Time Magazine
    var det en artikel för tre år sen.

  61. Den handlade om
    förbudet mot undervisning efter 22.

  62. De har statliga inspektörer-

  63. -som kollar
    kvällsundervisningen i privatskolor.

  64. Många pluggar, men låtsas att
    de gör annat när inspektören kommer.

  65. Artikeln var om det.

  66. De pluggar fortfarande efter 22,
    men det är olagligt.

  67. Är det sunt? Jag vet inte?

  68. Det här är bakgrunden
    till de höga resultaten.

  69. Det finns ett bakomliggande system,
    vad regeringen gör.

  70. Utveckling av lärarutbildningen
    är en viktig faktor.

  71. Allt handlar om undervisningen
    i klassrummet, hur lärarna lär ut.

  72. Min bakgrund är matematik, men det
    här gäller nog andra ämnen också.

  73. Jag har ställt upp det schematiskt.
    Vi vill att eleverna ska lära sig.

  74. Jag anser att
    läraren är den viktigaste faktorn-

  75. -genom sin undervisning i skolmiljön.

  76. Vad påverkar lärarens undervisning?

  77. Läraren har fått utbildning
    för att bli lärare-

  78. -och sen stöd i sin lärarroll.

  79. På en högre nivå finns det
    en läroplan och andra resurser.

  80. Det här är schematiskt.
    Man jag vill betona en sak.

  81. Allt detta uppstår i ett speciellt
    socialt och kulturellt sammanhang.

  82. Vi måste se på detta
    i en social och kulturell kontext.

  83. Låt oss se på systemet.

  84. Vi tittar på läroplanen för matematik
    i Hongkong.

  85. Den ska ge grundläggande kunskap
    men ge utrymme för olika elever.

  86. Vi är måna om just det, för
    vi upplever att i vissa västländer-

  87. -finns det en strävan efter
    en mer processinriktad läroplan-

  88. -med fokus på undersökande,
    resonerande och så vidare-

  89. -och inte
    en mer innehållsbaserad läroplan.

  90. Det kan vara bra för matematiker.
    Men om det dras till sin spets-

  91. -kan eleverna sakna
    grundläggande kunskaper.

  92. Har man inte grundläggande kunskap
    kan man inte aktivera processen.

  93. Låt mig exemplifiera.
    Jag tog min doktorsexamen i London.

  94. Min avhandling jämför undervisningen
    i London, Hongkong och Beijing.

  95. När jag studerar
    ett klassrum i London...

  96. Många London-skolor
    följer "smile"-programmet-

  97. -ett individuellt program i matte,
    med mycket eget arbete.

  98. Jag gick runt i klassen,
    det var en gymnasieklass.

  99. De arbetade med cirklar.

  100. Då frågade en elev mig,
    han tog mig för lärare:

  101. "Vilken är relationen mellan
    cirkelns diameter och omkrets?"

  102. Jag blev helt chockad. Det lär vi oss
    i grundskolan i Hongkong.

  103. Ändå använde de det
    för att undersöka cirkeln.

  104. Om man inte har grundläggande
    kunskap och färdigheter-

  105. -kan man inte tala om
    "undersökning" och "forskning".

  106. I Hongkong vill vi vara balanserade.

  107. Vi betonar också starkt
    mer avancerat tänkande.

  108. Men vi vill ge eleverna
    goda grundläggande kunskaper.

  109. Vi vill också anpassa lärandet.

  110. Läroplanen har
    en basal och en icke-basal del.

  111. Alla måste studera den basala delen.

  112. De bättre eleverna kan läsa den högre
    nivån och de bästa ännu en nivå.

  113. Förhoppningsvis kan det tillgodose
    alla elevers behov.

  114. Men fungerar det?
    Hur ser resultaten ut?

  115. Om vi ser på Timss-undersökningen...

  116. Jag vill visa er den här tabellen.

  117. Vi ligger bra till, vi rankas fyra.

  118. Men om man ser på andelen elever
    som når den högsta nivån-

  119. -är vi långt bakom
    Korea, Singapore och Taiwan.

  120. I andra änden
    ligger vi dock bra till, 97 procent.

  121. Vad den här tabellen visar
    är att vår läroplan-

  122. -ser till att hjälpa de svagaste
    eleverna att nå miniminivån.

  123. Bara tre procent
    ligger under basnivån.

  124. Om man ligger under basnivån har
    man inte nått upp till läroplanen.

  125. Så är vår läroplan.

  126. Men å andra sidan, jämfört med
    Singapore, Korea och Taiwan-

  127. -så har vi inte lika många
    toppresterande elever.

  128. Ni kanske tycker att vi ska nöja oss
    med att 1/3 når högsta nivån.

  129. Om jag ska vara ärlig struntar jag i
    hur Sverige ligger till.

  130. Vi tävlar inte med er.

  131. Vi tävlar med Korea,
    Singapore och Taiwan, ekonomiskt.

  132. Det är de länderna
    vi måste mäta oss emot.

  133. Jag ser inte ner på Norden, inte så.

  134. Men rent ekonomiskt
    så tävlar vi med våra grannländer.

  135. Utan toppstudenter,
    varifrån ska vi ta våra ledare?

  136. Varifrån ska vi då ta
    de skickligaste tekniska experterna?

  137. Vår läroplan
    fungerar bäst i den ena änden.

  138. Den passar de svaga bättre
    än toppstudenterna.

  139. Men
    om vi ser på läroplaner världen runt-

  140. -att nå baskunskaper
    och erbjuda en mångfald-

  141. -det är inte specifikt för Hongkong,
    så gör många länder.

  142. Om ni jämför vår läroplan med den
    svenska är de till 90 procent lika.

  143. Jag tror inte att våra prestationer
    har sin förklaring i läroplanen.

  144. Hur är det då med resurser?
    Jag läste på lite innan jag kom hit.

  145. Bland annat gick jag till
    vårt utbildningsministerium.

  146. Jag sa att jag skulle föreläsa om
    Hongkongs goda studieresultat.

  147. Jag undrar vilken ni inom myndigheten
    tror är den viktigaste faktorn-

  148. -som kan förklara våra goda resultat.

  149. De nämnde flera saker, men
    allt handlar i grunden om resurser.

  150. Det här är deras åsikter.

  151. Enligt
    Hongkongs utbildningsministerium-

  152. -är personalresurser den viktigaste
    förklaringen till Hongkongs resultat.

  153. Det här är alltså
    regeringens förklaring.

  154. Om regeringen har sett till
    att skolan har fått mycket resurser-

  155. -och skolan sen når goda resultat
    tillskriver de det sin politik.

  156. Tänk er att jag pratar med en lärare-

  157. -han tycker att han är en bra lärare
    och vi får bra resultat i Timss.

  158. Då lär han säga att det beror på
    att vi har bra lärare i Hongkong.

  159. Naturligtvis.
    Om vi får se powerpoint-bilden igen-

  160. -så kan jag visa vad regeringen
    har gjort i fråga om resurser-

  161. -personalresurser,
    men även en del materiella resurser.

  162. Det erbjuds många läropaket
    för elever och för lärare.

  163. Det här kan vara en förklaring-

  164. -till Hongkongelevernas
    goda resultat.

  165. Jag fortsätter, så kanske vi kan
    återkomma när bilden kommer igen.

  166. Jag sa att en del är systemet.

  167. Systemet består av
    läroplanen och resurser.

  168. Det andra benet är lärarutbildningen.

  169. Vad utmärker
    Hongkongs lärarutbildning?

  170. Om vi jämför
    med många andra länder-

  171. -så är som sagt
    läroplanerna ganska lika.

  172. Men en sak
    som verkar skilja sig en aning-

  173. -är betonandet av ämneskunskap.

  174. Om du är lärare i matematik
    måste du studera mycket matte.

  175. Det här tror jag är kopplat till
    våra kulturella värderingar.

  176. I den kinesiska kulturen har man en
    tro på läraren som ämnesspecialist.

  177. Man har alltid sett läraren
    som en ämnesspecialist.

  178. Jag ska förklara.

  179. Jag tror att de senaste decennierna,
    över hela världen-

  180. -har man börjat tänka att-

  181. -på grund av informationsöverflödet-

  182. -så är det omöjligt för en lärare
    att ha kunskap om allt.

  183. I stället blir det viktiga
    för en lärare att vara en hjälpreda.

  184. Lärare är hjälpredor till kunskap.

  185. Ert jobb är att hjälpa eleverna
    att nå kunskapen.

  186. Ni kanske inte själva har kunskapen,
    ni är bara en vägvisare dit.

  187. Jag kanske inte själv
    känner till slutmålet.

  188. Om man ser på lärarutbildningar
    runt världen-

  189. -lägger man allt mer vikt vid-

  190. -förmågan hjälpa eleverna att forska
    själva i grupparbeten och så vidare.

  191. Detta på bekostnad av
    själva ämneskunskapen.

  192. Den idén avslås i Hongkong-

  193. -läraren för oss
    alltid har varit en ämnesexpert.

  194. Hur kan man lära ut matte
    om man inte själv behärskar matte?

  195. Ni kanske tror att en bra mattelärare
    är en duktig matematiker.

  196. Är det så? Jag ska visa lite siffror-

  197. -från en studie
    där jag jämförde Hongkong och USA.

  198. Jag blev helt chockad
    när jag fick se resultaten.

  199. Jag hade inte kunnat föreställa mig-

  200. -hur okunniga vissa lärare var
    i matematik.

  201. Många lärare i USA
    kunde inte dela 1/3 med 1/2.

  202. De svarade fel på den frågan.

  203. Om man inte själv
    kan dividera bråktal-

  204. -hur ska man då kunna lära ut det?

  205. Alltså, i Hongkongs läroplan
    för lärarutbildningen-

  206. -betonar vi starkt ämneskunskapen.

  207. En mattelärare måste först
    bli bra i matte, sen blir man lärare.

  208. Först måste du lära dig matte väl.

  209. Även i Korea och Fastlandskina
    betonar man samma sak.

  210. Även deras läroplaner
    är inriktade på ämneskunskaper.

  211. Man måste ha
    mycket goda ämneskunskaper.

  212. Det här handlar om
    själva lärarutbildningen.

  213. Vad gäller vidareutbildningen-

  214. -erbjuder myndigheterna mycket stöd.

  215. Utöver det, jag nämner det bara kort-

  216. -har vi ett slags lärarstöd
    på varje skola.

  217. Hos oss är det väldigt viktigt-

  218. -eftersom lärarutbildningen
    är ganska begränsad.

  219. många saker får man lära sig
    först när man börjar jobba.

  220. I Japan till exempel... Ni kanske
    har hört om lektionsutbildning.

  221. Lektionsutbildning
    är en stor del av lärarutbildningen.

  222. Jag vet inte hur mycket ni vet
    om lektionsutbildning.

  223. Vi har en grupp lärare
    som undervisar på samma nivå-

  224. -en av dem håller i en lektion.
    Ibland deltar även professorer.

  225. De andra lärarna ser på.

  226. De förbereder lektionen ihop,
    en undervisar, de andra ser på.

  227. Efter lektionen diskuterar de vad som
    gick bra och vad som kan förbättras.

  228. Sen undervisar en annan lärare
    en annan klass i samma ämne-

  229. -för att förbättra sig.

  230. Det här är en väldigt viktig del
    för att utvecklas i yrket.

  231. Så gör man i Japan. I Fastlandskina
    har man ett starkt mentorsystem.

  232. Som ny lärare
    tilldelas man en mentor.

  233. Mentorn är ett stöd i arbetet-

  234. -och de har även forskningslag.

  235. Vi kan backa lite.
    Jag har en del siffror här.

  236. Vi har valt tre institutioner,
    i Kina, Japan och Korea.

  237. Ni ser att i hela läroplanen-

  238. -är 30-40 procent
    enbart vikt åt ämnesstudier.

  239. Utöver det
    ägnas en del åt ämnesundervisning-

  240. -pedagogik och så vidare.

  241. Övriga delar
    får inte lika stort utrymme.

  242. Jag vill nämna en sak.

  243. Jämförelsestudien
    mellan Hongkong, Korea och USA-

  244. -med grundskollärare.

  245. Skälet till att de är svaga i matte
    är att de inte är specialistlärare.

  246. Det kanske är likadant i Sverige?

  247. I grundskolan i USA-

  248. -undervisar läraren i alla ämnen
    i sin klass. Är det så i Sverige?

  249. Det finns för- och nackdelar med det.

  250. Men en stor nackdel
    är att de här lärarna...

  251. Det är ett idealistiskt system.

  252. Om man undervisar i allt kan man lätt
    integrera ämnen och skapa en helhet.

  253. Men det är svårt att hitta lärare
    som är duktiga inom alla ämnen.

  254. En släkting till mig bor i USA
    och undervisar i grundskolan.

  255. När jag pratade med honom-

  256. -erkände han att han inte förstår
    all matte, men ändå lär ut det.

  257. Det är problemet.

  258. Även Korea
    har det här generella systemet.

  259. Men Kina, Japan och Hongkong har
    specialistlärare även i grundskolan.

  260. De är specialister på matte
    som undervisar i matte.

  261. Den som inte själv är mattelärare
    kanske inte anser att det är viktigt.

  262. Eleverna lär sig basal matte, varför
    måste läraren ha universitetsexamen?

  263. Mitt argument är precis det motsatta.

  264. Just för de enkla, grundläggande
    begreppen inom matematiken-

  265. -krävs det djup kunskap
    för att kunna lära ut.

  266. Om det inte lärs ut på ett bra sätt
    ges inte grunden för vidare studier.

  267. Här är studien jag nämnde.

  268. Jag har inte tid
    att gå igenom alla detaljer.

  269. Det är en väldigt liten studie,
    det är en kvalitativ studie.

  270. I USA har bara 39 procent av lärarna
    kunskap om begrepp och metod.

  271. Med metodkunskap avser vi att kunna
    räkna ut en ekvation till exempel.

  272. Begreppskunskap är att förstå varför.

  273. Det är väldigt stora skillnader.

  274. 40 procent
    jämfört med 90-100 procent.

  275. Men vad gäller undervisningsmetod,
    särskilt Hongkong och Korea-

  276. -är väldigt lika USA,
    de undervisar metodinriktat.

  277. Jag återkommer till det sen.
    De kan matematik väldigt väl-

  278. -men undervisar ändå metodinriktat.

  279. De framhåller inte begreppsförståelse
    när de undervisar.

  280. Det är märkligt.
    Jag återkommer till det.

  281. Här är de häpnadsväckande resultaten
    som jag fick fram:

  282. Bara 43 procent
    av de amerikanska lärarna...

  283. Över 80 procent
    har en masterexamen.

  284. Bara 43 procent av dem kan dividera
    1/3 med 1/2, inte ens hälften.

  285. Det är inget problem i Sydostasien,
    här kan alla dividera 1/3 med 1/2.

  286. Svårigheten för oss är redogörelsen.

  287. Jag måste gå vidare.

  288. Det kopplar till synen på läraren
    som ämnesexpert i vår kultur.

  289. Lärarna är inte bara vägledare,
    de måste vara experter på sitt ämne.

  290. Jag nämnde stödet lärarna får i yrket
    som regeringen anser vara viktigast.

  291. Ni kan inte läsa det här,
    men det här var vad de gav mig...

  292. Det är väldigt många punkter,
    jag låter den ligga.

  293. Jag vill bara nämna några saker.

  294. Vi har ett system
    man kan översätta till "fallskärm".

  295. Om det är en skola som presterar
    dåligt i matte eller nåt annat ämne-

  296. -rekryterar myndigheterna
    några extra bra lärare-

  297. -de anställs ett par år, bildar ett
    lärarlag och skickas till den skolan.

  298. Vi skickar i väg en "fallskärm"
    till den skolan under ett helt år.

  299. Ta en skola som är svag i engelska.

  300. Vi anställer ett lag
    av erfarna engelsklärare på 2-3 år.

  301. -skickar dem till skolan
    och ser över undervisningen-

  302. -för att försöka förbättra den.

  303. Dem här metoden
    tror jag är väldigt effektiv.

  304. Men det finns så klart många fler
    som jag inte hinner nämna.

  305. Lärarstöd på skolorna börjar bli
    mer vanligt även i Hongkong-

  306. -baserat på Japans och Kinas modell.

  307. Jag nämnde Japans lektionsutbildning.
    I Kina har de lärarforskarlag.

  308. Varje skola har lärarlag som
    vetenskapligt granskar undervisning.

  309. Lärarna är alltså forskare.

  310. Inte forskare som på universiteten,
    utan praktiska forskare.

  311. De kanske har ett särskilt begrepp-

  312. -som eleverna alltid tycker är svårt.
    Vad kan vi göra?

  313. Lärarlaget träffas och konsulterar
    professorer och forskningslitteratur.

  314. Sen hittar de en lösning som
    de testar. De forskar i skolmiljön.

  315. Det här lärarstödet
    kan vara en viktig sak-

  316. -för att skapa en kompetent lärarkår.

  317. Om ni frågade mig om den viktigaste
    faktorn för goda elevresultat-

  318. -skulle jag svara
    en kompetent lärarkår.

  319. Då undrar ni kanske
    hur man får en kompetent lärarkår.

  320. I Korea svarar man
    de bästa studenterna blir lärare.

  321. Men ofta är det de som inte har betyg
    för att bli läkare eller ingenjörer-

  322. -som väljer lärarlinjen.

  323. Hur ändrar man på det?
    Det är kulturellt, jag vet inte.

  324. Men vad vi än gör
    bör vi ha det målet i sikte.

  325. Vi vill ha en kompetent lärarkår.
    Det är det viktigaste.

  326. För att nå dit måste vi få vi stöd.

  327. Vi måste också
    visa lärarna stor respekt.

  328. Det här är principiellt viktigt.

  329. Om vi har
    en grupp med kompetenta lärare-

  330. -är deras undervisning grundläggande.

  331. Deras undervisning
    påverkar elevernas resultat.

  332. Jag ska prata lite mer om
    klassrumsundervisning i Hongkong.

  333. Men först ska jag nämna en sak
    om privatundervisning.

  334. Vid sidan av det officiella systemet
    har vi ett annat system.

  335. Vissa kallar det "skugg-utbildning".
    Det är privatundervisning.

  336. I Japan, till exempel-

  337. -går 49-62 procent av eleverna
    i Juku-skolor, privatundervisning.

  338. I Korea är det över 50 procent.

  339. Vissa av de här skolorna är
    stora satsningar, det är storföretag.

  340. Efter skolan kommer det bussar
    som hämtar eleverna-

  341. -och kör dem
    till företagens undervisningslokaler.

  342. Det handlar om stora pengar.
    Jag har siffror för 2012.

  343. I Hongkong handlar det om-

  344. -den nätta summan
    0,255 miljarder dollar.

  345. Men titta på Korea. 17,3 miljarder
    dollar läggs på privatundervisning.

  346. Det är inte skattepengar,
    det tas ur föräldrarnas fickor.

  347. De köper privatundervisning.

  348. Det kan också förklara resultaten.

  349. Jag vill också nämna
    examinationskulturen.

  350. Kina är första land i världen att ha
    ett nationellt examinationssystem.

  351. Bra eller dåligt?

  352. Sen 1985-1987 ungefär
    har vi en allmän examination.

  353. Examinationen
    är egentligen en slags process.

  354. Från bynivå, till kommunnivå-

  355. -till provinsnivå...

  356. Man kan ta examen efter examen
    tills man når den allra högsta nivån.

  357. Om du lyckas väl på lokalnivå
    kan du bli forskare.

  358. Forskare har väldigt hög status.

  359. De bästa forskarna tar ofta plats i
    regeringen och blir premiärminister.

  360. Och de gifter sig ofta kungligt.
    Det är en ganska bra drivkraft.

  361. Jag vet inget annat system där examen
    kan leda till premiärministerposten.

  362. Det här är kinesisk tradition.
    Vi är besatta av examina.

  363. Examina är otroligt viktigt.

  364. Jag har inte tid att berätta mer nu.

  365. Examina är av största vikt i Hongkong
    och andra länder i Sydostasien.

  366. Det kanske förklarar våra resultat.
    Vi är så vana vid examineringar.

  367. Men examenskulturen är tveeggad.

  368. Därför att...
    Visst, konkurrenssystemet-

  369. -tvingar dig att plugga
    vilket ger dig bra resultat.

  370. Men det kan också leda till negativa
    effekter som ointresse och stress.

  371. Här kan jag återigen nämna den
    negativa attityden till att studera.

  372. Jag kan visa Timss-resultaten igen.

  373. Här ser ni Hongkong.

  374. Hongkong, Korea, Japan, Taiwan.

  375. Ligger Finland i Asien? Jag vet inte.

  376. De har också en negativ inställning
    till att lära sig matte.

  377. De här länderna är väldigt duktiga,
    men de gillar inte matte.

  378. Här är självförtroendet.

  379. Titta på det här:
    Japan, Korea, Taiwan, Hongkong...

  380. Det är nåt fel på vårt system.

  381. Vi får duktiga elever, men de ogillar
    ämnet och saknar självförtroende.

  382. Vad är viktigast, att vara duktig
    i matte eller att gilla matte?

  383. Vad är viktigast?

  384. Jag anser att det är lika viktigt.

  385. För jag vet att tio år senare,
    även om du är jätteduktig på matte-

  386. -så kommer många elever då ha glömt
    hur man löser en andragradsekvation.

  387. Men om du tycker om matte
    får du ett livslångt lärande.

  388. Det påverkar kanske elevernas lärande
    mer än deras resultat.

  389. Vi har talat om systemnivån.

  390. Nu kommer jag till den viktigaste
    faktorn för goda resultat-

  391. -nämligen Hongkongs undervisning.
    Vad vet ni om den?

  392. Professor Martin kan berätta mer.
    Han har bott i Hongkong i flera år.

  393. Så är beskrevs undervisning
    i Hongkong på 1980-talet.

  394. Det här är en Sims-rapport.

  395. "Hongkong är känt för att fokusera på
    lärarledd undervisning."

  396. "Stressfaktorer
    är examinering och skilda språk."

  397. "Klasserna undervisas
    genom föreläsningar"-

  398. -"med lite elevdeltagande,
    förutom antecknande."

  399. "Pressen från examina och yttre tryck
    gör att lärarna betonar kunskap och"-

  400. -"uppmuntrar eleverna att lära sig
    för att kunna återupprepa kunskap."

  401. En väldigt negativ ton.

  402. Det här är inte den enda rapporten.
    Om man går till litteraturen-

  403. -under slutet av 1990-talet.

  404. Det gäller alla länder i Sydostasien
    som lyckats så bra i Timss och Pisa.

  405. "Undervisningen
    är examensstyrd och gammaldags."

  406. "Lärarna verkar inte känna till
    nya rön om undervisning."

  407. "Stora klasser, inget grupparbete,
    inga diskussioner".

  408. "Lärarstyrning, inget elevinflytande,
    innantilllärande, stress."

  409. Och så vidare. "Eleverna
    verkar inte tycka om matematik."

  410. Den här undervisningen
    ger bra resultat i Pisa och Timss.

  411. Här är en gammal studie
    jag har gjort, från 1999.

  412. Det är en videoundersökning av Timss.

  413. Det är ett svar på
    undersökningen 1995-

  414. -där de här länderna
    visade toppresultat.

  415. Man undersöker vad i undervisningen
    som skiljer sig åt.

  416. Hongkong deltog
    och jag var en av forskarna.

  417. Vi gjorde en landsomfattande
    slumpmässig studie.

  418. Såvitt jag vet, är det här den första
    slumpmässiga videoundersökningen.

  419. Innan hade alla videoundersökningar
    varit fallstudier.

  420. Timss-studien är den första där man
    gör en nationell slumpmässig studie-

  421. -för att studera undervisningen
    i olika klasser i olika länder.

  422. Vi har två analysmetoder.
    En är kvantitativt inriktad.

  423. Vi mäter, kodar, räknar
    och så vidare.

  424. Men jag protesterade tidigt.

  425. I klassrumsstudier
    räcker inte en kvantitativ modell.

  426. Klassrumsundervisning
    är en för komplicerad process.

  427. Vi måste använda kvalitativ analys.

  428. Vi anlitade en grupp med experter-

  429. -som fick betygsätta
    ländernas lärare.

  430. Experterna kunde så klart inte
    studera 338 lektioner.

  431. Vi valde slumpmässigt ut ett antal
    lektioner från de olika länderna.

  432. Sen beskrev vi lektionerna.
    Experterna fick inte se videorna.

  433. Vi ville inte att de skulle veta
    vilket land de var ifrån.

  434. Om de bara fick läsa beskrivningen
    förstod de inte vilket land det var.

  435. Sen fick experterna, med sin kunskap,
    bedöma kvaliteten på lektionerna.

  436. Vad hittade de? Jag ska först visa
    den kvantitativa analysen.

  437. Vi delar upp lektionerna i
    allmänna, privata och elevhållna-

  438. -det är när eleverna har grupparbete.

  439. Hongkong är det land som har
    högst andel allmänna lektioner.

  440. Hela klassen arbetar tillsammans,
    inte i grupp eller enskilt.

  441. Det andra handlar om vad
    lärarna och eleverna egentligen gör.

  442. Läraren pratar merparten av tiden.
    Vi räknade antal ord per lektion.

  443. Under en 50-minuterslektion
    i Hongkong sa läraren 5 798 ord.

  444. Man måste prata lika snabbt som jag
    för att hinna säga så mycket.

  445. Men vi är inte mest pratsamma.
    Se på USA, de säger 5 902 ord.

  446. Men se på studenterna.
    I Hongkong säger de bara 640 ord.

  447. USA har högst antal, 1 018 ord.

  448. I USA pratar lärarna mycket
    och eleverna pratar mycket.

  449. I Hongkong pratar lärarna mycket
    men eleverna är tysta.

  450. Kvoten i Hongkong är 16:1,
    i USA är den 8:1.

  451. Siffrorna fick vi fram...
    Vi räknade elevernas ord-

  452. -om en elev sa något
    till hela klassen.

  453. Om man räknar med
    antalet elever i en klass-

  454. -blir det snarare 640:1.

  455. Sett till den enskilde eleven-

  456. -säger läraren 640 ord
    innan eleven säger ett.

  457. Då ser man
    vilken sorts undervisning det är.

  458. Vilken sorts matteproblem löser man?

  459. I Hongkong
    handlar det främst om procedurer.

  460. Det talas inte om begrepp
    och dras inga slutsatser.

  461. Problemen saknar verklighetskoppling.

  462. Hongkong, Japan och Tjeckien
    har högst andel problem-

  463. -utan verklighetskoppling.

  464. Problem som
    "Lös de här linjära ekvationerna".

  465. I Holland säger deras läroplan att
    problem ska ha verklighetskoppling.

  466. Där har hälften av problemen
    verklighetskoppling.

  467. Vi uppmuntrar inte heller att
    eleverna själva väljer lösningssätt.

  468. De löser oftast problem
    med en föreskriven lösning.

  469. Vi har lägst andel med elevernas eget
    val både av problem och lösningar.

  470. Resultaten för Hongkong visar att
    helklass-interaktion dominerar.

  471. Läraren talar mest.

  472. Elever löser icke-verklighetskopplade
    problem med föreskrivna metoder.

  473. Är det bra undervisning?

  474. Vi gjorde även en kvalitativ studie
    med expertutlåtanden.

  475. Vi såg att i Hongkong lärs det ut
    ett mer avancerat innehåll.

  476. Studien är alltså gjord
    utan att avslöja vilka länderna var.

  477. De fick en lektion,
    utan att veta landet.

  478. Deras slutsats var
    att Hongkongs innehåll var avancerat.

  479. Ju mer logiskt resonerande...

  480. Som matematiker tänker man att
    logiskt resonerande är grundläggande.

  481. Trots det förekommer det mycket lite
    logiskt resonerande i alla länderna.

  482. Hongkong är bäst. Under 15 procent av
    lektionen förekommer det.

  483. I Australien förekommer det inget
    logiskt resonerande under lektionen.

  484. Man undrar hur de lär ut matte utan
    logiskt resonerande för en 8:e klass.

  485. Det här har ni sett.

  486. Undervisningen är mer enhetlig,
    lektionens delar är sammanlänkade.

  487. Det gäller för Hongkong.

  488. I USA är lektionerna
    mer fragmenterade.

  489. Begreppen är mer utvecklade.

  490. Hongkong har högst andel av lektionen
    med utvecklade begrepp.

  491. Att döma av lektionen är det
    troligare att eleverna engagerar sig.

  492. Vi bad även om
    en helhetsbedömning av lektionerna.

  493. 30 procent av Hongkong-lektionerna
    bedöms vara av hög kvalitet.

  494. 45 procent bedöms vara ganska god.

  495. Så, om man...

  496. Sett till detta
    ligger Hongkong hela tiden i toppen-

  497. -medan USA däremot
    ligger i botten i den här studien.

  498. Jag vet inte hur ni känner inför det.

  499. Den kvalitativa studien visar att
    Hongkongs innehåll är avancerat-

  500. -innehållet är enhetligt och gediget,
    kvaliteten är överlag hög.

  501. Det står i kontrast till resultaten
    i den kvantitativa studien.

  502. Det finns en del metodproblem.

  503. Jag tror att det finns en inneboende
    osäkerhet och bristande validitet-

  504. -i att jämföra kvantitet och kvalitet
    utifrån videodata.

  505. Men jag vill betona att vi inte bör
    se på ytliga klassrumsdata.

  506. Många gör studiebesök
    på lektioner i Hongkong-

  507. -och förvånas över
    hur tysta eleverna är.

  508. De bara sitter still och lyssnar.

  509. Men man måste förstå
    den kinesiska kulturen.

  510. Vi kallas "den lyssnande kulturen".

  511. Att lyssna
    är väldigt viktigt i vår kultur.

  512. Det är tvärtom i USA. Innan
    de hört den andra, pratar de själva.

  513. I Kina har vi talesättet:
    "Tänk trefalt".

  514. "Tänk tre gånger innan du talar."

  515. "Innan du agerar." Lyssna är viktigt.

  516. De är inte inaktiva!

  517. När man mäter kvantitativt
    så får man fram väldigt låga siffror.

  518. Men de lyssnar uppmärksamt
    och det är en aktiv process.

  519. Ferenc kanske nämner det
    i sin föreläsning.

  520. Samma aktivitet
    kan betyda olika saker.

  521. När eleverna i USA bara sitter still
    kanske de inte lär sig nåt-

  522. -men samma uttryck
    kan betyda nåt annat.

  523. I Kina
    kan en uppmärksam, lyssnande elev-

  524. -vara mer aktiv
    än en som pratar mycket.

  525. Jag ska sammanfatta.

  526. Klassrumsundervisning i Hongkong
    är lärarledd.

  527. Diametralt motsatt-

  528. -det som hyllas i många västländer
    med elevcentrerad undervisning.

  529. Men i Kina-

  530. -är samhället mycket viktigare
    än individen.

  531. Hela filosofin är en annan.

  532. I väst
    anpassas systemet efter individen.

  533. Därav följer fokuset på eleven.

  534. I Kina anpassar sig individen
    efter systemet.

  535. Därmed
    blir lärarledd undervisning central.

  536. Läraren är den som styr lärandet
    och undervisningen i klassrummet.

  537. Jag vet inte om det är
    överförbart till andra kulturer.

  538. Men en sak som jag tycker
    väldigt ofta missuppfattas-

  539. -när man kritiserar traditionell
    undervisning och kallar den gammal.

  540. Kritiken kommer oftast
    från nån utanför kulturen.

  541. För oss är lärarledd undervisning
    fortfarande väldigt viktig.

  542. Vi fokuserar också mycket på
    ren matematik och basala färdigheter.

  543. Utan baskunskaper
    kan man inte gå vidare-

  544. -till egna analyser och så vidare.

  545. Jag nämner också höga förväntningar
    på innehåll och intellektuella krav.

  546. Vi har kompetenta lärare
    och resurser.

  547. Det kanske är det som är receptet
    till Hongkongs framgångar.

  548. Men receptet kanske bara fungerar
    i Hongkong.

  549. Det fungerar bara hos oss på grund av
    våra kulturella värderingar.

  550. Det är en annan föreläsning
    jag gav i Nottingham nyss.

  551. Hongkongs kultur, den konfucianska,
    östasiatiska kulturen-

  552. -betonar vikten av utbildning.

  553. Höga prestationskrav.

  554. Examineringskultur. Fokus
    på flit, övning och utantillärande.

  555. Jag vet att litteraturen i väst ofta
    är motståndare till utantillärande.

  556. Utantillärande ogillas.

  557. Men i den konfucianska kulturen
    är utantillärande jätteviktigt.

  558. Det är en annan filosofi. Väst tänker
    att man förstår och sen minns nåt.

  559. Men för oss finns det inget absolut
    i förståelsen.

  560. Man kan inte förstå något till fullo.

  561. Förståelse är inte svart-vitt.
    Inte antingen förstå eller inte.

  562. Det är en glidande skala
    där man förstår mer och mer.

  563. I den processen behöver man
    öva och lära sig utantill-

  564. -innan man når verklig förståelse.

  565. Ödmjukhet är en dygd.

  566. Enkätsvaren att de inte är bra
    på matte kanske är en följd av det.

  567. Jag hinner inte säga mer om det.
    Jag måste sammanfatta.

  568. Sammansatta kulturella faktorer
    påverkar undervisning och resultat.

  569. När man lär av andra länder-

  570. -ska man inte genomföra reformer
    innan man insett kulturskillnaderna.

  571. När vi lär av andra länder ska vi
    inte bara granska ytliga skillnader-

  572. -utan förstå kulturens påverkan.

  573. Därigenom förstår vi samspelet mellan
    undervisningsmetoden och kulturen.

  574. Genom att hitta både likheter och
    skillnader i undervisning och kultur-

  575. -kan vi avgöra hur mycket vi kan låna
    från en annan kultur.

  576. Att ta metoder från högpresterande
    länder rakt av fungerar inte.

  577. Jag sa till mina brittiska kolleger,
    de rekryterar lärare från Shanghai.

  578. Har ni hört det? De rekryterar lärare
    från Shanghai till brittiska skolor.

  579. Jag sa: Shanghai-lärarna är duktiga
    när de verkar i en kinesisk kultur.

  580. Att ta dem till England funkar inte.

  581. Att bara överföra metoder utan hänsyn
    till kulturskillnader fungerar inte.

  582. Glöm inte att resultaten i Timss och
    Pisa är inte det enda som räknas.

  583. Om ett land inte lyckas bra där
    kanske ni är bra på annat.

  584. Innan man byter inriktning måste man
    värna om landets egna särdrag.

  585. "Släng inte ut barnet
    med badvattnet."

  586. Utvärdera först
    vad som är bra med det egna landet-

  587. -vad ni vill behålla
    innan ni kastar ut barnet.

  588. Tack så mycket.

  589. Översättning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Lärande i Hongkong

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Professor K.S. Leung arbetar vid prestigeskolan University of Hong Kong och berättar här om att det inte går att jämföra resultat av Pisa-undersökningar mellan skolor och länder som skiljer sig så mycket från varandra som Kina och Sverige. Han menar att skolornas studenter i yrkeslivet främst kommer att konkurrera på en regional marknad. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Hongkong, Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Lärandets mysterium

Föreläsning med Tomas Kroksmark som är professor på Högskolan i Jönköping. Han är initiativtagare till Modellskolan som är ett projekt där lärarna ska skaffa egen vetenskaplig kompetens och kollektivt bli starkare. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Lärande i Hongkong

Professor K.S. Leung arbetar vid prestigeskolan University of Hong Kong och berättar här om att det inte går att jämföra resultat av Pisa-undersökningar mellan skolor och länder som skiljer sig så mycket från varandra som Kina och Sverige. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Framtidens modiga medborgare

Lee Sing Kong är professor i Singapore och föreläser här om hur viktigt det är att rusta unga med självförtroende och sunda värderingar. Han berättar om hur de har arbetat med dessa frågor i skolorna i Singapore. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Finlands försämrade skola

Pertti Kansanen är professor vid Helsingfors universitet. Han berättar här om Finlands försämrade resultat i Pisa-undersökningarna de senaste åren och vad som kan vara orsakerna. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

En pedagogisk supermakt

Ference Marton som är professor emeritus vid Göteborgs universitet föreläser om skillnader mellan den svenska och den kinesiska skolan kopplat till Pisa-undersökningarna. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Skola hela dagen

Korea och Kina är världsledande när det gäller Pisa-resultaten. Professor Okhwa Lee arbetar vid Chungbukuniversitetet i Korea och säger att några av förklaringarna är disciplin, långa skoldagar och stort engagemang från föräldrarna. Inspelat i oktober 2014. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Modellskolan i praktiken

Läraren Kjell Wahlström i Ängelholm berättar om hur han förändrat sin pedagogik, från att vara slav under läromedel till att genomföra kreativa och motiverande grupparbeten. Elevernas resultat har förbättrats. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Skolexemplet Strövelstorp

Lärarna Frida Wiren och Rebecca Johansson berättar om sina erfarenheter av att förbättra arbetet på Strövelstorps skola i Ängelholm. Från att vara en skola med dåliga resultat till att bli en Modellskola. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Framtidens globala lärande

Framtidens lärande kan bygga på individanpassning, oberoende av tid och rum, omedelbar återkoppling, större gemenskaper än bara skolklasser och respekterade lärare. Det är den vision Mark West, som arbetar vid Unescos avdelning för mobilt lärande, målar upp. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Vi är överbegåvade

Erik och Gustav kunde läsa vid tre års ålder och tala och läsa engelska vid fyra. Idag är de tio år, går i årskurs sju och läser spetsmatte och kinesiska.

Fråga oss